2/14
U T G E S AV C A N C E R O R G A N I S AT I O N E R N A
10
Ansiktet under
kniven
14
Huvud- och
halscancer
4
Efter cancern i munhålan
ser Reijo Tuomi
En ljus framtid
framför sig
www.cancer.fi
Syöpä-Cancer -tidskriften
utges av Cancerorganisationerna.
Utkommer med fyra nummer i 2014.
Prenumerationspris 35 € per årgång.
Gratis för medlemmar. 44. årgången.
ISSN 0356-3081
Huvudredaktör: Sirkku Jyrkkiö
Redaktionschef: Satu Lipponen
Redaktionssekreterare: Maarit Rautio
Redaktion: Anna Lepistö, Päivi Lähteenmäki, Pirkko Ollikainen, Päivi Pakarinen,
Leena Rosenberg-Ryhänen, Maija Töyry
Redaktör: Jaana Ruuth, Anu Kytölä
Medicinvetenskaplig redaktör:
Liisa Pylkkänen
AD: Toni Talvenheimo / Total Layout Oy
Bilder: Jouko Keski-Säntti, Kimmo Torkkeli,
Shutterstock
Adress: Unionsgatan 22,
10
00130 Helsingfors
Om cancern får fäste i ansiktet eller halsen,
känner människor oro inte bara för sin hälsa utan
också för sitt utseende, säger Minna Kääräinen.
Telefon: 09 135 331
E-mail: [email protected]
Internet: www.cancer.fi
Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors
Tryckeri: Hansaprint, Åbo 2014
» I DETTA NUMMER
03
Ledare
I år firar vi temaår för rådgivning och kamratstöd
04
Tänk om jag kunde
äta wienerschitzel
Reijo Tuomi ser un ljus
framtid framför sig
08
2
Spegel och
medmänniska
Talterapeut Marika
Muttilainen hjälper med
talets problem
Ge en donation
till Cancerstiftelsen
10
Ansiktet under
kniven
Minna Kääräinen deltar
i krävande munhåloperationer ungefär två
gånger på veckan
14
Huvud- och
halscancer
• Cancerstiftelsen finansierar
inhemsk cancerforskning samt
rådgivningstjänster för patienter
och deras närvarande.
• Kontonummer:
Aktia FI17 4055 1120 0577 93
• Donatortjänst:
tel. 09 1353 3226,
[email protected]
Insamlingstillstånd: 2020/2012/4587
Maj 2014
c
LEDARE
I år firar vi temaår för
rådgivning och kamratstöd
CANCERORGANISATIONERNAS uppgift är att med hjälp av kunskap ingjuta hopp och stärka tron på
framtiden. Vi stöder forskning som skapar förutsättningar för bättre vård och effektivare förebyggande
åtgärder mot cancer. Cancerorganisationernas riksomfattande rådgivningstjänster erbjuder dem som
insjuknat i cancer och deras närstående en möjlighet att få sakkunnig information om cancer och om att
leva med cancer. Rådgivningsarbetet baserar sig på cancersjukskötarnas gedigna yrkeskunskap – kunskap, erfarenhet och förmågan att förstå en oroad och ångestfylld medmänniska.
Med hjälp av kamratstöd är det lättare för patienten att lära sig att leva med cancer och de ofta tunga
behandlingarna. Stödpersonen eller -gruppen hjälper också att förutse och möta det som patienten har
framför sig. Stödpersonerna vid vården i livets slutskede har en alldeles särskild betydelse. Stödpersonernas förmåga att hjälpa grundar sig på deras egna erfarenheter och den utbildning de fått för denna
krävande uppgift.
Cancerorganisationerna firar i år ett temaår för rådgivning och kamratstöd. Man har förbättrat
tillgången till rådgivning på många sätt, även för de svenskspråkiga användarna. Bland våra
tjänster finns också numera rådgivning i ekonomiska ärenden (Etuusneuvontapuhelin)
som hjälper då en cancerpatient stöter på ekonomiska problem som känns oöverstigliga. Även kamratstödpersonernas utbildning, stöd och handledning förnyas.
Temat på Cancerstiftelsens symposium i Tusby i år var huvud- och halscancer.
Behandlingen av cancer påverkar alltid människans kropp på olika sätt och lämnar
bestående förändringar hos många. Förändringarna vid huvud- och halscancer är
lätta att se och påverkar ofta även talet. De har stor inverkan på patientens självbild
och interaktion med andra människor. Det är av yttersta vikt för patienterna att
man utvecklar plastikkirurgin, talterapin och andra behandlingar som minskar
de negativa följderna. Symposiet i Tusby ingöt även hopp på detta
område.
Vi har den stora glädjen att i år vara samarbetspartner med Elä-keliitto (pensionärsförbundet Eläkeliitto ry). Eläkeliitto presenterar
Cancerorganisationernas verksamhet i årets alla nummer av sin
tidskrift och runtom i Finland ordnas gemensamma tillställningar.
Lokalavdelningarna i Eläkeliitto har aktivt tagit kontakt med
de regionala cancerföreningarna. För Cancerorganisationerna
innebär samarbetet en enastående möjlighet att sprida sakkunnig
cancerinformation till viktiga målgrupper.
Sakari Karjalainen
generalsekreterare
Tänk om jag
kunde äta
wienerschnitzel
Reijo Tuomi som drabbades av cancer i
munhålan undviker att gå på middag
och väntar med semesterresor
under de närmaste åren. Tuomi
ser en ljus framtid framför sig.
Text Marika Javanainen
Bilder Vesa-Matti Väärä
4
E
n smoothie till frukost, på eftermiddagen välmixad soppa eller
rinnig havregrynsgröt med blåbärssoppa, däremellan kaffe och
mycket vatten. Inga kryddor. Serveras svalt, absolut inte hett.
Reijo Tuomi, 65, som varit företagare inom byggbranschen,
ser sina måltider upprepas så gott som likadana från dag till dag.
Frun prövade att mixa köttfärssåsen en gång, det räckte.
– Det blev en bubblande buljong med obehaglig färg. Med en stavmixer förvandlas all mat till en likadan grå massa.
Det är inte konstigt att mannen från Åbo saknar aptit. Under det
senaste året har Reijo tappat över tio kilo i vikt. Till all lycka håller frun
ibland sträng uppsikt och vaktar att mannen säkert äter.
– Med den här maten får jag ungefär 500 kalorier om dagen, då
målet är att få ungefär 2 100 kalorier. Jag tänker nog hela tiden på wienerschnitzel, berättar Reijo.
Med hjälp av en näringsterapeut försöker man få energimängden att
öka och göra kosten mångsidigare.
Reijo Tuomi går stavgång ett
par gånger dagligen. Även
kort sträckor piggar up.
5
Behandlingen avlägsnade cancern,
men livet blev inte
som förut. Munnen
är hela tiden torr
och öm.
6
Trots svårigheterna i vardagen är Reijos attityd positiv. Han har pratat om sina erfarenheter
med en som tidigare insjuknat i munhålecancer.
– För honom tog det fyra år innan situationen
förbättrades. Jag skulle aldrig ha gissat att han saknar halva tungan när han pratar, berättar Reijo.
– Jag har en ljus framtid framför mig ännu.
Då saliven saknas
Just nu går det inte att äta mat i fast form eller
mat som innehåller ens små bitar, eftersom strålbehandlingen av halsområdet har skadat spottkörtlarna så att saliv inte utsöndras. Dessutom är
Reijos tunga mycket öm, eftersom en tredjedel har
opererats bort.
Reijo Tuomi som alltid skött sina tänder noggrant gick till tandläkaren för drygt ett år sedan, då
framkanten på en tand irriterade tungan.
Reijo Tuomi
håller sig hellre
bara hemma.
– Jag bad tandläkaren att bara slipa ner den
skarpa kanten.
Tandläkaren tyckte att tungan såg förändrad ut
och tog ett prov av den. Ett par dagar senare fick
Reijo veta per telefon, att man hittat cancerceller i
provet. Det kom som en fullständig överraskning
för Reijo.
Reijo fick en akuttid till tandkliniken, där man
gjorde bilddiagnostik på tänderna. På grund av
dolda infektioner drog man ut fyra tänder. Först
efter detta kunde man operera tungan.
– I den första operationen lämnade man en för
smal randzon, så man fick göra en operation till,
berättar Reijo.
Efter operationerna fick Reijo strålbehandling
under en månad och 4-5 gånger cellgifter. Cellgiftsbehandlingen försämrade dock hans blodvärden, så
man var tvungen att avbryta den i förtid.
Behandlingen avlägsnade cancern, men livet
blev inte som förut. Munnen är hela tiden torr och
öm. En gel som bedövar munnen och en salva som
stimulerar spottkörtlarna ger litet lindring.
Avsaknaden av saliv har också skadat tänderna.
Deras ytskikt och glans har försvunnit, och dessutom har de börjat mjukas upp. Det bildas lätt
hål, eftersom salivens uppgift är att rena och skölja
munnen.
– Nu rengörs och lappas tänderna. Efter det
besluter tandkirurgerna om jag ska få implantat
eller löständer, berättar Reijo.
Det är svårt för andra att förstå
Paret har tre söner och åtta barnbarn. Sönerna bor
i närheten och har stöttat sin far under sjukdomen.
Trots det känner Reijo att det är svårt för barnen
att förhålla sig till situationen.
– Jag känner, att de inte riktigt förstår vad det
är fråga om.
Reijo Tuomi blev pensionär redan före han
insjuknade. På försommaren går även hans fru i
pension – och skulle vilja resa utomlands.
– Vi har tidigare rest mycket och besökt 68
olika länder. Vår 45:e bröllopsdag infaller snart,
och hustrun vill fira det med en resa.
För Reijo känns tanken på att resa ändå svår.
En stor del av tjusningen med att resa försvinner,
då man inte kan äta annat än saft från hotellets
frukostbuffé och på middagen blir det enda alternativet en förrättsbuljong eller purésoppa.
– Jag kan inte åka någonstans med den här
munnen. Jag undviker också att besöka folk och
alla tillställningar. Jag håller mig mycket hellre bara
hemma, medger Reijo.
Då Reijo var yngre var han en ivrig idrottsman.
Numera går han stavgång ett par gånger dagligen.
Även korta sträckor piggar upp, fastän det ibland
känns som om energin plötsligt tar slut.
– Jag märker, att krafterna sinar, då jag har ätit
så små mängder under en lång tid. Det går inte att
orka hela tiden.
Inga långa tal
Tungans rörelser och ställning påverkar artikulationen av olika ljud. Efter en operation av tungan kan
det vara svårt att uttala särskilt de hårda konsonanterna. De individuella skillnaderna är dock stora.
Trots att Reijo genomgått två tungoperationer går
det utmärkt att förstå vad han säger.
Avsaknaden av saliv och muntorrhet gör ändå
att det är jobbigt att prata. Därför undviker Reijo
numera att prata långa stunder åt gången.
– Hustrun frågar till och med ibland varför jag
är så tystlåten numera.
Att producera tal kräver mer ansträngning än
tidigare, men det är inte Tuomis största problem.
Han har inte träffat någon talterapeut och känner
inte att han skulle vara i behov av det.
Prioriteringen är klar: först måste tungan och
tänderna fås i skick, efter det kan man koncentrera
sig på andra saker.
– En väldigt stor del av en människas liv är att
äta. ■
7
o
Spegel och medmänniska
Talterapeut Marika Muttilainen beklagar att de som
talar otydligt är tvungna att nöja sig med sämre service.
Text Marika Javanainen Bild Jouko Keski-Säntti
OLIKA FORMER av cancer i huvudet och halsen och
behandlingen av dem orsakar ofta förändringar i
talet och sväljandet. Omgivningens inställning kan
vara grym. En människa som artikulerar mjukare eller
otydligt uppfattas ofta som alkoholpåverkad – eller
utvecklingsstörd.
– Det är helt fel, de är lika klara i huvudet som alla
andra, säger talterapeut Marika Muttilainen. Muttilainen har arbetat fem år på foniatriska polikliniken
på Tammerfors universitetssjukhus.
– Jag har en patient, som alltid inleder med att
8
berätta att hon haft muncancer och därför talar
otydligt. Efter det blir servicen klart bättre.
Vissa patienter använder gärna ett kommunikationspass, som kan lämnas för genomläsning i
servicesituationer. I det förklaras vad det otydliga
talet beror på och man får tips om hur kommunikationen ska löpa bättre.
Strålbehandling påverkar saliven
Typiska förändringar i talet är otydlig artikulering och
en oförmåga att forma vissa ljud. Skorrningen kan
falla bort i r:et eller k kan börja likna ett h-ljud. Ibland
blir artikulationen mjukare eller långsammare.
Vanligen är förändringarna små men patienten
upplever dem större än vad andra gör.
– Ibland händer det att patienten märker att talet
inte är så otydligt som han eller hon trodde, då vi
lyssnar på en inspelning av det.
Strålbehandling av området kring hals och käke
påverkar saliven. Munnen kan bli så torr och saliven
så seg att det orsakar stelhet och gör det svårt att
prata. Till en viss grad kan besvären lindras, men ofta
är de bestående. Till all lycka är det möjligt att tillföra
munnen fukt med hjälp av produkter man kan köpa
på apoteket – eller till och med med hjälp av matolja.
– En del av medlen mot muntorrhet är beklagligt
dyra. En månads behandling kan kosta till och med
50 euro, beklagar Marika Muttilainen.
Det lönar sig att kontrollera om man kan erhålla
vårdbidrag för pensionstagare för medlen mot
muntorrhet. Med hjälp av vårdbidraget är det möjligt
att betala produkter som behövs för behandlingen
samt kosttillägg.
Små operativa ingrepp har i allmänhet inte
en bestående inverkan på rösten. Ibland blir man
dock tvungen att avlägsna hela struphuvudet. Då
får patienten lära sig producera ljud på andra sätt:
med hjälp av en protes, vibrator eller matstrupen. I
allmänhet går det att hitta en lämplig metod för var
och en.
Om talet är mycket otydligt, är det svårt att
uträtta ärenden. Särskilt svårt är det att sköta ärenden
per telefon, då den man talar med inte ser munnens
rörelser.
– Då är det bra att komma ihåg att FPA har en
tolkservice för människor med nedsatt talförmåga.
Man får rätt att använda tolkservicen om förmågan
att prata förståeligt har försvagats tillräckligt. Tolken
hjälper vid telefonsamtal och andra situationer då
man uträttar ärenden, påminner Muttilainen.
Före och efter operationen
Talterapeut Marika Muttilainen träffar oftast patienter
som ska opereras för cancer i halsen eller munhålan
första gången redan före operationen. Då berättar
hon hur kommunikationen fungerar genast efter
operationen, då det är förbjudet att prata, och hur
operationen kan påverka talet och att äta.
Det är viktigt för patienten att höra att situationen efter operationen inte är bestående, att
den förändras och att talet ofta återvänder. Särskilt
människor i arbetsför ålder är oroliga över att talet
och rösten ska förändras.
– En del av patienterna önskar, att rösten och
talet är oförändrade efter operationen. Det kan man
dock inte lova.
Det viktigaste är att avlägsna tumören så väl det
går. Ibland är tumörens lokalisation sådan att man
inte kan undvika att skada talförmågan. Å andra
sidan behöver inte alla som insjuknat i huvud- och
halscancer hjälp av talterapeut.
Efter operationen, innan man skickas hem, lär
talterapeuten ut rörelseövningar som är till stor hjälp
för många. Med hjälp av dem ökar tungans spänst
och genom det blir även talet tydligare.
En paus kan hjälpa
Talet är en stor del av människans identitet, och det
kan dröja länge innan man anpassar sig till förändringar. Det är inte alltid lätt att godkänna begränsningar i den egna funktionsförmågan.
Marika Muttilainen uppmanar att boka tid hos
en talterapeut, om man stör sig på sitt eget tal, om
det känns svårt att tala eller om det uppstår problem
i kommunikationen. I allmänhet börjar man med att
spela in talet och lyssna på det tillsammans. Dessutom prövar man olika kompensationsmetoder för
att göra talet tydligare.
– Jag är en spegel och medmänniska för många
patienter. Det kan kännas lättare bara att veta vad
man kan göra åt talet, fast man inte skulle gå vidare
med några åtgärder alls, säger Muttilainen.
Ibland gör behandlingar i munområdet att det
blir tungt att tala och man tröttnar snabbt. Då kan det
hjälpa att lära sig att skilja käkens och tungans rörelser
från varandra. Ibland kan det räcka med att prata långsammare eller att hålla en liten paus mellan varje ord.
Och om det är svårt att svälja? Även då lönar det
sig att träffa en talterapeut. Det går att underlätta
sväljandet med hjälp av olika övningar och sväljtekniker. ■
9
Medelstora tumörer kan
man med dagens teknik
oftast behandla så att en
utomstående inte märker att
området är opererat. Minna
Kääriäinen deltar i krävande munhåleoperationer
ungefär två gånger i veckan.
10
Ansiktet
UNDER KNIVEN
Om cancern får fäste i ansiktet eller halsen, känner människor oro
inte bara för sin hälsa utan också för sitt utseende. Hur kommer
behandlingarna att förändra utseendet? Kommer jag att kunna äta
och tala normalt efter operationen?
Text Merja Perttula Bild Kimmo Torkkeli
O
perationsmetoderna har utvecklats. De
medelstora tumörerna kan man oftast
behandla så att en utomstående inte
nödvändigtvis märker att man blivit
opererad. Majoriteten av patienterna i arbetsför
ålder kan återvända till arbetslivet, lugnar plastikkirurg Minna Kääriäinen från Tammerfors universitetssjukhus.
I ansiktet det är vanligen skincancer- basaliom,
skivepitelcancer och melanom – som kräver operation. Cancerformerna i tungan, struphuvudet,
munhålan och svalget är mera sällsynta.
Då befolkningen blir äldre märks den långvariga exponeringen för UV-strålning som en ökning
av cancer i ansiktet.
– Att kirurgiskt åtgärda hudcancer är ett mycket
vanligt ingrepp. Det är ovanligare med omfattande
operationer i munhålan, som kräver mikrovasku-
lära vävnadstransplantat. Ungefär en - två sådana i
veckan utförs här i Tammerfors.
Effektivt lagarbete
Kirugisk åtgärd av huvud- och halscancer är ett
multiprofessionellt lagarbete. I allmänhet är det
en öronläkare som bär huvudansvaret. För bästa
möjliga resultat kan utom öronläkaren även en
käkkirurg, plastikkirurg, hudläkare, patolog, röntgenläkare, anestesiläkare, cancerläkare, ögonläkare,
talterapeut, tandläkare, fysioterapeut och socialskötare delta i planeringen, utförandet och eftervården
av åtgärderna.
Plastikkirurgen behövs i huvudsak då cancerbehandlingen kräver en lokal vävnadstransplantation
eller hudtransplantation. Om området, varifrån
tumören avlägsnas, är omfattande och inte går att
sy ihop på ett bra sätt, behövs ny vävnad att ersätta
Minna Kääriäinen jämför arbetet som
plastikkirurg med en konstnärs arbete.
Då operationen planeras undersöker
kirurgen ansiktets estetik och väljer kreativt
operationsmetoderna.
11
1.
2.
– Med hjälp av datorassisterad modellering lyckas
operationerna i ansiktet bättre nu än förut, konstaterar
plastikkirurg Minna Kääriäinen.
den förlorade. Sådan extra vävnad kan finnas så
nära att den kan vändas från området bredvid det
opererade området eller så kan hud tas från något
annat ställe på patienten och flyttas till det opererade området.
Om man på grund av cancer är tvungen att
avlägsna ett mycket stort område som innehåller
olika slag av vävnad, använder man ett mikrovaskulariserat vävnadstransplantat. Man transplanterar vävnad från någon annan del av patienten till
det område där vävnad fattas och vävnadsbitens
blodkärl sammanfogas med det opererade områdets blodkärl.
Till exempel kan cancer i tungan leda till att
man blir tvungen att avlägsna hälften av tungan.
Den saknade delen ersätts ofta med ett transplantat
som tas från patientens arm eller lår. Från samma
områden tas transplantat även då man behandlar
cancer i tonsillområdet. Om tumören når övereller underkäksbenet, tas transplantatet till exempel
från vadbenet.
12
Basalcellscancern har avlägsnats
och i dess ställe har ett nytt
ögonlock konstruerats med hjälp
av lokalt vävnadstransplantat. Den
andra bilden togs två månader
efter operationen.
– Mikrovaskulär kirurgi har utförts rutinmässigt redan ett tjugotal år. Det har möjliggjort operation med goda resultat av sådana cancerformer
som man tidigare inte kunnat behandla. Det finns
ändå alltid fall då man i samband med operation av
stora tumörer blir tvungen att nöja sig med något
slag av kompromiss.
Noggrann planering
Minna Kääriäinen jämför arbetet som plastikkirurg
med en konstnärs arbete. Då operationen planeras
undersöker kirurgen ansiktets estetik och väljer
kreativt operationsmetoderna så att slutresultatet
blir så bra som möjligt. Kirurgen undersöker till
exempel ansiktsfårornas riktning hos patienten
och försäkrar sig om att transplantatet kommer
från en plats som kan slutas väl eller som förblir
utom synhåll.
Då man opererar i ansiktet, kan även en ganska
liten tumör ha negativa följder för utseendet eller
funktionen. Med hjälp av plastikkirurgi förhindrar
man att ingreppet till exempel drar ögonlocket
neråt eller gör att mungipan eller näsan blir sned.
En viktig hjälp för att nå ett gott resultat är
bilddiagnostik av cancerområdet samt ny teknik,
datorassisterad modellering. I bilddiagnostiken
använder man olika metoder, till exempel magnet-,
datatomografi- eller PET-röntgen.
– Med hjälp av bilddiagnostiken får man exakt
information om var tumören är belägen och hur
stor den är. Om vi till exempel behöver använda
en bit vadben för att ersätta käkben, kan vi i förväg
planera tredimensionella schabloner, enligt vilkas
mått tumören avlägsnas och benbiten sågas. På så
sätt får man ett vävnadstransplantat med perfekt
passform till den plats varifrån tumören avlägsnas.
Hur blir jag frisk?
För patienterna är första prioritet att klara cancern. Då de har kommit över den värsta chocken,
kommer i allmänhet oron över utseendet, hur man
kommer att kunna äta och tala samt livskvaliteten
i förgrunden.
– Människans ansikte är synligt vilket innebär
att huvud- och halscancer och behandlingen av
dem påverkar kroppsuppfattningen. Numera fäster
man stor vikt vid patienthandledning.
Patienterna har tillgång till en cancerskötare.
Även kamratstöd finns att tillgå. Alla patienter kan
redan före operationen diskutera med en person
som genomgått motsvarande operation.
Patienten träffar under sin behandling företrädare för de specialområden som ansvarar för
behandlingarna enligt ett visst protokoll. Förberedelserna, operationen och eftervården följer vissa
vårdlinjer. Mellan sjukhusen kan det finnas skillnader, men de är små. Krävande operationer utförs
endast på universitetssjukhusen.
-Vårdlinjernas enhetlighet skapar en god trygghet för patienten. Ingenting blir ogjort. Dessutom
följer man upp varje patientfall individuellt.
De som fått ett mikrovaskulärt transplantat
flyttas ofta till intensivvårdsavdelningen för observation under ett dygn efter operationen, efter vilket
de vistas ungefär en vecka på vårdavdelning. Om
patienten är till åldern kommen och multisjuk, kan
sjukhusvistelsen bli längre.
En del av operationspatienterna behöver komplettera med medicinsk behandling eller strålbehandling eller båda.
I samband med operationen strävar man i vissa
fall till att försäkra sig om adekvat näringstillförsel
genom att anlägga en PEG-matningsslang. Patienter som inte kan äta under strålbehandlingen på
grund av smärta i munnen, behöver en sådan.
Komplikationer som kan förekomma är att
transplantatet avstöts eller går i delvis nekros, sårinfektioner och fistlar, men det är ovanligt att transplantationerna misslyckas.
-Enligt litteraturen är andelen lyckade operationer 96 procent, men hos oss är den ännu högre.
Ungefär två gånger om året händer det att vi förlorar ett transplantat.
Vid operationerna i ansiktet, där man kan
använda lokala vävnadstransplantat, är konvalescensen från ett par veckor till en månad. För krävande operationer, till exempel då man behandlar
cancer i tungan och tonsiller, är konvalescensen
några månader. ■
PATIENTENS VÅRDLINJE
Vid krävande huvud- och halscancer tillämpas följande vårdlinje på
Tammerfors universitetssjukhus.
• Öronläkare eller käkkirurg remitterar för operation.
• Bilddiagnostik av patienten.
• Specialläkare undersöker
patientens data och lägger upp
en behandlingsplan.
• Patienten deltar i möte med
specialläkare.
• Man kommer överens om
operationsdag.
• Alla som deltar i behandlingen
av patienten träffar patienten
enligt en viss lista.
• Kunniga inom nödvändiga
specialområden är närvarande
vid operationen, till exempel
öronläkare, plastikkirurg, käkkirurg och tandläkare.
• Ett dygn på intensivvårdsavdelning.
• En vecka på sjukhus.
• Patienten på kontrollbesök hos
öronläkare eller käkkirurg.
• Specialläkarmöte, där patienten
är närvarande. Patologens utlåtande och fortsatt behandling
gås igenom.
• Den medicinska behandlingen
och strålbehandlingen handhas av en cancerläkare, men
patienten följs fortfarande upp
av öronläkaren eller käkkirurgen.
13
t
Huvud- och halscancer
Text Maarit Rautio
TILL HUVUD- OCH HALSCANCER hör cancer i
läpparna, munhålan, näsan och bihålorna, svalget
och struphuvudet samt elakartade tumörer i de stora
spottkörtlarna. Dessa former av cancer utgör ungefär
3 procent av alla nya cancerfall per år i Finland.
De viktigaste riskfaktorerna är tobaksrökning och
användning av andra tobaksprodukter såsom snus
samt hög alkoholkonsumtion. Alkohol och tobak
förstärker varandras effekt.
Att tobaksrökningen minskat har lett till att särskilt läppcancer och cancer i struphuvudet hos män
minskat. Hos kvinnor har det inte skett någon större
förändring för dessa cancerformer. Numera insjuknar
endast ungefär 105 män och 15 kvinnor årligen i
cancer i struphuvudet.
I medeltal 95 personer insjuknar årligen i
läppcancer. Utomhusarbete ger en större risk för
att utveckla läppcancer. Läppcancer har en mycket
god prognos, över 96 procent lever fem år efter att
diagnosen ställts.
Cancer i munhålan och svalget
har blivit vanligare
Cancer i munhålan och svalget har blivit vanligare:
från 1970-talet har incidensen för munhålecancer
ökat till det dubbla. Incidensen för cancer i svalget
har ökat till det dubbla hos män, medan incidensen
är den samma som tidigare hos kvinnor. Numera
konstateras årligen ungefär 190 nya fall av cancer i
svalget och 270 fall av munhålecancer. Av dessa är 53
fall cancer i svalget och 123 fall munhålecancer hos
kvinnor.
14
Indelningen av svalgcancer i mun, näsa och
undre svalgrummet är intressant då man undersöker förändringar i incidensen. Det är uppenbart
att ökningen av svalgcancer beror just på att olika
former av munsvalgcancer blivit vanligare. Dessa former av cancer har blivit vanligare på 2000-talet både
hos män och kvinnor, dock i lägre grad hos kvinnor.
Årligen konstateras ungefär 100 nya fall hos män och
40 fall hos kvinnor.
Särskilt män under 50 års ålder insjuknar – även
de som inte röker. I 50-70 procent av fallen medverkar människans papillomvirus eller HPV-infektion
till uppkomsten av cancer. Cancerformer som är
kopplade till HPV-infektion har bättre prognos än de
klassiska huvud- och halscancerformerna.
Enligt de senaste forskningsresultaten är kopplingen mellan HPV-infektion och de övriga formerna
av cancer i huvud och hals svagare.
Cancer i näshålan och bihålor samt spottkörtlarna
är sällsynta och det har inte skett några märkbara
förändringar i incidensen. År 2011 konstaterades 66
fall av cancer i spottkörtlarna och 23 fall av cancer i
näshålan.
Den största delen av de som insjuknar i huvudoch halscancer är över 50 år. Andelen under 50 år är
störst för cancer i spottkörtlarna, där en fjärdedel av
de insjuknade är yngre än 50 år och minst för läppcancer, där endast var tionde är under 50 år.
Riskfaktorer för huvud- och halscancer är utom
alkohol, tobak och HP-viruset även dålig munhygien
samt exponering inom vissa yrken, till exempel för
trädamm när det gäller cancer i nässvalgområdet, för
Näsans bihålårna
Näshålan
asbest och syntetiska fibrer
när det gäller struphuvudcancer samt för nickel eller formaldehyd när det gäller näshålecancer. Om huvudet och halsen
exponeras för strålning ökar
risken för spottkörtelcancer, och
en Epstein-Barr-virusinfektion
ökar risken för cancer i nässvalgområdet och spottkörtlarna.
Även en kost som innehåller små
mängder grönsaker och frukt ökar
risken för cancer i munhålan och
svalget. ■
Nässvalget
Munhålan
Munssvalget
Spåttkörtlanra
Källa: Finlands Cancerregister
Strupjuvudet
Undre
svalgrummet
HPV
Papillomvirus (HPV) är ett litet virus, som förökar sig på hud och slemhinnor. Man känner till över 100 typer av papillomvirus hos människan.
Vissa HP-virus orsakar livmoderhalscancer. HPV-infektion orsakar även
vissa former av cancer i vulva, vagina, penis, anus samt huvud- och
halscancer.
Det är möjligt att testa för HP-virus i livmoderhalsen och man
rekommenderar testet för kvinnor (eller PAPA-prov) minst var femte år.
I detta nu finns det inte något tillförlitligt svalgtest att tillgå.
Papillomvirussmitta är mycket vanlig. Åtta av tio människor infekteras med HPV under något skede av sitt liv. Viruset smittar via direkt
hud- eller slemhinnekontakt, när det gäller könsorganen vanligen i
samband med sex. Kondom ger inte ett fullständigt skydd mot smitta.
15
Cancerorganisationerna
Bli medlem
Vi bjuder
Dukanblimedlemantingengenom
attfyllaikortet nedanellergenom
attanmäladigvianätetpåadressen
www.cancer.fi.Dåkandublimedlem
idinregionalacancerförening,
ienavdelandsomfattande
patientorganisationernaellerbådeoch.
• rehabiliteringförcancerpatienter
ochderasnärstående
Föreningarnabestämmersjälva
medlemsavgiftenochdenär15–30euro.
Medlemsblankett
• stödpersoner
• diskussionsgrupper
• rådgivningihelalandet
• rådgivningsstationerdären
sjukskötarespecialiseradpåcancer
harmottagning
Adressförändringar
Namn
Jag vill bli medlem
Vastaanottaja
maksaa
postimaksun
Mottagaren
betalar
portot
Medlemsnummer
(Från tidskriftens baksida, nummerserien ovanför namnet)
Namn
Medlemsförening
CANCERFÖRENINGEN
Adress
Jag är svenskpråkig
och vill ha tidskiften
Gammal address
I FINLAND
KOD 5000961
00003
Ny adress
SVARFÖRSÄNDELSE
