Bild 1

LIVSMEDELSSPÅRET
Huskvarna 30 maj 2012
Susanne Lång
AGENDA
 Sverige - det nya matlandet
 Miljöstyrningsrådets kriterier
– Fråga 2
 Möjligheter och utmaningar
– Fråga 3 i hemläxa
Sverige - det nya matlandet
SVER
OFFENTLIG MAT – LIVSMEDELSSTRATEGIN 2012
 Måltid i offentlig sektor
”För att få bättre måltider inom skolan, äldrevården och sjukvården
behövs projekt som förbättrar måltidsupplevelsen och kunskapen om
värdet av bra måltider. Maten inom framför allt sjukvården är ett
område som kräver extra insatser. Projekt som stödjer samverkan
mellan skola och primärproduktion är viktiga. Det är även viktigt med
projekt som stimulerar systematiskt kvalitetsarbete kring
måltidsverksamheten.”
MATLANDET – DEN OFFENTLIGA MATEN
 Mat som serveras inom den offentliga sektorn ska genomsyras av
kvalitet och matglädje
 Öka förutsättningarna för små och medelstora företag att lägga
anbud på marknaden för offentlig upphandling
 Mat ska serveras i en miljö och i en omgivning som är tilltalande
PROJEKTPLAN 2012 (FEBRUARI TILL NOVEMBER)
1. Förstärkt information
2. Samordning
3. Klimatinformation eller miljömervärde
4. Verifiering och uppföljningsfunktion
Miljöanpassad upphandling
FRÅGA 1
 Hur ser ni på er roll i Sverige - det nya matlandet?
 Kan Miljöstyrningsrådet bidra/hjälpa till?
MSR:S LIVSMEDELSSKRITERIER
ÖVERGRIPANDE STATISTISK – FFU SEDAN 2010
Övergripande statistik
70
60
50
40
30
20
10
0
Totalt Miljökrav
Ekologiska krav
Djurskyddskrav
Ja
Förpackningskrav
Nej Ej aktuellt
GMO-krav
Sociala krav
Klimatkrav
DJURSKYDDSKRAV
Djurskyddskrav
35
30
25
20
15
10
5
0
Information om
ursprung
Salmonellafrihet
Antibiotika
Ja
Transport till slakt
Nej
Ej aktuellt
Slaktmetod
Övriga djurskyddskrav
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS LIVSMEDELSKRITERIER
 EU-ekologiskt (834/2007)
 EU-ekologiskt (834/2007) produktion med ytterligare miljö- och
djurskyddskrav (motsvarande KRAV-produktion)

Miljökrav och djurskyddskrav på konventionell produktion
– Samtliga/ett urval/ett fåtal namngivna produkter som ingår i det
offererade sortimentet skall uppfylla kriterierna……
www.msr.se/livmedel
– Olika verifieringscertifieringar och produktionsstandarder…
FRUKT OCH GRÖNT
 Spridning av farliga ämnen vid
odling
 Spridning av övergödande
ämnen vid odling
 Utsläpp av klimatpåverkande
gaser
 Resursutnyttjande genom
användning av
engångsförpackningar
PRODUKTER AV FRUKT OCH GRÖNSAKER
– INFORMATION OM URSPRUNG
» För samtliga icke-sammansatta varor av potatis, rotsaker, grönsaker, baljväxter,
frukt och bär skall skriftlig information kunna lämnas om var varan är odlad och
förädlad.
– EFTERBEHANDLING
» Efterskördsbehandling genom s.k. smartfresh, d.v.s. behandling med
svampmedel eller tillväxtreglerande medel efter skörd får ej ha använts på
äpplen, matpotatis och lök.
FISK OCH SKALDJUR
MSR: s fisklista:
 Bra – ”kan köpas i större
mängd vid upprepade
tillfällen”, t.ex. alaska pollock
 OK – ”bör köpas i mindre
mängder vid enstaka tillfälle”,
t.ex. lax (odlad)
 Avstå – ”bör inte köpas alls vid
något tillfälle”, t.ex.
nordsjötorsk
PRODUKTER AV FISK OCH SKALDJUR
– INFORMATION OM URSPRUNG
 Vildfångade produkter
» Samtliga offererade produkter skall komma från hållbara bestånd
» Fisklistan med rekommendationer på artnivå; Bra, OK, Avstå
 Odlade produkter från vattenbruk:
» EU-ekologisk produktion
» Samtliga offererade produkter skall komma från miljöanpassad produktion
BRÖD, MJÖL OCH GRYN
 Spridning av hälso- och
miljöskadliga ämnen
 Spridning av övergödande
ämnen vid odling
 Utsläpp av klimatpåverkande
gaser i samband med
uppvärmning av växthus
 Tillverkning av mineralgödsel
PRODUKTER AV BRÖD, MJÖL OCH GRYN
– INFORMATION OM URSPRUNG
» För samtliga produkter av mjöl (råg, vete, korn, havre), flingor/gryn (råg, vete,
korn, havre och majs), socker och/eller ris skall skriftlig information vid
förfrågan kunna lämnas om var produkten är odlad och förädlad.
– KADMIUNHALT
» I samtliga produkter av spannmålsråvara (höstvete, råg, korn och havre) skall
halten kadmium ej överstiga 0,08 mg/kg våtvikt. För vårvete ska halten
kadmium ej överstiga 0,1 mg/kg våtvikt.
» Med våtvikt avses 12 % vattenhalt efter torkning. Gränsvärdet baseras på reglerna för
standarden för integrerad produktion (IP).
KAFFE, TE OCH KAKAO
 Bevara den biologiska mångfalden
 Bevarad jordkvalitet
 Miljöanpassad användning av mineralgödsel
 Effektiv och uthållig bevattning
 Krav på utsläpp till mark och vatten
 Sociala krav
PRODUKTER AV KAFFE FRÅN ETISK PRODUKTION
–
HÅLLBAR ETISK PRODUKTION
Produkter som ingår i det offererade sortimentet av kaffe skall uppfylla
produktionsregler enligt de åtta kärnkonventioner* som identifierats av
ILO, International Labour Organisation.
» Säkerställer att grundläggande, arbetsrättsliga villkor erbjuds arbetstagarna. Se Vägledning
för sociala och etiska krav i offentlig upphandling,
www.msr.se/sv/Informationsmaterial/Vagledningar/Upphandling/
ANIMALISKA LIVSMEDEL
 Kyckling
 Nötkött
 Naturbeteskött
 Griskött
 Lamm
 Mjölk
 Ägg
 Gemensamma djurskyddskrav
KÖTTPRODUKTER - GEMENSAMMA KRITERIER
–
INFORMATION OM URSPRUNG
»
–
För produkter av en köttråvara ska skriftlig information kunna lämnas vid
förfrågan om i vilket land djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat.
SALMONELLAFRIHET
»
–
Samtliga levererade produkter ska vara fria från samtliga salmonella serotyper.
ANTIBIOTIKA
»
–
Antibiotika får användas endast efter ordination av veterinär och när det är
veterinärmedicinskt motiverat.
TRANSPORT AV DJUR TILL SLAKT (EJ ÄGG OCH MJÖLK)
»
–
Djuret har transporterats max 8 timmar till slakt eller max 12 timmar nattetid för
fjäderfä.
SLAKTMETOD (EJ ÄGG OCH MJÖLK)
»
Djuret är helt bedövat när avblodning sker.
STÄLLDA KRAV SKA KUNNA VERIFIERAS
Certifierings- och produktionsstandarder
»
EU-ekologisk, KRAV-ekologisk
»
IP Sigill, Antonius certifiering, North trade certifiering
»
IP Sigill, Global-gap
»
MSC (Marine stewardship council), ASC (Aquaculture stewardship council)
»
Rainforest Alliance, Utz Certified, Fairtrade
»
eller likvärdiga produktions- eller kontrollsystem uppfylls
DISKUSSIONSFRÅGOR
 Vilka miljöaspekter/krav är viktiga för er?
Finns politiska beslut, andel ekologiskt o.s.v.
 Hur kan du i din roll påverka arbetet och organisationen för att nå
era mål?
 Vilka slags krav ställer ni idag?
Använder ni Miljöstyrningsrådets krav? Varför/varför inte?
 Hur tycker ni att er uppföljning ska bedrivas?
RÄTTSUTVECKLINGEN
FALLEN SIGTUNA OCH RÄTTVIK
 Sigtuna kriterier
– antibiotika endast när det är
veterinärmedicinskt motiverat
– transport max 8 timmar till slakt
– bedövning när avblodning sker
 Rättvik kriterier
– antibiotika endast när det är
veterinärmedicinskt motiverat
– transport max 8 timmar till slakt
– bedövning när avblodning sker
– ursprung
– salmonella
– Gris: Strö och golvyta
– Höns: Inredda burar och
förbud mot näbbtrimning
– Mjölk: betessäsong
KAMMARRÄTTSDOM SIGTUNA
 Inget generellt förbud att vid upphandling ställa längre gående krav än
tillämplig unionslagstiftning, oavsett om reglering är harmoniserad eller ej
 Upphandlande myndighet har stor frihet att ställa upp krav på produktens
egenskaper, t.ex. djurskyddshänsyn, som en del av miljöhänsynen
 Kraven anses motiverade av djurskyddshänsyn och har koppling till de
aktuella produkterna
 Part som ansöker om prövning har bevisbördan för att ett krav är otillåtet
 Kommun inte skyldig att vid utvärdering kontrollera att uppgifter stämmer
när omständigheterna inte ger anledning att ifrågasätta detta
 Alla tre i rätten anser att kommunen har möjlighet att kontrollera att
kraven uppfylls
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS STÄLLNING
 Djurskyddskrav är en typ av miljökrav
 Kunden har rätt att efterfråga produkter där djurens välmående
efterfrågas
 Miljöstyrningsrådets krav är proportionerliga och går att följa upp
Möjligheter och utmaningar
UPPHANDLINGSPROCESSEN – EN OMFATTANDE
ORGANISATIONSPROCESS
UPPFÖLJNING I HELA ORGANISATIONEN
Inkludera flera internt
Upphandlingsfunktionen:
 Avstämningsmöten, statistik, siffror och beställningsinstruktioner
Beställningsfunktionen:
 Beställningsrutiner, tekniskt stöd och morötter för gott resultat
Ekonomiavdelningen:
 Bokföring, internkontroll och leverantörsreskontra
FRÄMJA KONKURRENSEN MED HJÄLP AV LOU
Möjliggör för samtliga marknadsaktörer att lägga anbud:
 Tydliggör kommunens mål i behovsanalysen
– Livsmedel eller måltidstjänster
 Dela på anbuden enligt marknadsanalysen
 Följ upp
Förbered förbättrad konkurrens genom att:
 Utbilda upphandlare/beställare att minska miljöpåverkan
 Utbilda leverantörer/producenter att lägga anbud
 Informera om kommande upphandlingar
 Bered och lös logistikfrågan
 Arbeta långsiktigt med strategin och ”acceptera kostnaden”
Jämförelse gram CO2 ekv / kg produkt
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
Ky
ck
li n
g
ri s
G
öt
kö
tt
N
M
jö
lk
Sa
l la
t
Po
ta
tis
0
Br
öd
LIVSMEDEL HAR OLIKA
KLIMATPÅVERKAN
GRAM CO2-EKV/KG PRODUKT I OLIKA FASER
Nötkött
Primärproduktion
Intransport
Slakteri
Förpackningar
Distribution
Butik, konsument, tillagning
Griskött
Primärproduktion
Intransport
Slakteri
Förpackningar
Kycklingkött
Distribution
Butik, konsument, tillagning
Primärproduktion
Intransport
Slakteri
Förpackningar
Distribution
Butik, konsument, tillagning
GRAM CO2-EKV/KG PRODUKT I OLIKA FASER
Mjölk
Sallat
Primärproduktion
Intransport
Kyllager
Förpackningar
Distribution
Butik, konsument, tillagning
Primärproduktion
Intransport
Mejeri
Hamburgerbröd
Förpackningar
Distribution
Butik, konsument
Potatis
Primärproduktion mjöl
Primärproduktion övriga råvaror
Bageri
Förpackningar
Distribution
Butik, konsument, tillagning
Primärproduktion
Intransport
Packeri
Förpackningar
Distribution
Butik, konsument, tillagning
Klimatpåverkan skolmåltider
3
kg CO2-ekvivalenter/portion
2,5
2
1,5
1
0,5
standardrätt
alternativ rätt
0
SAMORDNAD DISTRIBUTION
 Innebär att transporter och samlastningstjänst (t.ex. i egen central
omlastningscentral) upphandlas separat vilket ger större möjligheter
att ställa krav
 Fördelar:
–
–
–
–
–
Högre fyllnadsgrad
Bättre arbetsmiljö med färre leveranser
Högre trafiksäkerhet
Skapar större konkurrensmöjligheter för SME
Miljökrav kan ställas lättare
 Nackdelar:
– Bygger på logistikutredning om egna förutsättningar
– Fler komplexa upphandlingar
– Mer internt informationsarbete
GODA EXEMPEL
 Borlänge
 Halmstad
 Katrineholm
 Nacka
 Uppsala
 Växjö
 Värnamo
FUNDERA PÅ INFÖR FRAMTIDEN
 Skapa den ”ultimata” livsmedelsupphandlingen
– Vilken målbild vill vi ha – resultatet
– Har vi organisationen för det?
– Vilka delområden måste vi se över?
– Vad kan vi börja med redan idag?
– Är det något vi ska förändra för att nå dit?
MILJÖSTYRNINGSRÅDET JOBBAR PÅ…
 Enligt handlingsplanen
– Stödja i att ställa miljö- och djurskyddskrav
 Enligt Matlandet-visionen
– Stödja i att ”ställa rätts sorts krav”
 Enligt önskemål
– Många vill ställa – och att det ställs - djurskyddskrav
– Finns även stöd för beställningsarbetet
 Ställ krav – annars kan inget krävas…
VID YTTERLIGARE FRÅGOR: KONTAKTA MONICA SIHLÉN, [email protected]