IP/01/1395
Bryssel den 10 oktober 2001
Social utslagning : Kommission tar det första steget
mot EU:s strategi mot fattigdom
Kommissionen tog idag ett viktigt steg framåt i kampen mot fattigdom och
social utslagning när den för första gången någonsin antog en rapport där
den går igenom medlemsstaternas politik för social integrering. Rapporten
visar att kommissionen, som ett led i sina strävanden att förverkliga de mål
som ställdes upp vid toppmötet i Lissabon, har föresatt sig att skapa ett
socialt integrerat Europa, dels för att den sociala integrationen är ett viktigt
mål i sig, dels för att den bidrar till att förbättra den ekonomiska
konkurrenskraften. Rapporten måste nu godkännas av både kommissionen
och rådet, och sedan läggas fram vid Europeiska rådets möte i Laeken i
december i år. På grundval av en rad gemensamma sociala indikatorer
beskriver rapporten den nuvarande situationen och redogör för vilka problem
åtgärderna mot fattigdom och utslagning i EU i första hand skall ta sikte på.
Den beskriver också en rad åtgärder som medlemsstaterna redan har
vidtagit. Rapporten skapar en grund för ett samarbete mellan alla
medlemsstater för att stärka politiska åtgärder och program, särskilt via
utbyte av goda exempel. Detta samarbete kan nu stimuleras ytterligare
genom den nya femårsplan mot social utslagning som Europeiska rådet,
parlamentet och kommissionen antog den 18 september med ett anslag på
75 miljoner euro.
Anna Diamantopoulou, kommissionär med ansvar för sysselsättning och socialpolitik
sade när rapporten lades fram: “Social utslagning handlar om människor. Hur kan
det vara annat när det idag finns 60 miljoner människor i EU som är fattiga eller
hotas av fattigdom? Men det handlar också om ekonomi och styrelseformer. Det
handlar om ekonomi eftersom endast ett socialt integrerat Europa kan få fullt utbyte
av de rika mänskliga resurser och kvalifikationer som nu inte kan utnyttjas fullt ut.
Och det handlar om styrelseformer eftersom EU fortfarande ses som mer inriktat på
storföretags intressen än på vanliga människors väl och ve. Denna rapport är ett
viktigt steg i rätt riktning, därför att den visar att EU har en gemensam politisk vilja att
göra en insats, inte bara på det ekonomiska området utan också för att bekämpa
fattigdom och social utslagning.”
Rapporten baseras på en analys av de "nationella handlingsplaner" mot fattigdom
och social utslagning som EU-länderna i år har utarbetat för första gången och som
skall lämnas vartannat år. I rapporten bekräftas att hanteringen av problemet med
fattigdom och social utslagning fortfarande utgör en stor utmaning för EU. 18 %, eller
över 60 miljoner människor av EU:s befolkning är hotade av fattigdom och ungefär
hälften av dem har levt under fattiga förhållanden en längre tid.
Barn och unga, äldre, arbetslösa och ensamförsörjare löper särskilt stor risk att bli
fattiga. Det relativa fattigdomstalet – andelen som lever under en tröskel på 60 % av
den nationella medianinkomsten - varierar i hög grad mellan medlemsstaterna, från
8 % i Danmark till 23 % i Portugal.
Riskfaktorer
Rapporten kartlägger en rad allvarliga faktorer som ökar fattigdomsrisken. De
omfattar långtidsarbetslöshet, låga inkomster under lång tid, dålig arbetskvalitet, låga
kvalifikationer och för kort skolgång, uppväxt i en familj i riskzonen för social
utslagning, invaliditet, ohälsa, narkotikamissbruk och alkoholism, bostad i ett på flera
sätt missgynnat område, hemlöshet och osäker bostadssituation, immigration, etnisk
bakgrund och risk för rasdiskriminering.
Nya risker
Rapporten varnar om att de viktigaste strukturella förändringarna i samhället, även
om de flesta upplevs som positiva kan visa sig vara nya riskfaktorer som leder till
fattigdom eller social utslagning för särskilt sårbara grupper, om inte lämpliga
politiska åtgärder vidtas. Bland dessa förändringar kan nämnas förändringar på
arbetsmarknaden till följd av globaliseringen och den mycket snabba tillväxten av
kunskapssamhället och informations- och kommunikationstekniken, demografiska
förändringar som innebär att alltfler människor lever längre och minskande
födelsetal, en ökad etnisk, kulturell och religiös mångfald som följer av en mer
omfattande internationell migration och rörlighet inom EU, förändringar i
hushållsstrukturer med en allt större andel splittrade familjer och upplösning av
traditionella familjemönster och förändringar i det traditionella könsrollsmönstret.
Åtta centrala utmaningar
Rapporten ringar in åtta huvuduppgifter som de flesta medlemsstaterna har tagit
fasta på. De är följande:
- Utveckla en arbetsmarknad för alla och verka för sysselsättning som en rättighet
och möjlighet för alla.
- Garantera tillräckliga inkomster och resurser för ett människovärdigt liv
- Motverka risken att vissa missgynnas i utbildningen
- Stärka familjer och skydda barnens rättigheter
- Se till att alla har ett tillfredsställande boende
- Garantera investeringar i och lika tillgång till tjänster med god kvalitet (inom
hälsovård, transport, socialvård, omvårdnad, kultur, fritid, rättsväsende)
- Förbättra tillhandahållandet av tjänster
- Förnya missgynnade områden.
Det framgår av rapporten att alla medlemsstater har beskrivit huvudpunkterna i sin
politik i enlighet med de fyra gemensamma målen som fastställdes vid Europeiska
rådets möte i Nice, nämligen att underlätta tillgången till resurser, rättigheter, varor
och tjänster, att förebygga risken för utslagning, att hjälpa de mest utsatta och att
mobilisera alla relevanta aktörer. Det finns dock stora skillnader mellan
medlemsstaterna när det gäller ansträngningarna att utveckla ett strategiskt och
integrerat förhållningssätt till bekämpandet av fattigdom och social utslagning, vilket
inbegriper att ställa upp mål på medellång och lång sikt. Rapporten som
kommissionen har antagit, lyfter fram de nationella handlingsplanerna i
Nederländerna, Danmark och Frankrike som goda exempel.
2
Indikatorer
Europeiska rådet i Nice fastställde lämpliga mål för insatserna mot fattigdom och
social utslagning och uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att utveckla
gemensamma indikatorer. Arbetet har framskridit snabbt och man beräknar att man
skall kunna enas om en första omgång indikatorer innan årets slut och före
toppmötet i Laeken.
Det är av avgörande betydelse att ha en gemensam grund av sociala indikatorer för
att man skall kunna mäta framsteg på detta komplexa område. Det arbete som görs
inom undergruppen för indikatorer inom kommittén för socialt skydd bygger på de
sociala indikatorer som används i kommissionens rapport till Europeiska rådet i
Stockholm och fokuserar i synnerhet på
- definition av begreppet relativ fattigdom, för att kunna ställa upp en samling
gemensamma indikatorer som omfattar de centrala aspekterna av ekonomiskt
betingad fattigdom, såsom nivå, varaktighet, omfattning, förändringar över tiden,
samt fördelningen av uppgifterna på de viktigaste kategorierna som kön, ålder,
hushållstyp och yrke,
- fattigdomens flerdimensionella aspekt för att komplettera den inkomstbaserade
mätningen med centrala indikatorer på områdena sysselsättning, boende, hälsa
och utbildning - områden som medlemsstaterna har ägnat särskild
uppmärksamhet i sina nationella handlingsplaner mot fattigdom och social
utslagning.
Med tanke på problemens komplexa karaktär och olika praxis samt olika
analysmetoder i medlemsstaterna, är det rimligt att säga att arbetet har framskridit
tillfredsställande. Man har redan enats om 14 indikatorer som omfattar relativ
fattigdom, hälsa och sysselsättning, och man har kartlagt ett antal prioriterade
områden som skall utvecklas ytterligare. Kommissionen har aktivt stött arbetet i
undergruppen för indikatorer och har i sitt utkast till rapporten om social integrering
använt sig av de indikatorer som man preliminärt har enats om.
I den lägesrapport som lades fram för rådet den 8 oktober redogörs för de
huvudsakliga punkter som man redan har enats om. Slutrapporten från
undergruppen för indikatorer kommer att överlämnas till kommittén för socialt skydd
den 18 oktober 2001. Den skall inbegripa en sammanfattning samt en förteckning
över de gemensamma indikatorer som man har enats om på området fattigdom och
social utslagning och som skall godkännas av rådet i december före toppmötet i
Laeken.
Man planerar att försöka få andra viktiga aktörer i insatsen mot fattigdom och social
utslagning att delta i debatten om indikatorer för social integrering
(arbetsmarknadens parter, företrädare för det civila samhället).
IT-klyftan
Genom informationsteknik och onlinetjänster ges stora möjligheter att bryta ned de
traditionella hinder som står i vägen för de mest utsatta i vårt samhälle. Genom den
nya tekniken kan kunskap spridas på ett mer kreativt och jämlikt sätt och den ger
snabbare och lättare tillgång till offentliga tjänster. IT-kunskaper är absolut
nödvändiga för att man skall kunna utnyttja de möjligheter till arbetstillfällen som
kunskapssamhället innebär.
3
I en färsk rapport som kommissionens avdelningar har utarbetat tillsammans med en
högnivågrupp belyses en rad goda lösningar för att utnyttja dessa möjligheter. Men
enligt en Eurobarometerundersökning som presenteras i denna rapport framhålls att
det fortfarande finns en stor klyfta när det gäller tillgång till informations- och
kommunikationsteknik och IT-kunskaper samt att utestängning från IT-samhället
alltmer uppfattas som ett verkligt hinder i människors liv.
Kommissionsledamot Anna Diamantopoulou sade följande: "Vi står inför två
utmaningar. Vi måste till fullo utnyttja den nya tekniken för att motverka och
förebygga social utslagning samtidigt som vi måste se till att alla européer kan dra
full nytta av de ekonomiska och sociala fördelar som kunskapssamhället innebär.
Därför står sysselsättnings- och socialpolitiken i centrum för Europeiska unionens
insatser för utveckling av den kunskapsbaserade ekonomin."
Bakgrund
I artiklarna 136 och 137 i EG-fördraget i dess lydelse efter Amsterdamfördraget, som
trädde i kraft 1999, föreskrivs att kampen mot social utslagning skall vara ett av EU:s
socialpolitiska mål. Vid toppmötet i Lissabon 2000 kom man överens om vidta tydliga
åtgärder för att undanröja fattigdomen fram till 2010. Vid toppmötet kom man även
överens om att samarbetet på detta område skulle grundas på en "öppen
samordningsmetod" (gemensamma mål, nationella handlingsplaner, en gemensam
rapport från kommissionen och rådet). Vid årets toppmöte i Göteborg uppmuntrades
även kandidatländerna att dra nytta av medlemsstaternas erfarenheter i enlighet
med denna gemensamma rapport.
Rapport och social integrering:
http://europa.eu.int/comm/employment_social/soc-prot/soc-incl/index_en.htm
Rapport om integrering i IT-samhället:
http://europa.eu.int/comm/employment_social/soc-dial/info_soc/esdis/documents.htm
4
