Sammanfattning - Stockholms universitet

Sammanfattning
Det huvudsakliga syftet med att sammanställa en årsredovisning är att
kommunicera med företagets aktieägare och dess övriga intressenter. Studier har
dock visat att informationen som företagen återger i sina årsredovisningar inte
läses av vissa grupper av aktieägare samt att många av de som läser
årsredovisningarna inte förstår vad som står i dem. Någon kommunikation sker
därför inte.
De undersökningar som har utförts har tagit fasta på aktieägarnas eller andra
intressentgruppers förståelse och användning av årsredovisningar. Det perspektiv
som har antagits vid dessa undersökningar är ett läsarperspektiv och vid varje
undersökningstillfälle har det kunnat konstateras en bristande förståelse för
årsredovisningar föreligger. Vad vi anser saknas i denna debatt är till vilka
målgrupper som företagen riktar sig med sina årsredovisningar. Syftet med denna
uppsats har därför varit att anta ett sändarperspektiv och undersöka vilka
målgrupper som företagen anser vara deras främsta vid utformningen av sina
årsredovisningar. Med utgångspunkt i de resultaten har vi försökt finna
förklaringar till den klyfta som råder mellan den förståelse som privatpersoner har
och den förståelse som krävs vid läsningen av årsredovisningar.
I uppsatsen har en kvantitativ metod använts och en enkätundersökning med 60
företag från A-listan på Stockholms Fondbörs har genomförts. Genom att ställa
upp hypoteser baserade på den aktuella forskningen inom ämnesområdet för att
sedan pröva dessa mot resultaten från enkätundersökningen har vi kommit fram
till vissa slutsatser.
Vi har funnit att företag vid utformningen av sina årsredovisningar har
professionella placerare som viktigaste målgrupp. I den mån som företagen
kommunicerar med privatpersoner via årsredovisningen sker kommunikationen
med de delar som återger ekonomisk information i form av löptext. Som vi ser det
har de rapportformat som har utvecklats för att återge ekonomisk material i
sifferform förutsatt ett visst mått av ekonomisk skolning från läsarens sida.
Genom att studera tidigare forskning och jämföra denna med vår undersökning
har vi funnit ett mönster. Detta mönster visar att den information som företagen
riktar till privatpersoner förstår de. En förutsättning för att privatpersoner ska
förstå en årsredovisning är därför att den utformas efter deras behov. Således kan
den klyfta som råder mellan privatpersoners faktiska förståelse den förståelse
krävs för att kunna förstå en årsredovisning enligt oss förklaras med att
årsredovisningar inte i första hand riktas till privatpersoner.
i
Abstract
The main purpose of composing an annual report is to communicate with the
company’s shareholders and other interested parties. However, studies have
shown that certain groups of shareholders do not read the information published in
the annual reports and that many of those who do read the annual reports do not
understand the information given. Consequently, the communication fails.
Previous studies have given heed to the shareholders’ or to other interested parties’ understanding and usage of annual reports. These studies adopt the reader’s
perspective and every study has, to a greater or less extent, established the fact
that the readers do not understand the annual reports. We believe that this discussion lacks some important aspects, namely towards what target groups the companies direct their annual reports. Therefore, the purpose of this essay has been to
adopt the sender’s perspective and to examine what groups the companies consider to be prime targets when designing their annual reports. Based on our results
we have tried to find an explanation to the gap between the actual understanding
that private shareholders have and the understanding they are expected to have
when reading annual reports.
In the essay a quantitative method has been used and a questionnaire study, using
60 companies from the A-list at Stockholm Stock Exchange, has been carried out.
By drawing up hypotheses based on current research in the field and then comparing these to the results of the questionnaire study, we have drawn certain conclusions.
We have found that companies, when designing their annual reports, consider
professional investors to be their prime target group. To the extent that the companies do communicate with the private shareholders it is through those parts of
the annual reports that render the economical information in running text. The
way we look at it, report formats developed to render economical information in
numbers have presumed that the reader has a certain degree of economical
knowledge.
By studying previous research and comparing this to our investigation we have
found a pattern. The pattern shows that the information that companies aim towards private shareholders they do understand. Therefor, a primal condition for
the private shareholders to understand an annual report is to design it after their
needs. Thus, the gap that exists between private shareholders actual understanding
and the understanding required in order to understand an annual report can be explained with the fact that annual reports are not primarily written to private shareholders.
ii
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ........................................................................................................................ I
ABSTRACT .................................................................................................................................... II
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................................................ III
1. INLEDNING ............................................................................................................................... 1
1.1 BAKGRUND ............................................................................................................................. 1
1.2 PROBLEM ................................................................................................................................ 2
1.3 SYFTE ...................................................................................................................................... 3
1.4 AVGRÄNSNINGAR .................................................................................................................... 3
1.5 DISPOSITION ............................................................................................................................ 4
2. METOD ....................................................................................................................................... 5
2.1. KUNSKAPSBEGREPPET ............................................................................................................ 5
2.1.1 Vår vetenskapssyn........................................................................................................... 5
2.2 VETENSKAPSTEORI OCH PARADIGM ........................................................................................ 6
2.3. UNDERSÖKNINGAR ................................................................................................................. 6
2.3.1 Kvantitativa metoder ...................................................................................................... 7
2.3.2 Kvalitativa metoder ........................................................................................................ 8
2.3.3 Enkätundersökningar...................................................................................................... 8
2.3.4 Olika sätt att dra slutsatser ............................................................................................ 9
2.3.5 Hypotesprövning........................................................................................................... 10
2.4 REDOVISNINGSPARADIGM ..................................................................................................... 10
3. HYPOTESFORMULERING ................................................................................................... 12
3.1. TIDIGARE FORSKNING INOM ÄMNESOMRÅDET...................................................................... 12
3.1.1 Lee och Tweedie ........................................................................................................... 13
3.1.2 Epstein, Pava och Anderson ......................................................................................... 13
3.1.3 Bartlett och Chandler ................................................................................................... 14
3.1.4 Bohlin ........................................................................................................................... 14
3.1.5 Ward ............................................................................................................................. 15
3.2 ARBETSHYPOTESER ............................................................................................................... 15
3.3. UTFORMNING AV FRÅGOR SAMT HYPOTESUTFORMNING ...................................................... 16
3.3.1 Målgrupper för årsredovisningen................................................................................. 17
3.3.2 Årsredovisningens terminologi ..................................................................................... 17
3.3.3 Kommunikationsmedel.................................................................................................. 17
3.3.4 Ytterligare information i årsredovisningen .................................................................. 18
4. UNDERSÖKNING.................................................................................................................... 20
4.1 MÅLGRUPP OCH URVAL......................................................................................................... 20
4.2. UNDERSÖKNINGSRESULTAT ................................................................................................. 20
4.2.1 Målgrupper för årsredovisningen................................................................................. 20
4.2.2 Ytterligare information i årsredovisningen .................................................................. 21
4.2.3 Kassaflödesanalys i stället för finansieringsanalys ...................................................... 22
4.2.4 Olika kommunikationsmedel ......................................................................................... 23
4.2.5 Läsning av årsredovisningar ........................................................................................ 23
4.2.6 Förståelse för årsredovisningar ................................................................................... 25
5. ANALYS .................................................................................................................................... 27
5.1. HYPOTESPRÖVNING.............................................................................................................. 27
5.1.1 Målgrupper för årsredovisningar ................................................................................. 27
5.1.2 Årsredovisningens terminologi ..................................................................................... 27
5.1.3 Kommunikationsmedel.................................................................................................. 28
5.1.4 Ytterligare information i årsredovisningen .................................................................. 28
5.2. ORSAKER TILL HYPOTESPRÖVNINGENS UTFALL ................................................................... 29
5.2.1 Verifierade hypoteser ................................................................................................... 29
5.2.2 Falsifierade hypoteser .................................................................................................. 30
6 SLUTSATSER ............................................................................................................................ 32
iii
7. AVSLUTANDE KOMMENTARER ....................................................................................... 34
7.1. KRITISK GRANSKNING .......................................................................................................... 34
7.1.1 Metodval ....................................................................................................................... 34
7.1.2 Bortfallsanalys .............................................................................................................. 34
7.1.3 Reliabilitet .................................................................................................................... 35
7.1.4 Validitet ........................................................................................................................ 35
7.2 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING.................................................................................... 36
7.3 AVSLUTANDE DISKUSSION .................................................................................................... 36
KÄLLFÖRTECKNING ............................................................................................................... 38
BILAGOR ...................................................................................................................................... 40
ENKÄTUNDERSÖKNING
SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT
iv
1. Inledning
Sedan Lee och Tweedie i mitten på 70-talet publicerade forskningsrapporter om
aktieägarnas brist på förståelse av årsredovisningar pågår en debatt om syftet med
finansiell rapportering. Undersökningar har sedan dess visat att det råder en klyfta
mellan de som gör årsredovisningar och de externa mottagarna av dem.1 Vi vill
därför i denna uppsats anta företagens perspektiv och utreda vilka som är deras
främsta målgrupper vid utformningen av sina årsredovisningar.
1.1 Bakgrund
Det huvudsakliga syftet med att sammanställa en årsredovisning är att kommunicera med företagets aktieägare och dess övriga intressenter. Kommunikationen
bör avse företagets finansiella förutsättningar samt företagsspecifik information
som kan vara av intresse för de externa intressenterna.2 Detta främst i syfte att
hjälpa dessa att fatta beslut grundade på en rättvisande bild av företaget.3
En förutsättning för att kommunikationen ska uppfylla sitt syfte är att läsaren av
informationen förstår den.4 Utan förståelse från mottagarens sida sker ingen informationsöverföring och kommunikationen kommer då att sakna värde.5 I egenskap av företagets ägare är samtliga grupper av aktieägare primärt de grupper vars
intressen bör tillgodoses vid utformningen av årsredovisningen. För att tillgodose
de professionella placerarna har årsredovisningarna tenderat att hålla en komplicerad språklig nivå där många fackuttryck används. Detta har lett till att privata
aktieägare har svårt att förstå den information som inkluderas i årsredovisningar.
En följd därav är att årsredovisningar i relativt liten utsträckning läses av denna
intressentgrupp.6 Man bör dock hålla i minnet att ett företags aktieägare är en heterogen grupp och det är svårt, om inte omöjligt, att tillgodose samtliga behov en
sådan grupp kan ha.
Den klyfta som råder mellan den förståelse som läsarna faktiskt har, och den förståelse som de förväntas att ha benämns the expectations gap7. Mycket forskning
har under de senaste 30 åren skett kring detta fenomen, men trots detta har den
finansiella rapporteringen inte förbättrats i någon större utsträckning8. De
förändringar som har gjorts innebär endast att årsredovisningarnas omfång har
utökats med bland annat nya rapportformat. De nya rapportformaten har dock inte
Higson, Corporate communication: A conceptual framework for financial reporting, uppsats från
Loughborough University Business School, 1996, s. 2.
2
Epstein, Pava, The shareholder’s use of corporate annual reports, Jai Press Inc., 1993, s. 3
3
ibid, s. 25
4
Anderson, Epstein, The Usefulness of Annual Reports, Australian Accountant, April 1995, s. 25
5
Epstein, Pava, s. 3ff
6
Lee, Tweedie, Accounting Information: An Investigation of Private Shareholder Understanding,
Accounting and Business Research, Winter 1975, s. 11
7
Sikka, Puxty, Willmott, Cooper, The impossibility of eliminating the expectations gap: some
theory and evidence, Critical Perspective of Accounting, 1998:9, s. 299
8
Bartlett, Chandler, The corporate report and the private shareholder: Lee and Tweedie twenty
years on, British Accounting Review, 1997 s. 259
1
1
varit behjälpliga till att öka de privata aktieägarnas uppfattningsförmåga vad
gäller den information som lämnas i årsredovisningarna.9
Vid utformningen av en årsredovisning tas hänsyn till olika intressenters behov
vad gäller den information som publiceras. En följd av detta är att de olika delarna
har olika målgrupper, där olika delar av årsredovisningen tillgodoser olika läsares
informationsbehov.10 De avsnitt som återger finansiell information har oftast som
främsta målgrupp personer insatta i ekonomisk terminologi. Vad avser de avsnitt
som utgörs av löptext ger de intryck av att tillfredsställa de privata aktieägarna,
vilka ofta saknar fackkunskap.11
Många personer som väljer att investera i företag genom att köpa aktier i dem är
inte insatta i konsten att läsa och förstå ekonomisk information. Det uppstår därför
en konflikt mellan vilket sätt som företagsledningen ska presentera information på
och det faktum att företagets ägare, aktieägarna, borde få möjlighet att kontrollera
hur ledningen förvaltar företaget åt dem.12
Vi kommer i denna uppsats omväxlande att använda begreppen privata och
individuella som beteckning på aktieägare, placerare eller investerare. Vad vi
avser i dessa fall är en grupp av personer som inte förväntas ha någon kunskap i
ekonomisk terminologi.
1.2 Problem
Flera studier har genom tiderna visat att den information som företagen återger i
sina årsredovisningar inte läses av vissa grupper av aktieägare samt att många av
de som läser årsredovisningarna inte förstår vad som står i dem.13 Vad gäller
kommunikationen mellan företaget och dess intressenter har tonvikten i flera tidigare undersökningar lagts på läsarna och deras förståelse av den finansiella information som återges i årsredovisningar. Det saknas enligt oss motsvarande undersökningar beträffande företagens inställning till att ge ut finansiell information,
syftet med kommunikationen samt målgrupper för densamma. Vi anser att fokus
har lagts på ett mottagarperspektiv av informationen och vi vill därför i denna
uppsats anta ett sändarperspektiv.
Uppgifter om läsarnas bristande förmåga att förstå årsredovisningar tenderar att
resultera i fler inslag av frivilliga rapporter i dem. Det tycks finnas en ovilja att
förändra den grundläggande utformningen på årsredovisningarna. I stället utökar
företagen den bifogade informationen med nya former av finansiell rapportering.14
Att man i forskningssammanhang ger ett så stort utrymme åt de privata
aktieägarnas informationsbehov utan att definiera årsredovisningens målgrupp,
9
Lee, A case for cash flow reporting, Journal of business finance, 1972 nr 2, s. 27
Aldridge, Colbert, We need better financial reporting, Management Accounting, July 1997, s.
33
11
Lee, Tweedie, Winter, 1975, s. 4
12
Higson, s. 2
13
Lee och Tweedie, Ward, Bartlett och Chandler, Bohlin
14
Lee, s. 25
10
2
försvårar arbetet med att utveckla nya redovisningsstandarder15. I detta
sammanhang kan det vara värt att nämna att privatpersoner endast äger 15 procent
av den samlade aktiestocken vid Stockholms Fondbörs16.
Konsekvenserna av den skillnad som råder mellan vad läsare förstår av den information som företagen ger och vad företagen tar för givet att läsaren kan tillgodogöra sig, kan gestalta sig på olika sätt. Antingen blir individuella investerare
beroende av professionella rådgivare för att fatta ett investeringsbeslut, eller så
tenderar de till att bli passiva i sin roll som investerare.17 Genom detta tröga investeringsbeteende kan företagen förlora potentiella investerare som av ren okunskap eller brist på förtroende för företagen inte förändrar sin placeringsstruktur.
De kanske till och med väljer ett annat placeringsalternativ än aktier.18
Genom att identifiera de främsta målgrupperna för företagets årsredovisningar,
kan man, enligt vår mening, föra debatten på ett annat plan. Det har många gånger
konstaterats att privata aktieägare inte förstår den information som återges i
årsredovisningar. Dessa undersökningar har emellertid inte utrett vilka
målgrupper som företagen skriver för.
1.3 Syfte
Uppsatsen syftar till att identifiera vilka målgrupper som börsnoterade företag
prioriterar främst vid utformningen av sina årsredovisningar. Med utgångspunkt i
vår undersöknings resultat avser vi att finna förklaring till varför det råder en
klyfta mellan privatpersoners faktiska förståelse och den förståelse som krävs för
att förstå en årsredovisning.
1.4 Avgränsningar
Uppsatsen undersöker företag som är noterade på A-listan vid Stockholms
Fondbörs. Detta eftersom vi anser att det främst är i publika företag som
småsparare inte har något direkt inflytande vad gäller kommunikationen med
företaget. Vi antar att de som investerar i privata företag i större utsträckning är
personer med ett engagemang som inte enbart är av ekonomisk karaktär. De som
väljer att placera sina pengar i privata företag är ofta villiga att ta större risker då
de har ett personligt engagemang i det berörda företaget.
Vi har valt att undersöka företag från A-listan vid Stockholms Fondbörs på grund
av att det är vid den listan som de största företagen är noterade. Deras
årsredovisningar ska uppfylla samtliga lagstadgade krav som ställs. Vi har dock
avgränsat oss från att i vår undersökning ta med banker, investmentbolag och
försäkringsbolag då dessa omfattas av speciallagar vad avser redovisningen.
15
Bartlett, Chandler, s. 259
Statistiska centralbyrån, 990420
17
Lee, Tweedie, The Private Shareholder: his Sources of Financial Information and his
Understanding of Reporting Practices, Accounting and Business Research, Autumn 1976, s. 304.
18
Sikka, Puxty, Willmott, Cooper, s. 299
16
3
1.5 Disposition
Uppsatsen är disponerad på följande vis. I kapitel två gör vi en genomgång av vår
vetenskapliga bakgrund och vald metod. I kapitel tre presenteras först
forskningsfronten inom det aktuella ämnesområdet. Därefter formuleras hypoteser
efter vilka vi kommer att arbeta. Den undersökning som vi utför presenterar vi i
kapitel fyra. Undersökningens resultat analyseras i kapitel fem, slutsatser dras i
kapitel sex. Vi avslutar uppsatsen med att granska vårt eget arbete samt med att ge
förslag på fortsatt forskning.
4
2. Metod
Kapitlet är avsett för att redogöra för hur vi ser på kunskap och metoder för att
uppnå kunskap. Detta för att kunna ge läsaren en möjlighet att, utifrån den syn
som vi har på vetenskap, kunna utvärdera det som vi skriver.
2.1. Kunskapsbegreppet
Metod kan ses som ett redskap för att nå kunskap. Genom att använda olika
metoder kan man bli bekant med nya begrepp. Beroende på vilken metod som
används för att uppnå ny kunskap kan den kunskap som erhålls bli olika.19
Kunskap kan förstås på olika sätt. Antingen åsyftas att erhålla kännedom om
något, eller så kan betydelsen vara mer precis. I det senare fallet avses vetande,
lärdom eller insikt. I vetenskapliga sammanhang är det ofta den sistnämnda
betydelsen som avses. Vill man bryta ner resonemanget till en mer konkret nivå är
det vanligt att se kunskapen som en relation mellan två existenser. Den ena är ett
medvetande, ett subjekt som ofta kallas förnuft. Den andra, som är motstående
den första, är ett objekt. Kunskapen bildas i konstellationen mellan dessa
existenser eller poler. En filosofisk stridsfråga har alltid varit om kriteriet på
sanning, kunskapens inre måttstock, återfinns antingen hos subjektet eller hos
objektet, eller rent av hos båda samtidigt. Naturalister har alltid hävdat att
kunskapens ursprung står att finna i objektsidan av kunskapsrelationen.20
Förmedlingen till subjektet är besvärlig och har lösts på olika, ibland mycket
fantasifulla, sätt bland olika filosofer. Platon introducerade ett tredje slag som en
förmedlande länk och Aristoteles införde resonemang om ett slags evig rörelse.
Descartes fann denna klyfta mellan objekt och subjekt besvärande och sökte en
archiemedisk punkt att bygga sin filosofi kring. Det blev cogitans-satsen varur
säkra kunskaper kunde härledas.21
Klart är att synen på kunskap genom historien har förändrat sig, men ytterst har
alltid letandet efter den avsett samma sak. Man har helt enkelt sökt efter sanningar
kring tingens aktiviteter och bestånd.22 Kort skulle vi vilja karakterisera kunskap
som vetskap, i motsats till troende, om att något förhåller sig på något visst sätt.
Sedan må kunskapen ha alla möjliga karaktärer, den kan vara evig, subjektiv,
tillfällig, sann, relativ, värdefri eller bunden av värderingar.
2.1.1 Vår vetenskapssyn
För läsaren kan det vara av intresse att få veta hur vi anser att vi skaffar oss ny
kunskap. För att kunna granska hur vi utför undersökningen i denna uppsats finner
vi anledning till att redogöra för vår vetenskapssyn. Olika vetenskapliga synsätt
gör olika antaganden om det som studeras och vi anser att det därför är av vikt att
Arbnor, Bjerke, Företagsekonomisk metodlära, Studentlitteratur, 1994, s. 19
Egidius, Positivism – fenomenologi – hermeneutik, Studentlitteratur, 1986, s. 59
21
Peterson, Introduktion till naturrättens historia, kompendium, s 6ff.
22
Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, Liber, 1991, s 10.
19
20
5
vi klargör för vårt vetenskapliga synsätt23. Då vår avsikt är att hålla denna
redogörelse kort, kommer vi enbart att ta upp det vetenskapliga synsätt som vi
anser att vi kan erkänna oss till.
Vi har i och med arbetet i denna uppsats antagit en analytisk vetenskapssyn. Med
detta innebär att vi söker efter enkelhet. Vi vill kunna isolera vissa faktorer som vi
kommer att studera.24 Som en följd av vår vetenskapssyn kommer vi i uppsatsen
att utföra en enkätundersökning där svarsalternativen är bundna. På detta vis
hoppas vi att vi kommer att kunna isolera orsaksfaktorerna och därmed analytiskt
bearbeta resultaten.
2.2 Vetenskapsteori och paradigm
Man kan inte tala om metoder och metodlära utan att först klargöra de
grundläggande antaganden om världen och dess beskaffenhet som man utgår
från25. Det är för kunskapsprocessen viktigt att forskaren reflekterar över de
påverkande förutsättningar och antaganden som finns kring det område som han
väljer att studera. Dessa antaganden om exempelvis världens och verklighetens
beskaffenhet sammanfattas i begreppet paradigm.26 Detta begrepp används inom
samhällsvetenskapen som en uppsättning grundantaganden som är
kännetecknande för ett ämnesområde och som antas inverka på valet av
problemställningar, hypoteser, metoder osv27. Man kan också välja att definiera
detta som normalvetenskap28. Vetenskapsteorins huvudsakliga uppgift är att
avslöja och analysera paradigmen inom olika ämnesgrenar.29
Vi har med denna uppsats inte för avsikt att ifrågasätta rådande paradigm inom
redovisning. Vi har valt att arbeta med etablerade grundantaganden och vår
undersökning går snarare ut på att kartlägga de modeller som är rådande inom
detta ämnesområde än att åstadkomma nyordning och revolution. Vi återkommer
till paradigm inom redovisningens område under rubrik 2.4. Först går vi igenom
olika undersökningsformer.
2.3. Undersökningar
I samhällsvetenskapen skiljer man vanligtvis mellan två olika metodiska
angreppssätt, kvantitativa och kvalitativa metoder. Urskiljningen görs med
utgångspunkt i den information som undersöks. Kan informationen kvantifieras i
siffror och bearbetas med statistiska metoder blir undersökningsformen
kvantitativ. Är däremot informationen som ska undersökas inte kvantifierbar och
undersökningen syftar till en förståelse av objektet blir undersökningsformen
23
Arbnor, Bjerke, s. 19.
Holme, Solvang, Forskningsmetodik, Studentlitteratur, 1996, s. 34
25
Arbnor, Bjerke, s. 28ff
26
Gale, Theory of Science an introduction to the history, logic, and philosophy of science,
McGraw-Hill Book Company, 1979, s. 74
27
Andersen, Vetenskapsteori och metodlära, Studentlitteratur, 1990, s. 25
28
Kuhn, De vetenskapliga revolutionernas struktur, Doxa, 1970, s. 22
29
Andersen, Vetenskapsteori och metodlära, Studentlitteratur, 1990, s. 25
24
6
kvalitativ.30 Man kan även skilja mellan metoderna med utgångspunkt i forskarens
perspektiv, den kvalitativa metoden utgår från studiesubjektens perspektiv, medan
den kvantitativa metoden har sin utgångspunkt i forskarens egna idéer31.
Vi kommer i denna undersökning att använda oss av en kvantitativ metod, den
kvalitativa metoden presenteras enbart i syfte att belysa skillnaderna mellan de
olika ansatserna.
2.3.1 Kvantitativa metoder
Historiskt sett har den kvantitativa metoden byggt på ett ideal om en objektiv
vetenskap. Med utgångspunkt i naturvetenskapen har denna vetenskapliga metod
överförts till samhällsvetenskapen med föresatsen att båda vetenskapsformerna
har en gemensam ansats.32
Den kvantitativa undersökningsprocessen bygger på en relativt hög formaliseringsgrad. Forskarens egen förförståelse för det studerade objektet ska inte påverka undersökningens utformning och resultat.33 Detta är en av fördelarna med
den kvantitativa metoden. Vi kan dock se en svårighet för forskaren att hålla sig
neutral till forskningsobjektet. Till viss del påverkas nog forskaren av sin egen
förförståelse vid val av exempelvis forskningsobjekt och urval, vilket brukar betonas av hermeneutiker34. Den kvantitativa metoden erbjuder dock forskaren stor
möjlighet att förhålla sig neutral under själva bearbetningsfasen av undersökningen. Denna neutrala position möjliggörs av det strukturerade tillvägagångssättet som kännetecknar den kvantitativa undersökningsmetoden.35 De resultat
som uppnås ska kunna kvantifieras. Kvantifiering av undersökningsresultaten
kräver precision vid observerandet som i sin tur kräver att man objektivt ska
kunna mäta dem. Denna syn på vetenskaplighet är inspirerad av den logiska
positivismens idéer om enhetsvetenskap som har sin utgångspunkt i det naturvetenskapliga forskningsidealet.36
Nackdelar med den kvantitativa forskningsmetoden är, som vi ser det, en följd av
den distans till forskningsobjektet som forskaren intar. Den höga grad av formalisering som metoden medför kan innebära att resultatet av studien inte avspeglar
de förhållanden som ursprungligen skulle studeras. Dessutom kan den kvantitativa
forskningsprocessen vara relativt svårmanövrerad. Vill man under
undersökningens gång byta fokus kan detta bli svårt eftersom alla enheter måste
studeras på samma sätt.37
I denna uppsats består det kvantitativa momentet av en enkätundersökning, där
företag har besvarat frågar, bland annat beträffande i vilken utsträckning de anser
att informationen i deras årsredovisningar läses och förstås av externa intressenter.
30
Holme, Solvang, s. 13ff.
Alveson, Skjöldberg, Tolkning och reflektion, Studentlitteratur, 1994, s. 10
32
Egidius, s. 33
33
Halvorsen, Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, 1992, s. 82
34
Egidius, s. 51
35
Alvesson, Sköldberg, s. 10
36
Andersen, s. 70
37
Holme, Solvang, s. 80ff.
31
7
Vi återkommer till vår enkätundersökning, men först efter att ha presenterat den
kvalitativa metoden.
2.3.2 Kvalitativa metoder
Den kvalitativa metoden bygger på en relation mellan forskare och undersökningsobjekt. Kunskapsutvecklingen är beroende av en närhet till enheterna i
undersökningen och skiljer sig därmed från den kvantitativa metoden som bygger
på ett avstånd mellan den studerande och det studerade.38
En fördel med kvalitativa metoder är den flexibilitet som undersökningen ger.
Allteftersom forskaren ökar sin förståelse för objektet kan frågeställningen omarbetas under arbetets gång.39 Nackdelar med metoden är den relativt höga grad av
subjektivitet som kan prägla slutresultatet av undersökningen. Att använda en
kvalitativ metod förutsätter ett stort mått av självkritik från forskarens sida. Om
forskaren påverkar undersökningen i alltför hög grad med egna värderingar, avspeglar inte dess resultat några förhållanden av vetenskapligt intresse.40
Vi har i denna uppsats inte använt oss av någon kvalitativ metod eftersom vi anser
att en kvantitativ metod på ett bättre sätt hjälper oss att uppfylla uppsatsens syfte.
Dessutom har de studier som vi bygger undersökningen på utförts med kvantitativa metoder. Vi anser att det blir mer relevant att jämföra våra resultat mot tidigare undersökningar om vi använder oss av samma metodansats.
2.3.3 Enkätundersökningar
Den teknik som vi har valt att använda oss av för att samla in information till uppsatsens undersökning är enkättekniken. Det finns alternativa sätt att genomföra
informationsinsamling, exempelvis observation, experiment eller intervjuer41. För
vår del är intervjutekniken den enda alternativa tekniken för informationsinsamling. Vi anser dock att intervjutekniken skulle medföra ett mer kvalitativt
metodval än vad som krävs för att uppfylla uppsatsens syfte och det skulle bli
svårare att nå den formaliseringsgrad som vi strävar efter.
Vi har sammanställt en frågeenkät och faxat denna till de företag som valts ut att
medverka i vår studie. Vi likställer faxenkäten med det som ofta benämns som
postenkät eftersom endast utskicksförfarande skiljer dessa två former åt. Utmärkande för postenkäter är att respondenterna på egen hand får besvara enkätformuläret utan att den som har utformat enkäten har möjlighet att påverka svaren
eller förtydliga frågorna42. Postenkäter präglas även av att sannolikheten är stor att
svaren på frågorna påverkas av efterföljande frågor i enkäten43.
38
Halvorsen, s. 82
Holme, Solvang, s. 80.
40
ibid, s. 95.
41
ibid, s. 172.
42
Holme, Solvang, s. 173
43
Wärneryd, Att fråga- Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter, SCB,
1990, s. 90
39
8
Det kan dessutom vara svårt att påverka vem som besvarar frågorna vid en enkätundersökning då man inte har någon insyn i besvarningsförfarandet44. Vi har dock
valt att använda oss av en enkätundersökning eftersom vi anser att detta förfarande är det mest effektiva då vi under en kort tidsperiod har velat nå ett stort antal respondenter. För enkätutskicket hade vi en erinringstid på cirka två veckor
och undersökningar har visat att postenkäter ger ett effektivare resultat än
intervjuundersökningar vid kortare erinringstider45. För den enkätundersökning
som vi har genomfört i denna uppsats har vi en svarsfrekvens på 77 procent, något
som vi anser vara bra.
I enkäten har vi använt oss av bundna svarsalternativ, då vi anser att öppna svarsalternativ skulle försvåra arbetet med att följa upp svaren. Vi ser även en fördel i
att respondenterna inte kan förändra eller förtydliga de frågor som ställs och de
svar som ges. Vi anser även att de svar som erhålls är lättare att analysera och att
de slutsatser som dras blir mer allmängiltiga slutsatser om vi använder oss av
bundna svarsalternativ, förutsatt att vi har studerat rätt fenomen.
2.3.4 Olika sätt att dra slutsatser
Det finns olika sätt att dra slutsatser ur undersökningars resultat för att därigenom
nå kunskap. Som nämns inledningsvis har vetenskapen genom tiderna stött och
blött frågan hur man uppnår kunskap och någon enighet har inte uppnåtts. Nedan
berörs några av de vanligaste sätten att erhålla kunskap ur undersökningar.
Induktion innebär att man drar allmängiltiga slutsatser ur empiriska fakta. Induktion förutsätter således någon form av kvantifiering.46 Genom att studera ett urval
av enheter kan de slutsatser som ges appliceras på resten av verkligheten47. Forskaren studerar inte samtliga enheter, utan tar helt enkelt för givet att en avgränsad
del av det studerade motsvarar helheten48.
Deduktion kan ses som motsatsen till induktion. Den induktiva processen leder
fram till teorier, ur dessa teorier kan man deduktivt härleda kunskap om specifika
situationer. Ett viktigt inslag i denna process är logisk slutledningsförmåga. Hypotetisk-deduktiv metod är ett sätt att kombinera empiri med logik. Man ställer
upp hypoteser som man med deduktiv slutledning undersöker om de överensstämmer med verkligheten.49 Inom samhällsvetenskapen finns forskningstraditioner som anknyter såväl till ett naturvetenskapligt, deduktivt, sätt att forska
som till ett humanistiskt sätt, det induktiva50.
Dillman, Mail and Telephone Surveys – The Total Design Method, Wiley Interscene, NY, 1978,
s. 45
45
Sudman & Bradburn, Effects of time and memory factors on response in surveys, Journal of the
American Statistical Association, 68, 1973, s. 805ff
46
Thurén, s. 19ff.
47
Chalmers, What is this thing called Science?, Open University Press, 1982, s. 2ff
48
Patel, Davidson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, 1994, s. 21
49
Thurén, s. 23ff
50
Patel, Davidson, s. 22
44
9
2.3.5 Hypotesprövning
Att arbeta efter hypoteser innebär att man ställer upp antaganden om vissa förhållanden som med grund i en undersökning verifieras eller falsifieras. Hypoteser
kan uppkomma ur olika källor. De kan baseras på gissningar, resultat från andra
studier eller förväntningar på vissa förhållanden.51 Hypoteserna som formulerats i
denna uppsats baseras på ett antal forskningsartiklar. I nästa kapitel presenteras
central forskning inom det ämnesområde som uppsatsen behandlar samt de
hypoteser som vi kommer att arbeta efter.
Att verifiera en hypotes innebär att man testar implikationer kopplade till densamma. Finner man inga bevis för att hypotesen inte är falsk är den sann.52 Detta
förhållningssätt till vetenskapen kan kritiseras då man i de flesta fall inte kan testa
samtliga implikationer kopplade till en hypotes. Karl Popper gjorde detta och utvecklade en alternativ metod att för att testa hypoteser. Han var av åsikten att hypoteser inte kan verifieras fullt ut och att man i stället ska anse en hypotes gälla
tills den har bevisats vara falsk. Han talade därför om falsifiering i stället för verifiering. I det fall en hypotes inte kan falsifieras får den anses vara en provisorisk
sanning.53
I denna uppsats kommer vi att arbeta efter hypoteser och därmed även genomföra
en hypotesprövning. Den analys som utförs i kapitel fem består i att testa de hypoteser som ställs upp i kapitel tre med de undersökningsresultat som presenteras i
kapitel fyra. Vi vill därmed kunna verifiera eller falsifiera hypoteserna. Vi är dock
medvetna om att man i en urvalsundersökning aldrig slutgiltigt kan verifiera en
hypotes, utan endast bedöma den vara mer eller mindre sannolik, vilket innebär att
sanningshalten i de resultat vi får fram inte är absolut54.
2.4 Redovisningsparadigm
Redovisningsforskare har under lång tid försökt att befästa redovisningens akademiska status och många olika metoder har använts för att arbeta fram definierade problemområden.55 En svårighet har varit att identifiera redovisningens särskilda vetenskapliga ställning. Detta kan vara en följd av att redovisningen inte är
någon avskild verksamhet. Den interagerar med andra discipliner inom företagsekonomins område, särskilt med organisations-delen.56 Dessutom beror redovisningsteorier och principer av juridiken, t ex i form av skatte- och avtalsrätt.
Forskningsarbetet som utförts inom redovisningens område har visat att redovisningsutvecklingen följer det av Kuhn formulerade paradigmskiftet samt att redovisningen verkar följa ett mönster av en framgångsrik revolution. 1977 anammade
American Accounting Association (AAA) paradigmtänkandet och utvecklade
51
Arbnor, Bjerke, s. 99ff
Chalmers, s. 38
53
Thurén, s. 61
54
Holme, Solvang, s. 310ff
55
Belkaoui, Accounting Theory, The Dryden Press, 1992, s. 501
56
Scapens, Humphery, Methodological themes Theories and case studies of organizational
accounting practices: limitation or liberation?, Accounting, Auditing & Accountability Journal,
1996 nr 4, s. 95.
52
10
olika paradigm inom redovisningsområdet. De såg tre huvudsakliga teoretiska
angreppssätt, true-income/deductive, decision-usefulness samt information/economics.57
Vad avser true-income/deductive är detta ett normativt-deduktivt angreppssätt vad
gäller konstruktionen av redovisningsteorier och präglas av en uppfattning om att
inkomst ska mätas och värderas utifrån en enhetlig ansats. Detta skulle uppfylla
de behov som användare av redovisningsmässigt material kan ha. En utgångspunkt i detta paradigm är att redovisning spelar en stor roll såväl för företag som
för samhället. Detta inbegriper nationalekonomiska resonemang om att agenter
vill fatta rationella beslut baserade på fakta.58 Vi har i denna uppsats inte för avsikt att behandla vad redovisningen återspeglar. Självklart anser vi att man med
redovisningen ska ge en rättvisande bild av företaget. Vi har dock valt att ägna oss
åt att utreda hur informationen ska presenteras, inte innehållet i sig. Detta paradigm är således inte av särskilt intresse för oss.
Decision-usefulness-paradigmet antar en beteendevetenskaplig ansats. Centrala
begrepp är hur informationen som redovisningen producerar ska kunna stå som
grund för beslutsfattande. Detta paradigm innefattar två sorters teorier. Den ena
behandlar beslutsmodeller kopplade till affärsbeslut. Den andra avser olika ekonomiska händelser som påverkar en löpande verksamhet. Någon koppling mellan
dessa teorier har ännu inte utvecklats, och mycket av arbetet inom paradigmet går
ut på att göra detta. Inom ramen för detta arbete används metoder såsom observation, intervjuer, enkäter och experiment.59 Vi erkänner till oss detta paradigm då
vi finner att det beteendevetenskapliga momentet i kombination med beslutsfattande stämmer väl överens med denna uppsats syfte. En utgångspunkt för vårt
arbete är nämligen att man med information fattar bättre beslut än utan. Vi menar
alltså att de olika läsargrupper som finns för årsredovisningar har ett övergripande
intresse i att skaffa sig information om företaget. De grupper som inte förstår informationen är de som fattar sämre beslut.
Information/economics-paradigmet avser förändringar i informationssystem, sett
ur beslutsfattarens perspektiv. En central utgångspunkt för detta paradigm är ställningstagandet att personer fattar rationella beslut. Inom detta paradigm har utvecklats ett ramverk över beståndsdelar för att kunna utvärdera värdet i information.60 Vi ställer oss lite tveksamma till om detta paradigm kan kopplas till vårt
arbete. Förvisso har vi erkänt oss till ansatsen att man med information har lättare
för att fatta rätt beslut. Vi kommer dock inte att utreda i hur personer med denna
information agerar. Vi nöjer oss med att konstatera att informationen påverkar
agerandet.
57
Belkaoui, s. 497ff.
ibid, s. 502.
59
ibid, s. 508ff.
60
ibid, s. 510ff
58
11
3. Hypotesformulering
I detta kapitel avser vi att lämna en redogörelse för forskningsfronten och
beskriver de forskningsprojekt som har påverkat de hypoteser som ligger till
grund för vår undersökning.
3.1. Tidigare forskning inom ämnesområdet
För att tydliggöra var vår uppsats kommer in i den tidigare forskningen på detta
område, visar vi nedan en sammanställning över den mest betydande forskning
som har bedrivits inom området. Vi vill även med modellen visa hur de olika
forskningsprojekten kan kopplas till varandra.
Årsredovisningars läsbarhet har utretts av forskare sedan början på 70-talet.
Föregångare på området är Lee och Tweedie som i mitten på 70-talet undersökte i
vilken mån som aktieägare läser och förstår årsredovisningar.
1974: Carsberg, Hope, Scapens, The
Objectives of Published Accounting
Reports, Accounting and Business
Research
1972: Lee, A case for cash flow
reporting, Journal of Business
Finance
1975: Lee, Tweedie
 Accounting Information: An Investigation of Private Shareholder Usage
 The Private Shareholder: His Sources of Financial Information and his Understanding
of Reporting Practice

Accounting Information: An Investigation of Private Shareholder Understanding,
Accounting and Business Research
1981:
 Shareholder Use and Understanding of Financial Information, Garland Publishing Inc.
1993: Epstein, Pava, The
Shareholder´s Use of
Corporate Annual Reports
1997: Bartlett, Chandler, The
Corporate Report and the Private
Shareholder: Lee and Tweedie
twenty years on, British Accounting
Review
1981: Anderson, The Usefulness of Accounting
and Other Information Disclosed in Corporate
Annual Reports to Institutional Investors in
Australia, Accounting and Business Research
1987: Bohlin, Aktieägarna och
årsredovisningen, Akademisk avhandling,
Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
1998: Ward, Summary Financial
Statements: an Analysis of the
Adoption Decision, British
Accounting Review
Figur 261 Sammanställning av tidigare forskning
61
Egen källa
12
Genomgående kan sägas att dessa undersökningar tar fasta på aktieägarnas eller
andra intressentgruppers förståelse och användning av årsredovisningar och annan
finansiell rapportering. Det perspektiv som har antagits är ett läsarperspektiv och
vid varje undersökningstillfälle har det kunnat konstateras att en bristande
förståelse för årsredovisningar föreligger. Vad vi anser saknas i denna debatt är
till vilka målgrupper som företagen riktar sig med sina årsredovisningar. Att
företagen borde rikta sig till aktieägarna och därigenom privatpersoner framgår
tydligt ur ovanstående forskning. Vad vi undrar är däremot om det inte är både
kostsamt och tidskrävande för företagen att rikta sig till en så pass heterogen
grupp som de privata aktieägarna representerar. Detta kan ha till följd att
företagen inte riktar sig till de privata aktieägarna överhuvudtaget.
Vi redogör nedan för huvuddragen i de olika forskningsprojekten samt på vilket
sätt som de påverkar vår undersökning.
3.1.1 Lee och Tweedie
Lee och Tweedie har gett ut ett stort antal forskningsartiklar beträffande privata
aktieägares användning av och förståelse för redovisningsmässig information som
företag ger ut. Därigenom får de anses som föregångare inom området. De har
med utgångspunkt i sina undersökningar bland annat kunnat konstatera att olika
förkunskap bidrar till olika förståelse av årsredovisningarna. De har även
undersökt vilka delar av en årsredovisning som aktieägare använder sig av vid ett
investeringsbeslut och funnit tydliga implikationer på att den löpande texten som
inte återger ekonomisk information i form av siffror spelar störst roll vid ett
investeringsbeslut för privatpersoner.
I vår undersökning kommer vi att bygga på en stor del av deras resonemang
angående vilka delar av årsredovisningen som läses. Vi kommer däremot inte att
ägna det faktum att olika förkunskap leder till olika förståelse av informationen
något särskilt utrymme. Vi nöjer oss med att konstatera att de olika läsarna har
olika bakgrund som kan påverka deras sätt att läsa och förstå en årsredovisning.
Vi ser i stället problemet från företagens sida. Årsredovisningens adressater är inte
en homogen grupp av läsare och frågan är hur detta problem kan lösas.
3.1.2 Epstein, Pava och Anderson
Epstein har tillsammans med Pava och Anderson vid olika tillfällen genomfört
undersökningar i syfte att utreda bland annat användbarheten i årsredovisningar
och annan redovisningsmässig information. Anderson har dessutom på egen hand
arbetat med frågor av denna art avseende australiensiska förhållanden. I dessa
undersökningar har det framkommit att privata investerare anser att störst
användbarhet finns hos de delar av årsredovisningen som återger information i
form av siffror. Det bör dock nämnas att man även har funnit att det är dessa delar
som de privata investerarna har störst problem att förstå och anser sig behöva
ytterligare förklaringar till.
Vid utformningen av vår undersökning har vi använt oss av vissa av de
frågeställningar som Epstein och Pava ställde i en undersökning 1993 avseende
amerikanska aktieägare. En undersökning som för övrigt Epstein genomförde
13
tillsammans med Anderson anpassat för australiensiska aktieägare året efter. Vi
har främst använt de delar som avser vilka avsnitt i en årsredovisning som
investerare anser vara användbara samt den svårighetsgrad som de anser att de
olika delarna har.
3.1.3 Bartlett och Chandler
Bartlett och Chandler har genomfört en studie som bygger på de undersökningar
som Lee och Tweedie utförde på 70-talet. De konstaterar i den att inte mycket har
förändrats under de senaste 20 åren avseende läsarnas förståelse av ekonomisk
information.
Vårt arbete vilar till stor del på deras slutsatser att det 1995 inte hade skett någon
större förändring sedan Lee och Tweedie utförde sina undersökningar avseende
privata aktieägares sätt att förstå ekonomisk information. I och med detta anser vi
att vi kan lägga stor vikt vid Lee och Tweedies material i vår undersökning utan
att uppsatsen för den skull förlorar reliabilitet. Dessutom kan nämnas att Bartlett
och Chandler vid utformningen av sin undersökning utökade den till att gälla delar
av årsredovisningen som tillkommit under de senaste 20 åren varför vi kan
jämföra de slutsatser som vi drar från vår underökning mot denna.
Vi har även valt att använda frågeställningar i Bartlett och Chandlers studie som
avser vilka alternativa informationskällor som privata aktieägare använder sig av
utöver årsredovisningen. De fann att investerare främst använder sig av rapporter
från analytiker för att skaffa sig information om företaget och att endast tio
procent av aktieägarna läser årsredovisningen utförligt. Avseende denna
frågeställning i undersökningen gjordes dock ingen åtskillnad mellan privata
investerare och övriga intressenter.
3.1.4 Bohlin
Den enda undersökning som utförts på svenska förhållanden som vi anser vara av
intresse för denna uppsats gjordes av Håkan Bohlin 1984. Hans akademiska
avhandling syftade till att förbättra kunskapen om hur privata aktieägare använder
och förstår ekonomisk information.
Målgruppen för Bohlins avhandling var Volvos aktieägare och undersökningens
syfte var att se hur den del av aktieägargruppen som inte hade någon ekonomisk
utbildning använde sig av och förstod årsredovisningens ekonomiska material.
Han fann att med den nuvarande utformningen av årsredovisningen var den svår
att förstå för privatpersoner, vilka representerade en stor del av Volvos aktieägare.
Detta berodde främst på rapportformatets komplexitet och omfattning samt den
ekonomiska terminologi som användes. Detta faktum bidrog till att
kommunikationen mellan Volvo och dess aktieägare via årsredovisningen blev
undermålig. Bohlin fann även att en majoritet av aktieägarna föredrog en
förkortad version av årsredovisningen samt att de som föredrog denna version i
stor utsträckning var privatpersoner.
Vi har tagit fasta på de uppgifter om att årsredovisningarnas omfattning och
komplexitet minskar förståelsen hos de privata aktieägarna som presenteras i
14
avhandlingen. Därför undersöker vi syftet med att utöka informationen som
presenteras i årsredovisningarna genom att fråga företagen varför de bifogar
ytterligare information i årsredovisningen.
3.1.5 Ward
Ward gjorde 1993 en studie vars syfte var att utreda om material i
årsredovisningen kunde presenteras i en sammanfattad form i syfte att öka läsares
förståelse av den. Studien tog fasta på en rekommendation om att ett inslag av
finansiell information i sammanfattad form (Summary Financial Statements) i
årsredovisningarna skulle öka läsbarheten av dem. De resultat som presenterades
indikerade att få företag var beredda att genomföra en sådan åtgärd trots att
företagen verkade tro att det skulle kunna förbättra både läsarnas förståelse av
årsredovisningarna och kommunikationen som sker via dem.
Ward fann även att det som gör att företag inte är benägna att förändra formaten
på sina ekonomiska rapporter är att den läsargrupp som företagen möter har så
pass olika informationsbehov samt skilda nivåer av förkunskap avseende
ekonomisk information. De ser i de flesta fall att nyttan av att utöka informationen
inte överstiger de kostnader som ytterligare bifogad information innebär.
Vi har tagit fasta på dessa slutsatser och bygger delar av vårt resonemang på det
faktum att läsarna av årsredovisningar är så olika att företagen måste prioritera vid
utformningen av sina årsredovisningar.
3.2 Arbetshypoteser
Inför utformningen av enkäten (Bilaga 1) som kommer att ligga till grund för vår
undersökning har vi utarbetat fyra hypoteser. Vår avsikt är att kunna verifiera,
alternativt falsifiera dem beroende på hur respondenterna besvarar de olika
frågorna i enkäten. Nedan presenterar vi hypoteserna och antagandena bakom
dessa. Under nästa rubrik kommer vi att redogöra för vilka av enkätens frågor som
kopplas till respektive hypotes samt gränser för verifiering och falsifiering.
Hypotes 1:
Företag har inte privatpersoner som främsta målgrupp vid utformningen av
årsredovisningar.
Som grund för denna hypotes har vi tagit det faktum att det genomförts ett stort
antal undersökningar som visar att privatpersoner inte förstår den ekonomiska
information som återges i årsredovisningar. Eftersom det sätt på vilket man
presenterar den ekonomiska informationen i årsredovisningar inte har förändrats
nämnvärt sedan uppgifter om privatpersoners svårighet att förstå den
offentliggjordes, antar vi att företagen inte har något särskilt stort intresse i att
dessa investerare ska förstå informationen. Dessutom kan inte privatpersoner
karaktäriseras som en homogen grupp och vi tror att det är svårt för företagen att
rikta information till en så pass olikriktad intressentgrupp.
15
Hypotes 2:
De delar av årsredovisningen som återger ekonomisk information i form av
siffror har professionella placerare och analytiker som främsta målgrupp.
Detta antagande är baserat på att Lee och Tweedie i en undersökning 1975 fann
att personer med ekonomisk skolning hade lättare att förstå informationen i en
årsredovisning än de utan. Vi har kombinerat detta konstaterande med att Ward
funnit att företagens vilja att nå fler intressentgrupper med sina årsredovisningar
faller på att det inte finns någon homogen målgrupp att rikta sig till. Med
bakgrund i detta har vi gjort ett antagande om att företagen måste prioritera vid
utformningen av årsredovisningen, och väljer då i regel att rikta sig till den
målgrupp som har en förkunskap i ämnet.
Hypotes 3:
Företagen kommunicerar med privatpersoner främst genom andra
kommunikationsmedel än årsredovisningar och delårsrapporter. I de fall som
de använder sig av årsredovisningen för kommunikation med privatpersoner
är det med de delar av årsredovisningen som återger information i form av
löptext.
Som utgångspunkt för denna hypotes ligger Bartlett och Chandlers undersökning
från 1997, vilken visar att investerare i relativ stor utsträckning skaffar sig
information om företaget via andra medier än årsredovisningen. Förvisso har inte
nämnda undersökning gjort någon distinktion mellan privata investerare och
professionella i det avseendet. Vi finner det dock befogat att anta att företagen kan
kommunicera med sina privata aktieägare genom andra former än
årsredovisningar. Dessutom baserar vi hypotesen på Epstein, Pava och Andersons
undersökningar som visar att de delar av årsredovisningen som återger löptext är
lättast för privatpersoner att förstå.
Hypotes 4:
Den ytterligare information som bifogas i årsredovisningar, utöver det
lagstiftade kravet, har som syfte att marknadsföra bolaget. Främst gentemot
privatpersoner som kan ha svårigheter att förstå den ekonomiska
terminologin.
Vi antar att personer insatta i ekonomisk terminologi på ett lättare sätt kan skaffa
sig en bild av företaget utifrån de ekonomiska rapporter som presenteras i
årsredovisningen. De kan även skaffa sig information från andra källor än
årsredovisningen på grund av den rapporteringsskyldighet som företag har som är
noterade vid Fondbörser.
3.3. Utformning av frågor samt hypotesutformning
Hur läsare av årsredovisningar uppfattar budskapet i dem har undersökts i ett antal
studier genom tiderna. Undersökningarna har däremot inte i någon större
utsträckning avsett företagens syn på kommunikationen, till vilka de vänder sig
16
osv. Vår avsikt har därför varit att utforma frågor som i bästa mån utreder hur
företagen ser på den kontakt med omvärlden som de har via årsredovisningen.
Nedan redogörs för vilken fråga, i vissa fall vilka frågor, i enkäten som kan
kopplas till respektive hypotes. Vi anger även vid vilken nivå som vi anser att
hypotesen är falsifierad eller verifierad. En sammanställning av
enkätundersökningen görs i kapitel fyra. Utfallen av hypotesprövningen redovisar
vi i kapitel fem.
3.3.1 Målgrupper för årsredovisningen
För att undersöka om företagen vänder sig till privatpersoner eller inte med sina
årsredovisningar har vi i enkätens första fråga bett respondenterna att rangordna
de olika målgrupper för vilka de vänder sig till vid utformningen av sin
årsredovisning.
Denna hypotes falsifieras om utfallet av undersökningen påvisar att 51 procent
eller mer av företagen framhåller privatpersoner som den viktigaste målgruppen.
Vi motiverar detta kriterium med att privatpersoner är en grupp. I det fall att
privatpersoner skulle få 51 procent av svarsalternativet mest viktig skulle detta
medföra att ingen av de övriga intressentgrupperna skulle kunna få en majoritet
som främsta målgrupp.
3.3.2 Årsredovisningens terminologi
I den andra hypotesen har vi haft som utgångspunkt att den ekonomiska
informationen som återges i årsredovisningar i form av siffror främst riktas till
personer insatta i ovan nämnda typ av rapportering. Vi har därför i fråga fem i
enkäten frågat företagen i vilken ordning de tror att olika läsargrupper läser
årsredovisningar.
För att verifiera denna hypotes har vi ställt upp ett kriterium som innebär att av
delarna Resultat- och balansräkning samt Kassaflödes-/finansieringsanalys i
enkäten ska professionella investerare ha fått fler av de högre
rangordningsalternativen än de privata aktieägarna. De övriga delarna ur
årsredovisningen som vi har angivit som alternativ i enkäten återger inte
ekonomisk information i form av siffror i någon större utsträckning.
3.3.3 Kommunikationsmedel
För att undersöka om företagen kommunicerar med privata aktieägare genom
andra medel än via årsredovisningar har vi bett företagen rangordna att de olika
kommunikationsmedel som de använder sig av. Vi har även bett dem ange i
vilken ordning som de tror att de privata aktieägarna läser årsredovisningens olika
delar. Frågorna fyra och fem avser dessa frågeställningar.
Eftersom det är flera frågor som avser denna hypotes kommer den att till viss del
kunna falsifieras medan andra delar kan verifieras. Finner vi att någon del
falsifieras kommer dock hela hypotesen att falsifieras. Vi har, vad avser fråga
fyra, ansett att frågeställningen om företagen kommunicerar med sina aktieägare
17
via andra medel än årsredovisningen och delårsrapporter får anses vara falsifierad
om mer än 50 procent har ansett att årsredovisningar och delårsrapporter
sammanlagt består av den främsta kommunikationen. Vi har kombinerat denna
frågeställning med fråga fem som avsåg i vilken ordning som företagen tror att de
privata aktieägarna läser de olika delarna i årsredovisningen. Vi anser att
frågeställningen verifierats i det fall som mer än 50 procent av företagen har
uppgivit att de tror att de privata aktieägarna läser VDs kommentar eller löptext
först.
Anledningen till att vi har valt gränserna mer än 50 % i bägge situationerna ovan
är att vi anser att mer än hälften innebär att den huvudsakliga kommunikationen
sker via årsredovisningar eller delårsrapporter respektive löptext.
3.3.4 Ytterligare information i årsredovisningen
En fråga har ställts till företagen som berör varför företag inkluderar mer
information än den lagstadgade och till vilka målgrupper denna riktas. Vi har även
funnit en möjlighet att utveckla denna frågeställning genom att fråga de företag
som har bytt från finansieringsanalys till kassaflödesanalys i sina årsredovisningar
i vilket syfte de har gjort detta. Att använda kassaflödesanalys i stället för
finansieringsanalys anser vi vara ett konkret exempel på att företagen i fråga ger
extra information. Det lagstadgade kravet gäller den information som
finansieringsanalysen ger, kassaflödesanalysen inbegriper finansieringsanalysens
informationsvärde samt ytterligare information. Detta gäller dock den information
som presenteras i form av siffror. Företagen kan ha andra motiv till att utöka
årsredovisningen med löptext.
Eftersom flera svarsalternativ kunde anges i fråga två och tre har vi ansett att den
procentuella svarsfrekvensen på varje svarsalternativ inte har något värde att göra
jämförelser med. Däremot anser vi att en jämförelse mellan de olika
svarsalternativen inom samma fråga är av intresse. Vad beträffar fråga två har vi
ställt upp två kriterier för att hypotesen ska kunna verifieras. Hypotesen kommer
att anses som verifierad, dels om 25 procent eller mer har angivit svarsalternativet
Information till investerare, privatpersoner före övriga, dels om alternativet
Marknadsföring av företaget har störst svarsfrekvens av samtliga svarsalternativ.
Ett undantag görs dock för svarsalternativet Information till investerare,
privatpersoner, som kan ha större svarsfrekvens.
Att vi ser 25 procent som en nivå för verifiering beror på att frågan var utformad
på ett sätt som gjorde det möjligt för företagen att ange flera svarsalternativ. Vi
anser därför att om åtminstone en fjärdedel av företagen gör en åtskillnad mellan
intressentgrupperna är detta en implikation på att en skillnad föreligger.
Fråga tre har vi använt för att stämma av ovanstående svar. Eftersom relativt få
företag har bytt från finansieringsanalys till kassaflödesanalys har vi inte lagt
särskilt stor vikt vid denna fråga vid hypotesprövningen. Vi har funnit att bytet
från finansieringsanalys till kassaflödesanalys har aktualitet. Det kan nämligen
antas att de företag som gjort ett sådant byte har reflekterat kring behov och nytta
av att lämna ytterligare information i årsredovisningen tämligen nyligen.
18
Vi kommer i princip att nöja oss med svaren från fråga två för att bedöma
giltigheten i den aktuella hypotesen. Dock kommer vi att använda svaren från
fråga tre vid analys och slutsatser.
19
4. Undersökning
Med grund i de hypoteser som presenterades i förra kapitlet har vi genomfört en
enkätundersökning. I detta kapitel redogör vi för tillvägagångssättet vid enkätundersökningen samt resultaten från densamma. De analyser som görs redovisas i
nästa kapitel. De slutsatser vi drar presenteras i kapitel sex.
4.1 Målgrupp och urval
Undersökningen har utförts på börsnoterade bolag, då vi är av åsikten att aktieägares investeringar i dessa bolag främst sker i placeringssyfte. Dessutom har vi
utgått från att aktieägare i privata bolag ofta har ett intresse utöver det ekonomiska
i företaget.
Vi har gjort ett obundet slumpmässigt urval bland företag som är noterade på Alistan vid Stockholms fondbörs. Undersökningen baseras på en enkät och omfattar
sex frågor med bundna svarsalternativ. Vi har valt att exkludera banker,
försäkringsbolag och investmentbolag då dessa omfattas av speciallagar vad avser
redovisningen. Enkäten har vi skickat ut till 60 företag. Utskick och insamling av
enkäten har skett via telefax. Utskicket föregicks av att kontakt togs per telefon
med respondenten i fråga.
Innan vi faxade enkäten till berörda respondenter genomförde vi en pilotstudie på
tre företag i syfte att fastställa relevansen i frågorna. Efter pilotstudien modifierades frågor och svarsalternativ enligt förslag vi fick från berörda respondenter.
Den person som kontaktades för besvarande av enkäten var i regel ekonomidirektör eller en person med liknande befattning. I vissa fall har den utsedda personen vidarebefordrat enkäten till någon bättre lämpad för att svara på de aktuella
frågorna. I stort gäller att personen som har besvarat enkäten har haft inflytande
på utformningen av årsredovisningen i företaget i fråga.
4.2. Undersökningsresultat
Nedan redogörs för hur respondenterna har besvarat frågorna. Svaren på varje
enskild fråga presenteras separat. I bilaga två visas en mer ingående presentation
av hur svaren fördelade sig över frågorna. I vilken utsträckning som svaren passar
ihop med de uppställda hypoteserna redovisas i nästa kapitel.
4.2.1 Målgrupper för årsredovisningen
Frågan bestod i att rangordna vilka målgrupper som företagen anser att de har för
sin årsredovisning. Vissa respondenter rangordnade samtliga alternativ medan
vissa bara rangordnade några alternativ. Vi har därför enbart behandlat de tre första alternativen som företagen angav som intressentgrupper för årsredovisningen.
20
Vissa respondenter gav flera intressentgrupper rangordningen ett då de anser att
grupperna är lika intressanta. I sådana fall har vi räknat samtliga ettor som har
angivits. Med denna metod blir den procentuella fördelningen mellan de olika
grupperna densamma inom samma rangordningsintervall. Vi har dock valt att
använda oss av ovan nämnda metod, då vi anser att jämförelsen inom gruppen
mellan de olika rangordningsalternativen är värd att göra.
Målgrupper vid utformningen av årsredovisningar
Privata investerare
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Analytiker
Konkurrenter
Professionella
placerare
Myndigheter
1
2
3
Övriga
Den kurva som tydligast påvisar en trend är den kurva som visar hur företagen har
rangordnat professionella placerare. Vi anser att det finns tydliga bevis för att en
stor del av företagen finner denna grupp viktig då de rangordnar den som viktigaste gruppen i rangordningskategori ett. Även i kategori två ses professionella
placerare som viktigaste grupp, delat med analytiker. Däremot har en liten andel
företag rangordnat den som tredje viktigaste grupp, något som vi ser främst beror
på att alternativen ett och två har använts.
22 procent av företagen har angivit privata investerare som den viktigaste gruppen
vid utformningen av sin årsredovisning. Detta betyder alltså att 78 procent av företagen inte anser att privatpersoner är viktigast vid utformningen. Dessutom finner vi att de privata investerarna ses som en större intressentgrupp i kategori
nummer tre.
I kategorin övrigt har företagen angivit kunder, kreditgivare, anställda och studenter.
4.2.2 Ytterligare information i årsredovisningen
Enkätens andra fråga avsåg den information som inkluderas i en årsredovisning
trots att den inte är obligatorisk enligt lag. Flera svarsalternativ kunde anges och
en större del av respondenterna valde att använda sig av den möjligheten. Nedan
visas i ett stolpdiagram hur svaren fördelade sig.
21
Varför ytterligare information inkluderas
Kokurrenter gör det
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Information till
investerare,
privatpersoner
Information till
investerare, övriga
För att ge en mer
rättvisande bild av
företaget
Marknadsföring av
företaget
Den enda indikation som vi anser vara påtaglig i detta resultat är att företagen inte
verkar inkludera information för att deras konkurrenter gör det. Den ytterligare
informationen som bifogas riktar sig i lika stor utsträckning till privatpersoner
som till övriga intressenter. Den anledning till att ta med ytterligare information i
årsredovisningen som angavs mest var att ge en rättvisande bild av företaget.
4.2.3 Kassaflödesanalys i stället för finansieringsanalys
Vissa företag har övergått från att bifoga en finansieringsanalys i årsredovisningen
till att bifoga en kassaflödesanalys. Eftersom kassaflödesanalysen täcker kraven
från finansieringsanalysen utgick vi från att företag som väljer att bifoga en kassaflödesanalys har en vilja att förmedla ytterligare information till någon extern läsargrupp.
Denna fråga är, vi som tidigare nämnt, ett komplement till fråga två. Svarsalternativen var i princip desamma.
Kassaflödesanalys i stället för finansieringsanalys
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Kokurrenter gör
det
Information till
investerare,
privatpersoner
Information till
investerare, övriga
För att ge en mer
rättvisande bild av
företaget
Vi ser ingen
skillnad
22
Det finns en tydlig koppling att göra mellan svarsstrukturen i fråga två och tre.
Företagen verkar tycka att de behöver ytterligare information för att ge en mer
rättvisande bild av sitt företag samtidigt som de inte skiljer mellan privatpersoner
och övriga vad avser att ge mer information. Att marknadsföra företaget var dock
inte något välanvänt svarsalternativ, något som var en viss skillnad från den ovanstående frågan.
4.2.4 Olika kommunikationsmedel
I enkätens fjärde fråga bad vi företagen rangordna de olika medel varmed de ansåg att de kommunicerade med sina privata aktieägare. Eftersom det rådde en viss
skillnad avseende hur många svarsalternativ som företagen valde att fylla i har vi
valt att redogöra för de fyra främsta rangordningsalternativen som angavs.
Kommunikationsmedel
TV, radio och
dagstidningar
80%
70%
Rapporter från analytiker
60%
50%
Årsredovisningar
40%
Delårsrapporter
30%
20%
Hemsida på Internet
10%
0%
1
2
3
4
Övrigt
Som främsta kommunikationsmedel angav 72 procent av företagen årsredovisningar. Delårsrapporter angavs som andra kommunikationsmedel av störst
antal företag och hemsida på Internet var främst som tredje rangordningsalternativ. Denna struktur var genomgående i de enkätsvar som vi fick från företagen.
Med övrigt har företagen bland annat avsett brev från VD, tidning till aktieägare
och presskonferenser.
4.2.5 Läsning av årsredovisningar
Företagen ombads att ange i vilken ordning som de trodde att deras intressenter
läste deras årsredovisning. Vi gjorde en skillnad mellan privata placerare och professionella intressenter. Vi har sammanställt svaren avseende de fyra första rangordningsalternativen som har angivits av respondenterna.
Det första diagrammet nedan avser privata aktieägare och det följande avser professionella intressenter.
23
Privata aktieägares läsning
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
VDs kommentar
Löptext
Resultat- och
balansräkning
Noter
Kassaflödes/finansieringsanalys
Revisionsberättelse
Förvaltningsberättelse
1
2
3
4
Detta diagram visar tydligt att den del av en årsredovisning som företagen tror att
deras privata aktieägare läser först är VDs kommentar. Något självklart andra alternativ på rangordningen finner vi inte. Det framgår dock att någon av resultatoch balansräkningen eller löptext är de delar som företagen tror läses efter VDs
kommentar.
Vad avser noter, kassaflödes-/finansieringsanalys och revisionsberättelse verkar
inte företagen tro att de läses i någon större utsträckning, om de överhuvudtaget
läses. Vid en genomgång av enkätsvaren har vi funnit att den del av årsredovisningen som företagen tror läses minst är revisionsberättelsen.
Detta kan jämföras med hur företagen har rangordnat i vilken ordning de tror att
de professionella intressenterna läser årsredovisningen.
Professionella intressenters läsning
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
VDs kommentar
Löptext
Resultat- och
balansräkning
Noter
Kassaflödes/finansieringsanalys
Revisionsberättelse
Förvaltningsberättelse
1
2
3
4
Även i denna läsargrupp står VDs kommentar för främsta läsning. Utöver det
skiljer sig mönstret från de privata aktieägarnas. Resultat- och balansräkning får
en betydligt större andel av rangordningsalternativet två. Dessutom verkar företagen vara av uppfattningen att professionella placerare läser kassaflödes-
24
/finansieringsanalysen i större utsträckning, att de tittar mer på noterna samt att
löptexten läses i mindre utsträckning än av privata aktieägare.
4.2.6 Förståelse för årsredovisningar
Enkätens sjätte och sista fråga gick ut på att rangordna i vilken ordning som företagen trodde att deras läsare förstår årsredovisningens olika delar. Denna fråga
hänger tätt samman med den ovanstående frågan då samtliga rangordningsalternativ var samma i bägge frågor.
På följande vis fördelade sig resultaten över de privata aktieägarnas uppskattade
förståelse:
Privata aktieägares förståelse
70%
VDs kommentar
Löptext
60%
Resultat- och
balansräkning
Noter
50%
40%
30%
Kassaflödes/finansieringsanalys
Revisionsberättelse
20%
10%
0%
Förvaltningsberättelse
1
2
3
4
Ur detta diagram kan man utläsa att VDs kommentar är den del av årsredovisningen som företagen tror förstås bäst av sina privata aktieägare. Löptexten är ett
tydligt andra alternativ vad avser förståelse.
Även de professionella placerarnas uppskattade förståelse ingick som en fråga i
enkäten.
Professionella intressenters förståelse
VDs kommentar
Löptext
70%
60%
50%
Resultat- och
balansräkning
40%
Noter
30%
20%
Kassaflödes/finansieringsanalys
10%
Revisionsberättelse
0%
1
2
3
4
Förvaltningsberättelse
25
Det som tydligast skiljer sig från de privata aktieägarnas uppskattade förståelse är
den ökade förståelsen för resultat- och balansräkning och kassaflödes/finansieringsanalys. Med tanke på att professionella intressenter har en bättre
förståelse för ekonomisk terminologi finner vi dessa skillnader naturliga.
26
5. Analys
I detta avsnitt har vi för avsikt att jämföra de hypoteser som ställdes upp i kapitel
tre med de svar vi har fått från enkätundersökningen, dvs vi ämnar att genomföra
en hypotesprövning. Vi redogör sedan för eventuella orsaker till utfallet av hypotesprövningen. De hypoteser som verifierades tas upp under en separat rubrik, de
som falsifierades presenteras under en annan.
5.1. Hypotesprövning
Hypoteserna presenteras nedan under enskilda rubriker. Varje hypotesavsnitt inleds med en presentation av hypotesen samt de kriterier som i kapitel tre ställdes
upp för att falsifiera eller verifiera hypotesen i fråga.
5.1.1 Målgrupper för årsredovisningar
Den första hypotesen avsåg målgruppen för årsredovisningar vid utformningen av
desamma. Vi antog i vår hypotes att företagen inte har privatpersoner som främsta
målgrupp för sin årsredovisning. För att hypotesen ska falsifieras ska 51 procent
eller mer av företagen framhålla privatpersoner som den viktigaste målgruppen.
Av de resultat som presenterades i föregående kapitel kan man utläsa att endast 22
procent av företagen har angivit privata investerare som främsta målgrupp för sin
årsredovisning. Vi ser detta som bevis för att vår hypotes är verifierad. Den
målgrupp som företagen ansåg vara den främsta för sina årsredovisningar var,
med 46 procent av svaren, professionella placerare. Gruppen analytiker fick av 20
procent av de svarande rangordningen främsta målgrupp. Vi anser att dessa siffror
talar för vårt resonemang och vi tycker oss kunna säga att företagen utgår från att
deras läsare ska ha en förkunskap i ekonomisk terminologi vid utformningen av
deras årsredovisningar.
5.1.2 Årsredovisningens terminologi
Vi har antagit att de delar i årsredovisningen som återger ekonomisk information i
form av siffror främst riktar sig till personer som har en viss kompetens avseende
ekonomisk rapportering. I hypotesen antogs därför att professionella placerare och
analytiker är de främsta adressaterna för denna information. För att verifiera hypotesen ställde vi upp kriteriet att såväl Resultat- och balansräkning som Kassaflödes-/finansieringsanalys-avsnitten bör, enligt företagens uppskattningar, läsas i
större utsträckning av professionella placerare än privata aktieägare.
Vi anser att enkätsvaren har verifierat den uppställda hypotesen då delarna Resultat- och balansräkning samt Kassaflödes-/finansieringsanalys i enkäten, enligt
företagens uppskattningar, i större utsträckning läses av professionella placerare
än av privatpersoner.
27
5.1.3 Kommunikationsmedel
Den tredje hypotesen tog fasta på att företagen har andra medel att kommunicera
med sina aktieägare än genom årsredovisningen och delårsrapporter. Vi antog
även att företagen har störst förhoppning att de privata aktieägarna förmår tillgodogöra sig de delar av årsredovisningen som återger ekonomisk information i
form av löptext. För att falsifiera denna hypotes har vi ställt upp kriteriet att på
den fråga som avser olika kommunikationsmedel ska mer än 50 procent av företagen ha angivit årsredovisningar eller delårsrapporter som främsta kommunikationsmedel. Dessutom ska företagen på fråga fem ha angivit att de tror att mer än
50 procent av de privata aktieägarna läser VDs kommentar eller löptext först för
att frågeställning ska ha verifierats.
Vi har funnit ett tydligt mönster i svaren på fråga fyra. En stor del av företagen
har angivit samma mönster för de medel som de har för att kommunicera med sina
privata aktieägare. Det främsta kommunikationsmedlet är årsredovisningar, det
efterföljande delårsrapporter och det tredje är hemsida på Internet enligt det
mönstret.
Dessa uppgifter stämmer inte överens med antagandet som gjordes i hypotesen,
varför vi anser den vara falsifierad. Hypotesen bestod förvisso av två delar och
den andra delen har vi kunnat verifiera eftersom 89 procent av företagen uppgav
att de tror att de privata investerarna läser VDs kommentar först och tre procent
angav att de tror att de läser löptexten först. Dessa 92 procent överstiger kriteriet
på 50 procent som vi hade ställt upp.
5.1.4 Ytterligare information i årsredovisningen
Den fjärde och sista hypotesen avsåg den ytterligare informationen som bifogas i
årsredovisningar. Vi ställde upp en hypotes om att informationen som bifogas
utöver det lagstadgade kravet hade som syfte att marknadsföra företaget och informationen riktade sig främst till privatpersoner. För att verifiera hypotesen
skulle alternativen Marknadsföring av företaget eller Information till investerare,
privatpersoner i enkätens andra fråga ha givits flest svar. Dessutom hade vi ställt
upp ett kriterium att svarsalternativet Information till investerare, privatpersoner
skulle få minst 25 procent fler svar än alternativet Information till investerare,
övriga.
Vi fann, efter en sammanställning av resultaten, att det svarsalternativ som fick
störst antal svar var För att ge en mer rättvisande bild av företaget. Redan i detta
skede falsifieras vår hypotes. Dessutom visar resultaten att företagen med den
ytterligare informationen riktar sig till privatpersoner i samma utsträckning som
andra grupper. Även avseende denna aspekt falsifieras hypotesen.
Vi använde även fråga tre i enkäten till att undersöka varför ytterligare information bifogas i årsredovisningar och frågade varför de företag som bytt från finansieringsanalys till kassaflödesanalys har gjort detta. Vi har inte haft för avsikt att
verifiera eller falsifiera någon hypotes med de svar som vi erhållit från denna
fråga. Detta eftersom ett så pass litet antal företag har valt att byta från finansieringsanalys till kassaflödesanalys. Vi anser inte att vi kan dra allmängiltiga slutsatser ur ett material med så få respondenter.
28
Trots den låga svarsfrekvensen på den frågan fann vi att mönstret från fråga två
återkom i fråga tre. Den största anledning som företagen ansåg att de hade till att
byta analysform var att ge en mer rättvisande bild av företaget. Den ytterligare
informationen som gavs var riktad till privatpersoner och övriga i samma
utsträckning. Det som skilde från den ovanstående frågan var att företagen inte
utökade informationen för att marknadsföra företaget i någon direkt utsträckning.
I övrigt bekräftar svaren från fråga tre att hypotesen bör falsifieras.
5.2. Orsaker till hypotesprövningens utfall
Vi kommer nedan att diskutera eventuella orsaker till utfallet av hypotesprövningen. En genomgripande orsak kan självklart vara att de hypoteser som ställdes
upp var missvisande. Vi anser dock att eftersom vi har formulerat hypoteserna
utifrån tidigare forskning är sannolikheten för detta inte särskilt stor. Vi tar upp de
hypoteser som verifierades under en rubrik, de falsifierade hypoteserna
presenteras under en annan.
5.2.1 Verifierade hypoteser
Hypotesen om att företagen inte vänder sig till privatpersoner i första hand med
sina årsredovisningar anser vi vara verifierad. Den största orsaken till att företagen
inte anser att privatpersoner är deras främsta målgrupp tror vi beror på att privatpersoner inte investerar lika mycket pengar i företagen som professionella placerare gör. Vi kan dessutom tänka oss att företagen har svårt att definiera gruppen
privatpersoner. Privatpersoner är ingen homogen grupp med liknande förkunskaper som företagen kan utforma sin årsredovisning efter.
Vi anser att dessa resultat kan kopplas till Lee och Tweedies undersökningar där
de vid ett flertal tillfällen har funnit att privatpersoner inte förstår årsredovisningar
tillfredsställande. Naturligtvis inverkar utformningen av årsredovisningar på privatpersoners förståelse av dem. Så länge privatpersoner inte är den främsta målgruppen för årsredovisningar, kommer årsredovisningar heller inte att utformas på
ett sätt som gör att de i första hand riktas till privatpersoner.
Vi anser även att den hypotes som avsåg att de delar i årsredovisningen som återger ekonomisk information i form av siffror skulle rikta sig främst till professionella placerare och analytiker har blivit verifierad. Orsaker till att det förhåller sig
på det viset är, som vi kan tänka oss, att det krävs ett visst mått av förkunskap för
att tillgodogöra sig sådan information. Privatpersoner som grupp kan inte förutsättas ha några kunskaper av det slaget. Förvisso finns det säkerligen en hel del
privatpersoner som är väl insatta i ekonomisk terminologi, men som Ward konstaterade i sin undersökning 1998 drar vissa privatpersoners dåliga förkunskaper
ner gruppen som helhet.
Den tredje hypotesen som avsåg med vilka medel som företagen kommunicerar
med sina aktieägare har vi till största delen falsifierat varför vi kommer att återkomma till denna hypotes under nästa rubrik. Vi kunde dock, till vissa delar, verifiera hypotesen och presenterar under denna rubrik den verifierade delen.
29
Vad som enligt oss har verifierats är att i det fall som företag använder sig av årsredovisningen för kommunikation är det med de delar som återger information i
form av löptext. Detta resonemang är en förlängning av den hypotes som behandlades ovan, och vi anser att de orsaker som redogjordes för där även gäller
denna aspekt. Vi ser även anledning att i detta sammanhang knyta an till Bartlett
och Chandler. De fann i sin undersökning att en anledning till att de privata aktieägarna helst läste informationen i löptext i årsredovisningarna var att de ville få en
helhetsbild av företaget. Vi undrar om anledningen till att de privata aktieägarna
helst läser löptexten beror på en oförmåga att förstå informationen i sifferform,
eller om oförmågan att förstå beror på viljan att få en helhetsbild via löptexten.
Detta anser vi vara ett "hönan och ägget"-resonemang varför vi inte fördjupar oss i
frågan utan nöjer oss med att konstatera att frågeställningen finns där.
5.2.2 Falsifierade hypoteser
Vi fortsätter med den tredje hypotesen, men koncentrerar oss nu på de delar som
har falsifierats. Att företagen skulle kommunicera med sina privata aktieägare
främst genom andra medel än årsredovisningar visade sig vara ett felaktigt antagande. Några orsaker som vi kan se till att det förhåller sig på detta sätt är, som vi
nämner ovan, att privata aktieägare inte är någon homogen grupp. Fanns det möjlighet för företagen att på ett mer konkret sätt definiera gruppen skulle nog tydligare försök göras att finna ett kommunikationsmedel där de nådde målgruppen. Vi
ser även att det faktum att årsredovisningar ändå måste sammanställas pga krav
från myndigheter som en anledning till att de vänder sig till privatpersoner med
dem.
Dessutom kan vi tänka oss att företagen ser privatpersoner som en grupp som inte
aktivt söker information om företaget. När de får en årsredovisning hemskickad
ögnas den möjligtvis genom. Vi antar även att privatpersoner inte har samma omsättningstakt vad gäller placeringstid i aktier. Vi kan tänka oss att privatpersoner
låter placeringen vara en längre tid än vad professionella placerare gör.
Vi hade, vid sammanställningen av enkäten, förväntat oss att fler företag skulle
uppge att delårsrapporter stod för den främsta kommunikationen som de hade med
privatpersoner. Detta pga uppgifter om att småplacerare normalt har lättare att
tillgodogöra sig mindre omfångsrikt material. Delårsrapporter är till omfånget
mindre än vad årsredovisningar är, vilket föranledde oss att tro att företagen flitigare skulle utnyttja detta rapportformat.
Bartlett och Chandler undersökte 1997 vilka källor som aktieägarna kan använda
sig av för att få information om det företag i vilket de har placerat sina tillgångar,
alternativt vill placera i. De fann då att rapporter från analytiker var den information som investerare i störst utsträckning läste. Enbart tio procent angav att de
läste hela årsredovisningen utförligt. Resultaten från vår undersökning visar att
detta mönster inte stämmer överens med hur företagen uppfattar att läsarna införskaffar information om deras företag. Vi vill dock uppmärksamma att Bartlett och
Chandlers undersökning inte gjorde någon åtskillnad mellan privata och professionella placerare.
30
Även den fjärde hypotesen som gällde anledningar till varför ytterligare information bifogas i årsredovisningar falsifierades. Vi ansåg att det fanns anledning att
anta att information som bifogas i årsredovisningar, utöver det lagstadgade kravet,
var avsedda att marknadsföra företaget, främst mot privatpersoner. Det visade sig
att vi hade fel i detta antagande. Den främsta anledning till att bifoga ytterligare
information var för att ge en mer rättvisande bild av företagen. Vi undrar därför
om det inte är så, att de redovisningstekniker som finns till buds i dagsläget är
ofullständiga och att de inte ger en tillräckligt rättvisande bild av företaget.
31
6 Slutsatser
Vi kommer under denna rubrik att koppla samman resultat från tidigare forskning
med vår undersöknings resultat.
Lee och Tweedie fann vid undersökningar på 70-talet att privatpersoner inte förstår delar av den information som återges i årsredovisningar. Vi anser, med bakgrund i vår undersökning, att detta beror på att årsredovisningar till stor del utformas på ett sätt som kräver ett visst mått av ekonomiskt kunnande hos läsaren.
Lee och Tweedie fann att löptexten är den del av årsredovisningen som främst
används av privatpersoner vid ett investeringsbeslut. Ur vår undersökning
framgick att företagen tror att privatpersoner läser de delar som återger
information i form av löptext i störst utsträckning. Det förefaller därför som att
företagen söker kommunicera med privatpersoner främst med årsredovisningens
löptext. Det får därför anses naturligt att just löptexten är den del som
privatpersoner förstår bäst.
Epstein, Pava och Anderson fann att privatpersoner behövde hjälp för att kunna
förstå de delar av årsredovisningen som återger information i form av siffror. Vi
har kunnat konstatera att företagen inte tror att privatpersoner läser eller förstår
informationen i sifferform i nämnvärd utsträckning. Det får anses osäkert om
företagen har insett att det finns ett behov av hjälp för att förstå de aktuella
delarna av årsredovisningen och struntar i det, eller om företagen tror att
privatpersonerna inte har någon önskan att förstå den ekonomiska informationen i
form av siffror.
Bartlett och Chandlers undersökning visade bland annat att aktieägare skaffar sig
information om företaget via andra källor än de årsredovisningar och andra rapporter som företaget själv ger ut. De fann att rapporter från analytiker var den
information som investerare i störst utsträckning läste och att endast tio procent av
aktieägarna läste årsredovisningen utförligt.
Vi fann i vår undersökning att de flesta företag anser att de främst kommunicerar
med sina privata aktieägare genom årsredovisningen, därefter med delårsrapporter
och hemsida på Internet. Genomgående kan sägas att kommunikationen med de
privata aktieägarna sker via medel som företagen själva kan kontrollera. Som vi
ser det borde företagen se möjligheter i att de kan föra fram information via andra
kommunikationsmedel, speciellt med tanke på att de inte riktar sig till
privatpersoner i första hand med sina årsredovisningar. Vid en jämförelse med
Bartlett och Chandlers resultat finner vi det anmärkningsvärt att företagen inte
använder sig av andra medel för kommunikation i större utsträckning.
Vad avser den ytterligare information som bifogas i årsredovisningar fann vi i vår
undersökning att företagen inte gör någon skillnad mellan privata investerare och
övriga målgrupper. Bohlin fann att en stor del av de som efterfrågade årsredovisningar i förenklad form var privatpersoner. Företagen verkar dock inte se
privatpersoner som en grupp som har ett särskilt behov av ytterligare information.
Åtminstone görs få ansträngningar att meddela sådan till privatpersoner riktad
information. Ett enkelt och billigt sätt att tillfredsställa de privata aktieägarnas
32
informationsbehov vore för företagen att ta fasta på Bohlins resultat och ge ut en
årsredovisning i förenklad form.
De undersökningsresultat som Ward presenterade 1998 stämmer väl överens med
vår undersöknings resultat. Ward fann att de läsargrupper som företagen möter har
olika informationsbehov och olika förkunskap avseende ekonomisk information.
Detta leder enligt honom till att företagen måste prioritera vid utformningen av
sina årsredovisningar. Vi har funnit att privatpersoner hamnar vid sidan om då
företagen prioriterar bort den gruppen vid utformningen av sina årsredovisningar.
Åtminstone avseende de delar som återger information i form av siffror. Följderna
därav är att privatpersonerna får svårare att förstå informationen, eftersom den har
utformats utan att deras intressen har tillvaratagits.
Vi kan avslutningsvis konstatera att vi har, genom att studera tidigare forskning
och vår egen undersökning, funnit ett mönster i resultaten. Detta mönster visar att
den information som företagen riktar till privatpersoner förstår de. En förutsättning för att privatpersoner ska förstå en årsredovisning är därför att den utformas efter deras behov. Således kan den klyfta som råder mellan privatpersoners
faktiska förståelse och den förståelse som krävs för att kunna förstå en
årsredovisning enligt oss förklaras med att årsredovisningar inte i första hand
riktas till privatpersoner.
33
7. Avslutande kommentarer
Vi avslutar uppsatsen med att i detta kapitel granska undersökningens utförande
och resultat. Vi ger även förslag på vidare forskning. Avslutningsvis diskuterar vi
hur utvecklingen kan komma att se ut inom området.
7.1. Kritisk granskning
Under nedanstående rubrik kommer vi bland annat att granska vårt metodval,
utföra en bortfallsanalys samt granska kvaliteten i undersökningens resultat.
7.1.1 Metodval
Vi har utfört en enkätundersökning baserad på 60 respondenter. Dessa valdes ut
med hjälp av ett slumpvis obundet urval från A-listan vid Stockholms Fondbörs. I
och med enkätundersökningen anser vi att uppsatsen har en utpräglat kvantitativ
metod. En alternativ undersökningsform skulle varit att anta en kvalitativ ansats
och istället för en enkätundersökning genomföra intervjuer med de utvalda
respondenterna. På så sätt hade man möjliggjort för respondenterna att utveckla
sina resonemang kring de olika frågeställningarna62. Frågeställningarna som vi har
gjort i enkäten har varit relativt få och avgränsade till ett litet område.
7.1.2 Bortfallsanalys
Den utförda enkätundersökningen har en svarsfrekvens om 77 procent, vilket vi
anser vara acceptabelt. De undersökningar mot vilka vi har jämfört våra resultat
har haft betydligt lägre svarsfrekvenser, dock har dessa undersökningar haft en
urvalspopulation som var avsevärt större än vår. Hur ytterligare 23 procents
svarsfrekvens skulle påverka undersökningens resultat är svårt att förutse. Dock
följde de inkomna svaren ett tydligt mönster vilket kan indikera på att
undersökningens resultat inte skulle förändras nämnvärt med en högre
svarsfrekvens.
Orsaker till bortfallet kan förklaras av att undersökningen utfördes under den tiden
på året då de flesta börsnoterade företag befinner sig i slutfasen av bokslutsarbetet
och har därmed en onormalt stor arbetsbörda. Hade undersökningen utförts under
hösten hade detta möjligtvis påverkat svarsfrekvensen i en positiv riktning. Vi vill
dock tillägga att ämnet under denna period är ytterst aktuellt och detta kan ha
medfört ett ökat intresse för vår undersökning. Dessutom pratade vi i vissa fall
endast med respondentens sekreterare och inte med respondenten personligen.
Den uteblivna personliga kontakten kan ha inverkat negativt på den erhållna
svarsfrekvensen.
62
Wärneryd, s. 97
34
7.1.3 Reliabilitet
En förutsättning för att en undersöknings resultat återspeglar faktiska förhållanden
är att de fakta som man har observerat är pålitliga. Man ska kunna komma fram
till samma resultat om man mäter samma fenomen på olika sätt.63 Denna uppsats
resultat är baserad på en ingående genomgång av forskningsfronten samt en
enkätundersökning. Vi anser undersökningens reliabilitet bör bedömas utifrån
dessa två faktorer.
Det som talar för att vårt resultat skulle ha hög reliabilitet är den mängd enkäter vi
har skickat ut samt att undersökningen hade en svarsfrekvens om 77 procent.
Dessutom har vi baserat vår undersökning på en relativt stor mängd forskning,
utförd under en lång tidsperiod.
Reliabiliteten försämras dock av att vår målgrupp endast var företag listade på Alistan vid Stockholms Fondbörs och vi är medvetna om att resultaten kanske hade
blivit annorlunda om vi från början hade haft en större målgrupp. Vi anser även
att man bör ta med i bedömningen att den tidigare forskning som vi har tagit del
av, och utvecklat hypoteser efter, har till övervägande del varit av amerikanskt,
australiensiskt och engelskt ursprung. Endast en av flertalet lästa undersökningar
var svensk. Den svenska undersökningen var för övrigt av relativt gammalt datum
då den utfördes 1984. Vi tror dock inte att detta har påverkat vår undersöknings
reliabilitet i någon större utsträckning.
7.1.4 Validitet
En undersöknings resultats validitet bedöms utifrån om undersökningen studerar
det fenomen som den ska studera och ingenting annat. Validitet delas upp i intern
validitet och extern validitet. Den interna validiteten bedömer i vilken utsträckning som resultaten av en undersökning stämmer överens med verkligheten. Den
externa validiteten avser i vilken mån som resultatet kan generaliseras att gälla
andra situationer än den som resultatet har baserats på.64
Resultatet av vår undersökning anser vi har en hög intern validitet. Detta antagande grundar vi på att undersökningen hade en hög svarsfrekvens samt att de
svar som erhölls gav uttryck för ett likartat svarsmönster.
Graden av den externa validiteten, generaliserbarheten, är svårdefinierad och man
kan fråga sig om det är av vikt att i ett fall som detta uppnå en hög grad av extern
validitet. Vi har studerat ett så pass explicit område att det är svårt att applicera
resultatet på andra situationer än den undersökta. Vi anser dock att resultaten kan
tillämpas i situationer som gäller utanför A-listan på Stockholms Fondbörs. Möjligtvis enbart företag noterade vid fondbörs och inte för privata aktiebolag, men i
detta avseende anser vi att vår undersöknings externa validitet är hög.
63
64
Andersen, s. 91
Andersen, s. 92
35
7.2 Förslag till fortsatt forskning
Vid studier av svenska årsredovisningar för 1997 och 1998 har vi märkt att intresset för miljöredovisning har ökat markant. Vi anser därför att en intressant forskningsfråga vore att utföra en undersökning liknande den vi har utfört inom området miljöredovisning. Denna skulle även kunna kompletteras med undersökningar
likt de Lee och Tweedie samt Bartlett och Chandler utfört. Dvs undersökningar
från ett läsarperspektiv vad avser miljöredovisning.
En fortsatt forskningsfråga skulle kunna vara att anta ett mer praktiskt perspektiv
än det teoretiska som präglar denna uppsats. Man skulle med en sådan ansats
kunna utveckla nya rapportformat där exempelvis vissa gruppers intressen kan tas
till vara, eller där den ekonomiska rapporteringen helt enkelt förbättras.
Vi ser även en möjlighet att utföra en undersökning av samma slag som den vi har
utfört, fast istället för att använda sig av en kvantitativ metod anta en kvalitativ
ansats och se till underliggande faktorer till varför företag väljer att vända sig till
vissa målgrupper.
7.3 Avslutande diskussion
Vi anser att årsredovisningar i sin traditionella form är ett förlegat medel för
kommunikation. De alternativa källor som står företagen till buds kommer antagligen att utvecklas inom de närmaste åren. Detta på grund av den snabba utvecklingen inom informationsteknologins område. Med hjälp av
informationsteknologin kommer företagen att kunna rikta information till
specifika målgrupper. Dessutom kommer rapporteringen antagligen att gå fortare
än i dagsläget.
Vi ser en möjlig utveckling inom det aktuella området att genom en mer effektiv
användning av informationsteknologi göra kommunikationsprocessen interaktiv i
stället för den envägskommunikation som sker i dagsläget. Genom att identifiera
sina intressenter och deras informationsbehov kan företagen skapa olika profiler
och därigenom tror vi att företagen kan effektivisera kommunikationen.
I det fall företagen lyckas finna en rapporteringsform där de kan nå specifika
intressenter tror vi inte att företagen i någon direkt utsträckning kommer att
minska produktionen av information. Vi tror däremot att den information som
produceras kommer att vara mer effektiv i det hänseende att den når rätt adressat.
Vad avser takten på rapporteringen tror vi att den kommer att ökas.
Rapporteringen via delårsrapporter kommer förmodligen att ges ökad betydelse i
framtiden. En snabbare rapporteringstakt medför att placerare i allmänhet ges en
möjlighet att oftare stämma av sin uppfattning om företaget gentemot företagets
löpande utveckling. Dessutom ser vi möjligheter till att intressenter kommer att
söka information själva om företaget, speciellt då informationsöverföringen via
Internet har utvecklats.
De årsredovisningar som i dagsläget produceras tror vi kommer att få ett ändrat
utseende. Redan nu erbjuds aktieägare att beställa förenklade versioner av årsredovisningen. Syftet med att sammanställa årsredovisningar kommer nog att gå
36
från att förmedla information till myndigheter, ägare och övriga intressenter till att
enbart ge myndigheter den information som det finns ett lagstadgat krav på.
37
Källförteckning
Böcker
Alveson, Skjöldberg, Tolkning och reflektion, Studentlitteratur, Lund, 1994
Andersen, Vetenskapsteori och metodlära, Studentlitteratur, Lund, 1990
Arbnor, Bjerke, Företagsekonomisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 1994
Belkaoui, Accounting Theory, The Dryden Press, London, 1992
Bohlin, Aktieägarna och årsredovisningen, Studentlitteratur, Lund, 1987
Chalmers, What is this thing called Science?, Open University Press, Milton
Keynes, 1982
Dillman, Mail and Telephone Surveys - The Total Design Method, Wiley
Interscene, New York, 1978
Egidius, Positivism – fenomenologi – hermeneutik, Studentlitteratur, Lund, 1986
Epstein, Pava, The shareholder’s use of corporate annual reports, Jai Press Inc.,
Greenwich, Connecticut, 1993
Gale, Theory of Science an introduction to the history, logic, and philosophy of
science, McGraw-Hill Book Company, New York, 1979
Halvorsen, Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 1992
Holme, Solvang, Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund, 1996
Kuhn, De vetenskapliga revolutionernas struktur, Doxa, Stockholm, 1970
Patel, Davidson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund, 1994
Peterson, Introduktion till naturrättens historia, kompendium, Juridiska
Institutionen, Stockholms Universitet, Stockholm, år saknas
Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, Liber, Stockholm, 1991
Wärneryd, Att fråga - Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och
postenkäter, SCB, Stockholm, 1990
Tidskrifter
Anderson, The Usefulness of Accounting and Other Information Disclosed in
Corporate Annual Reports to Institutional Investors in Australia Accounting and
Business Research, 1981
38
Anderson, Epstein, The Usefulness of Annual Reports, Australian Accountant,
April 1995
Bartlett, Chandler, The corporate report and the private shareholder: Lee and
Tweedie twenty years on, British Accounting Review, 1997
Edwards, Smith, Competitive disadvantage and voluntary disclosures: the case of
segmental reporting, British Accounting Review, 1996
Epstein, Pava, How Useful is the Statement of Cash Flows?, Management
Accounting, July, 1992
Graves, Goldwater, Special issue on accounting and modernity, Critical
Perspectives on Accounting, 1997
Lee, A case for cash flow reporting, Journal of business finance, 1972
Lee, Tweedie, Accounting Information: An Investigation of Private Shareholder
Usage, Accounting and Business Research, Autumn, 1975
Lee, Tweedie, Accounting Information: An Investigation of Private Shareholder
Understanding, Accounting and Business Research, Winter 1975
Lee, Tweedie, The Private Shareholder: his Sources of Financial Information and
his Understanding of Reporting Practices, Accounting and Business Research,
Autumn 1976
Roslander, Critical accounting and the labour of accountants, Critical
Perspectives on Accounting, 1996
Scapens, Humphery, Methodological themes Theories and case studies of
organizational accounting practices: limitation or liberation?, Accounting,
Auditing & Accountability Journal, 1996 nr 4
Sikka, Puxty, Willmott, Cooper, The impossibility of eliminating the expectations
gap: Some theory and evidence, Critical Perspectives on Accounting, 1998:9
Sudman, Bradburn, Effects on time and memory factors on response in surveys,
Journal of the American Statistical Association, 68, 1973
Ward, Summary financial statements: an analysis of the adoption decision. A
research note, British Accounting Review, 1998
Uppsatser
Higson, Corporate communication: A conceptual framework for financial
reporting, uppsats från Loughborough University Business School, 960122
Övrigt
Telefonintervju Statistiska centralbyrån, 990420
39
Bilagor
Enkätundersökning
Sammanställning av resultat
40