INFLATIONSBEDÖMNING
Ekonomiska konsekvenser av en militär konflikt i Irak
Scenarier för en militär konflikt i Irak
Underlaget för Riksbankens analys är hämtat från
såväl svenska som internationella säkerhetspolitiska experter och deras bedömningar om hur ett
konfliktförlopp kan tänkas gestalta sig. Beskrivningar av förloppet delas in i två faser, krigsfasen
och återuppbyggnadsfasen. Utgången av den
förstnämnda bestämmer i viss mån förutsättningarna för den senare. Antaganden för de olika scenarierna framgår av tabell R3 nedan.
De ekonomiska effekterna av ett mindre besvärligt krigsscenario väntas vara i det närmaste
desamma som de som beskrivs i inflationsrapportens huvudscenario, t.ex. att oljepriset faller tillbaka
och att den osäkerhet som idag präglar de finansiella marknaderna minskar efterhand.
I ett mer besvärligt scenario bedöms återuppbyggnaden bli utdragen och problemfylld. Det
innefattar exempelvis en större utslagning av
oljeproduktionskapacitet än i det mindre besvärliga scenariot.
Ekonomiska konsekvenser
Slutligen kan ett riktigt allvarligt scenario inte
Det finns en rad olika kanaler genom vilka ett krig uteslutas, där Irakkonflikten sprider sig till andra
länder i regionen eller till andra delar av världen,
i Irak kan påverka produktion, sysselsättning och
exempelvis genom inbördeskrig och terrordåd. Saninflation även i länder som inte är direkt inblandade i konflikten. En oljeprishöjning till följd av ut- nolikheten för detta bedöms dock vara lägre än för
de två övriga scenarierna som beskrivs i tabell R3.
slagning av produktionskapacitet får en direkt efFör att illustrera hur ekonomin skulle kunna
fekt på inflationen. Vidare kan oljeprisuppgången
påverkas om förloppet blir mer besvärligt, har
ge upphov till spridningseffekter genom att provissa simuleringar med omvärldsmodellen NIGEM
duktionskostnaderna stiger (se vidare
gjorts (se tabell R4). I det första alternativa scenafördjupningsrutan om Elpriset och inflationen).
De högre oljepriserna medför lägre produktion och riot (besvärligt) förutsätts oljepriset stiga till följd
av utslagning av oljekapacitet motsvarande Iraks
lägre konsumtion i världsekonomin.
Själva osäkerheten om krigets utgång och det totala produktion så att priset under hela prognosperioden ligger högre än i huvudscenariot (se diasom kommer efter ett krig påverkar också den
ekonomiska utvecklingen. Detta har redan visat sig gram R9).9 Vidare antas att osäkerheten på de fi-
9
Nordhaus, W.D., The economic consequences of a war with Iraq, NBER Working Paper No 9361, 2002.
23
1/2003
på de finansiella marknaderna under hösten och
vintern. Den ekonomiska politiken kan via penningpolitik och finanspolitik delvis motverka de
negativa ekonomiska effekterna av ett krig, men
långtifrån eliminera dem.
Detta innebär att beskrivningar av de ekonomiska konsekvenserna av olika krigsförlopp måste
baseras på antaganden om flera olika mekanismer,
t.ex. effekterna på oljepriset, aktiebörserna och den
ekonomiska politiken. I viss mån är förstås sådana
antaganden godtyckliga. Icke desto mindre ligger
någon form av antaganden om utvecklingen av
Irakkrisen bakom alla ekonomiska prognoser som
görs i dagsläget. Riksbanken har därför valt att presentera några förhållandevis tydliga räkneexempel.
INFLATIONSRAPPORT
D
et säkerhetspolitiska läget i världen har
under vintern präglats av osäkerheten om
Irakfrågan. I huvudscenariot antas att de
ekonomiska konsekvenserna av Irakkrisen blir begränsade, antingen genom en fredlig lösning eller
genom att kriget ur denna aspekt blir mindre besvärligt. Ett krig betraktas som det troligaste scenariot av säkerhetspolitiska bedömare.
Krigsrisken har också avspeglats på de finansiella marknaderna och i oljepriset. Aktiebörserna
har präglats av stor volatilitet och fallande priser,
efter en temporär stabilisering under senhösten
2002. Oljepriset har stigit allt högre, vilket också
beror på den ansträngda lagersituationen i USA
och bortfallet av oljeproduktion till följd av strejkerna i Venezuela. Sammantaget har detta hållit
tillbaka tillväxten i världsekonomin på ungefär det
sätt som tecknades i fördjupningsrutan Ekonomiska effekter av det osäkra säkerhetspolitiska läget i inflationsrapporten i oktober 2002.
Det finns många tänkbara scenarier för hur ett
krig skulle kunna utvecklas och osäkerheten är
stor. I denna fördjupning skissas några scenarier
för världsekonomins utveckling under olika antaganden. Två scenarier med mer problematiska
utvecklingsförlopp än huvudscenariots har studerats och ett försök har gjorts att kvantifiera effekterna på svensk ekonomi i de olika fallen.
Studier av konflikter och regelrätta krig under
efterkrigstiden visar att de direkta kostnaderna för
krig ofta underskattas. 9 Samtidigt bör man ha i
åtanke att de makroekonomiska följdverkningarna
för världsekonomin av de oförutsedda händelser
som inträffade under 1990-talet som t.ex.
Gulfkriget, Asienkrisen, Rysslandskrisen och
terrordåden i USA ändå blev tämligen begränsade.
INFLATIONSBEDÖMNING
INFLATIONSRAPPORT
1/2003
24
Tabell R3. Olika krigsscenarier.
Scenario
Fas
Mindre besvärligt (Olje- och
aktiepriser som i huvudscenariot)
Besvärligt (Olja 35 USD/fat, fall i
aktiepriser 10 procent)
Allvarligt (Olja 45 USD/fat, fall
i aktiepriser 20 procent)
Krig
Snabbt krigsförlopp, 6-7 veckor
Ingen utslagen oljekapacitet
OPEC täcker bortfall av oljeleveranser
från Irak
Mer utdraget krigsförlopp (1-2
kvartal)
Viss spridning av konflikten
Viss utslagen oljekapacitet i Irak eller
något grannland
OPEC klarar inte fullt ut att täcka
bortfall av oljeleveranser
Utdraget krig (>2 kvartal)
Spridning av konflikten i
regionen eller till andra delar av
världen
Utslagen oljekapacitet i Irak och
något grannland
Kraftigt bortfall av oljeleveranser
Återuppbyggnad
Snabbt tillträde av ny regim baserad
på befintlig social struktur
Irakisk oljeproduktion finansierar
återuppbyggnad
Svårare få stöd för ny regim, viss oro i
regionen
Högre grad av direktfinansiering för
återuppbyggnaden
Instabil ny regim tillsätts
Oroligheter i regionen/andra
oroshärdar/terrordåd i väst
Finansiering av återuppbyggnad
belastar de krigförande länderna
nansiella marknaderna består och att aktiepriserna
faller med ytterligare 10 procent i år jämfört med
huvudscenariot. I det andra scenariot (allvarligt)
antas oljepriset stiga till i genomsnitt 45 USD/fat
under hela prognosperioden och att aktiepriserna
faller med 20 procent. Centralbankerna antas inte
reagera med höjda räntor på den stigande inflation som följer av de högre oljepriserna. Om räntorna däremot skulle sänkas i USA och Europa
skulle effekterna på tillväxten mildras något
medan inflationen skulle stiga. Priserna i Europa är
något mer trögrörliga vilket betyder att en räntesänkning på kort sikt får större effekter på tillväxten än på priserna medan det motsatta förhållandet gäller för USA. Detta resonemang bygger dock
på att inflationsförväntningarna inte påverkas
nämnvärt. De psykologiska effekter som kan förväntas påverka konsumtion och investeringar negativt är inte medtagna i något av scenarierna.
I det besvärliga scenariot skulle tillväxten i
euroområdet bli omkring en halv procentenhet
lägre sammantaget under 2003 och 2004 jämfört
med huvudscenariot. Motsvarande effekt för USA
blir något större, totalt ca 1 procentenhet, främst
till följd av ett högre oljeberoende. Världsmarknaden för svensk export krymper till följd av detta
med drygt 1 procentenhet jämfört med huvudscenariot. När det gäller prisutvecklingen medför
den kraftiga oljeprisuppgången att konsumentpriserna i EMU blir ca 1 procent högre under
prognosperioden medan ökningen i USA uppgår
till 0,3 procent. Orsakerna till att inflationen i USA
blir lägre är att efterfrågan blir lägre än i EU-området, och att lönerna anpassar sig snabbare till
detta. Resultaten stämmer väl överens med andra
liknande simuleringar.9 10
I det allvarliga förloppet blir effekterna på såväl tillväxt som inflation större. I USA leder dock
den lägre tillväxten till att inflationseffekten blir
något mindre än i det besvärliga scenariot, tack
vare en snabbare anpassning av efterfrågan än i
Europa. Sammantaget är effekten på svensk
exportmarknadstillväxt i detta scenario dubbelt så
stor som i det besvärliga scenariot.
Avslutande diskussion
Så gott som alla recessioner under de senaste tre
decennierna har skett direkt eller indirekt i samband med oro på oljemarknaden, terrorism eller
krig. Båda oljeprischockerna på 1970-talet ledde
till kraftiga recessioner och den kraftiga oljeprisuppgången i samband med Gulfkriget medverkade
till recessionen i början av 1990-talet. Det finns
samtidigt stora skillnader idag jämfört med tidigare perioder med kraftiga oljeprisuppgångar.
Jämfört med de två kriserna på 1970-talet har
oljeberoendet minskat. Inflationen är idag låg och
inflationsförväntningarna tyder inte på att den är
på väg upp på längre sikt. Förtroendet för centralbankernas förmåga att hålla nere inflationen är
idag betydligt större än det var i samband med tidigare oljeprischocker. Vidare är de offentliga fi-
10 Antagandena bygger i stora drag på de scenarier som beskrivs i rapporten After an Attack on Iraq: The Economic Consequences,
ett konferensdokument från Center for Strategic and International Studies i Washington (CSIS).
INFLATIONSBEDÖMNING
Tabell R4. Tillväxt och inflation: Skillnad i BNP- och prisnivå jämfört med huvudscenariot.
Procent
Besvärligt
Allvarligt
USA
-1,0
-2,0
EMU HIKP
USA KPI
0,9
1,5
0,3
0,3
OECD
-0,6
-1,3
OECD privat
konsumtions-deflator
0,6
0,9
Svensk exportmarknad
-1,2
-2,3
Sverige HIKP
0,7
1,1
Internationella
exportpriser
1,5
2,4
1/2003
Effekt på
prisnivå 2004
EMU
-0,6
-1,0
INFLATIONSRAPPORT
Effekt på BNP
och handel 2004
Besvärligt
Allvarligt
25
Anm. HIKP är ett EU-harmoniserat konsumentprisindex.
nanserna i de flesta länder starkare än vad de var,
t.ex. i början av 1990-talet. Det har funnits utrymme att bedriva en expansiv ekonomisk politik
för att motverka en del av de negativa effekter på
ekonomin som redan uppstått. Samtidigt har de
offentliga finanserna i både USA och stora delar av
euroområdet snabbt försämrats på senare tid, vilket ökat sannolikheten för en ogynnsam ekonomisk utveckling.
Inflationsrapportens huvudscenario bygger på
att konflikten antingen får en fredlig upplösning,
eller, om det blir ett krig, får begränsade ekonomiska konsekvenser liknande dem under en fredlig
upplösning. Om konflikten skulle bli mer utdragen
och problemfylld kan det få allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen framöver.
Diagram R9. Oljeprisutvecklingen i de olika
scenarierna.
USD/fat
50
Huvudscenariot
Allvarligt
40
Besvärligt
Källor: CSIS och Riksbanken.
30
20
10
dec 98 dec 99 dec 00 dec 01 dec 02 dec 03 dec 04 dec 05
