Bakom våra råd
om bra matvanor
Nordiska
Näringsrekommendationer
Bra matvanor
Irene Mattisson, Doktor medicinska vetenskaper
Risk- och nyttovärderingsavdelningen
Man kan lita på våra råd om matvanor för de
tas fram med ett strukturerat vetenskapligt
arbetssätt, som är öppet och dokumenterat.
Riskanalysens principer
Externa experter
Andra internationella
rekommendationer
Nutrition
Experimentella studier
Folkhälsa
Studiekvalitet
Rickard Bjerselius, Filosofie doktor i zoofysiologi
Rådgivningsenheten
Den vetenskapligt baserade risk och nyttovärderingen och andra relevanta faktorer utgör
grunden för vilken åtgärd som väljs för att minska
risken eller öka nyttan med olika livsmedel.
Motiven bakom beslutade åtgärder ska vara
dokumenterad och öppen. Åtgärden som väljs
kan vara till exempel regler, kontroll eller råd.
Översikter över originalartiklar
3
Vårt uppdrag inom
nutritionsområdet
Livsmedelsverket ska vara ansvarig myndighet på nutritionsområdet och verka för bra matvanor samt samordna
statliga myndigheters information om bra matvanor.
Nutrition är ett brett begrepp som omfattar såväl matvanor som vetenskaplig
bakgrund om samband mellan matvanor och hälsa, fysiologin i matspjälkningen,
matvaneundersökningar och kunskap om näringsinnehåll i livsmedel och de
ställningstaganden som behövs för att definiera och främja bra matvanor.
Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att ge generella råd riktade till befolkningen
för att tillgodose grundläggande näringsbehov och förebygga sjukdom. För
ett underlag för generella råd värderar Livsmedelsverket den vetenskapliga
litteraturen om samband mellan näringsintag, matmönster, intag av olika livsmedel/livsmedelskomponenter och påverkan på hälsa. Med hälsa menar vi dels
att tillgodose grundläggande näringsbehov och dels att undvika nutritionstillstånd som innebär en ökad risk för att utveckla till exempel hjärt-kärlsjukdom,
cancer, övervikt, diabetes eller osteoporos. Det är särskilt viktigt att ha fokus
på matvanor och näringsintag för sårbara grupper som till exempel spädbarn,
småbarn, gravida och äldre.
4
Forskning inom
folkhälsonutrition
Underlagen för värdering av samband mellan matvanor och hälsa är olika
beroende på frågeställning. Inom folkhälsonutrition är det viktigt att identifiera
bakomliggande orsaker till en sjukdom för att kunna förebygga uppkomsten
av sjukdomen. Det kan till exempel handla om vilka livsstilsfaktorer som ökar
risken för en viss sjukdom.
Inom sjukvården gäller det däremot ofta att jämföra olika behandlings­metoder
för att kunna utveckla effektivare behandling för en sjukdom. Med tradition
från klinisk forskning räknas randomiserade kliniska prövningar som den starkaste
typen av bevis. En sådan studie är designad för att utvärdera en behandling av
en sjukdom eller en intervention som till exempel en kostförändring.
Vetenskapliga studier inom folkhälsonutrition innebär studier med olika design
där man väger samman resultaten i underlagen. Förutom epidemiologiska
studier är studier som belyser möjliga mekanismer för ett samband viktiga.
Målet är att alltid grunda värderingarna på bästa tillgängliga information.
5
Värdering av vetenskapliga studier
När Livsmedelsverket värderar resultat från studier bedöms både den vetenskapliga
Från värdering av vetenskapligt
underlag till råd om bra matvanor
kvaliteten och det samlade bevisvärdet (evidensen). Värderingen görs utifrån en rad
kriterier som tar hänsyn till faktorer som studietyp, studiedesign, studiepopulation
samt antal försökspersoner och hälsoeffekt. För att kunna dra säkra slutsatser om
det finns samband mellan närinsintag, matvanor och en hälsoeffekt krävs både olika
sorters studier och flera studier av samma slag.
Baserat på resultaten görs en samlad värdering av bevisvärdet för ett samband, en
så kallad systematisk litteraturöversikt. Livsmedelsverket gör egna värderingar, men
Riskanalysens principer är grunden för ett systematiskt
arbetssätt för att skilja på den objektiva vetenskapliga
grunden och de beslut som sedan fattas för att hantera
frågan. Detta arbetssätt består av tre steg: värdering,
hantering och kommunikation.
utgår ofta från värderingar som gjorts av andra myndigheter eller expertorgan.
Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) har utgjort en viktig bas för arbetet
med kost- och nutritionsfrågor i Norden sedan den första upplagan år 1980. Revideringen av NNR 2012 har gjorts genom en systematisk litteraturöversikt av det
vetenskapliga underlaget.
Även underlag från den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa),
världshälsoorganisationen (WHO) eller publicerade vetenskapliga översikter som
Värdering
Hantering
Kommunikation
är relevanta för befolkningen i Sverige används.
Nya studier och expertrapporter som kan ha relevans för gällande rekommendationer
och kostråd publiceras fortlöpande. Enskilda vetenskapliga studier värderas i relation
till studiekvalitet och resultatens överförbarhet och styrka, och vägs också mot det
underlag som de gällande rekommendationerna bygger på.
6
Läs mer på www.nnr5.org. Samt ”Från nutritionsforskning till kostråd - så arbetar
livsmedelsverket” - Livsmedelsverkets rapport nr19/2012.
7
8
Värdering
Hantering
Risk- och nyttovärdering är ett arbetssätt, som ska ge vetenskapligt underlag
för att kunna vidta åtgärder (riskhantera). Syftet med risk- och nyttovärderingar
är att, baserat på tillgänglig kunskap, göra en objektiv bedömning av både risk
och nytta som underlag för att väga risken mot nyttan med maten. Utgångspunkten är att Efsa (den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) ska
utföra de risk- och nyttovärderingar som behövs för EU-gemensam reglering på
livsmedel­sområdet. Livsmedelsverket genomför vid behov egna risk- och nyttovärderingar, alternativt anpassar efter svenska förhållanden. I vissa fall värderas
endast risken utan att värdera de positiva hälsoeffekterna och vice versa.
Processen att ta fram åtgärder med utgångspunkt i värderingen av det vetenskapliga underlaget kallas hantering. Ändrade lagar och regler, utökade kontrol­­l­insatser, berikning av livsmedel, råd eller information är exempel på hanteringsåtgärder. I samband med riskhantering måste grunden för beslutet öppet
redovisas, så att det är tydligt varför en viss åtgärd väljs.
Förutom den vetenskapliga kunskapsbasen om risk och nytta med maten så
finns många andra faktorer som påverkar hur till exempel ett kostråd ska
se ut. Det kan vara vilka hälsoproblem som är vanliga i befolkningen, utbudet av
olika livsmedel, om det är möjligt att följa ett råd och hur ett råd uppfattas
av målgruppen.
9
Kommunikation
Kommunikation till olika målgrupper av en väsentlig del i riskanalysens arbetssätt och är en förutsättning för trovärdigt myndighetsarbete. I samband med
risk- och nyttovärderingen är det viktigt att undersökningsmetoder och resultat
redovisas öppet. Kommunikation är alltid ett viktigt verktyg när åtgärden
genomförs, oavsett om det handlar om ny lagstiftning, kontollinsatser eller råd.
Kommunikation kan även vara en egen åtgärd för riskhantering, till exempel om
myndigheten väljer att ge konsumenten information för att underlätta egna,
medvetna val.
10
Selen
Mättade fettsyror
Monosackarider
Energi
Magnesium
Niacin
Retinol
Jod
Niacinekvivalenter
Riboflavin
Folat
Vitamin E Tiamin
Kolhydrater Fett
Kalcium
Enkelomättade fettsyror
Vitamin B6
Järn
Protein
Natrium
Vitamin C
Fleromättade fettsyror
Vitamin D
Svenskarnas matvanor i korthet
En annan viktig pusselbit i arbetet med att ta fram kostråd är kunskap om
befolkningens matvanor. Den senaste undersökningen på vuxna genomfördes
under 2010–11. I undersökningen deltog nära 1 800 personer mellan 18–80
år från hela landet. De registrerade allt de åt och drack under fyra dagar och
svarade även på ett femtiotal enkätfrågor.
Mindre än hälften av männen äter
frukt och grönsaker varje dag.
g/dag
400
350
357
377
387
328
315
349
292
300
245
250
Konsumtionen av frukt och grönsaker
har ökat sedan tidigare undersökningar,
men fortfarande äter åtta av tio svenskar
för lite frukt och grönt. Många män äter
bara grönsaker, frukt och bär någon
gång per vecka.
200
150
100
50
0
Kvinnor
18–30 år
Män
31– 44 år
45–64 år
65–80 år
13
Fyra av tio äter för mycket socker.
Tre av tio äter fisk som huvudrätt
minst två gånger per vecka.
g/dag
ml/dag
59
60
48
50
33
200
31
Konsumtionen av fisk och
skaldjur har ökat med cirka
30 procent bland kvinnor
och med hela 60 procent
bland män. Trots det äter
sju av tio för lite fisk och
skaldjur.
34
24
20
10
0
Kvinnor
18–30 år
250
44
40
40
30
En del dricker över 4 liter läsk i veckan
31– 44 år
159
150
119
113
100
62
50
51
50
0
Kvinnor
45–64 år
Fyra av tio äter för mycket socker
och 15 procent av energiintaget
– kalorierna – kommer från godis,
läsk, bakverk och snacks. Unga
dricker stora mängder söta drycker.
De unga män som dricker mest
dricker i genomsnitt drygt 6,5 dl per
dag - eller drygt 4,5 liter i veckan.
Det blir nästan 250 liter per år.
176
Män
65–80 år
18–30 år
Män
31– 44 år
45–64 år
65–80 år
Varannan svensk är överviktig eller fet.
Nio av tio äter för lite fullkorn.
%
g/dag
60
100
Män: 90 g
80
Kvinnor: 70 g
60
40
35
38
40
44
43
50
50
36
20
0
Kvinnor
14
230
18–30 år
Män
31– 44 år
45–64 år
Sju av tio äter för lite fibrer och de
flesta äter för lite fullkorn. Bara
12 procent äter den mängd fullkorn
som rekommenderas per dag –
70 gram för kvinnor och 90 gram
för män. Den viktigaste källan till
fullkorn är bröd som bidrar med
hälften av fullkornet. Däremot är det
få som väljer fullkornsvarianterna av
pasta, ris och gryn.
57
50
28
30
20
14
13
10
0
Normalvikt
65–80 år
44
42
40
Övervikt
Kvinnor
Genomsnittligt BMI (body mass index)
är högre bland både män och kvinnor
jämfört med år 1997. BMI har ökat från
25 till 26 kg/m2 för män och från 24
till 25kg/m2 för kvinnor. 13 procent av
männen och 14 procent av kvinnorna
i denna undersökning har BMI på
30 kg/m2 eller mer, vilket klassas som
fetma. Detta är allvarligt eftersom
övervikt och fetma är en av de enskilt
största riskfaktorerna för sjukdom och
död i västvärlden.
Fetma
Män
15
Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.
Kvinnornas mat innehåller mer fibrer och fleromättat fett, mer folat, vitamin C
och kalcium än männens, men mindre vitamin D. Män äter mindre socker än
kvinnor men får en större andel av energin från alkohol.
Däremot har många unga kvinnor (18–30 år) ett lågt intag av vitamin D, folat
och järn. I den åldern får många kvinnor barn och kroppen behöver då fyllda
förråd av olika näringsämnen. Därför är detta låga näringsintag oroväckande.
Kunskap om hälsoproblem
i befolkningen
• 40 000 dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år
• 40 000 får diagnosen cancer varje år
• M
er än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna
är överviktiga eller har fetma
Källa: Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen.
Riksmaten - vuxna 2010-11, Vad äter svenskarna?, Livsmedels- och näringsintag
bland vuxna i Sverige, Livsmedelsverket 2012
Vilken betydelse har matvanorna?
Beräkningar visar att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom kan minska
med så mycket som 30–50 procent om man äter mycket frukt och grönsaker,
fisk, fullkorn, väljer bra fetter och inte dricker för mycket alkohol.
Upp till en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förebyggas med bra
matvanor, fysisk aktivitet och normalvikt.
Källa: Baserat på beräkningar från United States Department of Agriculture (2010),
World Cancer Research Fund (2007), WHO (2009).
16
17
De viktigaste förändringarna
Med utgångspunkt från hur matvanorna i befolkningen
ser ut och hur de borde se ut har Livsmedelsverket
identifierat följande behov av förändringar:
Ökad konsumtion av fisk
Fisk två till tre gånger i veckan ger en stor del av det D-vitamin, jod, selen och
nyttiga fetter vi behöver. Det är ämnen som många svenskar behöver äta mer av.
Det är bra att variera fet fisk med mager fisk och skaldjur. Fet fisk, som lax, sill
och makrill innehåller också det särskilda omega-3-fett som kan minska risken för
hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan
och synen ska utvecklas normalt.
Ökat intag av frukt och grönt
Frukt och bär, grönsaker och rotfrukter innehåller många av de närings­ämnen
vi behöver, bland annat vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer. Dessutom
innehåller de förhållandevis lite energi, samtidigt som de mättar bra. 500 gram
frukt och grönsaker per dag minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar,
övervikt och vissa cancerformer. Mängden motsvarar tre frukter och två
rejäla nävar grönsaker.
18
19
Ökat intag av fullkorn
Bröd, flingor, gryn, pasta och ris med mycket fullkorn är rika på vitaminer och
mineraler. Fullkorn kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes
och kan även göra det lättare att hålla vikten.
Byte till flytande fetter eller oljor
Fett är en viktig energikälla för våra kroppar och rätt sorts fett i rätt mängd
är avgörande för att vi ska må bra. Framför allt är det viktigt är att äta rätt
sorts fett. Genom att byta ut mättat fett mot fleromättat minskar risken för
hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver också fleromättat fett, särskilt omega-3,
för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt.
Minskat intag av salt
För mycket salt kan orsaka högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för
hjärt- och kärlsjukdom. I Sverige äter vi dubbelt så mycket salt som vi borde.
Rekommendationen är ungefär en tesked per dag. En stor del av det salt vi
äter finns i färdigmat, bröd, charkvaror och ost. Därför arbetar Livsmedelsverket
för att påverka livsmedelsindustrin att minska på saltet i deras produkter,
vilket är en förutsättning för att det ska gå att sänka befolkningens saltintag.
Saltet bör vara jodberikat.
Ett enkelt sätt att få i sig omega-3 är att välja rapsolja och matfetter som
innehåller rapsolja.
20
21
inskad konsumtion av läsk, godis,
M
snacks och kakor
Vi rör oss allt mindre och därför gör vi av med mindre energi. Därför behöver
de flesta av oss dra ner rejält på söta och feta livsmedel som läsk, godis, glass,
chips, kakor och bullar framför allt till vardags. Särskilt bör man se upp med läsk
och andra söta drycker, eftersom det är lätt att dricka stora mängder utan att
mättnadskänslan sätter stopp.
Näringsrekommendationer
och råd om bra matvanor
Näringsrekommendationer
• ” Baseras främst på data om behov och hälsoeffekter av näringsämnen.
Råd om bra matvanor
• ”Översättning” av Näringsrekommendationer till mat.
• T
ar även hänsyn till evidens från studier av hälsoeffekter av
intag av livsmedel och/eller kostmönster.
• U tgår från aktuella matvanor och livsmedelsutbud.
• Tar hänsyn till de viktigaste hälsoproblemen.
22
23
Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala
018-17 55 00
[email protected]
www.livsmedelsverket.se
© Livsmedelsverket 2013
