Gunilla Carlsson Kendall
Leg.psykolog
www.provivus.se
[email protected]
Vad hjälper
elever som har
svårt med:
Tiden
Saker
Koncentration
Självständigt arbete
Känslor
Sociala situationer
Aktiv och processinriktad
utbildning
• Komplettera den
kunskap som finns hos
pedagoger
• Verksamma strategier –
i den egna vardagen
• Utforma och pröva
strategier mellan
gångerna
•
Stöd & behandling
Elever med neuropsykiatriska
svårigheter - vad gör vi och
varför?
Kunskap
VIS - Verksamt i skolan
Förhållningssätt
Vad kan leda till att eleven får
skolsvårigheter?
• Individuella faktorer:
Egna svårigheter med
• Koncentration
• Kognitiv nivå
• Förståelse
• Språk, kommunikation
• Relationer
• Psykiska svårigheter
• Motivation osv
Familjesituation
• Problem
• Möjlighet att få hjälp och stöd i
hemmet
• Andra stödmöjligheter:
kamrater, andra vuxna etc
• Bristfällig skolgång
• Flykt
•
•
•
•
•
Yttre faktorer:
Kravnivån
• Intellektuell kapacitet
• Exekutiva funktioner
Psyko-sociala omständigheter
Skolans organisation
• Struktur
• Bemanning
• -Organisation i klassrummet
• Fånga elevernas intresse,
entusiasmera, förmåga att
möta eleven
• Överblickbar, tydlig process
Kamratrelationer, gruppfaktorer
Förutsä(ningarför
psykisktvälbefinnande
A(manleverie(begripligtoch
meningsfulltsammanhangmed
lagomanpassadekravochmed
möjligheta(påverkasitua?onen
Hälsa
Stress-Sårbarhets-modellen
• Sårbarhetkanbådeärvas
ochförvärvas
– biologiskafaktorer
– psykologiska-?diga
upplevelserochsenare
erfarenheter
• Stressochbelastningpå
individenärindividuellt
• Stresskanocksåutlösasav
posi?vaupplevelser:
”honungsfällan”
•Stress
Klickahärföra(ändra
formatpå
högbakgrundstexten
ohälsa
s
hälsa
låg
låg
hög
Sårbarhet
Fri(e@erAaronAntonovsky
”Hälsansmysterium,1991
Lärande
Stress-sårbarhetsmodellen
Exempelpåstressorer:
•
•
•
Skrivningarochandra
bedömningar
Exempelpåsårbarhet:
•
Koncentra?onssvårigheter
Byteavskolaellerklass
•
Svårta(förstådetsomsägs
Nyakrav:
•
Försenadutveckling
– hasakerie(skåpochbyta
klassrum
•
Funk?onsnedsä(ningar
•
Soma?skasvårighetersom
allergi,astma,diabetes
•
Svagtstödhemifrån
•
Psyko-socialproblema?k
•
Sömnsvårigheter
– hållaredapå?d,nycklaretc
•
Födelsedagskalas,fly(ning,
semesterresa
•
Nyafamiljemedlemmar
•
Julfest,skolavslutning,uOlykt
”Förknippat med detta [att fler elever får särskilt
stöd] är att det har skett en förskjutning av ansvar
till den enskilda eleven. Andelen individuellt
arbete har ökat i skolorna och därmed ställs krav
på nya kompetenser hos eleverna, framförallt de
förmågor som behövs för att på egen hand planera
och genomföra studierna. Studier vittnar om att
många elever i behov av särskilt stöd har svårt att
klara av det friare arbetssätt som individuellt arbete
utgör (Skolverket, 2008b). ”
Skolverket : ”Vad påverkar resultatet i svensk grundskola” s 27
Elevröster från skolinspektions
rapport om Elevhälsa 2015
•
”Man måste kunna allting, man känner sig
stressad när man inte förstår.”
•
”Vi är stressade av det nya betygssystemet,
lärarna påminner varje dag om att allt vi gör
handlar om betyg.”
•
”Lärarna tror att man snappar upp allting, och vi
har prov imorgon. Kan vara att jag inte varit
uppmärksam. Men lärarna ställer höga krav på
oss, och jag har magkatarr på grund av stress.”
Vad kräver ”eget arbete”?
•
Förmåga att överblicka, planera och på ett
självgående sätt genomföra uppgifter
•
Att ha en inifrån kommande motivation
•
Förmåga att arbeta självständigt och koncentrerat
Vad krävs av elever i
grundskolan idag ?
• Problembaseratlärande=
Vetenskapligtoch
teoretisktangreppssätt:
– Sökainformation
– Kategorisera
– Seövergripandesamband
– Hypotetiskt”vadom?”
– Tänkalogisktoch
systematiskt
– Sammanställaochdra
slutsatser
Nivå = hastighet x tid
•
Alla elever utvecklades genom träningen men..
•
Inom en och samma klass utvecklades de snabbare eleverna 3
gånger snabbare än de långsammaste
•
De som är snabbast förbättras mest : Samma mängd träning ger
inte samma effekt, elever med långsam inlärningstakt behöver träna
mer
•
Är det svårare att lära sig lägger man mindre tid på träning
•
Datoriserade metoder kan göra det möjligt att individualisera
träningen lättare?
•
Interaktion mellan gener och miljö
Funktionshinder
Krav i miljön
Personens funktionsnivå
Personens funktionsnivå
Funktionshinder
Förväntningar på eleverna
Intresserade
•
Vara motiverade
•
Nyfikna
•
Bidra till god stämning
•
Vilja lära sig
•
Ta lagom med mat
•
Vara schyssta emot
varandra
•
Inte springa i korridoren
•
Plocka upp efter sig
•
Lämna in läxorna i tid
•
Inte retas, mobbas, slåss
mm
•
•
Sitta stilla
•
Vara koncentrerade
•
Fråga när de inte förstår
•
Vara rädd om sina böcker
•
Kunna arbeta självständigt
•
•
Ta initiativ
Ha med sig papper, penna
och skolmaterial
•
Räcka upp handen
•
Hålla reda på sina kläder
•
Duscha efter gympan
•
Ha koll på tiden
Hurstödjaelevermed
neuropsykiatriska
funk?onsnedsä(ningar
närskolanställerkravpånya
förmågorochfärdigheter?
Symtom
Uppmärksamhet
Aktivitetsreglering
Impulsivitet
”4 av 5 lärare tycker att de saknar
kompetens att ge elever med
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
rätt förutsättningar för att lära sig”.
ADHD
Långsammare utveckling Intellektuell
än jämnåriga
funktionsnedsättning
Kognitiva
problemområden
Exekutiva
funktioner,
Hämma impulser
Teoretiskt tänkande
Processhastighet
Utvecklingsstörning
Förståndshandikapp
Svårt med socialt
samspel och
kommunikation
Debattartikel från KIND: Aftonbladet 19/10 2015
Diagnos
Autismspektrumsvårigheter
Asperger syndrom
Förstå andras
tankar
Förstå helhet
Exekutiva
funktioner
Exekutiva funktioner
•
Arbeta självständigt
•
Ta ansvar för sitt eget lärande
•
Planera sitt arbete, strukturera
och prioritera
•
Ha koll på deadlines
•
Hålla reda på saker, schema,
material, planering, tider, rum,
grupper …
Exeku?vafunk?oner:
Vadbehövsföra(styrasigsjälv?
Kontrollerasinuppmärksamhet
• Selek?vuppmärksam–fokuserapånågotochintelåtasig
avledasavannat
• Upprä(hållauppmärksamheten
• Bromsaimpulser
Sä8auppmål
• Planera–tänkautiförväg
• Sä(aigång
• Lösaproblem–tänkautenstrategi
• Användaenvissstrategiienvisssitua?on
Exeku?vafunk?oner
Exeku?vafunk?onerhandlar
ocksåomkänslor
Kogni:vflexibilitet
• Arbetsminne–kunnahållainforma?on?llräckligt
längeföra(kunnalösaproblemmedhjälpavden
• Växlauppmärksamhetsfokus–avslutaensakoch
gå?llenannan
• Överförainforma?onfrånensitua?on?llen
annan
• Växlamellanlångochkortsik?gamål
• Stämmaavomjagärpårä(väg
• Medvetenhetomegnaochandrasviljaoch
önskemål
• Kunnasä(asiginihurdenandretänker
ochkänner
• Förmågaa(hanterasinaegnakänsloroch
impulser
• Kunnastyrasi(egetbeteendee@erregler
ochöverenskommelser
Problemmedarbetsminnet
påverkar
Närdetärsvårtmed?den:
• Ärdetsvårta(lärasigklockanstabilt,liksom
andra?dsbegrepp:års?der,månader,dagar
• Ärdetjobbigta(detinteringerin–lä(a(
kommaförsent
• Ärdetsvårta(hållalagomtempo
• Kandetvarasvårta(hållaredapåvilkendagdet
är,omdetärpåmorgonenellerpå
e@ermiddagen,vilkendagsomkommere@er
vilken
Förmågana8hållainforma:on,instruk:onerkvarihuvudet:
• ”Glömsk”:tapparbortsaker
• Glömmera(följainstruk?oner
• Svårta(memorerafakta,stavning,datumetc
• Svårta(göraberäkningarihuvudet
• Glömmerendelave(problemmedanmanarbetarmed
e(annat
• Svårta(sammanfa(a
• Kanhasvårta(plockaframminnen,hardärförsvårta(
lärasigavmisstag
ADHD – ovan vattenytan
ADHD – under vattenytan
•
Uppmärksamhet
•
•
•
•
Reglera aktivitetsnivån
•
•
•
•
•
•
Upprätthålla
Skifta fokus och fördela
Överaktiv: svårt att sitta stilla, ”klättrar
på väggarna” .
Flickor: pillar, skriver, tuggar, pratar, pysslar
Underaktiv: passiv, frånvarande, ”saknar motor”
Somliga växlar – främst tonåringar
Impulsivitet
•
•
Reagerar omedelbart på intryck
Svårt att stanna upp och tänka efter
•
•
•
Svårt att låta bli att lägga märke till saker och agera
Svårigheten att bromsa och tänka efter – missar att
uppmärksamma sådant som är viktigt och använda
sig av erfarenheter
Arbetsminnesproblem – hålla kvar det som är viktigt
att komma ihåg
Exekutiva svårigheter - agera på ett målinriktat sätt
Motivationsberoende - ofta inte ett kunskapsproblem
när personer med ADHD inte gör som de ska.
Andra svårigheter som påverkar fungerandet
Grundläggande svårigheter vid
autismspektrumsvårigheter
A(förståsammanhangoch
helhet.”CentralCoherence”
A(förståhurandratänker
ochkänner.A(tolkamina
egnakänslor.”Theoryof
mind”
A(styrasigsjälv
”Exeku?vafunk?oner”
Svårigheter vid autism:
Grundläggande problem
att processa information
om andra
Grundläggande problem
att processa information
om mig själv
Beteendeskillnader
”sociala interaktionssvårigheter”
Sociala konsekvenser
Grundläggande problem
att processa icke-social
information
Problem att ta
hand om sig själv
konsekvenser i
vardagslivet
Svagt socialt stöd
Kronisk stress
Ångest
Depression
Sara
Hendrickx,
Valerie Gaus
•
Sensorisk överkänslighet för t.ex. ljud, lukter eller
synintryck
•
Mat: äter bara saker som t ex har en viss färg eller
konsistens, på speciella tider eller viss ordning.
•
Känslig för lätt beröring – hög smärttröskel/okänslig
för kyla
Intellektuell funktionsnedsättning
utvecklingsstörning
•
Svårigheter med abstrakt och logiskt tänkande som
leder till inlärningssvårigheter och svårigheter att
klara de krav som ställs i samhället
•
Lindrig utvecklingsstörning diagnosticeras ofta i
skolåldern
•
Tidiga tecken: utvecklingsförsening, klarar inte 4årskontrollen, behöver längre tid att träna på
färdigheter
Det är inte en artskillnad mellan
utvecklingsstörning och normalbegåvning
utan en gradskillnad
Bild: Ingrid Adolfsson
Normalbegåvning
Utvecklingsstörning
Normalfördelningskurva
Bild: Ingrid Adolfsson
12-14%avbefolkningen?
IQ
70
100
130
Teoretiskttänkande
Förmågaattförståomvärlden
Vad är teoretiskt och
abstrakt?
•
Siffror
•
Att bokstäver blir ord
•
Tiden
Olika typer av intelligens?
•
Teoretisk
•
Praktisk
Social
Vilken av dessa är
viktigast för att nå
målen i
grundskolan?
•
Att föreställa sig sammanhang ”i huvudet”
•
•
Tänka i flera led
•
Musikalisk
•
Att föreställa sig hur något blir
•
Pengar
Kroppslig
•
•
Alla kombinationer som: tid + pengar + planering
•
Emotionell osv
Vad mäter intelligenstest
INTE ?
•
•
•
Visdom
Kreativitet
Social förmåga
• Förmåga att
samarbeta med
andra
• Ledarskap
Faktorer som är betydelsefulla för
framgång i arbetslivet
Jo, vi pratar visst om
det. Sinsemellan. Men
inte på EHT eller i något
sånt sammanhang. Och
skriver inte om det i
något dokument.
Tecken i
skolåldern
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Långsam inlärning
Ter sig som ett yngre barn
Osjälvständig, behöver mycket stöd
Koncentrationssvårigheter
Behöver enskild instruktion
Kommer ”för nära” i kontakten
Enkelt språk
”Bokstavlig” förståelse
Svårt att bedöma olika situationer
Svårt att ändra sig
”En grupp elever vars stödbehov
man ofta tvingas nedprioritera vid
resursfördelningen är de tysta,
initiativsvaga och blyga eleverna.”
Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Giota, Emanuelsson Gbg Uni, 2011
”Vad gör vi med de här eleverna som inte hör
hemma i särskolan och som hamnar
någonstans mitt emellan. Alla de elever som
hade 1:or och 2:or, på den tiden man hade
sådana betyg, som ändå var okej på nåt vis och
som nu får IG. Var hamnar man som människa
när man är icke godkänd?”
Diagnoser är sällan svaret på de
pedagogiska utmaningarna
Uppdraget för skolan är att anpassa den
pedagogiska verksamheten efter elevens behov och
skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oavsett om
det finns en diagnos eller ej.
Men för att kunna anpassa rätt behöver man
förstå vad problemet är..
Lärare intervjuad i uppsatsen ”De osynliga eleverna” Karin Åsebring,
C-uppsats, Karlstad universitet, 2011
Ansträngning= värde x sannolikhet
•
Motivationen ökar när man upplever att man är
duktig på något
•
Det är viktigt att det finns en mening med det man
gör
•
Inre motivation i kombination med hur troligt vi
uppfattar det vara att nå målet är viktigt för att vi
ska anstränga oss
Torkel Klingberg: ”Hjärna, gener och jävlar anamma”
NoK 2016
Inflexibla barn som möter en inflexibel omgivning hamnar lätt i affekt…
Vanliga kritiska situationer
•
•
•
Bristande
färdigheter
Krav från
omgivningen
•
•
•
•
•
Problem är möjliga att förutse…
•
Förflyttningar
Förändringar
Eget ansvar
Nya personer – vikarier
Koncentrera sig på en
sak i en stimulansrik miljö
Fri lek
Schemabrytande
aktiviteter
Hålla reda på saker
Hålla reda på tiden
▪
▪
▪
▪
▪
▪
▪
Använda lagom mycket
tid
Växla mellan olika
aktiviteter
Handskas med
frustrationer
Samarbeta med andra
barn
Vänta på sin tur
Stå ut med ”tråkiga”
uppgifter
……………………
Att kontrollera sina känslor – vad krävs?
•
•
•
•
•
”Att lägga band på sig”
– bromsa och tänka
efter
Förmåga att bortse från
stimuli
Snabbt bilda sig en
uppfattning
Att kunna tänka om
Att kunna se in i
framtiden – vad blir
konsekvenserna?
Låg-affektivt bemötande
Metoden - grundtankar
•
En del personer har svårare
att reglera sina affekter än
andra
•
Affekter smittar
•
Vårt förhållningssätt spelar
därmed stor roll för hur en
situation utvecklar sig
•
”Barn gör så gott de kan” Vi
behöver kompensera för
bristande förmågor
Vad påverkar lärarens möte med eleven?
• De yttre kraven
– Alla ska nå målen,
– Arbetet i klassen skall föras framåt i rätt takt
– Förändringsprocessen på skolan
– Eleverna ska ”bete sig rätt”, följa gruppen,
komma överens med de andra – annars kommer
eleven att skapa irritation hos andra
Om eleven inte når målet på samma sätt som
andra betyder det att det är något ”fel” på eleven?
• Relationen till eleven och föräldern
Nytorpsmodellen
Anna Borg. Skolsamordnare på KIND: Kompetenscentrum för
utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Börja med relationen
Positiv uppmärksamhet en startpunkt
•
”Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan”
•
Det handlar om:
•
Relation och individens delaktighet
•
Lösningsfokuserat arbete. Kartläggning, sätta
upp mål, följa upp och utvärdera
•
Samverkan mellan professioner och olika aktörer
Anna Borg:
”Varför behövde mina elever stöd?”
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
16 ämnen
ämneslärarsystem
grupparbeten
eget arbete
många klassrum
läxor
Inlämningsuppgifter / prov
olika tider för olika deadlines
elevskåp
hålla schemat
planering av tid under skoltid, schema
planering av arbetsuppgifter
organisering av arbetsuppgifter
skolportaler (schoolsoft, learnpoint)
Tillde(akommery(erligarekravunderfri?den.
Hurgörbarnföra(klarade(a?
Kanvipedagogerstö(avåraeleveria(klaraav
derasskolvardag/vardagbä(re?
Nytorpsmodellen- Individuellt
strukturerad arbetsmodell
• Kartläggning: Tidigare utredningar, intervjuer(E,P,VH och
andra viktiga relationer)
• Pedagogisk utredning
• Tidsanalys (skola-fritid)
• Inventering av elev/ nätverkets resurser (kartläggningen)
• Kort och långsiktiga mål (motivation)
• Elevplanering skrivs utifrån mål(Veckobrev/ skrivschema)
• Kontinuerlig uppföljning och utvärdering via
veckoplaneringen
Struktur-Tydlighet-Förutsägbarhet
Kartläggning
(av exekutiva svårigheter)
•
Kan du följa instruktioner som ges i skrift?
•
Kan du följa muntliga instruktioner som ges av lärarna i skolan?
•
Tycker du att ditt skolschema är lätt att följa?
•
Tycker du att det är lätt att göra skoluppgifter på egen hand?
•
Berättar/signalerar du till läraren om du behöver hjälp med
någon uppgift?
•
Vet du vad du ska göra på rasterna?
•
Och så vidare. En skala att pricka in svaret på och möjlighet att
skriva kommentarer.
Varför leder Nytorpsmodellen till
förbättringar i närvaro och måluppfyllelse?
utvärdering 12/13
•
Repa/bandy
Kompisar/skola
18-20Bandy
Huddinge
15-16.30“Repa”
Tumba
Kontaktperson
15-16.30Träffa
kontaktperson
Läx$d:18-20
(Pappahemma)
Föräldrar:
•
Regelbundna läxtider uppmuntrar föräldrasamverkan och
delaktighet
•
Tydlig ansvarsfördelning
•
Regelbundna mötestider som är relationsskapande och
uppmuntrar samverkan
•
”Spela på bästa fot”
•
Veckoplaneringen ger en förutsägbarhet, struktur och trygghet
•
Fokus på helhetslösningar skapar förutsättningar för samarbete
•
Pedagoger/skolledare :
•
Undervisningsstrategier som bygger på elevens styrkor/
förutsättningar och som kompenserar
•
Ett sätt att tydligt uttrycka positiva förväntningar
•
Utvecklingen är ett resultat av samsyn, samarbetet kan följas
av andra aktörer
•
Redskap för att skapa förtroendefulla relationer
•
Skapar samsyn på organisationsnivån
•
”Utvärderingsbart är användbart”
•
Dokumentation som underlättar analys av insatser inför
övergångar eller skolbyten
Vad skulle ni vilja att lärarna/
skolledningen förstod eller
gjorde när ni möter dem?
•
Elever:
•
”Jag tycker att det är skitbra! Om jag har det
nedskrivet så känns det självklart att jag ska göra
det och då blir det av.”
•
”Jag visste inte riktigt hur man gjorde en bra
planering innan och hur man fick sig själv att
genomföra den.”
•
”Man slipper gå runt med oro i magen för att man
inte ska hinna klart med allt i tid.”
Lyssna på föräldrarna och barnen
Förmindeluppska(arjaga(någonvisarintresseförvårabarn
ochungdomar
Få alla att känna sig som ett team runt barnet
Satsaalltkrutpåa(varaförtroendeskapande.Niharo@aa(göra
medbådebarnochföräldrarsomtappat?lltron?llskolan.
Att personalen förstår att man ofta har en lång historia
bakom sig
Deläraresommi(barnuppska(atochfå(förtroendeförhar
varitgenuintintresseradavhonomochfå(honoma(kännasig
uppska(ad
Jag skulle vilja att de förstod vikten av nära relationer. Barn
som kanske har svårt att få vänner är extra beroende av
fungerande relationer med vuxna.
Att lösa problem tillsammans med
föräldrar
•
Beskriva sakligt och konkret utifrån barnets
perspektiv – Vad blir besvärligt?
•
Bjuda in föräldrarna till analysen:
• Känner de igen det ni ser? Vad har de
erfarenhet av hjälper? Lyssna på hur de ser på
saken.
• Det är viktigt med samsyn och det kan ta tid
innan man är där. Undvik att pressa föräldrarna.
•
När ni har en gemensam bild av problemet är det
dags att göra ett åtgärdsprogram
Sökenbalans
Anpassaföra(underlä(a
Skapaförutsä(ningarföra(
utvecklanyaförmågor
Mål och mening
Det finns en mening, ett högre syfte.
Det kan vara tråkigt just nu, men viktigt att träna
Rätt sorts träning
Hopp
tydligt definierat mål, full koncentration och
ansträngning, omedelbar feedback, repetition, reflektion
och finslipning
tron på att man kan förbättra sig
Allaskallnåmålen
Hur hjälpa elever med
inlärningssvårigheter?
•
”du kan bara du vill!”
•
•
Jag vill bara
jag känner
att jag
kan…
•
•
•
•
Ta reda på vad eleven har för exekutiva svårigheter!
Fundera på vad uppgiften ställer för krav på dessa
förmågor.
Ta reda på vad eleven kan, se till att eleven vågar fråga
Planera tillsammans med eleven: bryt ned uppgifter i
mindre delar, konkretisera uppgiften, arbeta med
förförståelse: tydliggörande och tänk på påminnelser
Vad behöver eleven för stöd i att genomföra planen?
Täta uppföljningar
Positiv uppmärksamhet: se till att de inte ger upp! Höga och realistiska förväntningar
Ge tid för analysen!
Tänk:
Efter
Konkret
Tillsammans
Identifiera
risksituationer
i miljön
Förstå
+ Kunna planera
+ Motivation
