Den externa dimensionen av Lissabonstrategin:
Vilka intressen vill EU främja och hur?
Anna Michalski
Sieps
Vad är Lissabonstrategin?
”..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased economy in the world, capable of sustainable economic growth with
more and better jobs and greater social cohesion”
• En politisk programförklaring
• Ett styrningsinstrument: Samstämmighet mellan
– olika åtgärder och politik på EU nivå
– europeisk och nationell politik med samhällsekonomiskt
innehåll
• Ett budskap till en europeisk allmänhet om ett
gemensamt förhållningssätt till globaliseringen
– Försvar av välfärdsstaten och europeiskt livsmönster
– Utfästelse av ett aktiv, holistisk, förhållningssätt till
välfärdsstatens anpassning till en globaliserad ekonomi
EU: en normativ aktör
• Självidentifiering genom fördragsfästa värderingar och
principer. Varför?
– Ersättning för en konstitutionell ordning
– Bristande samsyn om EU:s slutmål
– Avpolitisering av EU:s policyinriktning
• En avisering inför extern och intern publik om
inriktningen av EU:s handlade inom yttre åtgärder
• Upphovet till begreppet ”mjuk makt”
Mjuk makt
• Består i:
– Främjande av universella värden och principer (Ian Manners nio
principer)
– Anammande av ”EU:s eviga fred genom integration”
– Efterlikna EU:s struktur och processer
– Norm export: regelverk, tekniska standards, förvaltningsprinciper
och praxis
• Instrument
– Ekonomisk snarare än militärisk
– Övertygande snarare än tvingande
– Processer och institutioner snarare än traditionell diplomati
Olika skolor
• Konditionalitet (Schimmelpfennig & Sedelmeier)
– EU:s utvidgning ”EU:s främsta utrikespolitiska instrument”
– Grannskapspolitiken
• Normexport (Elgström, Björkdahl m.fl.)
– Associations avtal med tredje land
– Internationella avtal om internationell handel, klimatförändringar
etc. som upprättar regler enligt internationell rätt
– Folkrättsliga konventioner
• Policy convergence (Dolowitz & Marsh, Heichel, Drezner)
Transnationell policy konvergens
• Fenomen som kan identifieras och observeras på det
internationella planet
• Tre breda kategorier
– harmonisering av nationell praxis för att uppnå gemensamma
normer och regler
– påtvingande av regleringsnormer och praxis genom ekonomiska,
militära eller politiska instrument med hjälp av konditionalitet
– spridning av normer och målsättningar av en dominerande
global aktör med hjälp av imitation, emulering, utbyte av
erfarenheter och lärdomar samt policyfrämjande åtgärder
• Viktiga ekonomiska globala aktörer som USA och EU
styr transnationell policy konvergens
Lissabon och transnationell policy konvergens
• Exempel på policy transferering av Lissabons
grundtanke: kunskapsekonomi och strävan att uppnå
internationell konkurrenskraft med bibehållen välfärd
– Nya Zeeland (Michalski & Chyene)
– Brasilien (Rodriguez)
• Situation av motstridig politiskt och ekonomisk
orientering (USA och EU)
• Externt stöd för inhemsk politisk omorientering
• Nödvändigt att förhålla sig till två dominerande
regelsättande makter
Lissabons externa dimension
• EU ska främja sina intressen på det globala planet
• Framlagd av kommissionen:
– Global Europe: Competing in the World (2006)
– The European Interests: Succeeding in the age of globalization
(2007)
”The European interest needs to be specifically defined, strongly articulated,
stoutly defended and vigorously promoted…”
• Bekräftad av Europeiska rådet:
”…aim at shaping globalization in the interests of all our citizens, based on our
common values and principles….enhance member states’ capacity to compete in
a globalized world, and increase the Union’s collective ability to pursue its
interests and values in the world.” (december 2007)
Varför en extern dimension av Lissabon?
• EU en global aktör:
– Utvidgningen med 12 nya medlemsländer
– Lissabonfördragets nya skrivningar
• EU medborgare kräver politisk handling för att motverka
globaliseringens negativa effekter
• Insikt om svårigheten att uppnå internationell
konkurrenskraft enligt Lissabons målsättning
• Framväxten av en multipolär värld och ändrade globala
ekonomiska styrkeförhållanden
• Svårt att uppnå resultat inom multilateral fora
–
–
–
–
Doha rundan
Kyoto II
Energipolitik
Partnerskapsavtal med Afrika
Utmaningar för Lissabons uppföljare 2010:
•
Har EU en gemensam syn på den samhällsekonomiska vision nästa
Lissabon ska bygga på?
• Hur ska gemensamma intressen formuleras?
– Djup ekonomisk kris accentuerar ekonomisk och social
heterogenitet
– Olika ekonomiska och sociala ansatser and synsätt
– Lissabonfördragets osäkra framtid
• Kan västvärldens normer och värderingar göra sig gällande efter
den globala finansmarknadens sammanbrott och i en multipolär
värld?
Kan EU försvara samhällsekonomiska intressen globalt?
