En vara av vikt – järnet!
I Sverige framställdes det första järnet ca 1000 f.Kr.
Den malm som användes var sjö- och myrmalm eller järnhaltig jord från torra
land – ”rödjord”.
Humuslager
Askgrått jordlager
Rödjord – dvs. järnhaltig jord
som ständigt nybildas
Framställning av järn ur rödjord
Rödjord samlades in.
Rödjorden rostas eller bränds. Färgen
blir skarpare och djupare röd.
Rödjorden smältes i meterdjupa
gropar i marken som tätats med
stenar och lera. Dessa ugnar förvärmdes med en ordentlig vedbrasa.
Därefter fyllde man med träkol och
lade rostad, dvs. förbränd jord
ovanpå.
Man blåste i luft genom ett hål i marken.
Efter många timmar kunde man ur
slaggen lyfta upp en porös, glödande
klump av mjukt järn.
Järnet bultades ihop med en slägga
till fint smidbart järn.
Därefter rensades ugnen från slagg och så fylldes den på nytt. Utbytet av järn
blir i denna process ganska lågt – en stor del löser sig i slaggen och går förlorat
– men det utvunna järnet blir rent och smidbart trots att rödjorden ofta är
förorenad. Detta sätt att framställa smidbart, mjukt järn förekom på många
ställen i Sverige där rödjord fanns tillgänglig.
Järnmölle
Byn Järnmölle ligger i Tvååker, ca 10 km sydost om Varberg.
Här finns det gott om rödjord och vi kan se spår från att man framställt järn ur
denna rödjord.
Här är en liten kulle.
Om man gräver i denna kulle
finner man resterna som blev
kvar när man utvunnit järn
ur rödjorden.
I Järnmölle finns flera kullar
som denna.
Järnvirke
Järnvirke är en liten by utanför Tvååker. Namnet Järnvirke kommer från
järnet som framställdes under senare bronsåldern, järnåldern och tidiga
medeltiden.
Järnet skulle bli Sveriges viktigaste exportvara. Behovet av järn ökade
under 1200-talet och i samband med det utvecklades också tekniken.
Utgrävningar man gjort i Järnvirke visar att man tidigt använde vattenkraft
och därför lagt hyttan i anslutning till en bäck.
Så här ser det ut idag vid
Järnvirke.
En bäck.
Kanske såg hyttan ut så här?
Hyttan i Järnvirke är den
Största i Skandinavien. Hyttan
Var som störst under
1100-talet.
Så här såg hyttan ut i Järvirke.
1. ____________________________________________________________________________________
2. ____________________________________________________________________________________
3._____________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
4._____________________________________________________________________________________
5. ____________________________________________________________________________________
6. ____________________________________________________________________________________
7. ____________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Järnslagg från Järnvirke.
