MATEN OCH MILJÖN Livscykelanalys av sju livsmedel

020820 Maten&miljön E2.2
02-10-21 17.19
Sidan 32
MATEN OCH MILJÖN
Livscykelanalys av sju livsmedel
Kontaktpersoner på LRF:
Katarina Ahlmén eller Sören Persson, tel 08 –787 50 00
Produktion: Katarina Ahlmén / Sigill Kvalitetssystem AB. Text: Anders Ingvarsson. Form: Erik Uppenberg / A4. Tryck: Rolf & Co, Skövde 2002.
Små illustrationer från bildfonten Mini Pics Art Jam. Filmbilder publicerade med tillstånd av SF & Svea Film. Se respektive bild för detaljer.
Handkolorering: Tomas Backelin / A4. Omslagsbild: Edvard Persson i filmen »Söder om landsvägen« (1936). © AB Svensk Filmindustri.
020820 Maten&miljön E2.2
02-10-21 17.19
Sidan 2
Om lca Livsmedel
............................................................................................................
LCA Livsmedel är ett unikt projekt som
syftar till att öka förtroendet för livsmedelsproduktionen. Dels genom att ge bättre förutsättningar för ett effektivt miljöarbete,
dels genom att öka möjligheterna för kunder
och konsumenter att informera sig om matens miljöpåverkan.
Initiativtagare till och deltagare i projektet är den svenska bondekooperationen,
LRF, tillsammans med några av de bonde-
kooperativa branschorganisationerna och
företagen: Svensk Mjölk, Swedish Meats,
Lantmännen, Cerealia, Svensk Fågel, Svensk
Matpotatiskontroll ( SMAK) och Sydgrönt.
Om deltagarna i projektet
............................................................................................................
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Näringslivs- och intresseorganisation för
Sveriges jord- och skogsbrukare och för lantbrukskooperationen. LRF:s uppgift är att ge
stöd och service till medlemmarna och att
utveckla gynnsamma livs- och företagsmiljöer på landsbygden. LRF är initiativtagare
till LCA livsmedel.
Cerealia
Svenska Lantmännens företagsgrupp för
spannmålsbaserade livsmedel. Cerealia tillverkar och marknadsför mjöl, flingor, müsli,
pasta och bröd för hemmamarknaden i norra
Europa och för export. Cerealia deltar i projektet med en LCA-studie av hamburgerbröd.
Svenska Lantmännen
Svenska Lantmännen säljer insatsvaror och
maskiner till det flesta lantbrukare i landet,
och köper in spannmål och andra grödor från
dem för vidareförädling eller export. Verksamheten är mångfasetterad och innefattar
ett stort antal bolag inom olika affärsområden – från utsäde till produktion av färdiga
konsumentvaror. Svenska Lantmännen bidrar till LCA-projektet med kunskap om foderråvaror och fodertillverkning.
Svensk Fågel
Branschorganisation för matfågelproduktionen i Sverige, med kläckerier, uppfödare, foderföretag och slakterier som medlemmar.
Svensk Fågel representerar 98 % av fågelköttproduktionen i landet och arbetar främst
med näringspolitiska frågor, med grundforskning och att ta fram strategier för att
stärka branschens konkurrenskraft. Svensk
Fågel deltar i projektet med en LCA-studie
av kyckling.
Svensk Matpotatiskontroll, SMAK
Ett tjänsteföretag med unik kompetens om
potatis, som utför kvalitetsanalyser och utvecklar kvalitetssystem för svensk matpotatis. Från sina ägare, Stiftelsen Potatisbranschen, har SMAK också uppdrag att bedriva
informations- och utvecklingsarbete inom
matpotatisområdet. SMAK deltar i projektet
med en LCA-studie av potatis.
Svensk Mjölk
Svensk Mjölk är de svenska mjölkböndernas
och den svenska mejeriindustrins branschorganisation. Vi utvecklar och förmedlar
kunskap om hela kedjan från ko till konsument. Vi representerar 99 % av landets mjölk-
produktion och arbetar inom områdena kost
och nutrition, matlagning, mjölkkvalitet, djurhälsa, avel, utfodring och skötsel, miljö, mjölkekonomi, mjölkpolitik och kokontroll. Vår uppgift är att bidra till att våra ägare kan skapa
långsiktig konkurrenskraft och att konsumenterna får mervärden av den svenska mjölken.
Swedish Meats
Swedish Meats är en av Sveriges största livsmedelskoncerner med ca 9 miljarder kronor i
omsättning. Koncernen, som ägs av svenska
bönder, svarar för huvuddelen av all slakt i
landet och är marknadsledande inom styckning och charktillverkning. Stora bolag inom
koncernen är Scan Foods, som marknadsför
Scansortimentet på konsument- och storhushållsmarknaden samt Swedish Quality Meats
med livsmedelsindustrin som marknad.
Syd Grönt
Syd Grönt säljer och distribuerar svenskodlade grönsaker och svenskodlad frukt till den
svenska handeln. Hanteringen sker med
största omsorg, så att odlarnas produkter
håller högsta kvalitet när de når konsumenterna. Syd Grönt deltar i projektet med en
LCA-studie av isbergssallat.
MATEN
OCH MILJÖN
Livscykelanalys av sju livsmedel
02-10-21 17.19
Sidan 4
Allt vi äter påverkar
aten vi äter ska vara säker, näringsrik
och god. Att producera livsmedel av
hög kvalitet är ett självklart mål för lantbruksföretagen.
Det som serveras vid våra middagsbord
ska ge näring och glädje. Det ska smaka bra
och vi ska känna att de råvaror som ingår lever upp till högt ställda krav.
Men maten påverkar också vår miljö.
Hur mycket beror på vilken mat vi äter och
hur den är producerad. Odling innebär att
vi använder mark och vatten, det går åt
M
energi för att så och skörda och för att bearbeta jorden. Och för att det vi odlar ska
växa behöver jorden gödslas, vilket kan inverka på mark, luft och vatten.
Även animalieproduktionen sätter spår
i vår miljö. Stallgödseln är ett värdefullt
tillskott av växtnäring men kan ge negativa
effekter på miljön. Djur som betar förändrar naturen. Ibland är det bra, de håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald. Men globalt är det ett stort problem
eftersom överbetning leder till erosion.
Från gård till bord
Utmärkande för livsmedelsproduktion är
att en mycket stor del av miljöbelastningen
uppstår på gården och i samband med produktionen av insatsvaror. Det är naturligt
eftersom man där i princip omvandlar energi, näring och vatten till en färdig råvara.
Men det är inte enbart på gården som våra
livsmedel har en miljöpåverkan. Även transporter, förädling, lagerhantering, tillagning
med mera påverkar. Innan mjölken är uppdrucken och fläskkotletten uppäten har vi
påverkat miljön lokalt, regionalt och globalt:
Utsläppen av växthusgaser har en global
påverkan, eftersom de oavsett var de sker bidrar till ökade koncentrationer i atmosfären.
Markanvändning och utsläpp av fotokemiska oxidanter (se sid ) ger däremot lokala
effekter, medan försurning och övergödning
har en regional påverkan genom att gödande och försurande ämnen transporteras med
luft och vatten tämligen långa sträckor.
Vanliga okomplicerade livsmedel är ur
miljösynpunkt mycket komplexa produkter
som kan påverka på många olika och ibland
oväntade sätt.
I de följande avsnitten blir det tydligt hur
ett enskilt ämne kan verka på flera sätt. Det
gäller till exempel kväve: Kväve i form av
nitrat bidrar till övergödning av sjöar och
hav. Dikväveoxid, lustgas som framför allt
bildas i marken, är en mycket kraftig växthusgas och ammoniakkväve från stallgödsel
har både en övergödande och en försurande
effekt.
Foto: Lars Ardarve
Adolf Jahr, Nils Hallberg och Dagmar Ebbesen i filmen »Hemsöborna« (1944). © AB Svensk Filmindustri
020820 Maten&miljön E2.2
Från sådd till förädling. Våra livsmedel ger
en rad miljöeffekter. Inte alla är negativa.
020820 Maten&miljön E2.2
6
02-10-21 17.19
Sidan 6
| MATEN & MILJÖN | INLEDNING
INLEDNING
| MATEN & MILJÖ
Foto: Helge Rubin
Fakta livscykelanalyser (lca)
LCA Livsmedel
I  Livsmedel har sju livsmedel följts från
vaggan till graven: Mjölk, nötkött, griskött,
kycklingkött, potatis, isbergssallat och hamburgerbröd. De miljöeffekter som analyserats är: Energi, försurning, övergödning,
klimatpåverkan, markanvändning och toxiska ämnen. Resultaten redovisas i diagram
där varje stapel speglar miljöpåverkan från
ett avsnitt i livscykeln:
Primärproduktion motsvarar miljöpåverkan från verksamheten på gården. Där
ingår också produktion av insatsvaror som
köps in till gården, till exempel mineralgödsel, kraftfoderråvaror, drivmedel och energi.
Intransport motsvarar produktion och
användning av drivmedel för transporten
från gården till förädlingsstället. I analysen
av hamburgerbröd ingår intransporten i stapeln för primärproduktion.
Förädling (mejeri, slakteri, packeri osv.) redovisar miljöpåverkan från verksamheten på
förädlingstället inklusive avfallshantering,
samt produktion av den energi som används.
Förpackningar – tillverkning och avfallshantering av förpackningar, inklusive utvinning av de råvaror som behövs. Dessutom
ingår produktion av den energi som används.
Distribution – produktion och användning av drivmedel för transport från förädlingen till butiken.
Butik och konsument motsvarar miljöpåverkan som orsakas av butiken, vid transport av livsmedlet från butiken till konsumenten, vid lagring av livsmedlet i hemmet,
och vid tillagning. Avfallshantering och produktion av den energi som används ingår.
....................................................................................
● En livscykelanalys är en metod att kartlägga den potentiella miljöbelastningen
som orsakas av en produkt, ett material eller en tjänst under dess
livslängd.
Metodiken för utförande av
livscykelanalyser är standardi-
serad enligt ISO 14040–14043. Som en extra
säkring av kvaliteten rekommenderar ISOstandarden att LCA-studien ska genomgå kritisk granskning av objektiv expert. Delstudierna inom LCA
Livsmedel har genomgått extern
granskning.
E
Verktyg till kunskap
Gränser och allokering
Den information som kommer fram ger kunskap om var utsläppen sker och hur de kan
minskas. Livscykelanalyserna blir ett verktyg
i det fortsatta miljöarbetet och kan användas i alla steg i livsmedlets livscykel: Från
produktionen på gården, via transporter och
förädling, till användningen i hemmet.
Det underlättar bedömningen av var insatser för miljön kan få störst effekt. Och
med hjälp av livscykelanalyserna undviker
man lättare att ett problem flyttas uppåt eller nedåt i kedjan.
Ett exempel är att det blir tydligt vilken
stor betydelse svinn har för miljöeffekterna i
en produkts livscykel. Om varannan potatis
som odlas kasseras på vägen till köksspisen
betyder det mycket för energiförbrukning,
markanvändning och olika utsläpp.
Livscykelanalyserna ger lantbrukare, förädlingsföretag, butiker och konsumenter
nya möjligheter att förbättra miljöarbetet.
Viktigt att tänka på i en livscykelanalys är
gränserna för studien, alltså vad som ska
studeras och vilka data som behövs. Systemgränser som måste beaktas är avgränsningar mellan det studerade produktionssystemet och naturen, och mellan det som
ska studeras och andra angränsande system.
Exempel på sådan gränsdragning finns i
delstudien » av mjölk«. I denna studie får
man på gårdarna förutom mjölk, kött från
utslagskor och överskottskalvar för vidare
köttproduktion. En gränsdragning måste göras eftersom studien bara vill studera mjölkens miljöpåverkan. Detta ger upphov till
behov av allokering, alltså en fördelning av
miljöpåverkan mellan de olika produkterna.
I det här fallet mellan mjölk och nötkött.
Inom  Livsmedel har i huvudsak ekonomisk allokering tillämpats. Det innebär att
miljöbelastningen fördelas på produkterna i
förhållande till deras ekonomiska värde.
Karaktärisering
.................................................................................
Metodik
I en livscykelanalys ingår fyra delsteg:
1 Definition av mål och omfattning.
2 Inventeringsanalys.
3 Bedömning av miljöpåverkan.
4 Tolkning av resultat.
I definition av mål och omfattning framgår
varför studien utförs; vilka frågor som ska
besvaras, vilka begränsningar och antaganden som kommer att göras och hur resultatet ska användas. En livscykelanalys är inte
generellt giltig utan anpassas till en specifik
målbeskrivning. Resultatet beror i hög grad
på hur målet är formulerat.
● Ett viktigt steg i Livscykelanalysen är karaktärisering. Det innebär att de ämnen som bidrar
till samma miljöeffekt vägs samman till ett värde.
● Detta exempel visar bidragen till klimatpåverkan från CO2, CH 4 och N 2O.
Ämne som
påverkar miljön
Koldioxid CO2
Styrkan i ämnets
miljöpåverkan
Sammanvägt bidrag
till miljöeffekten
×1
GWP
Metangas CH 4
Lustgas N2O
× 21
× 310
(Global
Warming
Potential)
Funktionell enhet
Genom målbeskrivningen har systemets
funktion definierats. Med funktion menas
det behov som produkten uppfyller. För att
kunna beskriva funktionen på ett mätbart
sätt införs en funktionell enhet som utgör
analysens räknebas.
I projektet » Livsmedel« är den funktionella enheten » kg livsmedel«. Miljöpåverkan har alltså beräknats för produktion och
förädling av ett kilo livsmedel (mjölk, griskött, hamburgerbröd, med mera) färdigt att
konsumera i hemmet.
Inventeringsanalys
Inventeringen utgörs av datainsamlingen
samt beräkningsarbetet. Det är i inventeringsmomentet som uttag av råmaterial,
energianvändning, utsläpp till luft, vatten och
mark bokförs och beskrivs. Viktigt är att alla
antaganden, metodval och data redovisas så
att de kritiskt kan granskas.
Hanteringen i
handeln
och hos
konsumenten
påverkar
resultatet
i en livscykelanalys.
Miljöpåverkan
I det tredje delsteget, miljöpåverkansbedömning, görs en förenkling och sammanställning av data som samlats ihop under inventeringen. Här görs även en bedömning
av den potentiella påverkan på miljön.
I ett första steg sorteras inventeringsdata
mellan olika miljöeffekter. En viss emission
kan bidra till flera typer av miljöpåverkan.
Till exempel bidrar kväveoxider till både försurning och eutrofiering eller övergödning.
Sedan viktas olika emissioner som bidrar
till samma miljöeffekt samman. (Se figur till
vänster.) Viktningen görs med hjälp av viktningsfaktorer som uttrycker ämnets relativa
bidrag till respektive kategori. Både koldioxid, metan och lustgas bidrar till klimatförändringar men med olika styrka. För att kunna jämföra olika utsläpp räknas därför metan
och lustgas om till koldioxidekvivalenter –
alltså som om utsläppen skett i form av koldioxid. Genom att summera de viktade värdena kan sedan produktens totala beräknade
bidrag till klimatförändringar visas i form av
gram (eller ton) koldioxidekvivalenter.
Slutligen tolkas resultaten från inventeringsanalysen och miljöpåverkansbedömningen mot bakgrund av de mål och den
omfattning som lagts fast för studien.
Miljöeffekter
.................................................................................
Energi. Livscykelanalyserna beskriver hur
mycket energi som används och hur den är
producerad. Miljön påverkas olika beroende på hur energin produceras. Till exempel
ger förbränning av fossila bränslen
en helt annan miljöpåverkan än
vattenkraftsproducerad elenergi.
Övergödning. Här granskas
hur mycket övergödande ämnen
som släpps ut. Utsläppen antas
få maximal effekt. I verkligheten
omvandlas en del nitratkväve till ofarlig kvävgas genom denitrifikation. Övergödning är ett hot mot sjöar och hav.
Klimatförändringar. Utsläpp av växthusgaser bidrar till en förändring av klimatet på jorden. I analyserna studeras utsläppen av koldioxid, metan och lustgas i
produkternas livscyklar.
Försurning. Mängden försurande ämnen
beräknas. Försurning påverkar växtliv i mark
och i sjöar. Även utsläpp av försurande ämnen antas få en maximal effekt. I verkligheten
beror effekten bland annat på kvävebalansen i marken.
Markanvändning. Livscykelanalyserna försöker ge ett
mått på hur mycket mark som åtgår för att producera ett kilo livsmedel. Största delen av den använda marken finns i Sverige. Men en
del finns utomlands på grund av import av
foderråvaror.
Toxiska ämnen. Toxicitet är ett samlingsbegrepp som här kan översättas med
giftighet. I första hand avser toxiska ämnen
bekämpningsmedel som i studien anges i
milligram eller gram aktiv substans.
X
02-10-21 17.19
Sidan 8
Mellanmjölk och nötkött
er än 400 000 mjölkkor som tillsammans producerar över tre miljoner ton
mjölk. Landets runt 11 000 mjölkgårdar är
en viktig del i det svenska lantbruket. Inte
bara för mjölkens skull. 70 procent av det
svenska nötköttet kommer från mjölkproduktionen. Mjölk- och nötköttproduktion
har alltså ett mycket nära förhållande.
M
Tjurkalvar och de kvigkalvar som inte
behövs i mjölkproduktionen föds upp till
ungnöt och slaktas vanligen vid ett och ett
halvt års ålder. En mjölkko slaktas vid cirka
sex års ålder.
Hon har då gett stora mängder mjölk
men också påverkat vår miljö.
Bland annat genom att rapa.
Ekonomisk allokering
Eftersom produktionen av mjölk och nötkött så nära hänger samman behandlar vi
dem i ett sammanhang.
Den metod som använts för att dela miljöeffekterna mellan kött och mjölk är så kallad ekonomisk allokering. Det innebär att
produkterna får en andel av de totala
miljöeffekterna i förhållande till sitt ekonomiska värde, vilket anses spegla hur angelägna vi är att få fram respektive produkt. I
det här fallet betyder det att  procent av
utsläppen och resursanvändningen hamnar
på mjölken och åtta procent på det kött som
har sitt ursprung i mjölkproduktionen.
I livscykelanalyserna för mjölk och nötkött
är de funktionella enheterna en liter mellanmjölk, den vanligaste konsumtionsmjölken
i Sverige, och ett kilo benfritt nötkött.
Mjölken följs från odlingen av foder och
tillverkningen av handelsgödsel till dess att
den står i kylen hemma hos konsumenten.
För köttet har livscykelanalysen samma
början, men slutar med tillagning.
Foto: Lars Ardarve
Ernst Eklund och Bellan Roos i filmen »Vi hemslavinnor« (1942). © Svea Film
020820 Maten&miljön E2.2
En genomsnittlig ko släpper ut 120–130 kilo metan om året.
Analysfakta, mjölk & nötkött
....................................................................................
Funktionell enhet: 1 liter mellanmjölk.
Livscykeln börjar: Med foderproduktion
och produktion av insatsvaror till jordbruket.
Livscykeln slutar: När konsumenten har
kört hem mjölken och ställt den i kylen.
Funktionell enhet: 1 kilo nötkött utan ben.
Livscykeln börjar: Med foderproduktion
och produktion av insatsvaror till jordbruket.
Livscykeln slutar: Köttet är klart att servera.
Sidan 10
| MATEN & MILJÖN | MJÖLK & NÖTKÖTT
MJÖLK & NÖTKÖTT
0,00
För förklaring av staplarna,
se sid 6: ”LCA livsmedel”
■■ NH3 ■■ NOx ■■ SOx
0,0
Foto: Lars Ardarve
Mer än  procent av de försurande utsläppen och runt  procent av övergödande
utsläpp sker på gårdsnivå. De försurande
ämnena kommer främst från ammoniak-
avgång från stallgödsel. Ammoniak från
stallgödsel bidrar även till övergödning.
Den viktigaste källan till övergödning är
kväveläckage från foderodling.
12
100
1700
0
1 000
500
Mark och beten
Som i nästan all livsmedelsproduktion sker
de flesta utsläppen på gården och i samband med produktion av insatsvaror. Det är
inte märkligt med tanke på att det också är
där förädlingen till stor del sker genom att
korna omvandlar foder till mjölk och kött.
När det gäller klimatförändringar, försurning och övergödning är det primärproduktionen som helt dominerar utsläppen.
Nära  procent av utsläppen av växthusgaser sker på gården och utsläppen beror till stor del på biologiska processer. När
kon idisslar och kolhydrater i fodret bryts
ner i tarm och våm bildas metan. Kon
släpper sedan ut metangas när den rapar.
Ett sätt att beräkna utsläppen av metangas är att se på djurens totala energiintag. Olika undersökningar visar på
metanförluster omkring – procent av
bruttoenergiintaget. I den här undersökningen har beräkningarna gjorts på metanförluster på – procent. Det betyder
att genomsnittskon under ett år släpper ut
– kilo metan.
Även flytgödselhanteringen ger en
produktion av metan.
Efter metan är lustgas nästa stora växthusgas, bland annat på grund av bildning
av lustgas i marken vid gödsling. Lustgas
står för knappt en tredjedel av miljöpåverkan.
Mjölk- och köttproduktionen ger
även utsläpp av koldioxid. Utsläppen sker
huvudsakligen i samband med dieselanvändning i traktorer.
För att producera en liter mellanmjölk behövs cirka , kvadratmeter mark per år. Två
tredjedelar är för spannmål- och vallodling,
resten för odling av soja, raps och andra kraftfoderråvaror. En stor del av dessa råvaror
importeras, varför – procent av marken
finns utomlands.
Den areal som behövs för att producera
ett kilo nötkött med ursprung i mjölkproduktionen är betydligt större:  kvadratmeter. En
fjärdedel är vall för grovfoderproduktion,
tre fjärdedelar åkermark för spannmåls- och
kraftfoderodling. Av den totala arealen ligger sju kvadratmeter utomlands.
I produktionen används även naturbetesmark. Mjölk och kött spelar därmed en betydelsefull roll för den biologiska mångfalden.
0
■■ NH3 ■■ NOx ■■ Kväve (vatten) ■■ Fosfor (vatten) ■■ Övrigt
Växthusgaser och klimatförändringar
..........................................................................................................
● Det är tack vare växthuseffekten vi har ett
klimat som möjliggör högre liv. Men den naturliga växthuseffekten påverkas och förstärks av mänsklig aktivitet, främst genom
förbränning av fossila bränslen som ökar
mängden koldioxid, CO2, i atmosfären.
Det vi brukar kalla växthuseffekt
är denna förstärkta mänskliga påverkan.
Allt talar för att utsläppen av
växthusgaser ger en höjning av
temperaturen i atmosfären. Det kan
leda till förändringar i klimatet som påverkar förutsättningarna för odling och liv på
jorden. Att minska utsläppen av växthusgaser är därför en global utmaning.
De viktigaste växthusgaserna förutom
koldioxid är metan, CH4 och lustgas, N2O.
När det gäller utsläpp från industrier och
transporter är det koldioxid från förbränning
som helt dominerar. Så är det inte inom livsmedelsproduktionen, där överväger istället
utsläpp av metan och lustgas.
Jordbruket beräknas stå för 11–12 procent
av de svenska emissionerna av växthusgaser. Utsläppen kommer från djuren, framför
allt från korna, från gödsel och från biologiska processer i marken.
Nötkreatur och får producerar metan när
fodret bryts ner i deras magar. Stallgödseln
innehåller kväve som kan omvandlas till lustgas. Lustgas bildas även i marken i biologiska processer. Hur mycket som bildas beror
på den mängd kväve som omsätts i marken.
Mängden kväve i marken och metoder för
markbearbetning påverkar på så vis
jordbrukets utsläpp av växthusgaser.
Koldioxid, metan och lustgas är
de tre viktiga växthusgaserna:
Men deras effekt på klimatet är
högst olika. För att beräkna hur stor
klimatpåverkan en viss produkt ger
upphov till räknar man därför om alla tre till
den effekt koldioxid har. Det betyder att:
1 kilo koldioxid motsvarar 1 kilo koldioxidekvivalenter. 1 kilo metan motsvarar 21 kilo
koldioxidekvivalenter. 1 kilo lustgas motsvarar 310 kilo koldioxidekvivalenter.
Ett kilo lustgas har alltså samma miljöpåverkan som 310 kilo koldioxid och ett kilo metan motsvarar 21 kilo koldioxid.
Det gör att åtgärder för att minska utsläppen av metan och lustgas får stor betydelse i
ett livsmedels livscykel.
För EU har beräknats att jordbruket emitterar runt 427 miljoner ton koldioxidekvivalenter varav nästan hälften beror på metan,
drygt 40 procent på lustgas och bara 12 procent på koldioxid.
M
Toxiska ämnen
Traktorkörning ligger bakom de mesta
utsläppen av koldioxid i samband med
mjölk- och köttproduktion.
Förpackningar 7,0
1 500
■■ NH3 ■■ NOx ■■ Kväve (vatten) ■■ Fosfor (vatten) ■■ Övrigt
På gården
180
2 200
Slakteri 47
2 000
Intransport 5,0
2 500
Primärproduktion
50
Butik och konsument 0,35
100
9,0
110
Foto: Lars Ardarve
Försurning och övergödning
gram O2 -ekv. / kg nötkött
3 000
150
■■ NH3 ■■ NOx ■■ SOx ■■ Övriga
Ammoniak från kons gödsel är den främsta orsaken till försurning i samband med
mjölk- och köttproduktion.
3 500
Distribution 1,1
1,0
10
94
Förpackningar 1,5
2,0
4 000
Mejeri 0,60
3,0
200
övergödning: nötkött
4 500
gram O2 -ekv. / liter mjölk
Intransport 0,46
4,0
Distribution 0,02
0,05
5,0
Förpackningar 0,06
0,10
Mejeri < 0,01
0,15
Intransport < 0,01
0,25
Butik och konsument < 0,01
6,0
Distribution < 0,01
0,30
Förpackningar < 0,01
7,0
8,1
Butik, konsument, tillagning <0,01
8,0
0,35
0,20
0,38
0,23
Slakteri 0,07
0,40
0,02
0,40
mol H+ / kg nötkött
9,0
Primärproduktion
0,04
Intransport 0,02
mol H+ / liter mjölk
0,45
övergödning: mjölk
250
| MATEN & MILJÖN
Butik, konsument, tillagning 1,5
försurning: nötkött
10,0
Primärproduktion
försurning: mjölk
0,50
Primärproduktion
10
02-10-21 17.19
Distribution 6,0
020820 Maten&miljön E2.2
Användningen av toxiska ämnen i mjölkproduktionen är för
en liter mellanmjölk: , gram aktiv substans ogräsmedel,
, gram aktiv substans insektsmedel och , gram aktiv
substans svampmedel. För att få fram ett kilo nötkött används:
, gram aktiv substans ogräsmedel, , gram aktiv substans
insektsmedel och , gram aktiv substans svampmedel.
Sidan 12
| MATEN & MILJÖN | MJÖLK & NÖTKÖTT
MJÖLK & NÖTKÖTT
–5
■■ Fossil ■■ El ■■ Förnybar ■■ Fjärrvärme
0
■■ Fossil ■■ El ■■ Förnybar ■■ Övriga energislag
2 000
0
■■ Koldioxid (CO2) ■■ Metan (CH 4) ■■ Lustgas (N2O)
Butik, konsument, tillagning 130
25
4 000
Distribution 100
100
–0,7
13
6 200
Slakteri 210
200
6 000
Intransport 50
3,2
2 600
8 000
Primärproduktion
400
300
1,1
3,6
–1,2
400
10 000
Butik och konsument 47
0
0,10
0,10
500
Distribution 18
2,0
2,4
200
Förpackningar
5
4 600
12 000
700
600
gram CO2 -ekv / kg nötkött
14 000
260
Mejeri 16
0,18
0,46
10
800
| MATEN & MILJÖN
klimatförändring: nötkött
16 000
gram CO2 -ekv / liter mjölk
Intransport 7,4
15
0,09
Distribution 1,3
20
Förpackningar
25
–0,31
–0,08
Butik, konsument, tillagning
30
Slakteri
0,22
0,20
0,0
-0,5
0,22
0,60
33
Intransport 0,65
0,5
0,70
Mejeri
1,0
Intransport 0,09
1,5
0,20
35
Primärproduktion
2,4
2,0
klimatförändring: mjölk
900
0,22
5,4
Butik och konsument
0,57
1 000
MJ / kg nötkött
40
0,02
Distribution 0,24
2,5
MJ / liter mjölk
Förpackning
3,0
energianvändning: nötkött
45
Primärproduktion
energianvändning: mjölk
3,5
Primärproduktion
12
02-10-21 17.19
Förpackningar 150
020820 Maten&miljön E2.2
■■ Koldioxid (CO2) ■■ Metan (CH 4) ■■ Lustgas (N2O)
Hur blir det bättre?
Energi & förpackningar
© Swedish Meats
Hälften av den energi som krävs för att få en
liter mellanmjölk förbrukas på gården i
form av diesel till traktorer och el till torkning av foder, ventilation, mjölkning med
mera. Fyrtio procent av de fossila bränslena
förbrukas i tillverkningen av handelsgödsel.
En fjärdedel av energin i mjölkens livscykel
går till förpackningar. Butik och konsument
förbrukar  procent (hemtransport och förvaring) medan förädlingen på mejeri drar
tio procent av det totala energibehovet.
I produktionen av nötkött används  procent av energin i primärproduktionen. Traktorkörning och handelsgödsel står för störst
energianvändning. Fyra procent av energin
används till transporter, tio procent i förädlingen och sju till förpackningar. För tillagningen av köttet används fyra procent av den
totala energimängden i köttets livscykel.
Mängden växthusgaser kan reduceras genom biogasproduktion från
flytgödsel, något som minskar utsläppen av metan och behovet av
fossila bränslen.
Bättre kväveutnyttjande ger positiva effekter i många led. Det beror på att kväve spelar en roll på flera områden: För försurning, övergödning och utsläpp av växthusgaser.
Optimala mängder råprotein i fodret minskar risken för kväveläckage från stallgödsel. Dessutom blir behovet av importerade
fodergrödor lägre.
Bättre teknik för spridning och lagring av stallgödsel kan kraftigt
minska ammoniakavgången, som är en viktig orsak till kväveförluster i animalieproduktionen. Det i sin tur innebär bättre utnyttjande
av stallgödseln och minskat behov av handelsgödsel.
Mindre handelsgödsel leder till lägre energiförbrukning och minskade utsläpp av lustgas från åkermarken.
En helhetssyn på kvävet och ökat kväveutnyttjande ger alltså en
rad positiva effekter.
Större lokal produktion av kraftfoder minskar risken för användning av giftiga ämnen eftersom mängden bekämpningsmedel ofta är
större vid kraftfoderodling utomlands. Dessutom används i många
fall preparat som inte är tillåtna i Sverige.
Ökad användning av inhemskt foder kan även leda till en kvalitativt bättre markanvändning på grund av att till exempel soja ibland
odlas i områden med stora erosionsproblem.
Mer betesdrift i mjölk- och köttproduktion är en klar förbättringsåtgärd. Betesdrift leder till minskad energianvändning genom
att djuren själva skördar fodret.
Extensiv köttproduktion på naturbetesmark stärker den biologiska mångfalden.
Konsumenternas beteende spelar också in. För mjölken gäller det
att om förpackningarna återanvänds eller eldas i fjärrvärmeverk
minskar miljöeffekterna genom att material eller energi tas tillbaka.
Deponering av mjölkförpackningar ökar istället utsläppen av metan. Idag deponeras vart fjärde mjölkpaket.
I slakteriet används el bland annat till produktion av kyla för kylning av köttet.
0,8
markanvändning: mjölk
25
m2 / liter mjölk
Markanvändning
markanvändning: nötkött
.................................................................................................................................
m2 / kg nötkött
0,7
Vall 0,67
20
0,6
0,5
0,4
15
Spannmål 0,38
10
0,3
Sockerbetor
0,03
0,0
Vall 9,8
Soja
0,2
0,1
Spannmål 20
Raps
0,08
0,15
5
Majs
0,07
Sockerbetor
Solros
0,02
0,2
0
Soja
Raps
0,5
1,5
Majs
Solros
0,3
0,3
● Odling av grönsaker, spannmål och foder och betande djur –
allt innebär ett utnyttjande av
marken. Är det bra eller dåligt
att marken utnyttjas till livsmedelsproduktion? Det beror på hur
den utnyttjas och var det sker.
Markanvändningen kan vara
till nackdel om den sker i ett område där den kan ha en annan,
viktigare alternativ användning
eller där den sker på ett sätt som
ger skador – till exempel genom
erosion och skövling av känslig
skogsmark eller innebär ett hot
mot växt- och djurliv.
Det man studerar när
det gäller markanvändning är bland annat
erosion, jordpackning
och biologisk mångfald.
Där det finns gott om
mark kan användning för jordbruk vara positiv för landskapsbild, för flora och fauna. Kor och
andra djur på bete kan bidra till
den biologiska mångfalden och
öka landskapets estetiska
värde.
Ett problem idag är
minskningen av ängsoch betesmark i Sverige. Arealen är mindre
än en fjärdedel jämfört
med för 80 år sedan och
ytterligare minskning kan hota
biologiska och kulturella värden.
I produktionen av svenska
u
livsmedel används inte enbart
mark i Sverige, eftersom odling
av proteinkraftfoder till grisar,
kycklingar och mjölkkor ofta sker
utomlands. Det betyder att till
exempel ett kilo svenskt griskött
eller en liter mjölk har en viss
miljöpåverkan i andra länder i
form av markutnyttjande.
Att ställa krav på hur och var
foderråvaror odlas kan därför ha
betydelse för produktens miljöpåverkan.
020820 Maten&miljön E2.2
Sidan 14
| MATEN & MILJÖN | GRISKÖTT & KYCKLINGAR
Griskött och kycklingar
ycklingar och grisar – inte är de särskilt lika. Men det finns saker som förenar. De är båda enmagade och om vi ser på
hur produktionen påverkar miljön finns flera
likheter. Grisar och kycklingar är effektiva
K
foderomvandlare och fodret består till stor
del av spannmål. Livscykeln omfattar därför
en betydande spannmålsoding. Det är en
lång process från foderproduktion till att vi
har ett kilo kycklingfilé eller griskött.
Ett kilo griskött utan ben
I dag föder man upp ca  miljoner grisar i
Sverige. Det motsvarar ca  % av den svenska grisköttsproduktionen.
För att undersöka grisköttets miljöpåverkan har produktionen av ett kilo benfritt
griskött färdigt för försäljning till butik studerats. Livscykelanalysen för denna funktionella enhet börjar vid produktionen av
foder och fortsätter med uppfödningen av
smågrisar vidare till slaktfärdiga grisar.
Transporten, slakten och styckningen är inräknad, samt behandlingen fram till dess att
köttet är färdigt att säljas till landets butiker.
Livscykelanalysen slutar vid matbordet när
köttet är tillagat och färdigt att ätas.
Produktionen av grisköttet har studerats
på två olika gårdar som kan anses typiska för
svensk grisproduktion.
Förädlingen av köttet har skett vid en integrerad anläggning med slakt, styckning
och charkuteritillverkning.
Den största delen av miljöpåverkan sker
naturligt nog under primärproduktionen i
samband med odling av foder, uppfödning
av smågrisar och vidare uppfödning av smågrisar till slaktsvin. Det är en omfattande
process som leder fram till att vi kan köpa
ett kilo griskött i butiken.
© Swedish Meats
Edvard Persson och okänd tupp i filmen »Kalle på Spången« (1939). © AB Svensk Filmindustri
14
02-10-21 17.19
I Sverige slaktades mer än 3 miljoner svin under år 2000.
Analysfakta, griskött & kyckling
....................................................................................
Funktionell enhet: 1 kilo benfritt griskött.
Livscykeln börjar: Med foderproduktionen och tillverkning av insatsvaror.
Livscykeln slutar: På matbordet.
Funktionell enhet: 1 kilo benfritt kycklingkött.
Livscykeln börjar: Med produktionen av foder
och insatsvaror och avel.
Livscykeln slutar: När 1 kilo kycklingfilé wokats hemma i köket.
Sidan 16
| MATEN & MILJÖN | GRISKÖTT & KYCKLING
GRISKÖTT & KYCKLING
–3,0
■■ Fossil ■■ El ■■ Förnybar ■■ Övriga energislag
0
■■ Koldioxid (CO2) ■■ Metan (CH 4) ■■ Lustgas (N2O)
Stallgödsel ett problem
Odlingen av foder kräver mark, det krävs handelsgödsel och diesel för att köra de maskiner som används vid jordbearbetning och skörd. Den mark
som går åt för att vi ska få ett kilo benfritt griskött
är elva kvadratmeter. Nio av dessa är svensk åkermark, , kvadratmeter är sydamerikansk mark för
främst sojaodling. Resten ligger i övriga Europa.
Av den energi som går åt för att producera ett
kilo griskött förbrukas en stor del i växtodling
och fodertillverkning. Fossila bränslen förbrukas
för att tillverka handelsgödsel och foder, och i
form av diesel till körning av traktorer.
Elenergi förbrukas framför allt i själva svinuppfödningen. Dessutom förbrukas energi vid
förädlingen på slakteri, för tillverkning av förpackningar och hemma i konsumentens kök under tilllagningen. Transporter står för en mycket
liten del av energianvändningen.
När det gäller utsläpp av växthusgaser har växtodlingen betydelse. Lustgas bildas vid produktion
av handelsgödsel och avges från åkermark vid kvävegödsling. Utsläpp av metangas ger också det
en klimatpåverkan. Den största källan är metanbildning i flytgödsel. Slutligen ger förbränningen av fossila bränslen i samband med till exempel
traktorkörning upphov till utsläpp av koldioxid.
Transporter, förädling, förpackningar, hantering i butik och hos konsument ger liten klimatpåverkan.
Svinproduktionens stora miljöpåverkan
gäller övergödning och försurning. Och
nästan alla utsläpp av försurande och gödande ämnen sker i primärproduktionen.
Stallgödselhanteringen står för det mesta
av ammoniakutsläppen som, beroende på
var de sker, kan ha en större eller mindre
övergödande och försurande effekt. Två
tredjedelar kommer från svinstallen och
lagringen av stallgödsel. Resten från spridningen av stallgödseln i växtodlingen.
Övergödning beror också på utsläpp av
nitratkväve till vatten i samband med odling av foderråvaror.
Transporter till slakteri och butik, förädling, förpackningar och hanteringen i
butik och hos konsument har en försumbar påverkan.
Toxiska ämnen
För att få fram ett kilo griskött används ,
gram aktiv substans ogräsmedel, , gram aktiv
substans svampmedel och , gram aktiv substans insektsmedel.
© Swedish Meats
På grisgården
11 m2 mark behövs för att odla det foder
som krävs för att producera 1 kg griskött.
0,0
Energiförbrukningen kan sänkas genom insatser vid tillverkningen av foder
och handelsgödsel. Även vid slakt och förädling finns möjligheter att spara energi,
visar erfarenheter från Danmark.
Det mesta fodret odlas i Sverige på ett
sätt som bevarar markens bördighet. Ett
större problem är odlingen av importerat
foder. Den odlingen sker ofta med hjälp av
i Sverige förbjudna bekämpningsmedel
och på ett sätt som ökar risken för jorderosion. Ett sätt att minska miljöpåverkan
kan vara att ställa hårdare krav på de foderråvaror som importeras.
gram O2 -ekv / kg griskött
400
200
0
■■ NH3 ■■ NOx ■■ SOx ■■ Övriga
4
10
Butik, konsument, tillagning 1,4
600
Distribution 6,0
0,03
800
Slakteri
0,04
0,02
1 000
52
65
1 100
Intransport 2,0
0,2
0,01
1 200
Primärproduktion
0,4
■■ NH3 ■■ NOx ■■ Kväve (vatten) ■■ Fosfor (vatten) ■■ Övrigt
Den försurade marken
.................................................................................................................................
Marken utarmas. Regnen
som faller idag är sura. De har
ett betydligt lägre pH-värde än
för 100 år sedan och orsakerna
är flera.
En av de viktigaste är förbränningen av fossila bränslen
som kol och olja. Svaveloxider
(SOx) och kväveoxider (NOx)
från förbränning kommer upp i
atmosfären där de omvandlas
till svavelsyra och salpetersyra
som i sin tur sönderdelas till
sulfatjoner och nitratjoner som
faller till marken med nederbörden och sänker markens
pH-värde. Marken blir sur.
Största delen av den försurning vi har i Sverige kommer
från utsläpp utanför landets
Hur kan det bli bättre?
För att minska utsläppen av försurande och
gödande ämnen kan insatser göras på gårdarna. Framför allt handlar det om bättre
hantering av stallgödsel vilket kan minska
ammoniakavgången. En tänkbar åtgärd är
gödsling med större precision, både med
handelsgödsel och stallgödsel, vilket reducerar kväveläckage och ammoniakutsläpp.
Begränsad användning av handelsgödsel bidrar till minskade miljöeffekter på
flera områden. Minskad energiförbrukning, minskad övergödning och försurning och minskad klimatpåverkan i grisköttets livscykel.
Butik, konsument, tillagning <0,01
1,5
1,0
0,6
400
1 400
0,11
0,19
Distribution 0,02
–0,7
500
1 400
mol H+ / kg griskött
1,2
0,8
| MATEN & MILJÖN
övergödning: griskött
1 600
Förpackningar
1,1
1 000
1,4
försurning: griskött
Slakteri
1 500
850
Distribution 100
2 000
Förpackningar 150
Distribution 1,3
Förpackning
Slakteri
2 500
3,5
1,1
–0,30
3 000
Slakteri 140
–0,58
2,8
0,14
0,13
3,6
1,6
Intransport 19
0,0
Intransport 0,20
15,0
2 000
3 500
Butik, konsument,
tillagning
18
1,8
Butik, konsument, tillagning 130
4 000
20,0
5,0
gram CO2 -ekv / kg griskött
4 500
0,28
5,2
10,0
2,0
Intransport 0,01
MJ / kg griskött
klimatförändring: griskött
Primärproduktion
25,0
5 000
Primärproduktion
energianvändning: griskött
Primärproduktion
16
02-10-21 17.19
Förpackningar 6,0
020820 Maten&miljön E2.2
gränser eftersom sulfat- och niAmmoniak. Lagringen av
tratjonerna transporteras långa
stallgödsel och spridningen på
sträckor i atmosfären innan de
åkermark innebär att ammoniak
faller ner.
(NH3) avgår till luften.
Den ammoniak som avgår till
Försurningen gör att marken
atmosfären faller med nederutarmas på viktiga mineraler,
växtlivet påverkas och i sjöbörd och omvandlas i
marken av mikroorgaarna minskar antalet växt
nismer till nitrat. Det
och djurarter. För att
sker en så kallad niminska försurningen
kalkas ett stort antal
trifikation och denpHsjöar.
na markprocess är
Även om trafiken, olförsurande.
Nitrat
som bildas kan göra
je- och kolförbränning står
nytta och tas upp av växter.
för en stor del av de försurande
utsläppen spelar även jordbruMen om det hamnar i en miljö
ket en betydande roll. Den förmed icke kväveälskande växter
missgynnas dessa, floran försurning som jordbruket står för
ändras och den biologiska
beror till största delen på hanteringen av stallgödsel.
mångfalden minskar.
Det nitratkväve som
inte tas upp läcker ut
i sjöar och vattendrag
eller tränger ner till
grundvattnet med miljöskador som följd.
Utsläppen av ammoniak beror till 90 procent på jordbruket.
75 procent av alla ammoniakutsläpp kommer från stallgödselhantering, tio procent beror
på betesdrift (från gödsel och
urin från djur på bete), och tre
procent kommer från handelsgödsel. Tack vare bättre stallgödselhantering har jordbrukets
utsläpp av ammoniak minskat
Åkermark
Åkermark
i övriga
de senaste åren.
i Syd-
p
7
markanvändning: griskött
10
m2 / kg griskött
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Åkermark
i Sverige
9
Europa
0,3
amerika
1,5
Kvävemättnaden avgör.
För försurning är analyserna
beräknade enligt ett »maximalt
scenario«. Det betyder att varje
kilo försurande utsläpp antas få
en maximal effekt på miljön.
I verkligheten ser det annorlunda ut. Försurande kväveföreningar har inte alltid full effekt.
Hamnar de i områden med låg
kvävemättnad i marken minskar
eller uteblir den försurande effekten.
Hur stora miljöeffekterna
blir av jordbrukets ammoniakutsläpp beror därför inte enbart
på mängden som släpps ut utan
också på var det sker. Utsläpp
i södra Sverige har en
större potential att bidra till försurning och
övergödning än utsläpp i norra Sverige
på grund av högre
kvävemättnad i marken
i södra delarna av landet. I
norra Sverige blir effekterna
mindre.
'
9
Sidan 18
| MATEN & MILJÖN | GRISKÖTT & KYCKLING
GRISKÖTT & KYCKLING
–2,5
■■ Fossil ■■ El ■■ Förnybar ■■ Övriga energislag
0
producent har även foderproduktionen undersökts. Förädlingen har studerats vid ett
kycklingslakteri som anses representativt
för branschen.
Den funktionella enheten i studien är ett
kilo färskt, benfritt kycklingkött färdigt för
försäljning till konsument.
Miljöeffekterna i livscykelanalysen har
studerats från produktionen av foder och
avel fram till matbordet där kycklingköttet
är wokat och klart att äta.
Markanvändningen för foderproduktion
till ett kilo kycklingkött är drygt sju kvadratmeter.
© Svensk Fågel
Från gård till wokpanna
Transporter, distribution och förädling vid
slakteri ger små bidrag till den totala miljöpåverkan som ett kilo kycklingkött ger upphov till. Men förbränningen av bland annat
fossila bränslen vid transport och distribution bidrar med åtta procent av de klimatpåverkande utsläppen.
Förpackningarna består av wellpapp och
plastfilm och står för tre procent av klimatpåverkande utsläppen. Återvinning och avfallshantering är inräknad.
Den miljöpåverkan som sker i butik och i
hemmet beror till största delen på elförbrukningen vid wokning av köttet.
0,0
22
52
450
500
400
300
200
100
0
■■ NH3 ■■ NOx ■■ SOx
■■ NH3 ■■ NOx ■■ Kväve (vatten) ■■ Fosfor (vatten) ■■ Övrigt
Hur kan det bli bättre?
Kvävet påverkar
Proteinkällan i det foder som användes på gården var en blandning av soja,
köttbenmjöl och fiskmjöl. Efter krisen har man slutat använda köttbenmjöl. Det betyder att endast soja
och fiskmjöl ingår i dagens foder.
Hur fodret sätts samman har stor
betydelse för kycklingköttets miljöpåverkan.
Vid odling av soja används mycket
pesticider, odlingen sker ofta i monokulturer, och artrik mark odlas upp för
ökad sojaodling vilket har negativ inverkan på den biologiska mångfalden.
Produktionen av fiskmjöl har inte
studerats närmare, men det är känt
att den är energi- och resurskrävande.
Tillverkningen av fiskmjöl kan även
bidra till utfiskning i haven.
Köttbenmjöl har inte heller det
detaljstuderats men är sannolikt bättre från miljösynpunkt eftersom det
tillverkas av biprodukter utan annan
användning. En förutsättning för att
använda köttbenmjöl är att produktionen är sådan att man inte riskerar
spridning av till exempel .
Liksom för andra animalier är kväve ett miljöproblem inom kycklingproduktionen.Vid
spridning av kycklinggödsel på åkermark
omvandlas kväve till växthusgasen lustgas.
Även vid produktion och användning av
handelsgödsel som används i foderproduktionen sker omvandling av kväve till lustgas.
I kycklingstallarna och från gödsellagringen avges kväve i form av ammoniak och
bidrar till försurningen.
Kväve i form av nitrat och ammoniak från
växtodling och från hantering av gödsel bidrar också till övergödningen.
Önskvärda förbättringar handlar därför
till stor del om ett bättre utnyttjande av
kväve i alla led i produktionen.
Den totala mängden bekämpningsmedel som används i odlingen av foder för
att få ett kilo kycklingkött är: , gram
aktiv substans ogräsmedel, , gram
aktiv substans svampmedel och ,
gram aktiv substans insektsmedel.
600
Butik, konsument, tillagning 1,7
<0,01
700
Distribution 1,1
0,2
<0,01
410
Slakteri 14
0,4
gram
O2 -ekv/
kg
kycklingkött
Intransport 2,6
0,6
| MATEN & MILJÖN
övergödning: kyckling
Primärpproduktion
0,8
Butik, konsument, tillagning 0,01
1,0
Fodrets roll
Toxiska ämnen
En optimerad fodersammansättning kan
minska miljöproblemen i kycklingproduktionen.
1,2
Distribution <0,01
35
■■ Koldioxid (CO2) ■■ Metan (CH 4) ■■ Lustgas (N2O)
Ett kilo kycklingkött
Vi äter mer och mer kyckling i Sverige. Konsumtionen har ökat de senaste åren till omkring , kilo fjäderfäkött per person och år.
Också när det gäller produktionen av
kycklingar är övergödning och försurning
ett problem. Och även i det här fallet sker
den mesta miljöpåverkan i primärproduktionen. Det är inte så konstigt: Steget från
ägg till färdiga kycklingar är stort. Det omfattar växtodlingens alla delmoment, fodertillverkning och så själva kycklingproduktionen.
Kycklingproduktionen har studerats i detalj hos en kycklingproducent. Hos samma
28
1,4
800
0,03
0,08
1,5
Förpackningar <0,01
200
1,6
900
Slakteri
1,6
400
Distribution 21
540
Förpackningar
800
600
2,1
1 000
mol H+ / kg kycklingkött
Intransport 0,01
1 000
Slakteri 94
–0,12
–0,03
0,86
–0,08
–0,02
1 200
0,20
0,06
försurning: kyckling
1,8
14
840
Intransport 51
0
1,4
1,1
Distribution 0,31
5
Förpackningar
8,4
Slakteri
10
2,2
Intransport 0,69
15
1 400
gram CO2 -ekv / kg kycklingkött
Primärproduktion
0,06
9,0
2,0
Primärproduktion
MJ / kg kycklingkött
Butik, konsument, tillagning
20
klimatförändring: kyckling
1 600
Butik, konsument, tillagning 210
energianvändning: kyckling
22,5
Primärproduktion
18
02-10-21 17.19
Förpackningar 1,1
020820 Maten&miljön E2.2
I växtodlingen bör precisionsgödsling användas och odling ske med metoder som
bland annat begränsar kväveförlusterna.
Det vill säga med noggrann kontroll av
stallgödselgivor och att stallgödsel lagras
och sprids på ett sätt som innebär låg
ammoniakavgång.
Optimerad fodersammansättning ger
lägre kvävehalt i stallgödseln. Något som
i sin tur kan minska förlusterna av ammoniak och lustgas. Uppsamling av ammoniak i ventilationsluften från djurstallarna är
en metod att reducera utsläppen.
Möjliga förbättringar finns även på
andra områden: En övergång till svenskodlat proteinfoder skulle minska använd-
ningen av bekämpningsmedel och minska
den negativa påverkan på den biologiska
mångfalden.
Krav på att importerat foder odlas utan
ämnen som är kraftigt toxiska (giftiga) eller persistenta (svårnedbrytbara) är andra
åtgärder.
Ska användningen av toxiska ämnen i
växtodlingen minska, innebär det att man
måste klara en svår balansgång mellan den
nytta som medlen gör och den eventuella
miljöpåverkan de bidrar till.
Den studerade gården använder halm
för uppvärmning – något som ger betydligt mindre klimatpåverkan än om man eldat med olja.
Övergödning av hav och sjöar
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .
Marken läcker. Övergödning av hav och sjöar – eutrofiering – beror på ett överskott
av näringsämnena kväve och
fosfor. Kväve och fosfor fungerar som gödningsämnen i vattenmiljöer och orsakar en ökad
tillväxt av alger och andra vattenväxter. När alger och växtdelar bryts ned förbrukas syre och
vattnet blir syrefattigt. Syrebrist på grund av övergödning
kan påverka fiskebeståndet.
Jordbruket står för en betydande del av utsläppen av gödande ämnen, kväve och fosfor.
I livscykelanalyserna för griskött och kycklingkött, men även
för en liter mjölk och ett kilo
nötkött, spelar produktionen
på gården den avgörande
rollen för övergödningen.
Mesta utsläppen av gödande ämnen kommer från
markens kväveläckage och
från
ammoniakavgången
från stallgödsel.
Markläckaget beror på användningen av stallgödsel och
handelsgödsel samt på hur åkermarken bearbetas. Tidig höstplöjning ökar läckaget.
Nitratkväve. För övergödande ämnen har det betydelse var
utsläppen sker. När nitratkväve
transporteras i vatten
omvandlas delar av
det till ofarlig kvävgas. Luften vi andas består till
största delen av
just kvävgas.
Delar av kvävet tas
även upp av växter eller sedimenteras. Ju längre sträcka
kvävet transporteras desto mindre farligt kväve finns kvar.
Det betyder att det framför
y
allt är nära kusten, där nitratkvävet har kort transportsträcka
till havet som de negativa miljöeffekterna kan bli stora.
I de här livscykelanalyserna
är beräkningarna gjorda enligt
ett maximalt scenario. Det betyder att beräkningarna är gjorda
som om varje gram övergödande utsläpp påverkar miljön negativt fullt ut.
Läckage av nitratkväve från
åkermarken kan även orsaka
skador på grundvattnet.
02-10-21 17.19
Sidan 20
Hamburgarens bröd
röd, kött, dressing och lite salladsblad insvept i ett papper. Hamburgaren
är världens vanligaste snabblunch. Men hur
den påverkar miljön, klimatet och energiförbrukningen är inget vi normalt funderar
så mycket på.
I den här studien granskas en av beståndsdelarna i en vanlig hamburgare, brödet, som är ett resultat av spannmålsodling
B
både här i Sverige och på andra sidan Atlanten. Det består av 28 procent svenskt
vete, lika mycket amerikanskt vete, resten
är sirap, jäst, salt vegetabilisk olja, vatten
med mera. Det bakas på ett bageri i Örebro
och värms till sist i en mikrovågsugn för en
snabb middag.
Den funktionella enheten i studien är
ett kilo hamburgerbröd.
Från åker till mjöl
Hälften av mjölet odlas i Sverige. Uppgifter
om odlingen har hämtats från Östergötland
och odlingen har skett enligt konceptet
Svenskt Sigill.
Mjölet transporteras och mals vid kvarnen
i Mjölby.
När det gäller uppgifter om den amerikanska veteodlingen bygger de på statistik
och intervjuer med experter.
Att man använder både amerikanskt och
svenskt mjöl beror på att de skiljer sig åt i
kvalitet och egenskaper. De påverkar också
miljön olika: För att få fram ett kilo ameri-
Analysfakta, bröd
............................................................
Funktionell enhet: 1 kilo hamburgerbröd.
Livscykeln börjar: Med odling av råvaror
och produktion av insatsvaror till jordbruket.
Livscykeln slutar: När bröden värms i mikrovågsugn i hemmet.
kanskt vete krävs tre gånger så stor yta som
för att få ett kilo svenskt vete. Det amerikanska vetet kostar  procent mer energi,
bland annat beroende på transporten över
Atlanten och på att odlingen är mer energikrävande.
I odlingen, både i Sverige och i , går
hälften av energin åt till jordbruksmaskiner
och torkanläggningar. Den andra halvan
förbrukas vid framställningen av handelsgödsel.
Den amerikanska spannmålsarealen gödslas mindre intensivt än den svenska, men
sett till mängd handelsgödsel per kilo vete
används mindre gödsel i Sverige.
Det amerikanska systemet för kvävegödsling är av en typ som ger större ammoniakavgång. Effektivare gödsling minskar
energiförbrukningen och försurningen.
Foto: Calle Jismark / Pressens Bild
Svenerik Perzon i filmen »Raggare!« (1959). © AB Svensk Filmindustri
020820 Maten&miljön E2.2
Hamburgaren äts på en restaurang i Sverige. Men ger miljöeffekter även i USA.
020820 Maten&miljön E2.2
Sidan 22
| MATEN & MILJÖN | HAMBURGERBRÖD
HAMBURGERBRÖD
energianvändning: bröd
klimatförändring: bröd
600
MJ / kg hamburgerbröd
–1.0
100
mol H+ / kg hamburgerbröd
■■ Fossil ■■ El ■■ Fjärrvärme ■■ Fossil, materialbunden
övergödning: bröd
gram O2 -ekv / kg hamburgerbröd
■■ Koldioxid (CO2) ■■ Metan (CH 4) ■■ Lustgas (N2O)
0,00
Markanvändning
Kväve
Bageriet
Markanvändningen för att få fram ett kilo
hamburgerbröd är faktiskt störst i , cirka
, kvadratmeter. I Sverige används knappt
en halv kvadratmeter till höstveteodling,
lika mycket till vårveteodling. Dessutom ,
kvadratmeter till betodling och , kvadratmeter till att odla oljeväxter.
Ytterligare nästan en halv kvadratmeter
mark används utomlands: Till att odla de
sesamfrön som ligger ovanpå brödet. Sesamodling är markkrävande på grund av låg
avkastning per hektar.
De svenska odlingarna bidrar genom läckage av nitratkväve till övergödning. Det problemet är mindre i  på grund av andra
jordar och mer extensiv odling. Däremot
medför transporten över Atlanten att det
släpps ut övergödande ämnen.
När vetet är malt till mjöl transporteras det
vidare till bageriet där den största delen av
elenergiförbrukningen under ett hamburgerbröds livscykel sker. Från bageriet släpps
även ut etanol som bidrar till att det bildas
marknära ozon.
2,5
Andra råvaror
Förpackningen
1,0
Produktionen av andra råvaror än mjöl har
begränsad inverkan på hamburgerbrödets
totala miljöpåverkan.
Hamburgerbröden förpackas i en plastpåse
som läggs i en wellpappkartong. Förpackningarna ger ett visst bidrag till energiförbrukningen i livscykeln.
10
2,3
1,5
Höstveteodling
(Sverige)
0,3
Vårveteodling
(Sverige)
Sesamodling
0,4
Betodling
Oljeväxtodling
0,09
0,13
18
1,5
■■ NH3 ■■ NOx ■■ Kväve (vatten) ■■ Fosfor (vatten) ■■ Övrigt
Hur kan det bli bättre?
m2 / kg hamburgerbröd
2,0
2,0
3,2
1,3
Butik, konsument, tillagning 0,77
20
Distribution 2,4
5,0
34
30
1,9
1,1
Förpackningar
40
Primärproduktion av
övriga råvaror inkl. transport
18
50
markanvändning: bröd
Vete (USA)
0,5
60
0
■■ NH3 ■■ NOx ■■ SOx
23
70
Bageri 1,1
0,008
0,012
0,007
Butik, konsument, tillagning
0,05
0,007
0,004
Distribution
0,10
0,001
0,009
Förpackningar
Förpackningar
93
37
110
0,09
0,013
0,008
80
Primärproduktion
av mjöl inkl. transport
0
63
0,06
0,003
0,003
Bageri
–0,63
63
2,0
110
0,15
0,05
Primärproduktion
av övriga råvaror inkl. transport
100
Butik, konsument, tillagning 77
0,44
200
Bageri
1,0
0,20
Primärproduktion
av mjöl inkl.
transport
–0,05
300
8,0
310
Distribution 21
0.0
400
0,68
0,06
0,48
0,47
190
Primärproduktion
av övriga råvaror
inkl. transport
0,42
1,2
0,19
1,4
500
Butik, konsument,
tillagning
1,1
Distribution
1.0
3,8
Förpackningar
3,3
4.0
Bageri
5.0
Primärproduktion
av övriga råvaror
inkl. transport
2,4
2.0
försurning: bröd
| MATEN & MILJÖN
90
6.0
3.0
0,25
gram CO2 -ekv / kg hamburgerbröd
Primärproduktion
mjöl inkl. transport
7.0
Primärproduktion
mjöl inkl. transport
22
02-10-21 17.19
0,46
0,0
Det är framför allt två delar i hamburgerbrödets livscykel som
har betydelse för dess totala miljöpåverkan: Odlingen av vete
med transport till lands och till sjöss samt verksamheten vid
bageriet.
Inom veteodlingen bör det finnas möjligheter att minska
miljöpåverkan. Ett område är växtnäringssidan där stora delar
av hamburgerbrödets miljöpåverkan ligger. En effektivare användning av kväve minskar övergödning, försurning och energiförbrukning. Under vissa förutsättningar minskar även miljöpåverkan om större andel svenskt vete används.
Vid bageriet kan effektivare energianvändning ge en positiv
miljöeffekt. Minskat spill i bageriet kan ge positiva effekter i
flera led eftersom mindre mängd råvaror krävs.
Toxiska ämnen
© Cerealia
I odlingen av olika råvaror används bekämpningsmedel. Totalt för att få ett kilo hamburgerbröd , gram aktiv substans ogräsmedel,
, gram aktiv substans svampmedel och
, gram aktiv substans insektsmedel.
Energianvändning
..................................................................................................
Växthusgaser
Utsläppen av växthusgaser sker framför allt i
samband med odling av vete och vid transporterna. Veteodlingen ger utsläpp av lustgas och transporterna utsläpp av koldioxid.
Båda är växthusgaser med en påverkan på
klimatet.
Även utsläppen av försurande gaser sker i
samband med odling och transport. Ammoniakavgång från framför allt amerikanska odlingar och utsläpp av svaveloxider och
kväveoxider i samband med förbränning av
fossila bränslen står för merparten av utsläppen.
● Miljöeffekterna av energiförbrukningen beror på vilken typ av
energi som används. Förbränning av fossila bränslen, till
exempel diesel i samband
med traktorkörning eller olja vid produktion
av handelsgödsel, leder till utsläpp av koldioxid och kväve, som i sin
tur påverkar miljön.
När det gäller elenergi beror
dess miljöpåverkan på hur den
produceras. Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och förbränning
av fossila bränslen ger helt olika
miljöpåverkan.
För elenergin räknar man i de
här livscykelanalyserna med
svensk genomsnittsel. Det betyder att 90 procent av elenergin
kommer från vattenkraft
och kärnkraft. Vattenkraft innebär stora
ingrepp i naturen
men leder till små
andra utsläpp.
Kärnkraftens miljöpåverkan är svårare
att räkna på och analyserna
behandlar till exempel inte miljöproblemen kring förvaring av
uttjänt kärnbränsle.
Energi används vid tillverkning
av förpackningar, medan förbränning av förpackningar i fjärr-
{
Ett bageri använder stora mängder el och släpper dessutom ut etanol.
värmeverk ger ett tillskott av energi. Utsläpp av koldioxid vid förbränning av förpackningar som
tillverkats av skogsråvara anses
inte bidra till klimatförändringarna eftersom skogen tar upp
koldioxid när den växer. De ger
därför inte bara ett negativt bidrag till klimatförändringen,
utan också ett positivt.
Ur miljösynpunkt är det
en fördel om fossila bränslen kan ersättas med förnyelsebara energikällor.
I diagrammen redovisas
energianvändningen i enheten
MJ – megajoule. En MJ motsvarar 0,28 kWh.
Fotokemiska
oxidanter
............................................
● Fotokemiska oxidanter ökar
bildningen av marknära ozon som
hämmar tillväxten i skog och
mark. Effekterna är lokala.
Marknära ozon bildas med hjälp av
solljus då luften
innehåller kväveoxider och flyktiga
organiska föreningar,
till exempel etanol som avgår
till luften under jäsning av bröd
och under bakning.
Q
020820 Maten&miljön E2.2
Sidan 24
| MATEN & MILJÖN | POTATIS & ISBERGSSALLAT
Matpotatis & isbergssallat
edan potatis är en basgröda i det
svenska lantbruket är isbergssallat en
nischgröda som odlas på en begränsad
areal.
Men delvis är problemen gemensamma.
M
Bland annat är det en stor del av potatisen
och isbergssallaten som aldrig når matbordet utan kasseras på vägen.
Minskat svinn skulle därför minska deras miljöbelastning.
© SMAK
Kär knöl kräver omsorg
Åke Söderblom i filmen »Kustens glada kavaljerer« (1938). © AB Svensk Filmindustri
24
02-10-21 17.19
I svensk husmanskost är potatis en grundpelare och vi är sedan generationer stora
potatisätare.  kilo matpotatis och dessutom
 kilo andra potatisprodukter som chips,
pommes frites med mera äter vi per person
och år.
Potatis odlas på   hektar. På två
tredjedelar av arealen odlas matpotatis, på
resten potatis för stärkelseproduktion. Men
att odla potatisen vi vill ha på matbordet är
långt ifrån problemfritt. Potatis ger stora
skördar per hektar, men dras med kvalitetsproblem. Det är även en gröda som är känslig för sjukdomar.
I potatisens livscykel har miljöbelastningen studerats från odling till att konsumenten har ett kilo skalad potatis färdig att äta.
För att få fram detta kilo skalad potatis på
köksbordet måste två kilo odlas. En stor del
försvinner på vägen till konsumenten, ofta
på grund av bristande kvalitet, en mindre
del skalas bort.
Den sort som studerats är Bintje, odlad i
Halland.
Potatis är liksom isbergssallat en känslig gröda.
Analysfakta, potatis & isbergssallat
...............................................................................................
Funktionell enhet: 1 kilo skalad potatis.
Livscykeln börjar: Med odlingen på
åkern och produktionen av insatsvaror.
Livscykeln slutar: Med att potatisen är
skalad och kokt och avfallet hanterat.
Funktionell enhet: 1 kilo isbergssallat färdig att
äta.
Livscykeln börjar: Med att sallatsfrö dras upp
till småplantor och produktionen av insatsvaror.
Livscykeln slutar: Med 1 kilo sallat färdig att äta.
02-10-21 17.20
Sidan 26
| MATEN & MILJÖN | POTATIS & SALLAT
POTATIS & SALLAT
–0,9
■■ Fossil ■■ El ■■ Fjärrvärme ■■ Förnybar, materialbunden
0
0,000
me. Det ger energi tillbaka, vilket syns som
en minuspost i diagrammet.
När det gäller hushållens avfallshantering
bygger beräkningarna på antaganden. Men
skillnaderna i miljöpåverkan beroende på
hur skalen tas om hand visar vilken roll hushållen kan spela i miljöarbetet.
En del av skalen komposteras och en del
deponeras på en avfallsstation. Vid deponering bildas växthusgaser som metangas och
koldioxid vilka påverkar klimatet.
Potatisskal som deponeras ökar markant
utsläppen av klimatpåverkande gaser, medan
förbränning eller kompostering ger nyttoeffekter tillbaka.
■■ NH3 ■■ NOx ■■ SOx
0,001
Butik, konsument,
tillagning
20
0,001
0,004
10
0
Distribution 3,0
30
Butik, konsument, tillagning
Distribution
0,003
40
Förpackningar 0,47
0,003
0,001
0,01
50
1,2
5,8
■■ NH3 ■■ NOx ■■ Kväve (vatten) ■■ Fosfor (vatten) ■■ Övrigt
Kväve och energi
Hur kan det bli bättre?
För att konsumenten ska få ett kilo skalad potatis behövs , kvadratmeter
mark. Marken bearbetas intensivt vilket
ger en risk för markpackning och nedbrytning av mullhalten.
Marken behöver också gödslas. Normalt används både handelsgödsel och
stallgödsel. Stallgödseln innebär utsläpp
av ammoniak som i sin tur bidrar till
övergödning och försurning. Kvävegödsling leder även till utsläpp av växthusgasen lustgas. Från marken läcker också nitratkväve vilket bidrar till övergödning.
Fossila bränslen i form av diesel till
traktorkörning står för hälften av energiförbrukningen på gården, tillverkningen av handelsgödsel för hälften.
En genomtänkt växtföljd är av stor vikt
i förbättringsarbetet. En god växtföljd
påverkar kvaliteten positivt och minskar
risken för sjukdomar och därmed behovet av bekämpningsmedel.
På samma sätt har friskt utsäde en betydelse för miljöbelastningen i potatisens
livscykel.
Potatisodling ger stort kväveläckage.
Därför kan precision i vattning och
gödsling minska övergödningen, något
som även odling på mindre genomsläppliga jordar kan bidra till.
Bättre och mot sjukdomar mer motståndskraftiga sorter kan ge goda effekter. Men utveckling av nya potatissorter
är ett komplicerat arbete som tar lång tid.
Hårdare sortering i packeriet och
retur till odlarna av undermålig potatis
kan öka kvalitetstänkandet och minska
transporterna av potatis som i slutändan
kasseras av konsumenten. Avfallets miljöbelastning kan då minska genom att
dålig potatis tas om hand på ett ställe
istället för att färdas längs livscykelns
hela kedja.
Eftersom svinnet är stort på vägen till
konsument kan insatser som minskar förlusterna sänka de totala utsläppen. Mindre svinn betyder lägre förbrukning av
energi och kväve och reducerade utsläpp
av försurande, gödande ämnen.
Slutligen kan konsumenten påverka
miljöbelastningen genom att koka potatisen vilket är mer energisnålt än att steka i ugn.
© Grön produktion
Foto: Jens Olof Lasthein
Vägen till konsument och avfall
0,003
Förpackningar
0,005
60
Packeri 0,04
9,4
18
0,010
■■ Koldioxid (CO2) ■■ Metan (CH 4) ■■ Lustgas (N2O)
Bertil
Gunnarsson
odlar potatis
i Slättaröd.
Nästan varannan potatis
sorteras bort
eller kasseras
på vägen från
bonde till
konsument.
När potatisen är skördad transporteras den
vidare till ett packeri där den tvättas, sorteras
och förpackas. Vart tionde kilo kasseras och
går tillbaka som djurfoder. Potatisen transporteras sedan vidare i tvåkilospåsar eller som lösviktspotatis i wellpapplådor. Hanteringen förbrukar elenergi och fossila bränslen och bidrar
till utsläpp av klimatpåverkande gaser.
Förvaringen i butik ger mycket små miljöeffekter. Men konsumentens transport till och
från butiken och potatiskokning hemma i
köket förbrukar fossila bränslen i form av
bensin till bilen och elenergi till spisen.
En del av den potatis vi tar hem skalas
bort – skalen slängs och bränns till fjärrvär-
1,1
46
0,013
3,6
2,1
2,4
70
Intransport 0,90
–0,9
0,015
gram O2 -ekv. / kg matpotatis
Primärproduktion
20
0,008
Packeri <0,001
–0,5
1,0
44
70
Intransport
60
0,004
100
Butik, konsument,
tillagning
80
40
–0,07
0,020
56
Distribution
100
Förpackningar
–0,02
120
mol H+ / kg matpotatis
80
0,025
| MATEN & MILJÖN
övergödning: potatis
90
45
Packeri 4,3
0,0
0,16
0,12
0,12
1,4
gram CO2 -ekv / kg matpotatis
Intransport 13
0,05
0,57
40
Butik,
konsument,
tillagning
0,5
Distribution 0,52
1,0
Packeri 0,34
1,5
försurning: potatis
0,030
Primärproduktion
0,65
MJ / kg matpotatis
Förpackningar
2,0
klimatförändring: potatis
160
Primärproduktion
energianvändning: potatis
Intransport 0,15
26
Primärproduktion
0,013
0,008
020820 Maten&miljön E2.2
Toxiska ämnen
När potatisen börjar växa ovan jord riskerar den att drabbas av olika sjukdomar, framför allt bladmögel. För att
skydda potatisen används växtskyddsmedel, i dagligt tal kallat bekämpningsmedel. De bekämpningsmedel som används idag kan vara giftiga för fisk och
andra vattenlevande organismer och i
vissa fall även för fåglar. En del bekämpningsmedel har effekt under lång
tid i naturen.
För att vi ska få fram ett kilo skalad
potatis krävs , gram aktiv substans
ogräsmedel, , gram aktiv substans
svampmedel och , gram aktiv substans insektsmedel vid odlingen.
Sprutaggregatet fylls på och rengörs på en biobädd så att eventuellt spill av växtskyddsmedel bryts ned och inte sprids.
Sidan 28
| MATEN & MILJÖN | POTATIS & SALLAT
POTATIS & SALLAT
■■ Fossil ■■ Fossil, materialbunden ■■ El ■■ Fjärrvärme
■■ Förnybar ■■ Förnybar, materialbunden
Isbergssallat
Toxiska ämnen
klimatet är gynnsamt. Sallatsplantorna drivs upp i växthus och
planteras sedan ut på friland. För
att odla ett kilo sallat behövs cirka en halv kvadratmeter mark.
Odlingarna gödslas intensivt
vilket ger ett kväveläckage, samtidigt är kvävegödslingen nödvändig för att öka skördarna och
för att få tillräckligt hög kvalitet.
Tillverkningen av handelsgödsel tillsammans med uppvärmningen av växthusen drar energi i form av fossila bränslen. En
omfattande traktoranvändning
leder till relativt hög dieselförbrukning.
För att undvika angrepp av
svamp och insekter används kemiska bekämpningsmedel. För
att få fram ett kilo isbergssallat
används , gram aktiv substans insektsmedel och , gram
aktiv substans svampmedel.
Utan bekämpningsmedel får
man problem med kvaliteten.
Odlingen kräver intensiv
jordbearbetning. Det påverkar
jordstrukturen och mullhalten
negativt.
Så påverkar toxiska ämnen
miljöeffekter jämfört med dem
som användes för några decennier sedan. Men även om giftigheten är lägre är effekterna ändå
oönskade i naturen.Toxiska ämnen kan ge ekologiska effekter när de
hamnar utanför det
område där de sprids
eller är sådana att de
verkar under lång tid.
Det finns olika metoder
att begränsa de negativa effekterna. Ett exempel är sprutfria
kantzoner på åkermarken, som leder till större rapphönsstammar
och ökad insektsfauna. Sprutfria kantzoner minskar även risken för att toxiska ämnen hamnar i näraliggande bäckar och
vattendrag. Säker hantering, biobädd vid rengöring av sprutor
med mera har stor betydelse.
De bekämpningsmedel som
används i Sverige är noga testa-
de av Kemikalieinspektionen.
Reglerna för användning av bekämpningsmedel sätter strikta
gränser för hur lång tid som skall
gå mellan besprutning och konsumtion för att inga spår av bekämpningsmedlen ska finnas
kvar i det vi äter.
Reglerna för användning av
]
0,000
60
40
0,002
0,003
20
0
■■ NH3 ■■ NOx ■■ SOx
bekämpningsmedel och vilka
medel som är tillåtna skiljer mellan olika länder. I många andra
länder används medel som inte
är godkända i Sverige och som
därför kan ingå i en livscykelanalys av ett svenskt livsmedel, till
exempel på grund av import av
foderråvara.
Foto: Lars Ardarve
Växtskyddsmedlen kan lämna spår. För att
undvika rester
av växtskyddsmedel i produkterna finns
strikta regler
för hur lång tid
som ska gå
mellan besprutning och skörd.
När sallaten skördats lagras den i kyllager
och förpackas sedan i en papplåda. I butiken stoppar konsumenten sallaten i en
plastpåse. En del av förpackningarna
återvinns. Jämfört med en liter mjölk kräver ett kilo sallat sex gånger mer förpackningsmaterial.
Förpackningarna bidrar till energiförbrukningen i sallatens livscykel och även
till utsläpp av växthusgaser.
När konsumenten kör hem sallaten går
det åt fossila bränslen (bensin till bilen)
och elenergi till förvaringen.
Butik, konsument,
tillagning
80
Förpackningar 1,8
<0,001
0,002
120
Primärproduktion
0,005
0,001
0,007
0,006
100
0,7
2,1
■■ NH3 ■■ NOx ■■ Kväve (vatten) ■■ Fosfor (vatten) ■■ Övrigt
Förpackningen
......................................................................................................................................................
● Med toxiska ämnen menas
ämnen som är skadliga för miljön.
Den toxiska effekten – giftigheten – varierar. Vissa ämnen orsakar snabb dödlighet hos de
växter eller organismer
som exponeras, medan
andra påverkar först
efter en lång tids exponering.
Det skiljer också
mycket i hur länge ett toxiskt ämne verkar i naturen. En del
ämnen bryts snabbt ned medan
andra verkar under lång tid. Man
talar då om stabila och persistenta (långlivade) ämnen. Sådana ämnen kan lagras i vatten,
mark, växter och djur.
De toxiska ämnen som släpps
ut i samband med livsmedelsproduktion är till största delen
bekämpningsmedel. Enligt Naturvårdsverket har dagens kemiska
bekämpningsmedel begränsade
0,010
0,008
Butik och konsument
Förpackningar
■■ Koldioxid (CO2) ■■ Metan (CH 4) ■■ Lustgas (N2O)
0,015
0,017
Förpackningar
15
80
0,020
1,8
4,8
2,2
© Grön produktion
Vad händer på isbergssallatens
väg från frö till köksbord? I den
här livscykelanalysen studeras
hur mycket ett kilo isbergssallat
färdig att äta påverkar vår miljö.
Eftersom sallaten inte förädlas
är det framför allt odlingen och
förpackningen som belastar miljön. Odlingen av isbergssallat i
Sverige sker främst i Skåne där
0,6
120
Kyllager <0,01
0
0,006
Distribution
50
0,025
Kyllager <0,001
0,64
Butik och konsument
100
0,030
Intransport 0,50
–0,5
0,30
0,96
–0,3
–0,03
2,8
140
3,1
130
gram O2 -ekv / kg isbergssallat
140
0,011
Intransport
0,0
150
0,035
| MATEN & MILJÖN
övergödning: sallat
160
mol H+ / kg isbergssallat
Primärproduktion
0,5
0,69
Förpackningar
1,0
Kyllager 0,01
1,50
Intransport 0,09
1,5
1,3
Kyllager 0,2
0,35
200
Intransport 7,7
0,90
2,0
försurning: sallat
0,040
gram CO2 -ekv / kg isbergssallat
Primärproduktion
2,5
klimatförändring: sallat
100
0,28
1,0
Butik och
konsument
3,0
MJ / kg isbergssallat
Distribution 0,33
3,5
250
Distribution 29
energianvändning: sallat
4,0
Primärproduktion
28
02-10-21 17.20
Distribution 1,9
020820 Maten&miljön E2.2
Hur kan det bli bättre?
En annan växtföljd där isbergssallat inte
förekommer så ofta i växtföljden minskar
trycket av skadegörare.
Minskat svinn skulle minska miljöpåverkan. För att konsumenten ska få ett
kilo sallat måste odlaren idag skörda ,
kilo. Ett halvt kilo blir svinn i butiken och
i hemmet vilket belastar miljön längs hela
kedjan från odling till konsument.
Att byta ut dagens bekämpningsmedel
mot mindre skadliga ger väsentliga förbättringar för naturmiljön.
Liksom många andra frilandsodlade grönsaker kräver sallat bevattning.
02-10-21 17.20
Sidan 30
Det vidgade perspektivet
M
iljöarbetet har tagit ett långt steg från det att man
började bromsa utsläppen från avloppsledningar och
skorstenar. Idag är det produkten – målet för tillverkningen – som står i fokus. Hur mycket påverkar de varor och
tjänster vi köper miljön? Var och på vilket sätt påverkar de,
är frågor vi vill ha svar på.
Vi vill också gärna veta hur mycket avfall de resulterar i
och hur det kan tas om hand.
Livscykelanalyserna i lca Livsmedel ska ge oss ny kunskap och sätta in vanliga livsmedel i ett nytt sammanhang.
Förhoppningen är att göra det lättare att svara på frågor om
hur produktionen kan förbättras, om var en miljöinsats får
störst verkan eller om en viss insats i ett led kan ge positiva
eller negativa effekter i andra.
lca Livsmedel är ett verktyg för alla som arbetar med
produktion och förädling av livsmedel, men också för dem
som till sist ska använda produkterna, konsumenterna.
Resultaten ska ge vidgade perspektiv på hur vi kan bli
bättre på det vi arbetar med i svensk livsmedelsproduktion.
Julia Cæsar och Dagmar Olson i filmen »Vi hemslavinnor« (1942). © Svea Film
020820 Maten&miljön E2.2