Naturvetenskapen
och
kristna gudsbilder
Martin Sahlén
Fil dr i astronomi
Forskare i kosmologi
Uppsala universitet
Översikt
• Kyrkofäderna
100 - 1000
• Empirikerna
1600-1900
• Skolastikerna
1000 - 1600
• Modern vetenskap
1900-2000
Två frågor
Hur påverkar kristna
Gudsbilder sökande
efter kunskap om
naturen?
Hur påverkar kunskap
om naturen kristna
Gudsbilder?
Bibeln
• Gud uppenbarar sig genom naturen (lagbundet,
mirakulöst)
• Människan är satt att förvalta skapelsen (Moseboken)
• Gud utmanar människan att lära känna hans vägar
genom naturen
“Lyssna på detta, Job, hejda dig och besinna Guds
under! Förstår du hur Gud styr, hur han får blixten att
ljunga ur skyn? Förstår du molnens flykt, den
allvetandes underbara verk?” (Job 37:14)
Två uppenbarade böcker
• Ordet / Skriften
• Skapelsen / Naturen
Den helige Antonius (200-talet):
“Min bok är den skapade naturen, alltid tillhands närhelst jag
vill läsa Guds ord”
Basileios den store (300-talet):
“Genom de skapade tingens skönhet kan vi utläsa Guds vishet
och försyn som om denna skönhet var bokstäver och ord”
t. ex. Jobs bok pekar också på detta
Två uppenbarade böcker
• Hur läser man böckerna?
• Hur får man kunskap från dem?
• Hur förhåller de sig till varandra?
Kyrkofäderna
• Treenighetens väsensenhet
• Viss integrering av grekisk filosofi och
naturkunskap, nyplatonism, aristotelisk logik
• Apologetik
• Begynnande metodik
Kyrkofäderna (i urval)
• Basileios
– Hexaemeron
• Gregorios av Nazianzos
– Treenighetens väsensenhet
• Justinus Martyren
– Logos
• Origenes
– Filosofi i kristen tradition,
apologetik
• Athanasius
– Treenighetsläran
• Augustinus
– Kunskap och sanning
– Fria viljan, Gud och
tidsbegrepp, predestination
• Dionysos Areopagita
– Världen som hierarki, Gud som
källa till existens, Platonism
• Johannes av Damaskus
– “Grundare” till skolastiken
– Sammanställde mycket av de
samtida idéerna
Skolastikerna
• Skolor växte upp vid katedraler och hov, som så
småningom gav upphov till ett skråväsende för lärare
liknande de hantverksskrån som fanns vid de stora
katedralbyggena [Bologna, Paris, Oxford,
Cambridge, Uppsala, …]
• Det här skråväsendet blev grunden för universitetet,
där man ägnade sig åt
– Studier av klassiska och samtida texter, filosofer,
kyrkofäder m fl
– Diskussioner, debatter, och drog logiska slutsatser om
Gud, världen och skapelsen
– Skolastiken var inte källkritisk; felaktiga slutsatser ansågs
bero på felaktig argumentering
• Stort oberoende: “passar det inte så flyttar vi!”
Skolastikerna
• Byggde vidare på kyrkofädernas utläggningar och
antik litteratur till att etablera en enhetlig metod för
förhållandet tro/uppenbarelse - förnuft
• Integrering av aristotelisk världsbild; naturfilosofin
som teologins tjänare
• Sökte förklara alla trossanningar genom
förnuftssanningar [kristna tron rationell]
• Luther var starkt kritisk mot skolasticismen, då han
ansåg att den byggde på en underordning av
Skriften under Aristoteles
Skolastikerna
• Den tidiga skolastiken (1000–1200) ägnade sig
framför allt åt logik, metafysik och semantik. Bland
dess företrädare märks Anselm av Canterbury
(“Credo ut intelligam”) och Pierre Abaelard
(dialektik).
• Under högskolastiken (1200-talet) inarbetades
Aristoteles tänkande i den kristna teologin och
filosofin. Högskolastikens främsta företrädare var
Albertus Magnus, Thomas av Aquino (“quinque
viae”) och Bonaventura. Gradvis blev Aristoteles
tongivande för teologins process och innehåll.
Skolastiken förutsättning för
framväxten av vetenskap?
Den kristna tron på en rationell, responsiv, pålitlig, god,
allsmäktig, personlig Gud som skapat och upprätthåller
världen ger skäl att tro att skapelsen också har en
rationell, lagenlig och stabil struktur som kan förstås av
människan, som skapats i Guds avbild.
Föreställningen om och tron på naturvetenskap som
möjlig är en naturlig följd av den medeltida skolastiska
teologin. Utan denna tro torde vetenskapsprojektet
verka hopplöst a priori. [t ex A N Whitehead, 1924]
En del av skapelsens försoning med Gud – ett kristet
uppdrag.
Vändningen mot empiri
• Paris 1277? Texter/trossatser bannlysta (Pierre Duhem)
• William av Ockham (1287-1347): endast trons väg ger
kunskap om Gud, naturkunskap en fråga om att upptäcka i
världen
• Nicolaus Cusanus (1401-1464): abstrakt och matematisk
spekulation, jorden som en bland många olika världar
• Francis Bacon (Novum Organum, 1620): induktiv kunskap
–
–
–
–
Fakta –> axiom –> lag; testa om stämmer empiriskt
Kunskap för att skapa en bättre värld, försoning
Motiverad av protestantiska ideal?
Modell för bl. a. Kepler och Newton
Reformationen
• “Skriften allena” och den personliga, ickemedierade kontakten med Gud kan
också ha “spillt över” på läsandet av
naturens bok
• Kulturella och samhälleliga förändringar
som inspirerade ett allmänt
ifrågasättande av etablerade sanningar
Santa Maria Maggiore, Rom, 1296
Logos kröner den ursprungliga materien…
Diego Velazquez, 1644
…skaparen och anden
En föränderlig himmelssfär
• Tycho Brahe: De nova et nullius aevi
memoria prius visa stella 1572
• Tydligt brott mot aristotelisk världsbild
En heliocentrisk värld
• Kepler visade med observationer att
planeter (Mars) rör sig runt solen
(Astronomia Nova, 1609)
• Kepler inspirerad av solen
som symbol för Gud Fadern
Johannes Kepler (1571-1630)
“Eftersom vi astronomer
är präster för den högste
Guden i relation till
naturens bok, är det
passande för oss att vara
uppmärksamma på, över
allt annat, Guds härlighet
och inte vårt förstånds
härlighet”
Isaac Newton (1642-1726)
Newtons Principia (1687): beskrivning av
himlakroppars och jordbundna kroppars
rörelser i en och samma teori sågs som ett
rationellt alternativ till panteism och ateism.
Samtidigt användes Newtons upptäckter
för att visa på möjligheten att formulera en
“naturlig religion”.
“Clockwork Universe”
• Särskilt den Newtonska världsbilden, där allt rör sig i
lagbundna banor som kan förutsägas, lånar sig lätt
till en bild av Gud som en avlägsen klockmakare som
konstruerat ett intrikat urverk som tickar på enligt en
förutbestämd plan
• Newton: “Gravitationen förklarar planeternas
rörelser, men kan inte förklara vem som satte
planeterna i rörelse. Gud styr alla ting och känner allt
som är och kan bli till.”
• Maskin-bilden bidrog till och förstärktes av den
industriella revolutionen på 1800-talet
Evolutionen
• Darwins evolutionära förklaring till
arternas uppkomst underminerade idén
om en Gud som i detalj designat/skapat
olika djurarter
• Människan i Guds avbild?
• Gud som laggivare och
igångknuffare
1600-1900
• Övergivande av aristotelisk världsbild och
metod – naturens bok
• Vetenskap inspirerad av Gudsbilder/tro
• Vetenskapliga sanningar som utmanade
idéer om Gud som skapare, allsmäktig,
oföränderlig, personlig och människan som
skapad i Guds avbild: Gud som laggivare
och igångknuffare (-> deism).
Modern vetenskap
• Planck
– Kvantmekanisk slump: allt kan inte vetas exakt
– Quantum Divine Action, kvantgudomlig verkan
– Lagar + slump = skapelse
• Evolution, emergens, kaos: det skapade är kanske inte helt
förutbestämt, utrymme för “nyheter” i skapelsen
– Lagar som kanske inte är absoluta (platonska)
– Gud som pågående skapare, process
– Gud som delvis föränderlig: skapelsens vägar påverkar Guds
valmöjligheter?
– Gud som självuppoffrande mönster
• Var finns medvetandet? Var finns mening och syften?
Materialism?
Max Planck (1858-1947)
“Både religion och vetenskap
behöver tron på Gud för sina
aktiviteter. För den första står
Gud i början, för den senare
vid slutet av allt tänkande. För
den första är Gud grunden,
för den senare kronan på alla
resonemang om världsbilden”
Modern vetenskap
• Einstein-Lemaître-Hubble
– Universum expanderar: det fanns en begynnelse [absolut
början: kanske!]
– Mängder av världar
– Gud som designer av begynnelsetillståndet, skaparen
• Synbar finjustering av naturkonstanter för liv
– Gud som god, allsmäktig, personlig
• Ibland beroende av filosofiska principer som kanske
inte kan prövas empiriskt: likformighet, extrapolation
bortom det observerbara
Kosmologins filosofi – fält under utveckling
Georges Lemaître (1894-1966)
“Den troende har kanske en
fördel i att veta att gåtan har
en lösning, att den dolda
skriften slutligen kommer från
en intelligent varelse, och att
problemet som naturen har
framställt för att lösas, därför
förmodligen är av en
svårighetsgrad som är inom
mänsklighetens nuvarande
eller framtida kapacitet”
H2
H2O
Tack
• Teologifonden
• Helge Ax:son Johnsons stiftelse
• Harald & Louise Ekmans forskningsstiftelse
• Templeton Foundation
Litteratur
se www.msahlen.net/umea imorgon!
