IP/00/215
Bryssel, 1 Mars 2000
Kommissionen vill på det särskilda toppmötet i
Lissabon ha ett starkt politiskt mandat att bygga ett
Europa med arbete och möjligheter för alla
Anna Diamantopoulou: “Det främsta målet med Europeiska unionens
ekonomiska och sociala politik är full sysselsättning. Kommissionens
ordförande Romano Prodi har i ett brev till stats- och regeringscheferna
denna vecka uppmanat de europeiska ledarna att på nytt bekräfta detta mål
vid toppmötet i Lissabon. För närvande har man i Europa de makroekonomiska möjligheterna att göra de mikroekonomiska förändringar som är
en förutsättning för full sysselsättning. Det är nu vi måste handla. Men det
handlar inte enbart om full sysselsättning. Hela 18 % av medborgarna i EU
lever under fattigdomsgränsen och social integration i Europa är därför
absolut nödvändigt, både för den sociala rättvisans skull och för att
utslagning medför stora kostnader för samhället. I detta avseende är en god
socialpolitik lika med en god ekonomisk politik. ”
Kommissionen har i dag antagit tre dokument som lagts fram av kommissionens
ledamot Anna Diamantopoulou och som utgör en del av kommissionen bidrag till
det särskilda toppmötet i Lissabon i mars.
Anna Diamantopoulou efterlyste en mångsidig och integrerad strategi för att
bekämpa social utslagning och bygga en ekonomi och ett samhälle för alla i
Europeiska unionen. Kommissionsledamoten sade: "På toppmötet i Lissabon har
de politiska ledarna i Europa möjlighet att ge sitt fulla politiska stöd åt skapandet
av en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi för alla i Europa. Tillsammans
kan vi skapa en europeisk ekonomi och ett europeiskt samhälle med full
sysselsättning och möjligheter för alla. Genom att rikta in oss både på
konkurrenskraft och sammanhållning kan vi fungera som modell i hela världen genom att mäta oss med USA vad gäller konkurrenskraft, men ligga steget före
med en helt modern europeisk välfärdsmodell."
Anna Diamantopoulou uppmanade medlemsstaterna i Europeiska unionen att
avge ett tydligt politiskt löfte i Lissabon och att ställa upp social integration som ett
mål och en central prioriteringsfråga i Europeiska unionen, samt att inbegripa
social integration i gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska och sociala
politik. Hon sade: "Vi får inte låta det nya kunskapssamhället delas in i dem som
har och dem som inte har de kunskaper som behövs i informationssamhället. Alla
måste ha tillgång och möjligheter - till utbildning, till Internet och till sysselsättning.
Sysselsättning är ett av de viktigaste medlen för integration men det är inte det
enda - vi vill att alla europeiska medborgare skall ha dessa möjligheter och kunna
delta under hela sitt liv".
I de tre dokumenten beskrivs en politisk strategi genom vilken man kan uppnå full
sysselsättning och social integration mot bakgrunden av de stora sociala och
tekniska förändringar som sveper genom det europeiska samhället.
Full sysselsättning en utmaning
Europa släpar efter USA i fråga om sysselsättning. Arbetslösheten är i genomsnitt
10 % och sysselsättningen i genomsnitt endast 61 % av befolkningen i arbetsför
ålder, jämfört med 74 % i Japan och 75 % i USA. Potentialen utnyttjas inte i
Europa, vilket leder till ekonomiska och sociala problem.
Jämfört med USA släpar Europa efter på ett flertal områden: könsrelaterade
skillnader (50 % av kvinnorna i arbetsför ålder är yrkesverksamma i Europa
jämfört med 68 % i USA), låg sysselsättning inom tjänstesektorn (40 % av
befolkningen i arbetsför ålder arbetar inom tjänstesektorn i Europa jämfört med
55 % i USA), långtidsarbetslöshet (cirka hälften av de registrerade arbetslösa i
Europa har varit utan arbete i minst ett år). Dessutom finns en mycket större klyfta
mellan åldersgrupper (arbetslösa ungdomar och äldre personer), regional
obalans och skillnader mellan kompetens och behov.
Att angripa utmaningarna vad gäller sysselsättning
Mänskliga resurser, utbildning, kompetens och livslångt lärande skall stå i centrum
för den politik som skall främja sysselsättningen och minska arbetslösheten, men
de är i sig själva inte tillräckliga. För att målen för sysselsättningen skall uppnås
behövs det också åtgärder som skapar en dynamisk och konkurrenskraftig
kunskapsbaserad ekonomi, åtgärder som ökar den inre marknadens dynamik och
främjar företagande i Europa samt åtgärder som gör det möjligt att utveckla en
innovativ tjänstesektor.
Målen för sysselsättning och integration måste ingå i Europeiska unionens
ekonomiska, tekniska och sociala politik för att vi skall kunna gå över till en ny
politisk fas som främjar en dynamisk kunskapsbaserad ekonomi för alla.
Integration en utmaning
Av den europeiska befolkningen lever 18 % under fattigdomsgränsen (dvs. 60 %
eller mindre av genomsnittsinkomsten), också efter alla sociala transfereringar.
Av dem som lever i fattigdom är 28 % sysselsatta och 24 % pensionerade. Sysselsättning är i sig alltså ingen fullständig lösning på den utmaning som den sociala
utslagningen utgör.
Med högre utbildning och kvalifikationer minskar risken att bli arbetslös, men trots
att den genomsnittliga utbildningsnivån bland de europeiska ungdomarna håller på
att öka, finns det fortfarande en del grupper i samhället som löper en särskild risk
för arbetslöshet eller utslagning.
Utslagning medför höga kostnader såväl ekonomiskt som socialt. Att motverka
utslagning är således både en ekonomisk prioritet och en politisk prioritet med
tanke på den sociala rättvisan.
2
Att motverka utslagning - politiskt engagemang på hög nivå efterlyses
i Lissabon
Det är mycket viktigt att man väljer en aktiv och framsynt strategi mot social
utslagning. En passiv, förmånsinriktad strategi räcker inte. Regeringarna måste
integrera politiken på de ekonomiska, sociala och tekniska områdena, bland annat
gällande utbildning, hälso- och sjukvård, antidiskriminering och social trygghet, om
man skall lyckas motverka utslagning i Europa.
Man oroar sig redan för att samhället håller på att delas upp i dem som har och
dem som inte har de kunskaper som behövs i informationssamhället. Den
kunskapsbaserade ekonomin får inte bli en ny anledning till utslagning.
Regeringarna måste se till man i arbetslivet och i privatlivet, som konsument och
som medborgare får möjlighet att skaffa sig de kunskaper som behövs i
informationssamhället.
De europeiska regeringarna kan lära sig av varandras erfarenheter och kan
samordna sina strategier. De borde komma överens om gemensamma mål och
indikatorer och utbyta information om goda lösningar. Europeiska rådet borde
regelbundet följa upp de framsteg som gjorts i Europa när det gäller att motverka
utslagning.
Kommissionen har för avsikt att inför toppmötet i juni lägga fram planer om ett omfattande program för att främja social integration. Stats- och regeringscheferna
uppmanas därför att i Lissabon ge sitt stöd åt särskilda mål vad gäller fattigdom:
Att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen från 18 % i dag till
15 % före 2005 och till 10 % före 2010, och att minska fattigdomen bland barn
med 50 % före 2010.
3
