1. inledning

Enhetschef: Lars Gustafsson, rektor
Enhetens namn: Nya Elementar
Enhetens adress: Bergslagsvägen 80, 168 55 Bromma
Enhetens telefonnummer: 08-508 07 700
E:post: [email protected]
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2006/2007
Vinnare av Stockholms Stads Kvalitetsutmärkelse 2005
1
1. INLEDNING
Vad är och hur mäts kvalitet?
Är det att våra elever trivs och mår bra? Är det att våra elever får utmärkta studieresultat?
Är det att våra elever klarar sig bra på gymnasiet? Är det att våra föräldrar känner
förtroende för skolans arbete? Är det att vi lever upp till våra åtaganden och den
verksamhets- och kvalitetsidé som utlovas?
Kvalitetsfrågorna är mycket centrala i vårt vardagliga arbete och vi har antagit utmaningen att
försöka hitta utvärderingar som leder till ”rätt” utvecklingsinsatser. Kvalitetsredovisningen är
en viktig länk i vårt utvecklingsarbete. Enligt den statliga förordningen SFS 2005:609 ska:
”varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt driven
förskola och varje kommunalt drivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig
kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven
skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.” (1 §)
Kvalitetsredovisningar ska främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens
kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Men de
syftar också till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka
åtgärder som kommer att vidtas för ökad måluppfyllelse. När den är upprättad ska den finnas
lätt åtkomlig för var och en. Denna redovisning kommer att mailas ut till alla vårdnadshavare
samt läggas ut på skolans hemsida, www.nyaelementar.nu .
Enligt förordningen ska kvalitetsredovisningen utarbetas under medverkan av personal och
elever.
Denna kvalitetsredovisning gäller för verksamheten i Nya Elementar skola läsåret 06/07. Den
har tagits fram med utgångspunkt i sammanställningar av; enkäter, betyg, nationella prov,
skolinspektörernas rapport, gruppdiskussioner samt i dialogen med elever och föräldrar.
Kvalitetsredovisningen och Verksamhetsplan och budget 2007 samt den Strategiska planen
som tar sikte mot 2010 kommer att ligga till grund för skolans fortsatta utvecklingsarbete.
Jag vill rikta ett stort tack till alla elever, föräldrar och personal som har bidragit med
synpunkter på skolans verksamhet och därmed gjort det möjligt att utveckla och förbättra Nya
Elementar.
Bromma 2007-09-28
Lars Gustafsson
rektor
2
2. FÖRUTSÄTTNINGAR
Vi har detta år en fullt utbyggd F-9 skola med 723 elever. Särskolan med inriktning
träningsskola består idag av tre klasser med totalt 18 elever. Sex elever i årskurs 6-9 är
inskrivna i särskolan, men går i liten undervisningsgrupp på skolan.
2.1 Antal elever inskrivna i Nya Elementar skola i augusti 2007
Skola
Skolbarnomsorg/
Öppen
korttidstillsyn
fritidsverksamhet
skolår 4 och 5
skolår F-5
203
139
64
skolår 6-9
511
särskolan
23
18+ 4
5
737
156
69
Totalt
Majoriteten av eleverna bor i skolans upptagningsområde, dvs i Norra Ängby, Beckomberga
och Bromma kyrka. Några elever bor utanför detta område men har valt att gå på Nya
Elementar av olika skäl.
Enligt de områdesfakta som Stockholms utrednings- och statistikkontor (USK) tagit fram för
stadens olika stadsdelsnämnder är Bromma stadsdel en av de mer resursstarka stadsdelarna ur
ett socioekonomiskt perspektiv. Förhållandet inom skolans upptagningsområde varierar, men
sammantaget är medelinkomsten högre och arbetslösheten lägre än i Stockholm som helhet.
Utbildningsnivån bland befolkningen inom skolans upptagningsområde är också högre än den
genomsnittliga i Stockholm.
2.2 Skolans förutsättningar enligt Skolverkets statistik ht 2006 (Salsa)

Andelen pojkar på skolan utgör 55 %, i riket 51 %.

Föräldrars utbildningsnivå på skolan 2,53, i riket 2,16.

Andelen elever med utländsk bakgrund på skolan 8 %, i riket 13 %

Andelen elever som når godkänt i samtliga ämnen 87 %, i riket 76%

Modellberäknade betygsvärden har tagits fram i en regressionsmodell där hänsyn
tagits till föräldrars sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda i
Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Skolan ligger i nivå med det
modellberäknade betygsvärdet.

Skolans genomsnittliga meritvärde är 232, dvs summan av betygsvärdena för de 16
bästa betygen i elevens slutbetyg. Meritvärdet är i Stockholm 219 och i riket 205.
2.3 Undervisningsgrupper och personaltäthet
All undervisning för skolår 6-9 bedrivs i grupper om 20 elever förutom slöjd som har 16
elever i varje undervisningsgrupp. Självklart kan och ska gruppstorleken variera utifrån
elevernas förutsättningar, behov och intresse, men tjänstefördelningen är baserad på ovan
nämnda nyckeltal.
För barn i behov av särskilt stöd har vi fyra mindre undervisningsgrupper med 5-9 elever i
vardera, där nästan all undervisning sker i liten grupp med specialpedagog. Stöd av
specialpedagog ges även till elever i matematik, engelska och svenska. Ytterligare stöd
3
organiseras i respektive arbetslag samt genom att undervisningen i svensk/engelska är mycket
personaltät. Vi har tio elever som hör till vårt skolpliktsbevakningsområde, men som av
elevvårdsskäl har flyttat till andra skolor.
Elevvårdskompetensen finns samlad i ett eget arbetslag, Tellus. Teamet arbetar med
konsultation, handledning, elevvårdsstöd och undervisning i de mindre grupperna.
Specialpedagoger, speciallärare assistenter, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare
samt psykolog ingår även i detta lag.
Träningssärskolan som är integrerad med grundskolan består av arton elever, två
specialpedagoger, en lärare, sju elevassistenter och en arbetslagschef som arbetar med
specialpedagogik och arbetsledning. Årets arbete har fokuserat på att ta emot nya elever samt
att hitta en organisation med tvärgrupper som ger fler samarbetsmöjligheter för både elever
och personal. Arbetsplaner och individuella studieplaner har arbetats fram under året och
kommer att vidareutvecklas under kommande år. Integrationen med övrig verksamhet är en
självklarhet då särskolan utgör ett av skolans sex arbetslag som består av både elever och
personal. Träningssärskolan har ett fadderarbetslag i år 6-9. Under projektveckor och elevens
val sker samarbete mellan lagen. År 6 har en del av sin internprao förlagd till
Träningssärskolan. I praktisk-estetiska ämnen arbetar vissa pedagoger över laggränserna och
fritidsverksamheten har vissa delar som är integrerade med grundskolan.
I I Ur- och Skurspåret, Nova (F-5) arbetar två 1-7 lärare, en förskollärare, en fritidspedagog
och en elevassistent tillsammans med 50 barn. I Cassiopeia (F-5) arbetar sex 1-7 lärare, fyra
förskollärare och två fritidspedagoger samt fyra elevassistenter tillsammans med 153 barn.
Gemensamt för de båda spåren är att skolbarnsomsorgen är integrerad i verksamheten och att
alla i arbetslaget samverkar kring barnets hela skoldag.
I augusti 2007 arbetar 101 personer på skolan. Omräknat till heltidstjänster blir det 93 tjänster
fördelade enligt nedan:
Befattning
Lärare
Förskollärare
Specialpedagoger/speciallärare
Elevassistenter
Fritidspedagog/fritidsledare
Intendent
Skolledning
Expedition
Skolsköterska
Kurator
Psykolog
IT
Vaktmästare
Studie- och yrkesvägledare
Bibliotekarie
Inspirations- och utbildningscenter
Antal heltidstjänster
46,8
4,8
3,9/ 4,25
14,8
3/ 1,5
1
4,5
2
1
1
0,1
1
1,3
1
1
1,2
Om alla som arbetar i barngrupp och/eller med undervisning, dvs alla lärare, förskollärare,
specialpedagoger, elevassistenter och fritidspedagoger fördelas på samtliga skolans elever så
4
visar det en personaltäthet motsvarande 9,3 barn per heltidsanställd. Personaltätheten
förklaras till viss del av träningsskolans behov, men oavsett detta är det en generellt sett
mycket hög personaltäthet.
2.4 Lärarbehörighet
Samtliga lärare har den utbildning som krävs för att undervisa i de ämnen som de är anställda
för att undervisa i. Övriga pedagoger, såsom förskollärare och fritidspedagoger har alla
formell behörighet.
2.5 Ekonomisk situation
2006 års resultat balanserar intäkter och kostnader. Vi har dock kunnat balansera kostnaderna
med tidigare års överskott. De senaste åren har det inte har utgått någon kompensation för
löne- och prisökningar vilket gör att vi idag har för höga personalkostnader. Inte heller
budgeten för första halvåret 2007 kompenserar löne- och prisökningar . Vi kommer därför
under hösten att vid ta besparingsåtgärder som bl.a. innebär att vi ej ersätter personal som
slutar eller är tjänstledig.
Det nya fördelningssystemet, för barn i behov av särskilt stöd, har för Nya Elementar
inneburit att flera av de elever som idag får pedagogiskt och socialt stöd inte ges några
ekonomiska resurser. Vi har under våren fått en ökad kostnad för barn i behov av särskilt stöd
där framförallt kostnaden för externt placerade elever har ökat. Vi kommer under hösten att
fatta beslut om omfattningen på de specialpedagogiska insatserna för kommande läsår och
utifrån skollagens direktiv och budgetens ramar fatta kloka beslut. Vi vill dock poängtera att
om inte stödet för ”Barn i behov av särskilt stöd” ökar under kommande år riskerar flera
elever att inte nå målen i svenska, engelska och matematik eller så kommer inte målet med en
budget i balans att kunna hållas.
5
3. KVALITETSARBETET
Vad är kvalitet?
För oss som arbetar på Nya Elementar är kvalitet synonymt med en skola där allt görs för att
varje enskild elev skall ges bästa tänkbara start i livet.
Att få arbeta i en verksamhet som rymmer 725 elever, 100 medarbetare och 1 400
vårdnadshavare ger unika möjligheter. När det dessutom årligen fylls på med 150 nya elever,
300 nya vårdnadshavare och 5-10 personal finns det en oerhörd utvecklingspotential. Att på
ett klokt sätt öppna upp, låta alla ta del av samt att investera i denna oerhörda kompetensbank
är ledarskapets och organisationens främsta uppgift. Vi vet att alla människor vill må bra och
känna sig uppskattade för den de är och det den gör.
Hur skapas god kvalitet? Professorn i organisationspsykologi Göran Ekvall har listat tio
faktorer för ett kreativt arbetsklimat:
 Utmaning: Engagemang i och känsla för verksamheten och dess målsättning.
 Frihet: De anställdas självständighet i organisationen.
 Konflikter: Frånvaron av personmotsättningar och känslomässiga spänningar.
 Idéstöd: Sättet att bemöta nya idéer.
 Tillit: Känslomässig trygghet i relationerna på arbetsplatsen.
 Livfullhet: Arbetsplatsens dynamik, ”fart och fläkt”
 Lekfullhet/humor: En lättsam och otvungen stämning.
 Debatt: Möten och kollisioner mellan synpunkter, idéer och olika erfarenheter och
kunskaper.
 Risktagande: Rätten att misslyckas.
 Idétid: Tid att reflektera och skapa något nytt.
Dessa faktorer är för oss oerhört centrala och grunden för att var och en varje dag ska kunna
utföra ett kvalitetsarbete på Nya Elementar. I Svenska akademiens ordbok beskrivs
kvalitetsarbete på följande sätt: förstklassigt, omsorgsfullt o. med yrkesskicklighet utfört
arbete.
Om var och en aktivt i ord och handling utgår
från våra elever och ser att utvecklingsarbetet
är här och nu, varje dag, så har vi kommit
långt i vårt kvalitetsarbete. Denna
kvalitetsredovisning har i enligt med
förordningen utarbetats under medverkan av
personal, elever och vårdnadshavare. Den har
tagits fram med utgångspunkt i
sammanställningar av; enkäter, betyg,
nationella prov, rapporter och gruppdiskussioner samt i dialogen med elever och
föräldrar.
6
4. SAMMANFATTNING
4.1 USK Skolundersökningar förskoleklass, år 3, år 6 och år 9.
Skolans medelvärde för respektive år och elevgrupp framgår av tabellen. Inom parentes
presenteras stadens medelvärde. I undersökningen 2005 ingick endast de kommunala
skolorna, men år 2007 finns även de fristående med i undersökningen.
Hur nöjd är du på det hela taget med din skola?
2005
1.9 (1.4)
Förskoleelever
År 3
År 6
År 9
2007
1.8 (1.3)
1.8 (1.3)
1.3 (1.0)
1.2 (0.7)
1.2 (0.9)
1.1 (0.7)
Sedan skolan startade 1999 har vi varje år haft mellan 90-98% av elever och föräldrar som
uppger att de tycker att skolan som helhet är bra eller mycket bra.
4.2 Betygssammanställning avgångsbetyg år 9
--G
Betyg
VG
MVG
2007
3%
23 %
42 %
32 %
2006
2%
32 %
39 %
26 %
2005
3%
23 %
44 %
29 %
2004
1%
33 %
41 %
25 %
En tydlig tendens är att det finns skillnader i betygssättning mellan arbetslagen
Capella/Polaris och Sirius/Vega. Läsåret 07/08 kommer vi att fortsätta arbetet med likvärdig
bedömning genom analysera vad skillnaderna beror på och vidta lämpliga åtgärder.
4.3 Skolundersökning Träningssärskolan, Orion
Jag upplever att mitt barn trivs i skolan
Blankt Instämmer inte alls
2
3
4
5
0%
0%
0%
0%
0%
17%
Jag upplever att mitt barn känner sig trygg och säker i skolan
Blankt Instämmer inte alls
2
3
4
5
0%
0%
0%
0%
17%
17%
När andra frågar säger jag att Nya Elementar skola är en mycket bra skola
Blankt Instämmer inte alls
2
3
4
5
33%
0%
0%
0%
0%
17%
Instämmer helt
83%
Medeltal
5.8
Instämmer helt
67%
Medeltal
5.5
Instämmer helt
50%
Medeltal
5.8
När enkäten genomfördes var det några elever som precis hade börjat på Nya Elementar,
därav 33% som svarar blankt. Vårdnadshavare uppger att deras barn trivs och känner sig
trygga i skolan. IT/datorer som hjälpmedel i lärandet kan utvecklas och förbättras och
läromedel och annan pedagogisk utrustning behöver det satsas mer på.
7
4.4 Medarbetarenkät
I augusti 2006 genomfördes en
enkätundersökning med samtliga medarbetare.
Undersökningen innehöll 52 frågor kring
organisation och arbete, ledarskap och chefer,
medarbetar-/lönesamtal, delaktighet och
inflytande, utveckling och kompetens, trivsel
och arbetsklimat, hälsa (arbetsbelastning),
jämställdhet och mångfald samt
arbetssituation och arbetsförhållande.
Svarsfrekvensen för Bromma stadsdel var 74
%.
Vi väljer att som % redovisa svaret på frågan
”Hur nöjd är du med din nuvarande
arbetssituation” i (hela resultatet finns att
tillgå på skolan).
Jämför vi med svaren från 2004 och 2005 då
samma undersökning genomfördes via USK
kan vi konstatera att den positiva upplevelsen kvarstår. En liten förbättring kan dock noteras
då personalen på nästan alla de 52 frågorna svarar att de är något mer nöjda med sin
arbetssituation idag än tidigare år. I en jämförelse med staden som helhet är personalen på
Nya Elementar mycket nöjda med organisation, ledarskap, trivsel och arbetsklimat, men
framför allt med delaktighet och inflytande.
4.5 Inspektionsrapport
”Inspektörerna bedömer att Nya Elementar inom flera områden erbjuder en undervisning av
god kvalitet. Såväl elever som föräldrar är mycket nöjda med skolans många engagerade
lärare med förmåga att i sin undervisning ta tillvara varje elevs kunskaper och intressen. Den
verksamhet som bedrivs i förskoleklasserna ger barnen goda förutsättningar för fortsatt
lärande. Föräldrar i den obligatoriska särskolan uttrycker att kommunikationen med skolan är
mycket god. Inspektörerna bedömer arbetet med samverkan med elevernas vårdnadshavare i
obligatoriska särskolan vara mycket bra. Skolans sammanställningar av resultat på de
nationella proven för årskurs 5 och 9 visar på ett mycket gott resultat. Det råder ett gott
arbetsklimat bland elever och lärare. Eleverna uppger att de känner sig trygga. Såväl elever,
föräldrar som personal uttrycker att hjälp och stöd utifrån det aktuella behovet alltid ges.
Ledningen av skolan fungerar mycket bra och rektor tar ansvar för skolans pedagogiska
utveckling. Skolan har ett fungerande kvalitetsarbete som bland annat visar sig i skolans
”Strategiska plan”. Personal på skolan känner stor delaktighet i skolans kvalitetsredovisning
och beskriver skolan som en medveten målstyrd organisation. Allt detta sammantaget ger
skolan goda förutsättningar i det fortsatta utvecklandet av det systematiska kvalitetsarbetet.”
(Utbildningsinspektion i Nya Elementar 2007, förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 samt
obligatorisk särskola 6-10)
Samtliga resultat, utvärderingar och rapporter vittnar om en mycket väl fungerande skola som
alltid har fokus på att utveckla och organisera verksamheten utifrån ett elevperspektiv. En
skola för var och en med högsta kvalitet är det mål vi tillsammans, varje dag, arbetar för.
Utifrån ett ledarperspektiv kan jag bara konstatera att skolan har mycket engagerad och
professionell personal som alltid tillsammans gör sitt yttersta för varje enskild elev.
8
5. UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Grundskolans- och särskolans verksamheter styrs av de nationella styrdokumenten, läroplaner
och kursplaner. I läroplanen anges ”mål att sträva mot” och ”mål att uppnå”. Utifrån dessa
statliga styrdokument samt kommunfullmäktiges mål för verksamheterna, skall varje enskild
skola själv ange hur målen ska nås.
I avvaktan på revidering av Stockholms skolplan gäller den ”gamla” från år 2000 Ny kurs för
Stockholms skolor. Skulle denna stå i konflikt med budget 2007 gäller vad som anges i
budgeten.
Grundskolans mål mäts, följs upp och utvärderas genom skriftliga omdömen till föräldrar,
betygsresultat, nationella prov och de årliga brukarundersökningar som genomförs på både
lokal skolnivå och centralt för staden. Resultaten sammanställs i skolornas årliga
kvalitetsredovisningar och den som görs för kommunen som helhet.
Målområden utifrån läroplan, budget och verksamhetsplan
Målområde Kunskap och
Normer och
Ansvar och
Betyg och
lärande
värden
inflytande
bedömning
Samverkan
Kommunfullmäktiges mål för grundskola och särskola
Grundskolan
 Skolans huvuduppgift ska vara att förmedla kunskap.
 Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka jämfört
med föregående läsår.
 En omfattande satsning på läsning ska genomföras i lågstadiet.
 Elevernas kunskaper ska utvärderas tidigare genom prov, skriftliga omdömen och
betyg.
 Skolket i grundskolan ska minska jämfört med föregående läsår.
 Lärarnas befogenheter att ingripa mot oordning och kränkningar ska öka och
tydliggöras.
 Mobbning ska minska genom ett stadsövergripande arbete och likabehandlingsplaner på
alla skolor.
 Läraryrkets status och attraktionskraft ska höjas.
 Stockholms stad ska endast tillsvidareanställa behöriga lärare.
 Skolpengens andel av grundschablonen ska uppgå till minst 70 procent.
 Alla elever i skolår F-6 ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg.
Särskolan
 Särskoleelever ska ha samma rätt att välja skola som andra elever.
 Fler speciallärare ska anställas.
 Utbildningen i särskolan ska vara anpassad till elevens förmåga och behov av
utmaningar.
Mål som styrinstrument
Styrningen går uppifrån och ned genom att respektive nivå formulerar mål och åtaganden med
måldokument som resultat.
9
Nivå
Stat
Mål/Åtaganden
Strävans- och uppnåendemål
Måldokument
Skollag
Läroplaner
Kursplaner
Stad
KF:s inriktningsmål
Budget
KF:s mål för verksamhetsområdena
Förskoleplan
Skolplan
Nämnd Nämndens mål för verksamhetsområdet Verksamhetsplan
Enhet
Enhetens åtaganden
Kvalitetsgarantier
Individuella mål
Individ
Arbetsplan
Individuell utvecklingsplan
Varje nivå ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Uppföljningen syftar till att vara ett
redskap för den egna verksamhetsutvecklingen. Den ger också kunskap om verksamheten och
möjlighet att bedöma om den når målen samt i vad mån den lever upp till lagar och
föreskrifter.
Uppföljning och utvärdering tar vägen nedifrån och upp i en kedjeformad rörelse, där dialog
förs med den egna och därefter med närmast ovanstående nivå.
En nystartad skola som varje läsår har en stor rekrytering måste ägna mycket tid åt att
diskutera och implementera de mål verksamheten strävar mot. Målsättningen är att skolans
övergripande mål och de mål som finns inom ramen för varje enhet skall samspela och vara så
tydliga att varje medarbetare kan prioritera utifrån dessa i resursanvändandet. Nya Elementar
deltar i försöket med grundskola utan timplan. Vi har dock på eget bevåg döpt om detta till att vi
arbetar med en målstyrd timplan som innebär att eleven skall få den tid som krävs för att nå upp
till de mål hon eller han strävar mot. De arbetsplaner som eleverna får inför varje nytt
arbetsområde tydliggör mål att uppnå, mål att sträva mot, kunskapskvaliteter, arbetssätt och
innehåll. De individuella utvecklingsplanerna skrivs vid utvecklingssamtalet och föregås av att
skriftlig information från alla ämnen samt information om elevens sociala situation har skickats
hem.
5.1 Kunskap och lärande
Verksamhetens mål/åtagande
LÄRANDE – Kunskap att erövra kunskap
1. Alla elever ska ha fått arbeta ämnesövergripande under minst två perioder per läsår.
2. Alla elever ska ha deltagit i aktiviteter som syftar till en ökad integration och förståelse för
skolans olika verksamheter.
3. Alla elever och målsmän ska kunna ta del av skolans kursplaner och aktuella arbetsplaner
samt elevens individuella kunskapsutveckling.
Vi åtar oss att skapa förutsättningar för att eleverna vid Nya Elementar ska kunna uppnå
läroplanens mål.
Metoder att nå målen
 Vi tydliggör i arbetsplaner och i dialog för eleverna vad som krävs för att nå målen.
 Vi använder olika arbetssätt för att stimulera och väcka nyfikenhet.
10


Vi arbetar med små- och flexibla undervisningsgrupper och ger stöd och hjälp utifrån
elevens behov. Elevvårdsarbetet organiseras alltid om utifrån elevernas behov och
förutsättning
Varje barn får en individuell utvecklingsplan som tas fram i samverkan med elev och
föräldrar.
Resultat
Utbildningsinspektion i Stockholms kommun vt 2007, Nya Elementar
• Eleverna har god kännedom om målen i respektive ämne.
• Undervisningen utgår från elevernas behov och förutsättningar så långt det är möjligt.
• Mycket goda studieresultat.
• Arbetslagen är flexibla och organiserar elevstödet efter uppkomna situationer i alla
ämnen.
• Elevvårdsteamet är mycket väl fungerande!
• Eleverna är övertygade om att det alltid finns hjälp för alla utifrån varje elevs behov.
• Skolans arbete med individanpassning och stöd är gott.
• Särskolan tillgodoser sina elevers stöd på ett mycket gott sätt!
Skolundersökning 2007 i Stockholm, enkäter till elever och vårdnadshavare vt 2007
Förskoleklass
Samtliga
Nya Elementar
2
1
0
-1
-2
Vad barnen Personalens
Tillgång till
får göra
förmåga
pedagogiskt
i förskole- att ge ditt barn
material
klassen
stimulans
för att lära
och utvecklas
Hur IT
används i
förskoleklassen
Möjligheterna Möjligheterna Arbete med
Barnens
Jämställdhet
till lek och för ditt barn att individuella möjligheter till mellan flickor
eget
få individuellt utvecklings- motion och
och pojkar
skapande stöd och hjälp i
planer
rörelse
förskoleklassen
11
Skolår 3
Samtliga
Nya Elementar
2
1
0
-1
-2
Lärarnas
Hur
Hur ditt barns Läroböcker Hur IT används Arbete med Möjligheterna
Barnens
Jämställdhet
förmåga
kunskaperna skola lyckas
och annat i undervisningen individuella
för ditt barn
möjligheter mellan flickor
att stimulera kontrolleras och med att ge
studiematerial
utvecklingsatt få
till motion och och pojkar
och väcka
följs upp goda kunskaper
planer
individuellt
rörelse
intresse
stöd och under skoldagen
hjälp i
undervisningen
Skolår 6
Total
Nya Elementar
2
1
0
-1
-2
Lärarnas förmåga
att stimulera och
väcka intresse
Hur kunskaperna
kontrolleras och
följs upp
Att ge dig goda
kunskaper
Läroböcker och
annat
studiematerial
Hur IT används i
undervisningen
Arbete med
individuella
utvecklingsplaner
Möjligheterna för
dig att få
individuellt stöd
och hjälp i
undervisningen
12
Skolår 9
Total
Nya Elementar
2
1
0
-1
-2
Lärarnas förmåga
att stimulera och
väcka intresse
Hur kunskaperna
kontrolleras och
följs upp
Att ge dig goda
kunskaper
Läroböcker och
annat
studiematerial
Hur IT används i
undervisningen
Arbete med
individuella
utvecklingsplaner
Möjligheterna för
dig att få
individuellt stöd
och hjälp i
undervisningen
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
1. Målet är uppnått! Projektperioder och andra samverkansformer mellan ämnen har fortsatt
hög prioritet. Se mål 07/08.
2. Arbete pågår! Under året har vår fritidsklubb, Satelliten, som vänder sig till alla elever i ett
F-9 perspektiv där grundsärskola och träningsskola är en naturlig del blivit en stor succé.
Olika integreringsprojekt inom och utom skolan har genomförts.
3. Målet är uppnått! Kursplanerna behöver dock synkroniseras och läggas ut på hemsidan
Skolan har utmärkta resultat gällande kunskap och lärande. Mest nöjda är elever och
vårdnadshavare i de yngre årskurserna, men även i år 6 och 9 är resultaten av utvärderingar
och inspektionsrapport mycket bra. Det utvecklingsområde som klart framgår är IT i
undervisningen som vi de senaste åren prioriterat, men som vi behöver fortsätta att arbeta
med.
5.2 Normer och värden
Verksamhetens mål/åtagande
TRYGGHET – Trivas och må bra
1. Alla ska aktivt i vardagen ha verkat för en förbättrad miljö och ökad arbetsro.
2. Alla ska ha praktiserat olika hälsofrämjande aktiviteter samt ökat medvetenheten om den
psykiska och fysiska hälsans betydelse.
3. Jämställdhet och mångfald ska i enlighet med läroplan och skolans likabehandlingsplan ha
integrerats i verksamhetens planering och vardagsarbete.
Vi åtar oss att skapa en trygg miljö.
13
Metoder att nå målen
 Genom mentorskapet har eleven alltid en vuxen som tar ett särskilt ansvar för den
sociala och pedagogiska utvecklingen.
 Genom åldersintegrerade arbetslag och mentorsgrupper i årskurs 6-9 skapas nätverk
mellan olika elevgrupper.
 Genom små undervisningsgrupper och ett kvalificerat elevvårdsteam får eleven tid och
stöd för sin individuella utveckling.
 Vi arbetar aktivt med kamratstödjare i varje undervisningsgrupp för att förebygga
mobbning, samt med återkommande verksamhetsintegrerade aktiviteter.
 Skolans genus- och trygghetsgrupp träffas regelbundet och arbetar aktivt tillsammans
med elever, personal och vårdnadshavare i frågor gällande jämställdhet, trygghet och
integration.
 Samtliga elever får from läsåret 07/08 ytterligare ett tillfälle i veckan för hälsa och
rörelse.
 I år 6-9 arbetar eleverna i flexibla undervisningsgrupper som ett led i att snabbt kunna
förändra utifrån elevernas behov, förutsättningar och möjligheter.
Resultat
Utbildningsinspektion i Stockholms kommun vt 2007, Nya Elementar
• Eleverna trivs och känner sig trygga i skolan.
• Finns alltid vuxna som tar tag i eventuella problem.
• Särskolan arbetar systematiskt med värdegrundsfrågor genom dagliga utvärderingar
om hur eleven mår.
• Arbetsron för elever i år 6-9 kan bli bättre.
• Systematiska uppföljningar och sammanställningar för särskolan vad gäller normer
och värden finns inte presenterade i skolans kvalitetsredovisning.
Skolundersökning 2007 i Stockholm, enkäter till elever och vårdnadshavare vt 2007
Förskoleklass
Samtliga
Nya Elementar
2
1
0
-1
-2
Sammanhållning
och relationer
mellan barnen
i förskoleklassen
Personalens
sätt att vara
mot barnen
Tillgången till
vuxna i skolan
som ditt barn
kan känna
förtroende för
Möjligheten
för ditt barn
att känna
sig trygg
i skolan
Hur skolan
Lugn och arbetsro
hanterar mobbning i förskoleklassen
Ditt barns
möjligheter
att få hjälp vid
behov av
skolsköterska/skolläkare,
skolkurator,
skolpsykolog
14
År 3
Samtliga
Nya Elementar
2
1
0
-1
-2
Sammanhållning
och relationer
mellan barnen
i klassen
Lärarnas sätt
att vara mot
barnen
Tillgången till
vuxna i skolan
som ditt barn
kan känna
förtroende för
Möjligheten
för ditt barn
att känna sig
trygg i skolan
Hur skolan
hanterar
mobbning
Lugn och
arbetsro i klassen
Ditt barns
möjligheter att få
hjälp vid behov av
skolsköterska/skolläkare,
skolkurator,
skolpsykolog
Skolår 6
Total
Nya Elementar
2
1
0
-1
-2
Sammanhållning
och relationer
mellan eleverna
i klassen
Lärarnas
sätt att
vara mot
dig
Tillgången till
vuxna i skolan
som du kan
känna
förtroende för
Möjligheten
för dig att
känna dig
trygg i
skolan
Hur skolan
hanterar
mobbning
Lugn och
arbetsro
i klassen
Jämställdhet
Dina
Möjligheterna
mellan flickor
möjligheter att få hjälp när
och pojkar till motion och du behöver
rörelse under
det av
skoldagen skolsköterska/
skolläkare,
skolkurator/
-psykolog
15
Skolår 9
Total
Nya Elementar
2
1
0
-1
-2
Sammanhållning
och relationer
mellan eleverna
i klassen
Lärarnas
sätt att
vara mot
dig
Tillgången till
vuxna i skolan
som du kan
känna
förtroende för
Möjligheten
för dig att
känna dig
trygg i
skolan
Hur skolan
hanterar
mobbning
Lugn och
arbetsro
i klassen
Jämställdhet
Dina
Möjligheterna
mellan flickor
möjligheter att få hjälp när
och pojkar till motion och du behöver
rörelse under
det av
skoldagen skolsköterska/
skolläkare,
skolkurator/
-psykolog
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
1. Målet är uppnått! Genomförandet av flexibla undervisningsgrupper har fått en mycket god
effekt på arbetsron och arbetslagens miljöprojekt som har resulterat i ”vackrare” hemvisten har
minskat klotter och skadegörelse. Novas miljöprojekt uppmärksammandes av staden och
tilldelades ett miljöpris på 10 000 kr som ska sporra hela skolans miljöarbete kommande år.
2. Målet är uppnått! Det är dock svårt att mäta ökad medvetenhet.
3. Arbete pågår! En mycket tydlig kartläggning har genomförts och genusgruppen arbetar med att
analysera och presentera åtgärder, bla kommer elever, vårdnadshavare och personal att under
våren erbjudas fortbildning. Se mål 06/07 och jämställdhetsplan.
När det gäller elevhälsoarbete är målsättningen att samtliga elever skall känna sig trygga och
att det ska vara roligt att gå i vår skola. Det är viktigt att alla vuxna på skolan lägger sig i och
bryter eventuellt dåligt beteende. På skolan bedrivs kamratstödjarverksamhet i samarbete med
FRIENDS. Alla elever och all personal får information om skolans mobbningsarbete.
I varje undervisningsgrupp finns två kompisstödjare (år 6 efter jul). De har fått/kommer att få,
särskild utbildning om mobbning. Kompisstödjarna skall uppmärksamma vilka problem som
finns i den egna elevgruppen och tillsammans med de vuxna och övriga kompisstödjare
försöka göra något åt problemen. Vuxengruppen ska stötta och hjälpa kompisstödjarna samt
ta hand om allvarligare problem i skolan, t ex den akuta mobbningen. Var tredje vecka möts
kompisstödjarna och vuxna i respektive arbetslag. Arbetet ger mycket goda resultat, vilket bla
ovan nämnda utvärderingar och rapporter visar. Ansvarig för trygghetsgruppen har gjort en
kartläggning och analys på individnivå över de senaste årens mobbningsärenden, där det
framgår att skolans arbetssätt är mycket framgångsrikt. Där mobbning inte har gått att stoppa
med resurser inom skolan sker ett nära samarbete med polis och socialtjänst.
16
5.3 Ansvar och inflytande
Verksamhetens mål/åtagande
INFLYTANDE – Delaktighet och ansvar
1. Alla elever ska utifrån sina förutsättningar ha varit med och utformat arbetsplaner i alla
arbetsområden samt aktivt i vardagen påverkat undervisningen.
2. Alla elever ska aktivt ha tagit ställning i skolfrågor som berör dem.
3. Alla vårdnadshavare ska informeras och ges möjligheten att inhämta kunskap om skolans
verksamhet, arbetssätt och verktyg, samt med hjälp av IT-baserade verktyg kunna
kommunicera med skolan.
Vi åtar oss att ge eleverna inflytande över det egna lärandet.
Vi åtar oss att se till att elever och föräldrar kan påverka skolans arbete och miljö.
Metoder att nå målen
 Eleverna deltar aktivt i planeringen av undervisningen och är med och utformar
arbetsplaner.
 Elever och föräldrar görs medvetna om mål och betygskriterier.
 En och en halv timme i veckan möts elev och mentor i mentorsgruppen.
 Vi genomför föräldramöten en gång per termin.
 Vi har en organisation för inflytande genom mentorsträff, lagråd, elevråd och skolråd.
 From hösten 2007 har Träningssärskolan en elevrådsrepresentant som med
personalstöd aktivt deltar i elevrådsmöten.
Resultat
Utbildningsinspektion i Stockholms kommun vt 2007, Nya Elementar
• Skolans arbete med att ge eleverna inflytande över verksamheten samt det egna
lärandet är gott.
• I träningssärskolan är arbetet med att ta tillvara på elevernas kunskaper och intressen
mycket gott och samverkan med vårdnadshavarna mycket bra.
• Eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet av Likabehandlingsplanen och känner
inte till den i tillräckligt stor utsträckning.
• Personalen känner stor delaktighet i skolans utvecklingsarbete.
• Verksamhetsplan och strategisk plan utgör grunden för detta utvecklingsarbete.
• Kvalitetsredovisningen ska tydligare presentera uppföljning och utvärdering av
skolans samtliga skolformer.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
1. Målet är uppnått!
2. Arbete pågår! Under hösten har undervisningsråd ersatts av praktiskt demokratiarbete och
lagråd samt så har en rad åtgärder för ökat inflytande genomförts.
3. Arbete pågår och ska intensifieras under vt 07 då en föreläsningsserie samt en ny digital
plattform kommer att presenteras.
Alla elever har varit delaktiga i arbetet med att utforma arbetsplaner samt aktivt i vardagen
getts ett stort utrymme att påverka undervisningen. Varje arbetslag har varit ansvariga för att
synliggöra och öka elevernas inflytande. Lagrådsarbetet har fungerat mycket bra, medan
17
intresset för skolövergripande frågor varit svalt. Vissa arbetslag har under hösten aktiverat
eleverna i intressegrupper och samtliga arbetslag har arbetat med praktiskt demokratiarbete i
enlighet med givna anvisningar samt utformat aktiviteter som ska främja inflytandet.
Skriftliga handlingsplaner gällande elevinflytande är ännu inte klart. Likabehandlingsplanen
ska under hösten revideras och ett arbete tillsammans med eleverna utifrån materialet,
Respekt, har påbörjats.
5.4 Bedömning och betyg
Verksamhetens mål/åtagande
 Vi åtar oss att regelbundet bedöma elevens utveckling
Metoder att nå målen
 Varje termin erbjuds utvecklingssamtal med elev, förälder och mentor.
 Vi arbetar med projekt- och omdömesdatabasen P.O.B.D, en webblösning för
elevdokumentation.
 I samband med utvecklingssamtalet erbjuds skriftlig information om elevens
kunskapsutveckling och sociala utveckling.
Resultat
Läsutveckling (LUS, läsutvecklingsschema)
I många av Stockolms skolor kontrolleras elevernas läsförmåga med hjälp av
ett läsutvecklingsschema, LUS. LUS innebär att läraren genom kvalitativa bedömningar
placerar in varje elev i förhållande till 23 kvalitativa utvecklingssteg. Syftet med LUS är att ha
kontroll på var i sin utveckling eleven befinner sig. Två gånger per termin mäts
läsutvecklingsnivån hos alla barn och relateras till vad som är normalt att förvänta för barn i
olika åldrar.
Redovisning Läsutveckling (LUS), mätning maj 2007, utgångsvärde
Andel elever som uppnått förväntad läsutvecklingsnivå.
Förskoleklass:
Årskurs 3:
Lägst punkt 3 ( eleven vet att en bokstav har ett ljud)
Lägst punkt 15 (eleven läser flytande med förståelse)
Redovisning Läsutveckling (LUS), träningsskolan årskurs 5-10
Lägst punkt 2 (eleven känner till läsriktningen)
Lägst punkt 3 (eleven visar att det skrivna ”går att säga”))
Lägst punkt 4 (eleven läser bekanta ord i texter med hjälp av
ordbilden)
Lägst punkt 5 (eleven listar ut nya ord med hjälp av de ord eleven
har mött tidigare)
Lägst punkt 8 (eleven kan ersätta en tala-lyssna-situation med en
skriva-läsa)
Resultat av nationella prov i år 5, vt 2007 (30 elever)
Ämne
--Matematik
2
Svenska
1
Engelska
1
94%
93%
87,5%
87,5%
56%
31,5%
12,5%
G
28
29
29
18
Betyg vt 2007
Nya Elementar vt 2007 Betygsstatistik skolår 9
% fördelning
(Antal elever 140)
Vad avser SO-ämnena får eleverna blockbetyg. I undantagsfall kan dock separata
betyg sättas. Nedan angivna värden i ämnena geografi, historia religionskunskap
och samhällskunskap baseras på ett fåtal elever. Detsamma gäller NO-ämnena
där 3 elever fått betyg i de enskilda ämnena biologi, fysik och kemi.
BETYG
Biologi
Bild
Engelska
Fysik
Geografi
Historia
Hem- och Konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Kemi
Matematik
Musik
NO
Religionskunskap
Samhällskunskap
Slöjd
SO
Svenska
Teknik
Tyska
Franska
Spanska
--1,6
3,6
33,3
3,4
5,8
100
3,6
1,5
1,5
66,7
3,6
2,2
1,4
8,3
-
%G
100
27,4
14,4
100
100
33,3
5,2
28,8
51,4
23,5
19,7
33,3
100
25,9
13,2
17,3
20,1
25,0
15,2
22,2
% VG
25,8
46,8
33,3
46,6
36,7
18,1
51,5
46,0
41,1
46,3
49,6
59,0
33,3
30,3
38,1
% MVG
45,2
35,3
48,8
28,8
26,8
23,5
32,8
29,5
38,2
31,7
20,9
33,3
54,5
39,7
Summa antal betyg per betygsgrad:
--G
VG MVG
2,7
23,4
42,2
31,7
Redovisning av nationella prov, % fördelning, skolår 9, vt 2007. (140 elever)
Prov
engelska A
engelska B
engelska C
svenska A
svenska B
svenska C
matematik
--%
2
1
1
4
2,5
2,5
4
G
%
16
15,5
20,5
22
29
41
50
VG
%
53
42,5
57,5
54
36
45
26
MVG
%
29
41
21
20
32,5
11,5
19
19
Fördelningen mellan de olika betygsnivåerna på de nationella proven överensstämmer väl
med summan av antalet betyg per betygsgrad (se ovan).
Utvärdering efter skolår 9, läsåret 05/06, utförd vt 2007
1.Hur är dina studieresultat i matte på gymnasiet jämfört med slutbetyget?
Mycket bättre
Lite bättre
Lika bra
Lite sämre
12%
18%
37%
27%
Mycket sämre
6%
2. Hur är dina studieresultat i svenska på gymnasiet jämfört med slutbetyget?
Mycket bättre
Lite bättre
Lika bra
Lite sämre
7,5%
23%
47%
20%
Mycket sämre
2,5%
3. Hur är dina studieresultat i engelska på gymnasiet jämfört med slutbetyget?
Mycket bättre
Lite bättre
Lika bra
Lite sämre
12%
18%
41%
22%
Mycket sämre
7%
4. Hur är dina studieresultat totalt sätt på gymnasiet jämfört med slutbetyget?
Mycket bättre
Lite bättre
Lika bra
Lite sämre
7%
24%
32%
30,5%
Mycket sämre
6,5%
Våra elever har stora möjligheter att kunna välja gymnasieskola och har enligt utvärdering
goda betygsresultat oavsett vilket program eller vilken gymnasieskola de har valt. Slutbetyget
i årskurs 9 ligger i nivå med studieresultatet efter en termin på gymnasieskolan.
Utbildningsinspektion i Stockholms kommun vt 2007, Nya Elementar
• Arbetet med att dokumentera elevernas kunskapsutveckling är av god kvalitet.
• Föräldrarna är mycket nöjda med den information de får vid utvecklingssamtalen.
• Skolans utvärdering och bedömning av lärande är god.
• De individuella utvecklingsplanerna är av varierande kvalitet. IUP bör utvecklas så att
kunskaper eleven ska sträva mot att utveckla tydligt framkommer i målbeskrivningen.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Skolans satsning på P.O.D.B har inneburit att elever och vårdnadshavare får en väldigt tydlig
information om kunskapsutvecklingen i varje ämne samt konkreta tips om hur nästa målnivå
ska kunna erövras. Satsningen på små undervisningsgrupper i kombination med ett starkt
elevhälsoteam gör att alla elever ges chansen att nå målen i samtliga ämnen. För att nå 100 %
måluppfyllnad krävs det mer samordnade insatser från polis, socialtjänst, fritid och BUP,
vilket vi i skrivandets stund arbetar för fullt med.
Skolan låg 2006 i nivå med det modellberäknade betygsvärdet. Skolans genomsnittliga
meritvärde var då 232, dvs summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg. Meritvärdet är i Stockholm 219 och i riket 205. Andelen elever som inte nått målen
i ett eller flera ämnen är ytterst få i relation till övriga skolor i Stockholm och i riket.
Meritvärden för 2007 finns ännu inte presenterade, men utifrån betygssammanställningen har
skolans meritvärde höjts 2007. Våra elever klarar sig utmärkt på gymnasiet oavsett vilket
program eller skola de valt.
20
5.5 Samverkan internt och externt
Verksamhetens mål/åtaganden
Vi har en rad samverkansprojekt både internt och externt. Hur vi arbetar internt framgår av
vår verksamhetsplan och övriga samverkansprojekt finns presenterade på skolans hemsida..
Jag väljer här att endast beskriva samverkan mellan olika skolformer.
Syftet med samverkan är att skapa en samhörighet mellan förskola, grundskola och
gymnasium för att överbrygga barnets väg från förskola till gymnasieskola.
Målet är att:
- stärka samsynen och tolkningen av respektive läroplan
- stärka samsynen på läroplanernas värdegrundsfrågor
- öka kunskapen om det pedagogiska arbetet i respektive verksamhet
- öka förståelsen för varandras grundläggande syn på barnet
- stärka barnets egen uppfattning och medvetenhet om sin egna sociala- och pedagogiska
utveckling
Metoder att nå målen
 Rektorer och förskolechefer möts några gånger om året
 Pedagoger från förskola och skola möts några gånger om året
 Gemensamma föreläsningar och teman
 Portfolio/”Röda tråden pärmen” följer barnet från förskola till år 6
 Överlämnandekonferenser utifrån en given arbetsmodell
Förskola
F-5
elev/förälder
Portfolio
pedagog
Överlämnandekonferens
elevvårdsteam
och ledning
ledning
BSB-konferens
Elevvårdkonferens
Portfolio
NTA-projektet
Överlämnandekonferens
Överlämnandeblankett
BSB-konferens
Elevvårdkonferens
planering
uppföljning
planering
uppföljning
6-9
NTA-projektet
Bedömarkonferenser
BSB-konferens
Elevvårdkonferens
Särskilda bilagor
planering
uppföljning
Gymnasiet
Återträff med
utvärdering
Återträff med
utvärdering
planering
uppföljning
Resultat
Elever och vårdnadshavare uttrycker i utvärderingar att de är mycket nöjda med övergången
från förskola till grundskola. I våra utvärderingar med våra avgångselever har vi fått en
mycket positiv respons på den studie- och yrkesvägledning som de har fått ta del av.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
En organisation där samverkan är prioriterad och ett väl fungerade kontaktnät har etablerats i
Bromma är avgörande för smidiga övergångar mellan skolformer. Mentorskapet, ett
välfungerande elevvårdsteam där studie- och yrkesvägledare ingår är andra faktorer som
förklarar att elever och vårdnadshavare är så nöjda.
21
6. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING
Skolan håller en generellt sett mycket hög nivå enligt de utvärderingar som är gjorda. Elever,
föräldrar och personal är i stort sett nöjda med verksamheten. Det finns naturligtvis alltid
många olika områden att utveckla och vi väljer här att peka på de målområden som vi under
hösten har och även under kommande år kommer att fokusera på.
6.1 Åtgärder för utveckling relaterat till skolans hörnstenar
 Elevernas intresse, förmåga och behov ska styra gruppindelning, gruppstorlek och
tidsanvändning i större utsträckning. Detta ska bla ske med hjälp av flexibla
undervisningsgrupper och en tydlig undervisningsstruktur som fångar upp varje
enskild elev.

Alla mentorer ska ha ökad kunskap om uppdraget och det elevvårdande arbetet. Detta
ska ske med hjälp av utbildningar externt och internt. En tydlig mentorshandledning
och en elevpärm som följer en given struktur har delats ut och ska användas from
läsåret 06/07.

Vi ska i större utsträckning planera undervisningen tillsammans med kollegor och
elever. Redan i planeringsstadiet ska vi hjälpa eleverna att kunna se helheter och
sammanhang samt ge ett reellt inflytande över undervisningen. Vi ska skriva fler
gemensamma arbetsplaner och säkerställa att eleverna inte har för många olika
arbetsuppgifter och redovisningar samtidigt.

Vi ska utveckla det ämnesintegrerade samarbetet mer och dra nytta av varandras
kompetenser i större utsträckning. Detta innebär ett större fokus på färdigheter och att
eleverna ska få större möjlighet att välja innehåll att träna färdigheterna på. Vi
kommer även att bygga upp en kompetensbank för att på ett bättre sätt kunna
överblicka alla de kvaliteter som finns.
Ett levande utvärderingsverktyg som tydliggör elevens utveckling i förhållande till målen ska
fullt ut implementeras. IT-baserade verktyg ska i enlighet med stadens IT-strategi användas
full ut i det interna och externa arbetet. Utvärderingar tillsammans med eleverna ska ske efter
varje avslutat arbetsområde. Elever och vårdnadshavare ska inför utvecklingssamtalen få hem
skriftlig information och vid samtalet upprättas en individuell utvecklingsplan. Under våren
kommer Skolwebb att införas och till hösten kommer elever, föräldrar och personal att ha en
gemensam digital plattform.
Alla ska aktivt i vardagen arbeta för en förbättrad arbetsmiljö och arbetsro. Arbetslagen
fastställer rutiner och ansvar. Café, bibliotek samt vår studie- och yrkesvägledare ska i större
utsträckning involveras i det vardagliga pedagogiska arbetet. Det ämnesövergripande arbetet
har fortsatt hög prioritet.
6.2 Åtgärder för utveckling relaterat till skolans åtaganden

Vi ska satsa på fler hälsofrämjande aktiviteter. En större variation i arbetssätt med
fokus på färdigheter ska prioriteras. Projektperioder och en schemaläggning i år 6-9
med tre pedagoger och 60 elever ska möjliggöra samverkan mellan ämnen.

Eleverna ska vara med och planera undervisningen i större utsträckning. Eleverna ska
aktivt ta ställning i och ta ansvar för skolfrågor som berör dem. Genusperspektivet ska
vara ständigt närvarande och medvetandegjort.
22
En 100% -vision gällande trygghet där en direktkontakt tas med vårdnadshavare vid
okamratligt beteende. Skolans handlingsplaner för ökad trygghet och arbetsro ska vara en
naturlig del av det vardagliga arbetet. Ett nära samarbete med föräldrar, socialtjänst, polis och
fritidspersonal samt ett aktivt och kompetent elevvårdsteam är en självklarhet. Bromma
närpolis kommer att bistå med en polis i skolan några timmar i veckan som ett led i vårt
förebyggande trygghetsarbete.
6.3 Åtgärder för utveckling relaterat till kommunfullmäktiges mål
 Skolans huvuduppgift ska vara att förmedla kunskap.
Vi är övertygade om att trygghet och lärande går hand i hand. Trygghet och trivsel är en
förutsättning för att inlärning ska kunna ske. Vi förmedlar inte kunskap utan skapar den
tillsammans med våra elever.

Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka jämfört med
föregående läsår.
Vi har idag 98% elever som har behörighet till gymnasiet. En 100% måluppfyllelse kräver
att det förs över mer resurser till barn i behov av särskilt stöd samt att socialtjänst, BUP,
fritidsverksamhet och polis ges större möjlighet att delta i det förebyggande och operativa
arbetet.
 En omfattande satsning på läsning ska genomföras i lågstadiet.
Ett bibliotek som är bemannat och öppet hela dagen, högläsning i förskoleklass och extra
fokus på läsning i undervisningen är några av åtgärderna. Under våren kommer fler
insatser att presenteras.
 Elevernas kunskaper ska utvärderas tidigare genom prov, skriftliga omdömen och betyg.
Skolan kommer att fortsätta arbetet med skriftlig information inför utvecklingssamtal där
tydlighet i måluppfyllelse i klart framgår. Arbetet med likvärdig bedömning och
utvärdering lever vidare och vi kommer under våren att arbeta med elevexempel för att
synliggöra olika kvaliteter. Dialogen i vardagen med den enskilde eleven och ett nära
samarbete mellan skola och hem är naturligtvis avgörande.
 Skolket i grundskolan ska minska jämfört med föregående läsår.
En undervisning och arbetsmiljö som möter var och en minskar benägenheten att skolka.
En fortsatt satsning på det elevvårdande arbetet är nyckeln till ett minskat skolk. Ett
tydligt mentorsansvar och ett nära samarbete med föräldrar, socialtjänst, fritidsverksamhet
och polis är en grund för det elevvårdande arbetet.
 Lärarnas befogenheter att ingripa mot oordning och kränkningar ska öka och tydliggöras.
Vi agerar i enlighet med Likabehandlingsplanen och har ett mycket väl fungerande
samarbete med polis och socialtjänst. Till våren kommer polisen att finnas på skolan ett
par timmar i veckan.

Mobbning ska minska genom ett stadsövergripande arbete och likabehandlingsplaner på
alla skolor.
Vi har ett väl utbyggt trygghetsteam med två vuxna och kamratstödjare i varje arbetslag.
Samarbetet med FRIENDS, polis och socialtjänst har hittills varit framgångsrikt. Vi
kommer under våren att ta del av andra metoder och se hur vi ytterligare kan utveckla
arbetet med att förebygga och stoppa mobbning.
23
 Läraryrkets status och attraktionskraft ska höjas.
Vi ser fram emot en ökad skolpeng och ökade fortbildningsmedel så att både kompetenshöjande insatser och en löneökning möjliggörs. Vi har påbörjat en rad samverkansprojekt
och planerar att starta upp nya verksamheter som kan locka och intressera lärare och
annan skolpersonal.
 Stockholms stad ska endast tillsvidareanställa behöriga lärare.
Vi har endast behörig personal, med undantag för några korta vikariat.

Skolpengens andel av grundschablonen ska uppgå till minst 70 procent.
 Alla elever i skolår F-6 ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg.
En fortsatt satsning på vår integrerade fritidsklubb Satelliten är prioriterat kommande
läsår.
 Särskoleelever ska ha samma rätt att välja skola som andra elever.
Vi har under året byggt ut vår särskoleverksamhet och tar emot elever i mån av plats.
 Fler speciallärare ska anställas.
Vi har fyra specialpedagoger och tre speciallärare, vilket gör att vi har en god beredskap
för att möta barn i behov av särskilt stöd. Vi anställer eller vidareutbildar gärna fler om
resurser tillförs.
 Utbildningen i särskolan ska vara anpassad till elevens förmåga och behov av utmaningar.
Vi arbetar helt och hållet med individuella utvecklingsplaner samt med bas- och
tvärgrupper som flexibelt och på bästa sätt möter varje enskilt barns behov, förutsättningar
och intresse.
6.4 Personalmål
 Arbetet med sjukfrånvaro, rehabilitering, hälsa och arbetsmiljö ska intensifieras och
sjukfrånvaron ska ha minskat till högst 4 %.

Alla ska ha erbjudits möjligheten att varje vecka delta i personalvårdande aktiviteter.

Alla mentorer ska ha arbetat i enlighet med handboken för mentorskapet och tagit fullt
ansvar för uppdraget och det elevvårdande arbetet.

Alla pedagoger ska ha säkerställt att alla elever får ett reellt inflytande över arbetssätt
och undervisningens innehåll.

All pedagogisk personal ska vid flera perioder ha arbetat ämnesövergripande.

All personal ska ha tagit Nya Elementars datakörkort.

All personal ska aktivt ha deltagit i arbetet med att vidareutveckla ett gemensamt
språkbruk och gemensamma verktyg gällande utvärdering och bedömning.

All personal ska aktivt ha deltagit i arbetet med att ta fram en ny strategisk plan, Nya
Elementar 2010

All personal ska ha praktiserat kollegahandledning.
24
6.5 Mål
TRYGGHET – Trivas och må bra
1. Alla ska aktivt i vardagen ha verkat för en förbättrad miljö och ökad arbetsro.
2. Alla ska ha praktiserat olika hälsofrämjande aktiviteter samt ökat medvetenheten om den psykiska och
fysiska hälsans betydelse.
3. Jämställdhet och mångfald ska i enlighet med läroplan och skolans likabehandlingsplan ha integrerats i
verksamhetens planering och vardagsarbete.
INFLYTANDE – Delaktighet och ansvar
1. Alla elever ska utifrån sina förutsättningar ha varit med och utformat arbetsplaner i alla arbetsområden samt
aktivt i vardagen påverkat undervisningen.
2. Alla elever ska aktivt ha tagit ställning i skolfrågor som berör dem.
3. Alla vårdnadshavare ska informeras och ges möjligheten att inhämta kunskap om skolans verksamhet,
arbetssätt och verktyg, samt med hjälp av IT-baserade verktyg kunna kommunicera med skolan.
LÄRANDE – Kunskap att erövra kunskap
1. Alla elever ska ha fått arbeta ämnesövergripande under flera perioder per läsår.
2. Alla elever ska ha deltagit i aktiviteter som syftar till en ökad integration och förståelse.
3. Alla elever ska ha getts möjligheten att i vardagsarbetet använda sig av IT-baserade verktyg så att kunskapsoch färdighetsmål inom IT kan uppnås.
6.6 Nya Elementar 2010
Höstens och framtidens utvecklingsprojekt är flera och omfattande. Vi har startat upp vårt
inspirations- och utbildningscenter och vårt samverkansprojekt, Nya Elementars Resurscenter.
Det senare är ett samverkansprojekt tillsammans med polis, socialtjänst, fritid, BUP och
skolor i närområdet. Vi vill bygga ut F-5 verksamheten och särskolan samt införliva St Örjan
verksamheten, Bromma Resursskola, i vår organisation from den 1 januari 2008.
Nya Elementars utbildningsoch inspirationscentrum - IUC
Nya Elementars Resurscenter
Individ
Individ
Familj
Familj
Syftet är att förvalta vår goda
kvalitet och att skapa
nya professionella möjligheter
för elever och personal i vardagen.
Syftet är att barn,
ungdom och vårdnadshavare tidigt och i
samordnad form erbjuds
adekvat stöd och hjälp.
Intressegrupp
Intressegrupp
Nätverk
Nätverk
Samhälle
Samhälle
25
7. REKTORS SLUTORD
Vi har i denna kvalitetsredovisning försökt att visa på skolans speciella förutsättningar, de mål
och visioner som skall prägla skolan samt ge en bild av hur elever, föräldrar och personal ser
på resultat och måluppfyllelse. Vi har valt att fokusera på det vi behöver förbättra och utifrån
detta har vi gjort ett handlingsprogram för läsåret 07/08. Det är viktigt att poängtera att
helhetsintrycket av utvärderingarna för läsåret 06/07 ger en bild av en mycket bra
skolverksamhet, som naturligtvis skall bli ännu bättre kommande år. Vi är fulla av beundran
över vår personal som genom åren byggt upp och utvecklat en skola som har oerhört många
kvaliteter.
Ett STORT TACK till alla elever, föräldrar och personal för ett fantastiskt fint samarbete!
Vad är och hur mäts kvalitet?
Våra elever trivs och mår bra! Våra elever får utmärkta studieresultat! Våra elever klarar sig
bra på gymnasiet! Våra föräldrar känner förtroende för skolans arbete! Vi lever upp till våra
åtaganden och den verksamhets- och kvalitetsidé som utlovas!
Vi försöker att mäta alla aspekter av kvalitet bl a med hjälp av de utvärderingar som vi
redovisat för i denna kvalitetsredovisning. Dock sker resultatanalyser som syftar till att hitta
förbättrings- och utvecklingsmöjligheter bäst i prestigelösa forum där vi tänker högt
tillsammans.
Skolans främsta kvalitet är att vi alltid i alla sammanhang utgår från den enskilde individen
och utifrån det tillsammans hittar möjligheter för var och en att lyckas här och nu och i
framtiden. Resultatet av denna kvalitet är den anda som präglar Nya Elementar.
Med oss till 2007 tar vi skolans vision och motto …
Eleven i centrum
Utveckling är här och nu, varje dag
…samt vår framtidstanke om att bli en mötesplats för alla:
Nya Elementar är en naturlig mötesplats för alla intressen och åldrar.
Teori möter verklighet. Myter från förr möter dagens forskning. Poesi möter naturvetenskap.
Sport möter konst. Skola möter universitet. Dåtid möter nutid och nutid möter framtid.
Barn och vuxna upptäcker tillsammans.
26