INLÄMNINGSUPPGIFT 1: SEMINARIUM DEN 1/9 Religionsforskningens objektivitet och neutralitet: Seminariets syfte är att diskutera och problematisera vår objektivitet och neutralitet som
kunskapsproducenter.
Tema 1: Etnocentrism •
Läs nedan Nationalencyklopedins definition av begreppet etnocentrism:
etnocentri´sm (eng. ethnocentrism, av etno- och centrum), benägenhet eller tendens att se sin
egen kultur som central samt att bedöma eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i
premisser och värdesystem formade i det egna kultursystemet. Etnocentrism kan innebära en
överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som uppfattas som annorlunda, men kan
också innebära en uppfattning om att den egna kulturen är unik och central. Ett inslag är ofta
en tendens att negligera eller förringa såväl värdesystem och normer som historiska processer
och skeenden i andra kulturer. Den egna kulturen utgör en norm. Etnocentrismen är i viss mån
universell. De flesta människor har genom sin enkulturation en medveten eller omedveten
föreställning om att den egna kulturens normer, värderingar och sedvänjor är de ”rätta” och
”naturliga”, även om toleransen gentemot främmande kulturella fenomen varierar mellan olika
kulturer och olika historiska perioder. Motsatsen till etnocentrism är kulturrelativism.1
Uppgift 1: Rafael Karsten skriver i sin bok om samisk religion från 1952 så här:
… En forskare som sysslar med de lägre eller s.k. primitiva folkens religioner måste för övrigt
vinnlägga sig om att såvitt som möjligt befria sig från de fördomar som så lätt hindra honom
från att ernå objektivt giltiga resultat. Till dessa hör måhända främst benägenheten att se ett
visst folks religionsbruk genom någon viss, för tillfället modern skolas glasögon, vars syn på
företeelserna man dogmatiskt godtar… (s. 16)
1
•
Läs sedan Karstens text (bifogas) om samisk schamanism och diskutera hans
objektivitet. Ta NE:s definition av etnocentrism som din utgångspunkt. Fokusera t.ex.
på den terminologi han använder om samisk religion, religiösa företeelser och olika
typer av ritualexperter. Hur beskrivs samerna, deras personlighet och religiösa
upplevelser? På vilka sätt värderar och rangordnar Karsten kulturer och religioner?
Hur förhåller han sig till sina källor?
•
Innan du diskuterar frågan slå upp Karsten i Nationalencyklopedin (online, SUbibliotekets hemsida, under fliken ”Upplagsböcker”) för att se vad han hade för
bakgrund.
•
(För religionsantropologiska specialtermer i texten, se t.ex. denna länk:
http://www.etnografiska.se/smvk/jsp/polopoly.jsp?d=1669&a=8359 )
SU-bibliotekets hemsida: etnocentrism. http://www04.sub.su.se:2054/kort/etnocentrism, Nationalencyklopedin,
hämtad 2011-08-27.
Tema 2: Två förhållningssätt till forskarens objektivitet och neutralitet: I sin strävan efter neutralitet och objektivitet, förespråkade vissa religionsfenomenologer bl.a.
epoché i studiet av religion. Med detta har man menat att ”man låter sina egna fördomar och
preferenser stå tillbaka och betraktar fenomenet i ostört tillstånd” (Gilhus & Mikaelsson s.
77). Dagens kulturvetenskapliga forskning, inkl. religionsforskning, utgår från uppfattningen
att sådan objektivitet inte är möjlig utan att vi alltid i varierande grad är partiska och
subjektiva. Av denna anledning är det viktigt att vi som kunskapsproducenter (forskare, lärare
osv.) försöker bli medvetna om de premisser som styr vår förståelse, tolkning och beskrivning
av verklighet. Detta kräver ett reflexivt förhållningssätt till vår egen roll i produktionen av
kunskap.2
Reflexivitet har också erbjudits som lösning till den s.k. insider/outsider-problematiken inom
religionsforskningen.3 En del forskare har nämligen menat att en insider saknar kritisk distans
och därför diskvalificerar sig som forskare, medan andra menar tvärtom, att en outsider, ickereligiös person saknar grundläggande förutsättningar för att förstå religiös erfarenhet.
Uppgift 2: Diskutera följande forskningssituationer utifrån forskarens religiösa position:
•
På vilka sätt kan forskningsresultaten påverkas av forskarens insider-position, dvs. att
vederbörande inifrån studerar den grupp där hon/han aktivt utövar religion? På vilka
sätt kan det bidra till forskarens förståelse och tolkning av den aktuella religiösa
traditionen/gruppen? På vilka sätt kan det försvåra förståelsen och tolkningen?
•
På vilka sätt kan en outsider-position, dvs. att en forskare som är religiös, men
studerar en annan religion/religiös tradition än den egna, påverka forskningsprocessen
och dess slutresultat? På vilket sätt kan en sådan outsider-position vara problematisk?
•
På vilka sätt kan en outsider-position, då forskaren är icke-religiös eller ateist, påverka
forskningsresultaten? Kan en sådan position gynna respektive försvåra forskarens
förståelse och tolkning av religion? Diskutera huruvida en icke-religiös forskare är
mer neutral eller objektiv än en religiös forskare. Är religiositeten/andligheten en
förutsättning för vår förståelse av andras religiösa/andliga upplevelser?
Sammanfatta dina reflektioner skriftligt på 2 sidor (12 p och enkelt radavstånd).
Inlämning till seminarieledaren den 8/9.
Obligatorisk närvaro på seminarierna. Frånvaro kompenseras genom en
extrauppgift.
2
Lästips: Billy Ehn & Barbro Klein: Från erfarenhet till text. Om kulturvetenskaplig reflexivitet. Carlssons,
1994.
3
Kim Knott i “Insider/outsider perspectives.” Ingår i: John Hinnells: The Routledge companion of religion.
2009, s. 259–273. Boken är tillgänglig online på SUB:s hemsida.
