FAMILJEVÅLD

FAMILJEVÅLD
FYSISKA, PSYKISKA OCH SEXUELLA ÖVERGREPP
Denna handläggningsrutin avser socialtjänsten, sjukvården, polisen och andra berörda myndigheter i Värmland när det gäller samarbete, handläggning
och behandling i familjevåldsärende. Under revideringsarbetet har Länsgruppen mot familjevåld i Värmland grundat sina resonemang utifrån WHO: s
definition av begreppet våld. Skälet till detta är att inte olika myndigheters
begrepp för det som är denna rutins fokus ska försvåra den samsyn på problematiken som är nödvändig för en effektiv samverkan.
FAMILJEVÅLD
FYSISKA, PSYKISKA OCH
SEXUELLA ÖVERGREPP
FAMILJEVÅLD
FYSISKA, PSYKISKA OCH
SEXUELLA ÖVERGREPP
LÄNSGRUPPEN MOT FAMILJEVÅLD
VÄRMLANDS LÄN
Landstinget
Polismyndigheten
Åklagarmyndigheten
Länsstyrelsen
Länets kommuner
Vägledande rutiner för socialtjänsten, sjukvården, polisen och andra berörda myndigheter när det gäller samarbete, handläggning och behandling i familjevåldsärenden. Omarbetad i februari 2007.
I Länsgruppen mot familjevåld ingår
representanter från
Landstinget i Värmland
Polismyndigheten Värmland
Åklagarkammaren
Socialtjänsten
Länsstyrelsen
Redaktion:
Se kontaktuppgifterna sid. 40-42
Fler exemplar av rapporten kan laddas ner från
www.liv.se
www.s.lst.se
samt från kommunernas hemsidor
Grafisk form
Christer Carlmark
Forskning och folkhälsa
Utvecklingstaben
Landstinget i Värmland
Omslag
Elever vid Sundsta/Älvkullegymnasiet
Tryckt hos Tryckeri Knappen AB 2007
Innehållsförteckning
Gemensamma definitioner och grundprinciper.......................... 4
WHO definition av våld................................................................................................4
Olika beskrivningar och infalllsvinklar på familjevåld.........................................5
Myndigheternas gemensamma grundprinciper i yrkesutövningen.................6
Flödesschema.................................................................................................................8
Myndigheternas olika ansvar och uppgifter –avser våld mot barn............... 10
Myndigheternas olika ansvar och uppgifter –avser våld mot kvinnor......... 11
Myndigheternas respektive handläggning..................................13
Polis och åklagares handläggning av familjevåldsärende.............................. 13
Socialtjänstens handläggning av familjevåldsärende..................................... 18
Sjukvårdens rutiner för Landstingets verksamheter.......................................... 28
Andra myndigheters handläggning av familjevåldsärende........................... 36
Kontakter och adresser i länet...........................................................40
Gemensamma grundprinciper
och definitioner
Denna handläggningsrutin avser socialtjänsten, sjukvården, polisen och andra berörda myndigheter i Värmland när det gäller samarbete, handläggning
och behandling i familjevåldsärende.
När myndigheterna samverkar vid ärenden som rör våld inom familjer o/e
relationer innebär det att;
• Vi samordnar våra åtgärder i inledningsskedet så att respektive myndighet inte hindrar eller försvårar andra myndigheters utredningar
• Vi använder dessa vägledande rutiner för att underlätta för personal i
respektive myndighet att i sitt tjänsteutövande hålla fokus på de barn,
kvinnor/män som utsätts för våld inom familjer o/e relationer.
Handläggningsrutinen reviderades april 2001 av Länsgruppen mot familjevåld i Värmland och omarbetades och uppdaterades i februari 2007. Denna
rutin ersätter tidigare rutiner
WHO definition av våld
Under revideringsarbetet har Länsgruppen mot familjevåld i Värmland grundat sina resonemang utifrån WHO: s definition av begreppet våld. Skälet till
detta är att inte olika myndigheters begrepp för det som är denna rutins
fokus ska försvåra den samsyn på problematiken som är nödvändig för en
effektiv samverkan.
att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka
mot sin egen person, mot en annan människa, en grupp människor, en gemenskap eller ett samhälle, med följd eller tämligen
sannolik följd att någon dör eller att det uppstår kroppsskada,
psykisk skada, skador i den känslomässiga utvecklingen eller
funktionshinder
(World report on violence and health 2002).
WHO har utvecklat en så kallad typologi över våldet. Typologin gör det
lättare se gemensamma särdrag och kopplingar mellan olika typer av våld.
Figuren bygger på definitionen av våld.
Figur över Våldets typologi enligt WHO
Våldet kan riktas mot den egna personen, till exempel självskadande beteende som att skära sig själv. Självmordsbeteende är ett annat exempel.
Våldet kan riktas mot andra personer inom familjekretsen eller ”ute på stan”.
Till exempel våld mot kvinnor, övergrepp på barn, våld mot äldre, det vi
benämner krogvåld, rån och överfall på okända. Våldet kan också riktas mot
grupper eller hela samhällen. Krigen och folkmorden i Vietnam, Kambodja,
Rwanda, Balkan och i Irak är några påminnelser om våld mot grupper och
samhällen som ägt rum efter andra världskriget.
Olika beskrivningar och infallsvinklar
på familjevåld
För den typ av våld som är i fokus i denna rutin används idag många begrepp;
Begreppet familjevåld innefattar allt våld som kan inträffa inom familjen.
Det omfattar kvinnomisshandel, våld mot partner, barnmisshandel och hot
samt även våld mellan olika familjemedlemmar dvs. våld mot äldre eller föräldrar. Våld kan även pågå mellan syskon.
Med ”kvinnomisshandel” avses en process där en kvinna utsätts för upprepat fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av en man som hon har eller har
haft en intim relation med. Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter
ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller
försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Med barn avses varje
människa under 18 år. Barn som far illa är ett samlingsbegrepp som brukar
användas för barn som utsätts för olika former av omsorgssvikt i familjen.
Det kan gälla fysisk eller psykisk misshandel, det kan vara sexuella övergrepp,
bristande omsorg eller vanvård. Begreppet ”barn som far illa” betonar den
psykosociala miljön och att missförhållandena i närmiljön gör att barnen
inte får sina grundläggande behov tillgodosedda. Begreppet ”barn som far
illa” är därför relevant att använda även om barn som växer upp i familjer där
mamma misshandlas av sin man. Det är alltså viktigt att se till samband och
kopplingar mellan olika begrepp. Till exempel måste kvinnomisshandel och
barnmisshandel relateras till varandra och de kan egentligen inte diskuteras
var för sig.
Inom rättsväsendet och polismyndigheten används ofta begreppen våld i
nära relationer (eng. intimate partner violence) och relationsvåld. Våld i nära
relationer relateras vanligtvis till relationer mellan kvinnor och män men
förekommer även i samkönade relationer.
Det finns två begrepp som utgår från maktfördelningen mellan könen, om
över- och underordning mellan män och kvinnor. I Sverige talar vi om ”sexualiserat våld” vilket täcker mäns övergrepp mot kvinnor både på individnivå
och på strukturell nivå; misshandel, våldtäkt, sexuella trakasserier och prostitution men också sexuella övergrepp mot barn. Ett annat begrepp som
används allt oftare är ”mäns våld mot kvinnor”.
Myndigheternas gemensamma grundprinciper
i yrkesutövningen
Grundprinciperna för oss som i vår yrkesutövning kommer i kontakt med
barnmisshandel, sexuella övergrepp mot barn och ungdom, hot och våld
mot kvinnor eller som möter barn/unga som upplever våld i familjen ska
vara att
•
•
•
•
•
•
Skydda barnet, skydda offren från ytterligare övergrepp, påtryckningar
och repressalier.
Skona våldsutsatta från att känna myndigheternas agerande som en bestraffning eller misstroende.
Medverka till att respektive myndighets utredning blir så snabb och
skonsam som möjligt för alla i familjen.
Tillerkänna våldsutsatta rättsskydd av ansvariga myndigheter.
Erbjuda barnet och dess familj vård och behandling för fysiska och psykiska skador.
Bereda offren och deras familjer vård och behandling för fysiska och
psykiska skador och följdverkningar
Flödesschema
Barn/Ungdom
Om
anmälan
inkommer
Om
anmälan
inkommer
Till
POLISEN
Till
SOCIALTJÄNSTEN
SAMRÅD följande kan ingå
Socialtjänsten
Polisen
Åklagaren
Barnkliniken
BUP
Vuxenpsyk
Förundersökning
Socialnämdens
förhandsbedömning har barnets behov av
omedelbart skydd?
Krisstöd
Läkarundersökning
Socialtjänstens
utredning ev.
omedelbart
omhändertagande
enligt LVU
Beslut i
åtalsfråga
Ev rättegång
Behandling
av barn och
familj
Stödinsatser
enl.SoL.
ev. ansökan om
vård enligt LVU
Samråd med
åklagare
Flödesschema
Vuxna
Om
anmälan
inkommer
Om
anmälan
inkommer
Till
POLISEN
Till
SOCIALTJÄNSTEN
SAMRÅD följande kan ingå
Socialtjänsten
Polisen
Åklagaren
Barnkliniken
BUP
Vuxenpsyk
Förundersökning
Beslut i
åtalsfråga
Hälso- och sjukvård
Läkarundersökning
akutmott. gyn. mott.
vårdcentral
Krisstöd enl. HSL
Stöd och
behandlingsinsatser enl.
HSL
Samråd med
åklagare
Socialnämdens
förhandsbedömning har barnets behov av
omedelbart skydd?
Frivilligorganisationers
Krisstöd
Socialtjänstens
utredning vuxen
Krisstöd enl. SoL.
Skyddat boende
Ekonomiskt bistånd
Stöd- och
behandlingsinsatser
enl.SoL.
Ev rättegång
Myndigheternas olika ansvar och uppgifter
– avser våld mot barn
I allt samråd ska barnets behov av skydd och stöd vara i centrum. Förutsättningen för en fungerande samverkan är att vars och ens yrkesroll och ansvar
är tydlig och att man hyser respekt för varandras kompetens.
Socialnämndens uppgifter
•
•
•
•
•
•
•
Inleda utredning enligt 11 kap. 1 § SoL.
Bedöma och tillgodose barnets behov av omedelbart skydd och stöd.
Tillgodose barnets behov av skydd och stöd mer långsiktigt.
Ta ställning till om polisanmälan ska göras.
Samordna arbetet med andra myndigheter.
Stödja familjen som helhet under utredningstiden och mer långsiktigt.
Bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga och barnets behov av insatser.
Åklagarens uppgifter
•
•
•
•
•
•
Värdera misstanken och besluta om en förundersökning ska inledas.
Vid behov ansöka hos tingsrätten om särskild företrädare för barn eller
målsägandebiträde.
Bestämma hur förundersökningen skall bedrivas och vilka gärningar
som skall utredas.
Vid behov besluta om rättsmedicinsk undersökning, respektive begära
rättsintyg.
Besluta i åtalsfrågan.
Driva processen i domstol.
Polisens uppgifter
•
•
•
•
Planera och genomföra förhör och andra utredningsåtgärder.
Samla bevismaterial.
Kontakt med socialförvaltningen.
Initiera målsägandebiträde/särskild företrädare.
Hälso- och sjukvårdens uppgifter
•
•
•
10
Utreda barnets somatiska status samt bedöma förekomsten av skador
och behovet av behandling.
Utreda och bedöma barnets psykiatriska symtom och eventuella
ohälsa.
Bedöma och tillgodose barnets behov av krisbearbetning och psykotera-
•
peutisk/psykologisk insats.
Bedöma och tillgodose de vuxnas behov av krisbearbetning och annan
behandling.
Rättsläkares uppgift
•
På begäran av förundersökningsledare utföra rättsmedicinsk undersökning och utfärda rättsmedicinska utlåtanden.
Myndigheternas olika ansvar och uppgifter–
avser våld mot kvinnor/partners i
samkönade relationer
I allt samråd ska den våldsutsatte behov av skydd och stöd vara i centrum.
Förutsättningen för en fungerande samverkan är att vars och ens yrkesroll
och ansvar är tydlig och att man hyser respekt för varandras kompetens.
Socialnämndens uppgifter
•
•
•
•
•
•
Inleda utredning enligt 11 kap. 1 § SoL.
Bedöma och tillgodose den våldsutsattes behov av omedelbart skydd
och stöd.
Tillgodose den våldsutsattes behov av skydd och stöd mer långsiktigt.
Stödja den våldsutsatte i och samordna kontakter med andra myndigheter.
Hjälp till skyddat boende och ekonomiskt bistånd vid behov.
Information och avlastning till anhöriga.
Åklagarens uppgifter
•
•
•
•
•
Värdera misstanken och besluta om en förundersökning ska inledas.
Bestämma hur förundersökningen skall bedrivas och vilka gärningar
som skall utredas.
Vid behov besluta om rättsmedicinsk undersökning, respektive begära
rättsintyg.
Besluta i åtalsfrågan.
Driva processen i domstol.
Polisens uppgifter
•
•
Planera och genomföra förhör med målsägande och vittnen.
Samla bevismaterial.
11
•
•
•
•
•
Informera om processens gång.
Initiera målsägandebiträde.
Informera om andra stödverksamheter som finns.
Informera om olika möjligheter till skydd.
Bedöma risk för upprepat våld.
Hälso- och sjukvårdens uppgifter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
12
Upptäcka och identifiera våld.
Medicinskt omhändertagande, behandling.
Dokumentera.
Uppmuntra till polisanmälan.
Utfärda rättsintyg på begäran av polis, åklagare.
Anmälningsplikt – barn som far illa.
Riskbedömning.
Uppföljning psykosocialt behandlingsarbete.
Samverkan; socialtjänst, polis, målsägarbiträde, kvinnojour, brottsofferjour.
Myndigheternas respektive
ansvar och handläggning
Polis och åklagares handläggning av familjevåldsärende
Anmälan och polisförhör med vuxna målsägande
Polisanmälan kan göras antingen av en målsägande, av någon utomstående
eller av myndighet.
Misshandel, olaga hot och sexuella övergrepp faller under allmänt åtal. Det
innebär att en anmälan inte kan ”tas tillbaka”.
Förundersökning skall inledas om det finns anledning att anta att någon
utsatts för t ex misshandel och/eller våldtäkt .
Om polisen kallas till ett lägenhetsbråk och upptäcker att t ex en kvinna
misshandlats, skall anmälan upprättas om misshandel, även om kvinnan inte
vill göra någon anmälan - se lägenheten som den brottsplats den är.
Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal kan målsägande begära överprövning hos Åklagarmyndigheten. Ofta vill en målsägande som utsatts för relationsvåld efter en tid ta tillbaka sin anmälan. Detta har i princip inte någon
inverkan på polisens och åklagarens fortsatta handläggning av ärendet. Det
blir dock svårare med bevisningen.
Polisförhör med barn
I förundersökningskungörelsen finns regler om ”Förhör med barn”.
17 § Förhör med någon som är under 18 år och som är misstänkt för
brott, målsägande eller vittne, skall planeras och verkställas så att det inte
uppkommer fara för att den som förhörs tar skada. Särskild varsamhet
bör iakttas om förhöret rör sexuallivet. Det bör noga tillses att uppseende inte väcks kring förhöret. Detta får inte göras mera ingående än
omständigheterna kräver. Förhör får inte äga rum fler gånger än som är
nödvändigt med hänsyn till utredningens art och barnets bästa.
13
18 § Förhör med någon som är under 18 år bör hållas av en person
med särskild kompetens för uppgiften.
19 § Är utsaga av barn av avgörande betydelse för utredningen, bör,
om det finnes vara av vikt med hänsyn till barnets ålder och utveckling
samt brottets beskaffenhet, någon som äger särskild sakkunskap i barneller förhörspsykologi biträda vid förhöret eller yttra sig angående värdet
av barnets utsaga.
Vid förhöret kanske barnet lämnar mycket knapphändiga uppgifter eller inga
alls. Det kan i dessa fall bli svårt för åklagaren att ta ställning till eventuella
tvångsåtgärder mot en misstänkt. Har övergreppet skett inom familjen kan
det vara direkt olämpligt att någon anförvant är närvarande vid förhöret. Ju
närmare relationen är mellan barnet och den misstänkte desto svårare och
känsligare är det för barnet att berätta. Lojaliteten mot familjen, skuldkänslor eller rädsla kan medföra att barnet får svårt eller inte vågar berätta. Även
när ett övergrepp skett utom familjen kan en anförvants närvaro ha en hämmande inverkan på barnets förmåga att berätta.
Regeln är att förhöret skall spelas in på video för att åklagaren skall kunna
åberopa detta som bevisning i domstol i de fall barnet är för litet att personligen närvara vid en rättegång, vanligen om barnet är under 15 år.
Den misstänkte och dennes offentliga försvarare har alltid rätt att innan åtal
väcks ta del av videoförhöret och genom förhörsledaren ställa kompletterande frågor.
Val av plats för förhöret får avgöras från fall till fall. Man skall försöka välja
en så lugn, neutral och störningsfri miljö som möjligt där barnet kan känna
sig tryggt.
Polisförhör med andra personer
I vissa fall kan det i inledningsskedet av förundersökningen vara angeläget
att höra daghemspersonal, skolkurator, skolsköterska, lärare etc. Detta för att
polismyndigheten eller åklagaren skall få ett bredare underlag för sin bedömning av ärendets art.
14
Polisförhör med den misstänkte
Offentlig försvarare skall på begäran förordnas för den som är anhållen eller
häktad eller misstänkt för brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än
fängelse i sex månader samt i vissa andra fall.
Socialförvaltningen bör underrättas av polis/åklagare när misstänkt friges
i samband med förhör eller häktningsförhandling - helst innan den misstänkte friges.
Husrannsakan och teknisk undersökning
Vid husrannsakan eftersöks föremål som kan tänkas ha betydelse för utredningen och som kan åberopas som bevis.
Teknisk undersökning utförs av polisens tekniska rotel och kan bli aktuell
när den misstänkte vidtagit speciella arrangemang, t.ex. i hemmet eller i andra utrymmen som kan sättas i samband med övergreppen.
Rättsmedicinsk undersökning vid brottsutredning
Endast polis/åklagare eller domstol kan vara upp uppdragsgivare när det gäller rättsmedicinsk utredning.
Läkarundersökning vid misstanke om brott finns särskilt reglerat i 28 kap
RB när det gäller en misstänkt. Beslut om läkarundersökning av misstänkt
(kroppsbesiktning) fattas av förundersökningsledaren, rätten eller vid fara i
dröjsmål av polisman.
Läkarundersökning av en målsägande kan endast genomföras efter samtycke
från målsäganden eller om det gäller barn av vårdnadshavare eller särskild
företrädare. Polismyndigheten eller åklagare kan således aldrig besluta om
läkarundersökning av målsägande/brottsoffer.
I de fall vårdnadshavarna är med och inte motsätter sig undersökningen eller
om det på annat sätt står klart att så är fallet och gäller det ett mindre barn,
föreligger i princip inga formella problem att genomföra undersökningen.
Är det fråga om ett barn som nått en sådan ålder och mognad att dess egen
vilja bör respekteras skall barnets uppfattning beaktas. Från tolv års ålder kan
barn i princip sägas ha nått en sådan mognad att deras vilja bör respekteras.
Observera dock att socialtjänstens beslut om omedelbart omhändertagande
15
enligt LVU är avhängigt av att de förutsättningar som anges i lagen är uppfyllda. Som påtalats tidigare bör samråd mellan polisen och socialtjänsten
ske, så att den rättsmedicinska utredningen och den medicinska utredningen, som socialtjänsten behöver, kan ske samtidigt.
BESÖKSFÖRBUD
Besöksförbud skall i första hand avse förbud att besöka eller på annat sätt
ta kontakt med en annan person eller att följa efter denne. Om ett sådant
förbud inte är tillräckligt, kan ett utvidgat besöksförbud meddelas. Utvidgat besöksförbud innebär förbud att uppehålla sig i närheten av den andra
personens bostad eller arbetsplats eller något annat ställe där den personen
brukar vistas.
Besöksförbud får meddelas för högst ett år, men kan förlängas med högst
ett år i taget. Det finns också möjlighet att meddela besöksförbud avseende
gemensam bostad. Ett sådant får inte gälla längre än 30 dagar men kan förlängas med högst sju dygn i taget. Besöksförbud meddelas av åklagaren.
MÅLSÄGANDEBITRÄDE
I lagen (1988:60) om målsägandebiträde regleras målsägandens rätt till biträde under förundersökning och rättegång. Beslut om förordnande av målsägandebiträde fattas av rätten. Biträde skall förordnas i följande fall:
.
2.
.
16
i mål enligt 6 kap brottsbalken om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde.
i mål enligt 3 eller 4 kap brottsbalken på vilket fängelse kan följa, eller
brottenligt 8 kap 5 eller 6 § eller försök, förberedelse och stämpling till
sådant brott om det med hänsyn till målsägandens personliga relation
till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att målsäganden har behov av biträde.
annat brott enligt brottsbalken, på vilket fängelse kan följa, om det med
hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av sådant biträde.
Målsägandebiträdet skall tillvarata målsägandens intressen i målet och lämna
stöd och hjälp åt målsäganden. Det ankommer på åklagaren att ta reda på
om målsäganden önskar biträde och att i sådant fall hos rätten begära att
målsägandebiträde förordnas. Målsägandebiträdet har rätt att närvara vid
alla förhör som hålls med målsäganden och att därvid ställa kompletterande
frågor. Någon ovillkorlig rätt att närvara vid övriga förhör under förundersökningen finns inte.
SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN
1§ När det finns anledning att anta att ett brott som kan föranleda
fängelse har begåtts mot någon som är under 18 år, skall en särskild
företrädare förordnas för barnet om
.
2.
en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet, eller
det kan befaras att en vårdnadshavare på grund av sitt förhållande till
den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta till vara barnets
rätt.
Syftet med lagen är att stärka möjligheterna att ta till vara barnets rätt när en
vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande
till misstänks för brott mot barnet. Lagen syftar till att förbättra förutsättningarna för att utreda sådana brottsmisstankar. Den syftar därmed också
till att förebygga att övergrepp mot barnet fortsätter. Till särskild företrädare
skall förordnas en advokat, en biträdande jurist på en advokatbyrå eller någon annan. Endast den som uppfyller särskilda krav på lämplighet får förordnas. En ansökan om förordnande skall göras av åklagaren hos tingsrätten.
SKADESTÅNDSANSPRÅK
Målsägande som utsatts för brott har rätt till skadestånd. Målsägandens talan
förs av målsägandebiträdet eller särskilda företrädaren. Även åklagaren har en
skyldighet att föra skadeståndstalan. Brottsoffermyndigheten kan hjälpa till
att ombesörja att det utdömda skadeståndet kommer målsäganden till del.
Innan brottsskadeersättning begärs av Brottsoffermyndigheten skall kravet
ha riktats mot den som dömts för brottet. Saknar denne betalningsförmåga
skall man vända sig till sitt försäkringsbolag och kontrollera om hem- eller
17
olycksfallsförsäkring täcker skadan till följd av brottet. Försäkring kan också
finnas hos arbetsgivare eller via facket om den skadelidande är vuxen.
Socialtjänstens handläggning av
familjevåldsärende
Socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor
Från och med den 1 juli 1998 har socialtjänstens ansvar för våldsutsatta
kvinnor klargjorts i en ny paragraf i socialtjänstlagen (5:11 § SoL). Socialnämndens ansvar utökades 2001 till att även omfatta brottsoffer och deras
anhöriga.
I prop.2006/07:38 föreslår regeringen en lagändring som innebär att det
fortsättningsvis ingår i socialnämndens uppgifter att verka för att den som
utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden
skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller
andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. (5:11 § SoL). Om propositionen tas av riksdagen träder
denna lagändring i kraft 1 juli 2007.
Det är viktigt att socialtjänsten är lyhörd för vad kvinnor som befinner sig
i en misshandelssituation kan vara i behov av. Många gånger vet inte kvinnan själv om vilka möjligheter hon har att få stöd och hjälp. Socialtjänsten
måste därför aktivt erbjuda hjälp av olika slag. I socialtjänstens ansvar ligger
också att själv ta initiativet till kontakter med en kvinna om nämnden får
kännedom om att en misshandelssituation föreligger. Detta kan bli känt för
socialnämnden t.ex. efter ett polisingripande om det finns minderåriga barn
i hemmet eller om polisen anmäler att det förekommer misshandel i ett hem.
Samtidigt är det naturligtvis av yttersta vikt att socialnämnden är försiktig
vid sådana kontakter så att inte kvinnans situation förvärras ytterligare.
En kvinna som utsätts för misshandel är i behov av hjälp och stöd enligt
bestämmelserna om rätten till bistånd i 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Socialtjänsten har enligt 3 kapitlet 5 § i samma lag ett samordningsansvar i dessa
ärenden.
18
Då kvinnomisshandel konstaterats eller misstänks bör eventuella hemmavarande barns situation alltid utredas. Barn i familjer där misshandel sker blir
ofta bortglömda, då föräldrarnas problem är så akuta och dominerande.
Våldsutsatt kvinna - anmälningsskyldighet till socialnämnden
Sjukvården kan med stöd av 14:2 § sekretesslagen polisanmäla misstanke om
brott mot myndiga personer om straffet för brottet är fängelse i minst två år,
exempelvis dråp, våldtäkt och försök till detta. Enligt 3 § polislagen skall polisen snarast underrätta socialnämnden om förhållanden som bör föranleda
åtgärd av socialtjänsten. I motsats till vad som gäller inom socialtjänsten och
sjukvården får polis och åklagare använda den så kallade generalklausulen
i 14:3 § sekretesslagen. Den innebär att sekretessbelagd uppgift får lämnas
till myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har
företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Sammantaget gör
detta att polis och åklagare praktiskt taget alltid har möjlighet att underrätta
socialtjänsten om ett inträffat kvinnomisshandelsfall även om kvinnan inte
lämnar sitt samtycke. Ett samtycke från kvinnan ger alltid socialtjänsten rätt
att anmäla misshandeln och våldtäkt till polis eller åklagare.
Dessutom kan socialnämnden polisanmäla kvinnomisshandel om brottet
hindrar socialnämndens verksamhet(12 :10 § SoL samt 1:5 Sekrl). Bestämmelsen kan exempelvis vara tillämplig om en utebliven anmälan skulle leda
till svåra sociala skadeverkningar för den misshandlade kvinnan eller hennes
familj. En sådan anmälan måste föregås av en mycket omsorgsfull prövning.
Av samma paragraf framgår att socialtjänsten kan polisanmäla misstanke om
brott mot myndiga personer om lägsta straffet för brottet är fängelse i minst
två år, exempelvis dråp, våldtäkt och försök till detta.
Socialnämndens utredning och insats till våldsutsatt kvinna
Samråd mellan myndigheter kan endast ske med den våldsutsatta kvinnans
medgivande. Oberoende av polisens och åklagarens utredning har socialnämnden ett eget utredningsansvar.
Kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp kan
ha upprepade behov av akut bistånd från socialnämnden. Ofta är en del i
behovet ekonomiskt och kan gälla t.ex. oplanerade och brådskande utgifter
för vardagliga behov. I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd
(SOSFS 2003:5) ges exempel på då det kan finnas skäl att beräkna kostnader
till en högre nivå än riksnormen.
19
Socialnämndens ansvar för barn och unga som far illa
I 5:1 SoL finns särskilda bestämmelser om socialnämndens ansvar för barn
och unga. Socialnämnden ska i nära samarbete med hemmen sörja för att
barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det stöd och det
skydd som de behöver och, om med hänsyn till den unges bästa motiverar
det, vård och fostran utanför det egna hemmet. Det är således socialnämnden som har det yttersta ansvaret för barns välfärd när ordinarie vårdnadshavare av något skäl sviktar i sina uppgifter. Den 1 juli 2003 infördes i 5:1a
§ SoL en bestämmelse om att socialnämnden i frågor som rör barn som far
illa eller riskerar att fara illa ska samverka med samhällsorgan, organisationer
och andra som berörs. Socialnämndens ansvar för barn kommer också till
utryck i 1:2 SoL där det framgår att när åtgärder rör barn ska särskilt beaktas
vad hänsynen till barnets bästa kräver. Barnperspektivet står ibland i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Barn kan inte ses isolerade från sina
föräldrar och föräldrar kan inte ses isolerade från sina barn. Att de vuxna får
bästa möjliga stöd genom socialnämnden ligger också i barnets intresse. Vid
en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste dock barnets intresse
ha företräde.
Barn som brottsoffer
Barn som bevittnar och upplever våld i nära relation är våldsutsatta. I
prop.2006/07:38 föreslår regeringen en lagändring som innebär att det
fortsättningsvis ingår i socialnämndens uppgifter att verka för att den som
utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden
skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp
av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd
och hjälp. (5:11 § SoL) Om propositionen tas av riksdagen träder denna
lagändring i kraft 1 juli 2007.
Anmälnings- och uppgiftsskyldighet till socialnämnden
Anmälningsskyldighet: Vid varje fall av misstanke om sexuella övergrepp
eller misshandel av barn eller att barn far illa ska anmälan göras till socialtjänsten, även sådana uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta. Det
ankommer på socialtjänsten att undersöka vilken grund som kan finnas för
uppgiften och att utreda det eventuella behovet av åtgärder. Om nämnden
får en anonym anmälan om att ett barn befaras fara illa, är nämnden skyldig
att hantera den på samma sätt som om anmälaren är känd. Enligt 1: 2 § SoL
20
avses med barn varje människa under 18 år. Anmälningsskyldigheten enligt
14:1 § SoL omfattar inte ungdomar som fyllt 18 år och inte heller ofödda
barn.
Sekretesskydd för anmälare: Den anmälde kan begära att få veta namnet
på anmälaren. Om en sådan begäran avslås av socialnämnden kan beslutet
överklagas till Kammarrätten. Det blir då Kammarrätten som avgör om anmälaren skall lämnas ut. Socialtjänsten kan därmed aldrig ge förhandslöfte
om anonymitet till anmälaren.
I 7:6 § sekretesslagen finns bestämmelser till skydd för anmälare. Det är
socialnämndens skyldighet att ta ställning till frågan om sekretesskydd när
någon begär uppgift om anmälaren, oavsett om anmälaren uttryckligen begärt sekretesskydd eller ej. Det är endast enskilda som omfattas av bestämmelserna om sekretesskydd för anmälare. Observera att de myndigheter och
dess anställda samt andra yrkeskategorier som anges i 14:1 § andra stycket
SoL saknar anonymitetsskydd. Har man anmälnings- och uppgiftsskyldighet, kan man således inte få vara anonym.
Uppgiftsskyldighet: De myndigheter, befattningshavare eller yrkesverksamma som har anmälningsskyldighet enligt andra stycket har också skyldighet att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för
utredning av ett barns behov av skydd. Detta framgår av bestämmelsen i 14:
1 § fjärde stycket SoL. Uppgiftsskyldigheten gäller såväl myndigheten som
sådan men också anställda vid myndigheten. Uppgiftsskyldigheten omfattar
även yrkesutövare som finns inom enskilda verksamheter som berör barn
och ungdom.
Viktigt att tänka på:
• Att anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar.
• Att skyldigheten att anmäla också är kopplad till uppgiftsskyldigheten.
• Att personal inom socialtjänsten har en allmän skyldighet att ingripa till
barns skydd.
21
Samråd avseende barn
För att kunna göra en helhetsbedömning i ett ärende som rör barn som befaras fara illa och för att kunna erbjuda barnet och familjen erforderligt stöd
är socialtjänsten beroende av samarbete och samverkan med andra instanser.
I ärenden som rör misstänkta sexuella övergrepp och barnmisshandel krävs
ett nära samarbete med polisen, barn- och ungdomspsykiatrin, eventuellt
barnmedicinsk verksamhet m fl. Socialtjänsten är den myndighet som har ett
särskilt ansvar för att initiera samarbete med andra enl. 5:1 a § SoL.
I samrådsgruppen skall utredningsarbetet planläggas så att inblandade utredare/handläggare vet vem som gör vad och i vilken ordning. Sekretessreglerna ska beaktas. För utbyte av uppgifter om enskildas personliga förhållanden
krävs den enskildes samtycke. Finns inget sådant får sekretessen brytas endast
med stöd av bestämmelser i lag. Uppgiftsskyldighet enligt 14:1 § SoL är en
sådan bestämmelse, som bryter sekretessen.
Det är till exempel inte bara polisen utan också socialtjänsten och barnpsykiatrin, som har intresse av att den som begått sexuella övergrepp eller
barnmisshandel erkänner och tar ansvaret för det som hänt. Det är därför
rimligt att tillmötesgå de brottsutredande myndigheternas önskemål om att
kontakten mellan den misstänkte och barnet skall vara bruten under utredningstiden, och att polisen skall ha det första förhöret med den misstänkte.
Det kräver dock, att en förundersökning kan påbörjas omgående, och att
den inte drar ut på tiden. Observera dock att inga beslut fattas av samrådsgrupperna. Detta gör varje berörd myndighet för sitt ansvarsområde.
Socialnämndens utredningsansvar när det gäller barn
Att tänka på vid en anmälningssituation: Ta först reda på om anonym
konsultation kan ske utan att utredning öppnas. Uppgiftslämnaren är ofta
osäker och otrygg och då kan initial anonym konsultation underlätta bedömning av anmälningssituationen.
Förhandsbedömning: Vid anmälan finns en skyldighet att inleda utredning
om det kan antas att behov föreligger enl. SoL 11:1 och 2 §§. Innan beslut
tas om att inleda utredning finns utrymme att genomföra en förhandsbedömning. Förhandsbedömningen måste vara tidsmässigt avgränsad och får
inte likställas med utredning. Kontakter får under denna tid ej tas med andra
än anmälaren och barnet/den unge som anmälan avser.
22
Handläggning av anmälan – utredningsskyldighet: Socialnämnden är
skyldig att skyndsamt inleda utredning, när nämnden har fått kännedom
om något som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. För utredningar
som rör underårigas rätt till skydd och stöd skall bestämmelserna i 11 kapitlet 2 § iakttas. Vid misstanke om att barn utsätts för sexuella övergrepp eller misshandel föreligger således utredningsskyldighet, och socialtjänsten har
ansvaret för att barnet får den hjälp och det skydd som det behöver. Det är av
stor vikt att inte syskon glöms bort i detta sammanhang. Socialtjänsten har
också det yttersta ansvaret för att barnet och dess familj erhåller stöd, vård
och behandling såväl under utredningstiden som mer långsiktigt.
Bedömning av skyddsbehov: En förutsättning för att barnet skall kunna
skyddas utan tvångsåtgärder enligt LVU är att gärningsmannen/den misstänkte inte finns i barnets närhet och att andra personer i barnets omgivning
inte utsätter barnet för påtryckningar. Barnets vårdnadshavare och dennes
inställning till barnet och det inträffade är av avgörande betydelse. Då det
händer att barnets vårdnadshavare vänder sig från barnet, är det viktigt att
vårdnadshavaren snabbt erbjuds krissamtal.
Barnet bör inte placeras i annan miljö, såsom familjehem, barnklinik, barnoch ungdomspsykiatri, annat än då det behövs för att skydda barnet från
fortsatta övergrepp. En separation mellan förövaren/den misstänkte och barnet skall helst ske genom att förövaren flyttar. Möjligheterna att skilja förövaren från hemmet bör således prövas i första hand. Barnet skall inte heller
berövas kontakt med sina närmaste om inte detta är nödvändigt. Barnets
upplevelse av bestraffning och ansvar för det som inträffat förstärks genom
en separation.
TÄNK PÅ- att även kvinnor begår sexuella övergrepp och barnmisshandel
och att underåriga begår övergrepp mot andra barn och unga.
Pröva frågan om polisanmälan skall göras: Socialnämnden eller delegerad
tjänsteman, som mottar anmälan eller uppgift om sexuella övergrepp eller
barnmisshandel, måste snarast pröva frågan om polisanmälan skall göras eller inte.
23
Informera vårdnadshavaren om att utredning inletts: Det är socialnämndens skyldighet att så snart som möjligt informera berörd familj om
att utredning inletts enligt 11:1 § socialtjänstlagen, vad som föranleder utredningen och möjligheten att bedriva utredningen oavsett samtycke från
vårdnadshavaren. En samordning i tiden med polisens förhör bör dock först
eftersträvas. Socialtjänsten kan dock inte skjuta upp sin egen utredning på
grund av tidsbrist hos polisen. Om uppgifterna i en anmälan är alltför vaga,
kan polismyndigheten eller åklagaren göra bedömningen att det ej finns skäl
att inleda en förundersökning. Socialtjänstens utredningsskyldighet enligt
11 kapitlet 1 § socialtjänstlagen kvarstår dock.
Den sociala utredningen: Den sociala utredningen skall vara en allsidig redogörelse för barnets situation samt ge en bedömning av barnets behov i förhållande till föräldrarnas förmåga att tillfredsställa dessa och skall utmynna
i förslag till beslut. Om det under den fortsatta utredningen framkommer
nya uppgifter som styrker misstänkta övergrepp, bör ny kontakt tas med
polismyndigheten eller åklagare. En nedlagd förundersökning kan således
alltid återupptas, om nya omständigheter kommer fram. En redan inledd
utredning skall avslutas, så snart det står klart att nämnden inte kan eller inte
behöver vidta någon åtgärd.
Särskilda åtgärder inom ramen för LVU
Socialnämnden ska bedöma behovet av akuta insatser för att skydda barnet
från fortsatta skador. Barnet kan ibland också behöva skyddas från hot och
påtryckningar. I vissa situationer måste det finnas en möjlighet för socialnämnden att ingripa akut utan att avvakta Länsrättens beslut om vård enl. 2
§ LVU. En sådan möjlighet anvisas i 6 § LVU som medger ett interimistiskt
beslut i avvaktan på ett slutligt beslut i vårdfrågan. Ett omedelbart omhändertagande får inte beslutas enbart för att möjliggöra en läkarundersökning
eller polishandräckning. Övriga förutsättningar måste vara uppfyllda.
Umgängesrestriktioner: Behovet av att reglera kontakterna mellan barnet
och föräldrarna under utredningstiden bör också uppmärksammas i synnerhet om den misstänkte gärningsmannen finns i familjen.
Läkarundersökning: Socialnämnden skall bedöma om läkarundersökning
behövs som komplement till den sociala utredningen vid barnmisshandel
24
och sexuella övergrepp. Den medicinska utredningen är viktig för att fastställa eventuella skador och hur dessa uppkommit. Samråd bör därför ske
med den som har att ansvara för en sådan undersökning. Samråd bör även
ske med polisen när det gäller läkarundersökning, eftersom det kan handla
om att säkra bevis i brottsutredningen. Det är viktigt att den rättsmedicinska
och medicinska eller gynekologiska utredningen görs samtidigt. I annat fall
finns en risk att barnet måste undersökas vid två tillfällen, vilket om möjligt
bör undvikas. För att säkerställa spår efter övergreppen är det viktigt att den
barnmedicinska undersökningen sker så fort som möjligt.
Ibland kan det vara av vikt att läkarundersökning snabbt kommer till stånd.
Om vårdnadshavaren inte underrättats i förväg eller motsätter sig en undersökning av barnet bör 6 § LVU respektive 32 § LVU tillämpas. I förutsättningarna för dessa åtgärder skall också ingå att det är sannolikt att barnet kan
beredas vård enligt LVU.
Behov av läkarundersökning eller psykologkontakt under placeringstiden: Om barnet är placerat med stöd av socialtjänstlagen krävs vårdnadshavarens samtycke till läkarundersökning och psykologkontakt. Om barnet
är placerat med stöd av LVU kan socialnämnden besluta utan vårdnadshavarens samtycke men samråd bör ske med vårdnadshavarna, i varje fall med
den som inte misstänks för övergreppen mot barnet.
Barnpsykiatrisk utredning: Ett barnpsykiatriskt utlåtande bör inhämtas till
den sociala utredningen. Åklagaren kan också begära yttrande av barnpsykiatrisk expertis.
Socialnämndens ansvar för barn/unga som utsätts för tvång,
hot och våld i hederns namn
Socialtjänstens bemötande och omhändertagande när det handlar om barn/
unga som utsätts för hedersrelaterat förtryck/våld kräver kunskap om hederskulturens mekanismer och kunskap att kunna skilja hedersförtryck från
tonårsproblem. Vägledning finns att få via länsstyrelsens två handböcker
”Förtryck och våld i hederns namn” (ISBN: 91- 88044-06-8) samt ”Socialtjänstens i Lärjedalen arbete med unga flickor och kvinnor utsatta för
hedersrelaterat våld/2005”. Vägledning kan fås av Terrafem 020-52 10 10
(nationell jourtelefon på 20 olika språk) eller exp. 08-643 05 10. I ärenden
rörande omyndiga flickor som kan misstänkas vara eller bli utsatta för hedersrelaterat våld är det viktigt att en tidig och noggrann bedömning sker av
flickans behov av skydd – innan vårdnadshavaren kontaktas.
25
Skydd, boende och stöd i anslutning till hedersrelaterat våld och förtryck
har byggts upp inom Sverige av länsstyrelserna i de tre storstadslänen. Rådgivning samt skyddsboende kan nås genom Gryning Vård AB. tel. 0702019861, 0702-030371 eller 0702-239713.
Att tänka på vid kontakterna med föräldrarna när den unge/flickan är
under 18 år:
• Hur och när ska föräldrarna kontaktas för att det inte ska skada den
unge/flickan?
• Bedöm var samtalet bäst kan ske.
• Överväg om polis bör finnas med.
Att tänka på vid omedelbart omhändertagande:
• Avstånd till hemmet.
• Lämplig geografisk placering. Det kan vara olämpligt att den unge placeras i en geografisk del där den egna invandrargruppen bor, då ryktet
snabbt kan spridas och utgöra ett hot mot den unge.
• Boendeform, såsom särskilt boende för unga utsatta för hedersvåld.
• Personskydd.
• Läkarvård.
• Psykologhjälp.
• Krisbearbetning ch professionella stödjare i vardagen.
• Målsättningen utifrån flickans/den unges behov är att kunna leva ett
eget liv och kunna bestämma över sin egen sexualitet och kropp och
samtidigt ha kvar sin familj.
Socialnämndens ansvar för ungdomar som utsätts för hot och
våld på grund av sexuell läggning
Hot och våld gå grund av sexuell läggning är en typ av hedersrelaterat förtryck som kan drabba svenska ungdomar såväl som ungdomar med annan
etnisk bakgrund. Detta förtryck och våld innebär t ex hot om uteslutning
ur gemenskapen, som maktmedel påtala hur ”sjuka” ungdomarna är och att
familjerna använder ungdomarnas religiösa övertygelse som ett maktmedel.
Det går inte att peka ut någon speciell grupp utan hedersförtryck p.g.a. sexuell läggning finns i flera grupper och även bland infödda svenskar. Dessa
ungdomar behöver bl.a. bistånd till tryggt boende, samtalsstöd och att träffa
likasinnade. Hänvisa även till RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberät-
26
tigande) i Värmland som har jourtelefon 054-15 23 40 för råd och stöd, och
Brottsofferjouren Södra Värmland, Leif Bodin tel.054-18 28 88.
Att tänka på vid kontakterna med dessa ungdomar:
Se ovan för råd gällande hedersrelaterat våld och förtryck.
Utredningsmodell kallad BBIC – Barns behov i centrum
Grunderna i Barns Behov I Centrum (BBIC) kan illustreras med hjälp av en
triangel. Barnet är placerat i mitten och runtomkring finns de faktorer som
påverkar barnets välbefinnande och möjligheter att utvecklas. Under 2006
och 2007 kommer handläggare inom socialtjänsten i länets 16 kommuner
att få tillgång till och kunna använda sig av BBIC:s utredningsmodell i barnavårdsutredningar.
Att alla socialnämnder i länet satsar på denna utredningsmodell beror på att
nämnderna vill förstärka barnperspektivet i de sociala utredningarna samt
att dokumentationen i barnavårdsutredningarna ska bli mer systematisk och
underlätta uppföljningen av de insatser som socialnämnden tillsätter.
BBIC:s utredningsmodell, se Socialstyrelsens hemsida, www.sos.se
27
Sjukvården - Rutiner för Landstingets verksamheter
Kvinnosjukvårdens och akutmottagarnas rutin vid sexualiserat våld
Mottagande
•
•
•
•
•
Kontakt dagtid mån-fre via kvinnoklinikens mottagning på telefon
054/61 53 27 eller 054/61 51 72.
På annan tid via akutmottagningen där gynekolog alltid kopplas in vid
misstanke om sexuellt våld.
Ibland framkommer att det finns sexuellt våld med i bilden när kvinnan söker hjälp för annan gynekologisk problematik. Övergreppen ligger ibland långt tillbaka i tiden och kan ha lett till en psykosomatisk
problematik.
På kvinnokliniken finns detaljerade rutiner för gynekologens akuta omhändertagande och för gynekologisk uppföljning av kvinnan.
Psykosocial uppföljning sker genom att kvinnoklinikens kurator kontaktar kvinnan första påföljande vardagsmorgon efter övergreppet.
Behandling
Sjukvårdens ansvar är medicinskt och psykosocialt omhändertagande utifrån
nyckelorden:
• upptäcka
• dokumentera
• behandla
• vårda
• stödja
• motivera
• informera
• upprätta
Kvinnans skador måste vara väl dokumenterade så att läkaren på begäran av
rättsvårdande myndighet (polis och åklagare) kan utfärda rättsintyg. När det
gäller kvinnor under 18 år kontaktar gynekologen Barn - och ungdomspsykiatrin för krisbearbetning. För kvinnor över 18 år ansvarar kvinnoklinikens
kuratorer för krisbearbetning. Kurator ansvarar även för samordning av och
hänvisning till andra resurser.
28
Samverkan
Vid behov ska samverkan ske med polis, åklagare, brottsofferjour, Alla Kvinnors Hus, psykiatrin och socialtjänsten. I den rättsliga processen har kvinnosjukvården att ansvara för att vid förfrågan medverka genom intyg, som
vittne eller sakkunnig. Grunden till ett fruktbart samarbete ligger i god kunskap om och respekt för andra enheters arbetssätt.
Barn- och ungdomsmedicin
Den medicinska utredningen
Läkarundersökning ska alltid ske vid misstanke om misshandel/sexuella
övergrepp av barn.
Vid misstanke om barnmisshandel är detta generellt en akut uppgift dvs.
undersökning bör ske samma dag som misstanken väckts.
Vid misstanke om sexuellt övergrepp är akut undersökning befogad om
övergreppen misstänks ha skett inom 72 timmar (3 dygn).
Har övergreppen skett tidigare sker undersökning planerat på dagtid.
Situationen för läkaren blir olika beroende på
1) om misstanken väcks inom den egna verksamhete.
2) om undersökningen utförs på anmodan av socialtjänst/polis.
1) Läkarundersökning på annans (klinik, dagis, skola) initiativ där man vill
låta den somatiska undersökningen avgöra OM anmälan till socialtjänst ska
ske bör leda till att socialtjänsten kontaktas för vidare diskussion eller att
familjen uppmanas söka med sitt barn.
Fattar läkaren misstanke om att barnet på något sätt far illa ska vederbörande
göra anmälan till sociala myndigheter. Det är lämpligt att diskutera med
socialsekreteraren om vilka rutiner som sen ska följas. I de fall där annan,
särskilt kompetent läkare, kommer att anlitas för utfärdande av rättsintyg
kan den primärt undersökande läkaren avstå från ytterligare undersökning/
provtagning. I övriga situationer ska alla undersökningsmoment utföras, ev.
provtagningsmaterial tillvaratas och noggrann skriftlig samt fotografisk dokumentation göras.
Läkaren ska inte fråga ut barnet om vad som kan ha skett, överlåt detta till
polisen.
2) I andra fall kommer initiativet till läkarundersökningen från socialtjänst
29
eller polismyndighet. Då finns i allmänhet något fylligare bakgrundsinformation som uppdragsgivaren i relevanta delar redovisar. Läkaren ska undvika
att fråga ut barnet, samtalet ska snarare ha karaktär av ”vanlig anamnes” med
öppna frågor.
Även vid misstanke om sexuellt övergrepp bör barnet i första hand undersökas i vaket tillstånd.
Det är viktigt att följa rutiner, ha tid och plats som passar för barn, familj,
undersökare och ev. myndighet. Barnet ska inte undersökas ensamt. Vid
främst misstanke om sexuellt övergrepp är det ofta fördelaktigt med två undersökare, en av vartdera könet.
Undersökningen innefattar noggrann kroppslig undersökning samt vid misstanke om sexuellt övergrepp undersökning av genitalia och analområde samt
i förekommande fall provtagning, främst avseende klamydia och spermier.
Barn under två år, barn med medvetandepåverkan och barn med misstanke
om våld mot skalle ska alltid observeras på sjukhus och erfordliga undersökningar göras (främst röntgen och ögonbottenundersökning).
En manual för undersökning av barn, där misstanke om misshandel eller
sexuellt övergrepp finns, är nyligen framarbetad inom Barn- och ungdomsmedicinska länsverksamheten, Landstinget i Värmland.
Barn- och ungdomspsykiatri
Rutin vid familjevåld eller misstanke därom.
Målgrupp
Barn och ungdomspsykiatrin möter barn och ungdomar 0 – 18 år och deras
föräldrar, familjer och nätverk när det finns behov av bedömning, utredning,
behandling utifrån psykiatriska symptom eller för att förebygga symtom vid
trauman.
Mottagande
Kontakt till barnpsykiatrin vid bekräftade övergrepp eller vid misstanke om
att övergrepp förekommer görs via en vårdbegäran på telefonnummer 05461 83 01 vardagar 08.00 – 16.00, övrig tid 054 - 61 83 18 eller via remiss.
En bedömning sker om det finns behov av en akut tid alternativt om vårdbegäran lämnas via remissgrupp för förmedling till team.
Anmälningsplikt till socialtjänst hanteras.
30
Vid behov av akut tid skall denna erbjudas inom 24 timmar, annars en fördelning till team inom 2 veckor.
Behandling
Vid akut/första besök skall behandlarna bedöma behov och lägga upp en
vårdplanering för behandlingen.
Viktigt att tänka på är att familjen/individen är i kris och behöver arbeta med
det aktuella traumat.
Behandlingen bör bestå av familjearbete, individuella samtal, föräldrastödssamtal samt nätverksarbete. När i tid de olika behandlingsinslagen sker bedöms utifrån varje enskilt ärende.
Dokumentation sker i journal.
Samverkan
Samråd
Sker med åklagare, polis och socialtjänst utifrån denna länsrutin för att klargöra vem som gör vad och för samordning av insatser.
Juridiska processen
Barnpsykiatrin har i sin samverkan ett ansvar att medverka i den juridiska
processen (förvaltningslag och brottsbalk) genom intyg, utredning, journaldokumentation och som vittne eller sakkunnig i den juridiska processen
(tingsrätt, hovrätt, högsta domstolen).
Psykiatrin
Till landstingets psykiatriska öppenvårdsmottagning kommer man på
remiss
Från vårdcentralen
Från andra vårdgivare
Via egenremiss
Man kan söka själv till den psykiatriska öppenvårdsmottagning man tillhör,
Arvika, Karlstad, Kristinehamn, Säffle/Grums eller Torsby/Hagfors. Kontakt
tas genom eget brev eller telefonsamtal.
31
När remissen inkommit görs en bedömning av vårdbehovet. Patienter som
utsatts för våld kräver specialkunskaper om våldets påverkan på den psykiska
hälsan, varför behandlingspersonal med denna kompetens kopplas in. Riskbedömning behöver göras, vilket kan leda till samverkan med andra myndigheter.
Vid varje psykiatrisk öppenvårdsmottagning finns även en rådgivningsfunktion öppen måndag till fredag olika klockslag för varje öppenvårdsmottagning. Dit ringer man för att få råd och stöd.
Vid akut psykisk ohälsa kan den utsatta ringa psykiatriska jourmottagningen,
tel. 054 61 56 03, för att få en tidsbeställd akuttid. Jourmottagningen är bemannad dygnet runt. Kvällar, nätter och helger fungerar jourmottagningen
länsövergripande. Dagtid, se även öppenvårdsmottagningarnas rådgivningsfunktion. På jourmottagningen bedömer en psykiatriker vilka akuta åtgärder
som ska vidtas och kan därefter remittera vidare till öppenvårdsmottagningen för fortsatt uppföljning. Patienten kan även remitteras till vårdcentral för
uppföljning och behandling. Uppföljning kan även ske på SamtalsAkuten
för boende i kommunerna Karlstad, Hammarö, Kil och Forshaga.
Vårdcentralernas¹ vägledning vid vårdkontakter med kvinnor
utsatta för våld från närstående
1. Våga fråga
Våld i nära relationer är ett vanligt samhällsfenomen som kan ge hälsokonsekvenser, därför bör vi fråga patienter om våld. Grunden för ett bra bemötande är att fråga, lyssna och tro på patientens berättelse. Bästa sättet att få
reda på om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld föreligger är att ställa en direkt
fråga. Exempel på en direkt fråga är: Har din partner slagit eller hotat dig
någon gång?
Lyssna på och värdera svaret.
2. Upptäcka och identifiera våld och sexuella övergrepp
Fynd och symtom som bör leda tanken till våld
• Blåmärken, kontusioner, strypmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår.
• Bilaterala eller multipla skador av samma eller olika datum.
• Kronisk smärta och psykosomatiska symtom utan tydlig orsak.
•
¹ Landstinget i Värmland, Division allmänmedicin
32
•
Psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, minnesstörningar, självmordsbenägenhet.
• Sömnstörningar, ätstörningar, missbruk.
• Sexuell dysfunktion.
• Skada på gravid kvinna (misshandel och övergrepp inleds ofta under
graviditeten).
Andra indikationer
• Uppgiven orsak till skadan stämmer ej överens med skadans utseende.
• Tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild.
• Kvinnan har sökt upprepade gånger för diffusa åkommor.
• Kvinnan har väntat länge med att söka vård.
• Partnern är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna kvinnan ensam.
Vanliga reaktionsmönster:
• Svårigheter att genomgå gynekologisk undersökning efter sexuellt övergrepp.
• Svårigheter att genomgå rektalpalpation efter analt övergrepp.
• Ovanligt stark reaktion på undersökning av mun och svalg efter oralt
övergrepp.
• Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, till exempel i samband med
datortomografi efter att ha blivit fasthållen.
3. Bemötande i sjukvården
• Ta hand om kvinnan så fort som möjligt.
• Ge möjlighet att tala i enrum utan eventuell medföljande partner eller
annan anhörig (t.ex. barn).
• Använd auktoriserad tolk vid behov. De auktoriserade tolkarna är få,
ibland får man acceptera en godkänd tolk
• Fråga rakt på sak om kvinnan blivit slagen, knuffad, sparkad etc.
• Framhåll att frågor om våld är rutin i vården.
• Undvik att blanda in egna värderingar. Våldsutsatta kvinnor känner ofta
skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att kvinnan ska känna tillit och våga berätta om våldet. Tänk på
att egna attityder som kan avläsas i kroppsspråket påverkar kvinnan.
4. Medicinskt omhändertagande och dokumentation i akutsituation efter våld
• När en våldsutsatt kvinna söker vårdcentral och är i behov av vård eller
33
skydd bör hon snarast erbjudas läkarkontakt. Under ev. väntetid bör
hon ej lämnas ensam.
• Söker kvinnan under jourtid gäller ovanstående förutsatt att hon är i
behov av vård för fysisk eller psykisk åkomma. Är det så att hon endast
söker för dokumentation sker det hos respektive familjeläkare under
kontorstid enligt tidigare pm. Se rubriken om rättsintyg nedan.
• Ta utförlig anamnes.
• Läkarundersökningen en görs för att säkra bevis och utgör underlaget
för utfärdande av rättsintyg. Graden av fysisk och psykisk skada samt
behovet av behandling bedöms.
• Dokumentation vid våld: Hela kroppen ska undersökas och alla skador
oavsett ålder dokumenteras. Ev. utfärdas remiss för röntgenundersökning. Även psykiska skador dokumenteras.
Beskriv:
• Typ av skada (t.ex. blåmärke, rivmärke, skärsår etc.).
• Skadans storlek, form och färg,
• Lokalisation – använd kroppsmall,
• Fotografera, helst med digitalkamera, använd måttband.
• Ny dokumentation kan behöva göras senare då blåmärken framträder
tydligare efter någon till några dagar.
5. Behandling
Alla skador omhändertas enligt gängse principer. Om kvinnan behöver sjukhusvård remitteras hon till den klinik som är relevant för skadan.
Efter det akuta omhändertagandet påbörjas det psykosociala behandlingsarbetet hos kurator på vårdcentral eller på sjukhuset, vid psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller på center för traumatisk stress. Behandlingen omfattar
kristerapi, motiverande och stödjande samtal och syftar till en förändringsprocess. Ibland behövs mer djupgående behandling som psykoterapi, gruppterapi eller specialbehandling vid posttraumatiskt stressyndrom.
6. Identitetsskydd
I vissa fall kan man behöva skydda identiteten. Möjlighet till anonymregistrering finns. Tänk på att värna om sekretessen och inte lämna ut uppgifter
till obehöriga.
34
7. Sexuella övergrepp
Kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp remitteras akut till Kvinnokliniken, Centralsjukhuset. Den gynekologiska undersökningen innefattar provtagning för spårsäkring och smittspårning. Den psykosociala uppföljningen
sker hos kurator på kvinnokliniken.
Barn under 18 år som utsatts för väld och/eller sexuella övergrepp remitteras
till barn- och ungdomsklinikens läkare.
8. Polisanmälan, sekretess och rättsintyg
Motivera till polisanmälan och erbjud stöd under rättsprocessen.
Om inte kvinnan vill polisanmäla kan man i fall där påföljden är mer än två
års fängelse frångå sekretessen och anmäla från vårdens sida. Exempel på fall
där detta är tillämpbart är våldtäkt, grovt koppleri, mord och dråp.
Vid tveksamhet kan polis eller åklagare rådfrågas utan att kvinnans identitet
röjs.
Sedan 1/1 2006 gäller ny lag om rättsintyg. Lag 2005:225 förordning
2005::1063.Rättsintyg begärs av myndighet (Polis eller Åklagare) efter samtycke från den som intyget gäller.( Undantag för samtycke se www.rmv.se)
Undersökning av våldsdrabbade utförs av den läkare som möter personen i
sin verksamhet eller som kroppsundersökning begärd av polis eller åklagarmyndighet. Personer utsatt för sexualvåld och våld mot barn remitteras akut
till Kvinnoklinikens eller barnklinikens jour.
Rättsintyg utfärdas av Rättsmedicinalverkets anställda läkare eller av särskild
kontrakterade läkare. Undantag för denna regel är
. Sexualbrott – Undersökande gynekolog skriver
2. Våld mot barn – Undersökande barnläkare skriver
. Intyg där särskilt kompetens krävs
4. Situationer där ingen kontrakterad läkare finns att tillgå
För ytterligare information hänvisas till www.rmv.se.
Läkare anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården är skyldiga att
utfärda rättsintyg på begäran från polismyndighet, åklagarmyndighet eller
domstol. Det är viktigt att man får ta del av polisrapporten som beskriver
händelsen eftersom man i rättsintyget ska relatera skadorna till händelseförloppet.
35
Utlämnande av journalkopia kan endast göras efter patientens godkännande.
Genom god samverkan mellan hälso- och sjukvården, polis, socialtjänst och
ideella organisationer som kvinnojour och brottsofferjour kan stödinsatserna
förstärkas och kvinnan få den hjälp hon behöver. Hon ska ge sitt samtycke
och får i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas.
Det är viktigt att kvinnan så snart som möjligt känner att hon själv har kontroll över situationen.
9. Barnen
Barn som växer upp i familjer där våld förekommer påverkas i så hög grad
att de är brottsoffer. Sjukvårdspersonal har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om att ett barn far illa. Anmälan sker till respektive distriktsnämnd inom socialförvaltningen. Under jourtid kontaktas
socialjouren eller socialnämndens ordförande.
Misshandel och sexuella övergrepp på barn under 18 år handläggs av barnoch ungdomsmedicin, Division länsspecialiteter.
Andra myndigheters handläggning av
familjevåldsärende
Skyddadepersonuppgifter
”Skyddade personuppgifter” är en samlingsrubrik som Skatteverket använder
för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (SekrL) är uppgifter
inom folkbokföringsverksamheten i regel offentliga. Sekretess gäller om det
av särskild anledning kan antas att en person, eller någon närstående, kan
lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut.
Sekretessmarkering
I de fall skattekontoret på förhand kan bedöma att utlämnande av uppgifter
om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan en s.k.
markering för särskild sekretessprövning (”sekretessmarkering”) sättas för
personen i folkbokföringsdatabasen. En sådan bedömning på förhand kan
exempelvis grundas på att personen själv redogör för omständigheterna.
Exempel på en situation då personuppgifter kan skyddas är när en kvinna
begär att hennes adress inte skall lämnas ut till en tidigare make eftersom det
36
finns ett konkret hot om att han skall utsätta henne för skada. Detsamma
gäller en politisk flykting som vill skydda sig mot repressalier från meningsmotståndare.
Det finns inte några formella krav för att få en sekretessmarkering. Någon
form av intyg, exempelvis från polis eller socialtjänst, eller annan utredning
som styrker åberopade förhållanden bör finnas som underlag för bedömningen. En allmänt uttalad motvilja mot att ha kontakt med en annan person är inte tillräckligt skäl för en sekretessmarkering.
Markeringen skall fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning görs innan några uppgifter om personen lämnas ut. En sekretessmarkering innebär inte någon absolut sekretess. Vid en begäran om utlämnande av
personuppgifter ska myndigheten göra en självständig sekretessbedömning.
Vid bedömningen kan myndigheten komma fram till att uppgifterna ska
lämnas ut.
Alla personer som berörs av en hotsituation, exempelvis samboende personer, bör ha motsvarande skydd så att den hotade inte kan spåras upp via
kända familjerelationer.
Skatteverket aviserar sekretessmarkeringen till andra myndigheter tillsammans med övriga uppgifter om personen. Markeringen innebär alltså inte att
sekretessbelagda uppgifter utesluts i aviseringen. När sekretessmarkeringen
tas bort aviseras detta.
Sekretessmarkeringen förhindrar inte t.ex. rättsvårdande instanser att komma i kontakt med personen. Myndigheter som av legala skäl behöver uppgifterna får det.
I övrigt ger Skatteverket service till de som vill nå en skyddad person genom
att vidarebefordra postförsändelser till denne. Avsändaren behöver inte veta
var i landet personen är folkbokförd utan kan lämna försändelsen till närmaste förmedlingskontor.
Kvarskrivning
Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att genom
beslut om kvarskrivning enligt 16 § folkbokföringslagen medge en person
37
vid flyttning att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst
tre år.
Kravet för en person att få bli kvarskriven är att han av särskilda skäl kan
antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt.
Omständigheterna ska i princip motsvara de som gäller för meddelande av
besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud.
Fördelen med kvarskrivning är att den verkliga bostadsorten inte framgår
av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till aviseringsmottagarna. Den gamla adressen tas bort och personen registreras som ”på församlingen skriven”. Skattekontorets adress anges som en särskild postadress.
Det som aviseras till andra myndigheter är en flyttning där personen blivit
”på församlingen skriven” och med den särskilda postadressen. All post går
då till skattekontoret vars chef har den faktiska adressen manuellt förvarad
och kan vidarebefordra posten.
Fingerade personuppgifter
Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan identitet.
Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen (RPS).
Den nya identiteten registreras på ett sådant sätt att det inte framgår att det
rör sig om fingerade personuppgifter. Kopplingen mellan identiteterna finns
endast hos RPS.
Ytterligare information om skydd av personuppgifter kan lämnas av Skatteverket, tel. 08-764 81 60 eller www.skatteverket.se/folkbokföring/
Brottskadeersättning
Genom Brottsoffermyndigheten kan ersättning utbetalas bland annat till
offer för misshandel och sexuella övergrepp om skadevållaren saknar betalningsförmåga och försäkring som täcker skadan saknas.
För att kunna få brottsskadeersättning krävs en skriftlig ansökan. Ansökan
ska enligt huvudregeln ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom två
år från det att det rättsliga förfarandet avslutades. Det betyder att man har
två år på sig räknat från den dag då domen vann laga kraft eller från det att
förundersökningen lades ner. Om ingen förundersökning inletts ska ansökan
göras inom två år från det att brottet begicks. I vissa fall kan en ansökan prövas trots att den har kommit in för sent. Det undantaget gäller framförallt för
38
barn som inte fått hjälp att bevaka sin rätt till ersättning. Ansökningsblankett
finns på www.brottsoffermyndigheten.se
IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme)
Frivården i Karlstad har ett behandlingsprogram för män som använt hot
eller våld i nära relation. I programmet går män som dömts till att delta men
det finns även platser för andra män. Alla män i Värmland har, i mån av
plats, möjlighet att delta i programmet.
Ansvariga: Per Sundqvist och Lizette Gårdh, tel 054-77 64 152.
39
Kontakter och adresser i
länet
Förteckning över kommuner/socialförvaltningar som tar emot
anmälningar om barn som far illa
På kontorstid sök via växeln socialförvaltningen eller motsvarande, arbetsledare eller någon socialsekreterare. På icke kontorstid sök socialjour, socialnämndens ordförande eller polis.
Arvika kommun 0570-816 00
Eda kommun 0571-281 00
Filipstads kommun 0590-611 00
Forshaga kommun 054-17 20 00
Grums kommun 0555-420 00
Hagfors kommun 0563-185 00
Hammarö kommun 054-51 50 00
Karlstads kommun 054-29 50 00
Kils kommun 0554-191 00
Kristinehamns kommun 0550-880 00
Munkfors kommun 0563-54 10 00
Storfors kommun 0550-651 00
Sunne kommun 0565-160 00
Säffle kommun 0533-68 15 00
Torsby kommun 0560-160 00
Årjängs kommun 0573-141 00
Kvinnojourer i Värmland
Arvika/Eda 0570-143 85 ,070-537 95 67
Filipstad 0590-122 21, 070-663 12 40
Karlskoga/Degerfors 0586-395 00, 019-32 43 25
Karlstad 054-18 30 34
Sunne 0565-141 94, 070-253 71 04
Säffle/Åmål 070-610 55 48
Hagfors/Munkfors 073-807 16 07 samt 073-807 22 69
Torsby 0560-146 44, 070-523 81 40
Årjäng 0573-129 10
40
Tjej-jour i Värmland
Karlstad 054-15 24 67
Krismottagning för män i Värmland
Karlstad 054-18 01 54
Samtalsakuten
054-18 00 50
RFSL - Värmland
054-15 20 90
Gay-jour
054-15 23 40
Brottsofferjouren i Värmland
Norra Värmland 0565-186 54
Södra Värmland 054-18 28 88
Västra Värmland 0570-104 54
Östra Värmland 0550-122 20, 0590-10 13 55
Nationella telefonnummer
Röda Korsets telefonjour 0771-90 08 00
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige 08-442 99 30
AIDS-jouren 020-78 44 40
BRIS – barnens hjälptelefon 0200-230 230
BRIS, vuxen 077-150 50 50
Terrafem - exp. 08-643 05 10 Nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld
Terrafem - nationell jourtelefon på 20 olika språk 020-52 10 10
Nationella skyddade boenden
Gryning Vård AB i Göteborg 031-703 39 50
Kruton i Stockholm 08-508 44 550
Övrigt
Rikskvinnocentrum 018-611 40 00
Kriminalvården/frivården 054-776 41 00
41
Länsgruppen mot familjevåld, VÄRMLANDS LÄN
Från Landstinget i Värmland:
Åsa Löfvenberg, folkhälsostrateg, telefon 054- 61 42 68
Från Barn- och Ungdomspsykiatri;
Katarina Pluto, kurator telefon 054- 61 83 37
Från Barnmottagningen på Gripen i Karlstad;
Lars Häggblom barn- och ungdomsläkare telefon 054- 61 66 50
Från Kvinnokliniken Centralsjukhuset i Karlstad;
Inger Svensson kurator telefon 054-61 52 42
Från Vuxenpsykiatrin Centralsjukhuset i Karlstad;
Maj-Britt Björn-Persson psykolog/psykoterapeut telefon 054- 61 55 76
Från Polis och Åklagare i Värmland:
Monica Hansson, kriminalinspektör telefon 054- 14 52 03
Peter Claesson chefsåklagare Karlstad telefon 054-14 53 61
Barbro Brännlund kammaråklagare Karlstad telefon 054- 14 53 40
Från Värmlands kommuner;
Ann-Karin Häger Samordnare i frågor som rör våldsutsatta och förövare socialtjänsten Karlstad telefon 054- 29 60 19
Kerstin Or, socialsekreterare socialtjänsten Kil telefon 0554-194 50
Lars-Olof Persson, verksamhetschef socialtjänsten Kristinehamn telefon
0550-884 56
Eva Bernesjö, socialsekreterare socialtjänsten i Arvika telefon 0570-814 26
Från Länsstyrelsen i Värmland
Lillemor Brantefors socialkonsulent sociala enheten telefon 054- 19 73 27
42
FAMILJEVÅLD
FYSISKA, PSYKISKA OCH SEXUELLA ÖVERGREPP
Denna handläggningsrutin avser socialtjänsten, sjukvården, polisen och andra berörda myndigheter i Värmland när det gäller samarbete, handläggning
och behandling i familjevåldsärende. Under revideringsarbetet har Länsgruppen mot familjevåld i Värmland grundat sina resonemang utifrån WHO: s
definition av begreppet våld. Skälet till detta är att inte olika myndigheters
begrepp för det som är denna rutins fokus ska försvåra den samsyn på problematiken som är nödvändig för en effektiv samverkan.
FAMILJEVÅLD
FYSISKA, PSYKISKA OCH
SEXUELLA ÖVERGREPP