Hur tänker en inspektör?
Lena Edlund
[email protected]
8 bedömningsdimensioner
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Inläsning på det specifika ärendet
Inspektion
Samtal med ärendets intressenter, till exempel verksamhetsutövare eller klagande
Inläsning av tidigare beslut
Undersökning av lagrummet
Rättsäkerhet och objektivitet
Samtal med kollegor
Sammanvägning
Rimlighetsbedömning
Intervjuerna – april-juni 2014
• 16 intervjupersoner
• Från 7 kommuner (4 kommuner med färre än 10 000 inv, 1 kommun
med mer än 20 000 inv, 1 kommun med mer än 60 000 inv och 1
kommun från Sveriges större städer)
• Yngst har drygt 1 år i yrket, äldst har 37 år i yrket
• Workshop med 14 inspektörer från 3 kommuner
• 9 av 16 intervjuade läste och kommenterade texten
Erfarenhet är A och O
• lära sig byråkratin bakom handläggning,
• lära sig förstå lagstiftningen för konkreta situationer,
• lära sig tyda människors beteenden och frågor,
• förklara beslut och andra råd från myndigheter så att berörda
människor förstår
• Inspektörernas slutsats är att det viktigaste är att få träna
Hur snabbt kan man behärska yrket?
• De två första åren är i stort förvirring
• Under de nästkommande behöver inspektören fortsätta få vara i en
”frågefas”, tillgång till erfarnare kollegor och stöd från chefen
• Kompetensen är under ständig utveckling, även för de riktigt erfarna
• ”Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket är
de jag oftast skulle behöva fråga om råd, men där finns ingen tydlig ingång och
man får mejla deras kundtjänst. Ibland får man inget svar, ibland kommer det
efter några veckor och ibland med innebörden att kommunen ska ha den
kunskap/kompetens som behövs för bedömningen i fråga, och finns inte det får
väl kommunen lösa det själv…”
5 personer tog med klagomålsärenden
• ”I lagstiftningen eller rättare sagt i de allmänna råden står något i stil
med att de inte gäller för personer som är känsligare än normalt.
Detta är mycket svårt, vad är känsligare än normalt? ….. Det är vanligt
att de drabbade från början inte är extra känsliga, men efter att ha
bott i en dålig miljö en längre tid har de blivit känsliga. När åtgärderna
är färdiga räcker det inte längre för dem, för de behöver nu en ännu
bättre miljö.”
Finns det luckor i deras tänkande som gör
resonemangen svagare? I
• De strävar efter att inte tappa någon bedömningsdimension. ”Hellre
mindre tid på alla än att hoppa över några”
• För dem handlar det om kvalitet i bedömningarna – stressar
• Något som kan göra resonemangen svagare är att den enskilda
inspektören kan sakna kunskap på ett område eller en viss
verksamhet
Finns det luckor i deras tänkande som gör
resonemangen svagare? II
• Råder stor enighet mellan intervjupersonerna om vad de olika
dimensionerna innebär i deras arbete
• Objektivitet – Vad innebär det?
• ”Utifrån den information man har ska man göra en objektiv
bedömning. Det man som inspektör ser hänger på hur det är just den
dagen. Ditt humör, vädret, den andres agerande etc. påverkar.”
Objektivitet
• ”Om jag har fått med alla åtta bedömningsdimensionerna, då har jag
varit objektiv. Vid inspektionen har jag kunnat ställa relevanta frågor
och fått bra svar. Jag har kunnat hitta förbättringsområden som också
är görbara.”
• ” ’Jobbiga’ människor bör inte behandlas annorlunda och få en
’gräddfil’ bara för att de beter sig aggressivt eller tjatar mycket.”
• ” Man får tänka sig för så att man inte tar hänsyn till irrelevanta frågor
i bedömningen.”
Små kommuners situation
• Mycket ensamarbete
• Inspektören behöver ett brett kontaktnät för att få hjälp
• Det har den erfarna, men det är ofta i små kommuner de
nyutexaminerade får jobb
• Många sällanärenden och aldrigtidigareärenden – de tar tid
• (För) många ansvarsområden: ” hälsoskydd, livsmedel, vattenkontroll
(inbegriper dricksvatten, strandskydd och badvatten), lantbruk och
skadeskjutna djur.”
Små kommuners situation
• De gör sitt bästa för att stötta varandra.
• ”samtal med kollegor hjälper inte alltid. De kan ge moraliskt stöd men inte
alltid faktakunskaper. Ibland ger de också fel råd som kan försämra
ärendet.”
• ”Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket är
de jag oftast skulle behöva fråga om råd, men där finns ingen tydlig ingång och
man får mejla deras kundtjänst. Ibland får man inget svar, ibland kommer det
efter några veckor och ibland med innebörden att kommunen ska ha den
kunskap/kompetens som behövs för bedömningen i fråga, och finns inte det får
väl kommunen lösa det själv…”
Vad har blivit tydligt? - objektivitet
• När det gäller objektivitet råder en individualisering av definitionen,
förståelsen och användningen av begreppet,
• en stor och viktig fråga som lämnas till den enskilda inspektören att
ensam försöka lösa.
• Vilken förståelse av myndighetsutövande ska ett samhälle ha?
Vad har blivit tydligt? - ensamhet
• ”Ofta känner man sig litet ensam: Man ska själv representera en hel
lagstiftning. Man blir litet utsatt, för hur ska man få fram
lagstiftningen, argumentera för den OCH ge råd om den?”
• De är kompetenta, engagerade och vill mycket
• De tar ansvar och kan ordna saker själva
• Men är denna situation bra för myndighetsutövningen när det gäller
miljöarbetet?
Vad har blivit tydligt? - rådgivning
• Inspektörens uppdrag att ge råd fast man samtidigt ska utöva
tillsyn
• Detta är en konst som behöver uppmärksammas och stöttas
mer
Vad har blivit tydligt? – osäkerhet och
noggrannhet
• Osäkerhet lever de med livet ut som inspektörer
• Lagstiftning ändras liksom förutsättningar för att bedriva
verksamheter
• De vill göra ett noggrant arbete, inte lämna saker åt slumpen.
De vet att de måste avsluta ärenden, ibland fast de själva
egentligen inte är nöjda
Vad behövs? – utbildning & träning
• juridik (alla har inte det i sin utbildning),
• värderingar och principer för arbetet
• särskilt stöd till de nyutexaminerade
• Kontinuerlig träning i rättssäkerhet och rimlighetsbedömningar
För det här är svårt!
Vad behövs? – stöd & vägledning
• Särskild vägledning för klagomålsärenden
• Särskilt stöd till små kommuner – mer än 100 av
Sveriges kommuner har färre än 20 000 invånare…
• Stöd vid bedömningar av kvaliteten hos de
utredningar som VU/FÄ har låtit göra
Rapporten finns att ladda ner från Naturvårdsverkets
hemsida
http://www.naturvardsverket.se/OmNaturvardsverket/Publikationer/ISBN/6600/978-91-620-6657-4/
Tack!
[email protected]
