IP/01/1395 Bryssel den 10 oktober 2001 Social utslagning : Kommission tar det första steget mot EU:s strategi mot fattigdom Kommissionen tog idag ett viktigt steg framåt i kampen mot fattigdom och social utslagning när den för första gången någonsin antog en rapport där den går igenom medlemsstaternas politik för social integrering. Rapporten visar att kommissionen, som ett led i sina strävanden att förverkliga de mål som ställdes upp vid toppmötet i Lissabon, har föresatt sig att skapa ett socialt integrerat Europa, dels för att den sociala integrationen är ett viktigt mål i sig, dels för att den bidrar till att förbättra den ekonomiska konkurrenskraften. Rapporten måste nu godkännas av både kommissionen och rådet, och sedan läggas fram vid Europeiska rådets möte i Laeken i december i år. På grundval av en rad gemensamma sociala indikatorer beskriver rapporten den nuvarande situationen och redogör för vilka problem åtgärderna mot fattigdom och utslagning i EU i första hand skall ta sikte på. Den beskriver också en rad åtgärder som medlemsstaterna redan har vidtagit. Rapporten skapar en grund för ett samarbete mellan alla medlemsstater för att stärka politiska åtgärder och program, särskilt via utbyte av goda exempel. Detta samarbete kan nu stimuleras ytterligare genom den nya femårsplan mot social utslagning som Europeiska rådet, parlamentet och kommissionen antog den 18 september med ett anslag på 75 miljoner euro. Anna Diamantopoulou, kommissionär med ansvar för sysselsättning och socialpolitik sade när rapporten lades fram: “Social utslagning handlar om människor. Hur kan det vara annat när det idag finns 60 miljoner människor i EU som är fattiga eller hotas av fattigdom? Men det handlar också om ekonomi och styrelseformer. Det handlar om ekonomi eftersom endast ett socialt integrerat Europa kan få fullt utbyte av de rika mänskliga resurser och kvalifikationer som nu inte kan utnyttjas fullt ut. Och det handlar om styrelseformer eftersom EU fortfarande ses som mer inriktat på storföretags intressen än på vanliga människors väl och ve. Denna rapport är ett viktigt steg i rätt riktning, därför att den visar att EU har en gemensam politisk vilja att göra en insats, inte bara på det ekonomiska området utan också för att bekämpa fattigdom och social utslagning.” Rapporten baseras på en analys av de "nationella handlingsplaner" mot fattigdom och social utslagning som EU-länderna i år har utarbetat för första gången och som skall lämnas vartannat år. I rapporten bekräftas att hanteringen av problemet med fattigdom och social utslagning fortfarande utgör en stor utmaning för EU. 18 %, eller över 60 miljoner människor av EU:s befolkning är hotade av fattigdom och ungefär hälften av dem har levt under fattiga förhållanden en längre tid. Barn och unga, äldre, arbetslösa och ensamförsörjare löper särskilt stor risk att bli fattiga. Det relativa fattigdomstalet – andelen som lever under en tröskel på 60 % av den nationella medianinkomsten - varierar i hög grad mellan medlemsstaterna, från 8 % i Danmark till 23 % i Portugal. Riskfaktorer Rapporten kartlägger en rad allvarliga faktorer som ökar fattigdomsrisken. De omfattar långtidsarbetslöshet, låga inkomster under lång tid, dålig arbetskvalitet, låga kvalifikationer och för kort skolgång, uppväxt i en familj i riskzonen för social utslagning, invaliditet, ohälsa, narkotikamissbruk och alkoholism, bostad i ett på flera sätt missgynnat område, hemlöshet och osäker bostadssituation, immigration, etnisk bakgrund och risk för rasdiskriminering. Nya risker Rapporten varnar om att de viktigaste strukturella förändringarna i samhället, även om de flesta upplevs som positiva kan visa sig vara nya riskfaktorer som leder till fattigdom eller social utslagning för särskilt sårbara grupper, om inte lämpliga politiska åtgärder vidtas. Bland dessa förändringar kan nämnas förändringar på arbetsmarknaden till följd av globaliseringen och den mycket snabba tillväxten av kunskapssamhället och informations- och kommunikationstekniken, demografiska förändringar som innebär att alltfler människor lever längre och minskande födelsetal, en ökad etnisk, kulturell och religiös mångfald som följer av en mer omfattande internationell migration och rörlighet inom EU, förändringar i hushållsstrukturer med en allt större andel splittrade familjer och upplösning av traditionella familjemönster och förändringar i det traditionella könsrollsmönstret. Åtta centrala utmaningar Rapporten ringar in åtta huvuduppgifter som de flesta medlemsstaterna har tagit fasta på. De är följande: - Utveckla en arbetsmarknad för alla och verka för sysselsättning som en rättighet och möjlighet för alla. - Garantera tillräckliga inkomster och resurser för ett människovärdigt liv - Motverka risken att vissa missgynnas i utbildningen - Stärka familjer och skydda barnens rättigheter - Se till att alla har ett tillfredsställande boende - Garantera investeringar i och lika tillgång till tjänster med god kvalitet (inom hälsovård, transport, socialvård, omvårdnad, kultur, fritid, rättsväsende) - Förbättra tillhandahållandet av tjänster - Förnya missgynnade områden. Det framgår av rapporten att alla medlemsstater har beskrivit huvudpunkterna i sin politik i enlighet med de fyra gemensamma målen som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Nice, nämligen att underlätta tillgången till resurser, rättigheter, varor och tjänster, att förebygga risken för utslagning, att hjälpa de mest utsatta och att mobilisera alla relevanta aktörer. Det finns dock stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller ansträngningarna att utveckla ett strategiskt och integrerat förhållningssätt till bekämpandet av fattigdom och social utslagning, vilket inbegriper att ställa upp mål på medellång och lång sikt. Rapporten som kommissionen har antagit, lyfter fram de nationella handlingsplanerna i Nederländerna, Danmark och Frankrike som goda exempel. 2 Indikatorer Europeiska rådet i Nice fastställde lämpliga mål för insatserna mot fattigdom och social utslagning och uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att utveckla gemensamma indikatorer. Arbetet har framskridit snabbt och man beräknar att man skall kunna enas om en första omgång indikatorer innan årets slut och före toppmötet i Laeken. Det är av avgörande betydelse att ha en gemensam grund av sociala indikatorer för att man skall kunna mäta framsteg på detta komplexa område. Det arbete som görs inom undergruppen för indikatorer inom kommittén för socialt skydd bygger på de sociala indikatorer som används i kommissionens rapport till Europeiska rådet i Stockholm och fokuserar i synnerhet på - definition av begreppet relativ fattigdom, för att kunna ställa upp en samling gemensamma indikatorer som omfattar de centrala aspekterna av ekonomiskt betingad fattigdom, såsom nivå, varaktighet, omfattning, förändringar över tiden, samt fördelningen av uppgifterna på de viktigaste kategorierna som kön, ålder, hushållstyp och yrke, - fattigdomens flerdimensionella aspekt för att komplettera den inkomstbaserade mätningen med centrala indikatorer på områdena sysselsättning, boende, hälsa och utbildning - områden som medlemsstaterna har ägnat särskild uppmärksamhet i sina nationella handlingsplaner mot fattigdom och social utslagning. Med tanke på problemens komplexa karaktär och olika praxis samt olika analysmetoder i medlemsstaterna, är det rimligt att säga att arbetet har framskridit tillfredsställande. Man har redan enats om 14 indikatorer som omfattar relativ fattigdom, hälsa och sysselsättning, och man har kartlagt ett antal prioriterade områden som skall utvecklas ytterligare. Kommissionen har aktivt stött arbetet i undergruppen för indikatorer och har i sitt utkast till rapporten om social integrering använt sig av de indikatorer som man preliminärt har enats om. I den lägesrapport som lades fram för rådet den 8 oktober redogörs för de huvudsakliga punkter som man redan har enats om. Slutrapporten från undergruppen för indikatorer kommer att överlämnas till kommittén för socialt skydd den 18 oktober 2001. Den skall inbegripa en sammanfattning samt en förteckning över de gemensamma indikatorer som man har enats om på området fattigdom och social utslagning och som skall godkännas av rådet i december före toppmötet i Laeken. Man planerar att försöka få andra viktiga aktörer i insatsen mot fattigdom och social utslagning att delta i debatten om indikatorer för social integrering (arbetsmarknadens parter, företrädare för det civila samhället). IT-klyftan Genom informationsteknik och onlinetjänster ges stora möjligheter att bryta ned de traditionella hinder som står i vägen för de mest utsatta i vårt samhälle. Genom den nya tekniken kan kunskap spridas på ett mer kreativt och jämlikt sätt och den ger snabbare och lättare tillgång till offentliga tjänster. IT-kunskaper är absolut nödvändiga för att man skall kunna utnyttja de möjligheter till arbetstillfällen som kunskapssamhället innebär. 3 I en färsk rapport som kommissionens avdelningar har utarbetat tillsammans med en högnivågrupp belyses en rad goda lösningar för att utnyttja dessa möjligheter. Men enligt en Eurobarometerundersökning som presenteras i denna rapport framhålls att det fortfarande finns en stor klyfta när det gäller tillgång till informations- och kommunikationsteknik och IT-kunskaper samt att utestängning från IT-samhället alltmer uppfattas som ett verkligt hinder i människors liv. Kommissionsledamot Anna Diamantopoulou sade följande: "Vi står inför två utmaningar. Vi måste till fullo utnyttja den nya tekniken för att motverka och förebygga social utslagning samtidigt som vi måste se till att alla européer kan dra full nytta av de ekonomiska och sociala fördelar som kunskapssamhället innebär. Därför står sysselsättnings- och socialpolitiken i centrum för Europeiska unionens insatser för utveckling av den kunskapsbaserade ekonomin." Bakgrund I artiklarna 136 och 137 i EG-fördraget i dess lydelse efter Amsterdamfördraget, som trädde i kraft 1999, föreskrivs att kampen mot social utslagning skall vara ett av EU:s socialpolitiska mål. Vid toppmötet i Lissabon 2000 kom man överens om vidta tydliga åtgärder för att undanröja fattigdomen fram till 2010. Vid toppmötet kom man även överens om att samarbetet på detta område skulle grundas på en "öppen samordningsmetod" (gemensamma mål, nationella handlingsplaner, en gemensam rapport från kommissionen och rådet). Vid årets toppmöte i Göteborg uppmuntrades även kandidatländerna att dra nytta av medlemsstaternas erfarenheter i enlighet med denna gemensamma rapport. Rapport och social integrering: http://europa.eu.int/comm/employment_social/soc-prot/soc-incl/index_en.htm Rapport om integrering i IT-samhället: http://europa.eu.int/comm/employment_social/soc-dial/info_soc/esdis/documents.htm 4