Rädsjön

Senast uppdaterad 2009-05-15
Rädsjön
Sjöuppgifter Rädsjön
Koordinater (X / Y):
674570 / 141911
Höjd över havet (m):
365
Län:
Dalarna (20)
Sjöyta (ha):
58
Kommun:
Mora
Maxdjup (m):
29
Vattensystem (SMHI):
Dalälven (53)
Medeldjup (m):
4,0
Kalkstart & kalkningsmetod:
1980-2005, kalkning direkt i sjön
Bakgrund
Sjöbeskrivning
De senaste åren har nedfallet av försurande
föroreningar minskat, vilket även lett till en
minskad försurning av sjöar och vattendrag.
Det medför på sikt ett minskat kalkningsbehov
och i förlängningen att kalkningen kan upphöra
(Naturvårdsverket 2009). Minskning av kalkning har aktualiserat frågan om vilka effekter
en avslutad kalkning har på livet i de sjöar och
vattendrag där kalkningen upphör (Sundbom m
fl 2008). I syfte att undersöka detta ingår numera
6 st sjöar, varav en är Rädsjön, med avslutad
kalkning i IKEU-programmet. Det innebär att
det numera utförs regelbunden provtagning av
både vattenkemiska och biologiska parametrar
i sjön. Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriums del
i provtagningen är att undersöka fiskbeståndet. Sjön kommer att provfiskas en gång varje
år under överskådlig tid med syfte att bedöma
fisksamhällets status och detektera förändringar i
fisksamhället över tiden.
Rädsjön är belägen ca 2 mil sydväst om Mora i
Dalarnas län. Sjöns yta är på 58 hektar och maxdjup 29 meter. Vattenvegetationen är sparsam
men det växer glesa bestånd av sjöfräken och
starr längs stränderna. På några platser växer
också sparsamt med bladvass. I några av vikarna
är det rikligt med undervattensvegetation
(slinga) och gäddnate.
Siktdjupet var ca 7 meter vid provfisket 2007
och 2008 och vattnet är därmed väldigt klart.
Rädsjön kalkades första gången 1980 (Bergquist
2008, Länsstyrelsen 2008). Innan kalkning var
pH klart under 5 och ibland så lågt som 4,5. Efter
kalkning har pH varit stabilt över
6 och en alkalinitet över 0,1 mekvl/l (Länsstyrelsen 2008). Vattnet är därmed nära neutralt med
en god buffertkapacitet (Wilander 1999).
Många sjöar skiktas i olika temperaturlager under sommar och vinter. Det beror på att
sötvatten är tyngst vid en temperatur av +4ºC.
Under sommaren när solen värmer upp ytvattnet samlas det varma vattnet ytligt. Någon eller
några meter ned (djupet varierar mellan olika
sjöar) sjunker temperaturen hastigt under en
kort sträcka - det så kallade språngskiktet - mot
det kallare djupvattnet. På vintern är tvärtom
det kallaste vattnet nära ytan och det varmare
vattnet finns i sjöns djupare delar. I Rädsjön låg
språngskiktet på ca 5 meters djup vid provfisketillfället både 2007 och 2008.
Temperatur (ºC)
25
20
15
10
5
0
0
2
4
6
8
10
12
Djup (m)
Språngskikt
Fisksamhället
14
Rädsjön har provfiskats vid tre tillfällen; 1993
av länsstyrelsen samt 2007 och 2008 av Sötvattenslaboratoriet. Provfiskena 2007 och 2008
genomfördes enligt den standardiserade
metodiken medan provfisket 1993 utfördes
med färre nät och därför betraktas som ett
inventeringsfiske. Det innebär att resultaten
16
2008
18
2007
20
Temperaturprofil över djuphålan i Rädsjön i samband
med provfisket 2007 och 2008. Språngskiktet (en snabb
temperaturförändring) låg vid ca 5-7 meters djup båda
åren. Siktdjupet var ca 7 m båda åren.
180
Senast uppdaterad 2009-05-15
Vikt (g) per bottennätsansträngning
Antal per bottennätsansträngning
1%
5%
16%
6%
11%
0%
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
88%
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
73%
Andelen av olika arter i fångsten i bottennäten vid provfisket 2008 i Rädsjön, antal (t v) och vikt (t h).
mellan provfisket 1993 och de nyare fiskena från
2007 och 2008 första hand kan jämföras enbart
när det gäller artförekomsten.
Vid provfiskena 2007 och 2008 fångades abborre, elritsa, röding och öring. Vid 1993 års provfiske fångades samma arter förutom att öring
uteblev i fångsten 1993. Det förekommer inga
utsättningar av fisk i Rädsjön och både röding
och öringbestånden är självreproducerande.
Vid 2008 års provfiske var fångsten per ansträngning i bottennäten 21,0 individer respektive 1083 gram. I antal dominerades fångsten
av abborre (88 %), följt av elritsa (6 %), röding
(5 %) och öring (1 %). Även i vikt dominerades
fångsten av abborre (73 %) följt av öring (16 %),
röding (11 %) och elritsa. Öring utgjorde därmed
en relativt stor andel av fångstens vikt jämfört
med antalet. Det beror på att det fångades
Rädsjön
Röding
Öring
10
FISKART
Abborre
800
Elritsa
Röding
Öring
400
0
2008
1,E-5
1200
2008
Elritsa
2007
Abborre
2007
Antal per ansträngning
100
FISKART
Vikt (g) per ansträngning
Rädsjön
jämförelsevis storvuxna individer av öring, den
största öringen var 56 cm och vägde drygt 2,1
kg.
Sjön har en stor pelagial (den fria vattenmassan) vilket möjliggör förekomsten av ett pelagiskt fisksamhälle. Fångsten i de pelagiska näten
var dock liten och bestod av några få abborrar
och rödingar.
Fångsten av de olika arterna fördelade sig på
olika djup i Rädsjön. Elritsa och abborre fångades
nästan uteslutande i de grundare djupzonerna
ner till sex meters djup medan röding i huvudsak
fångades djupare än sex meter. Öring fångades
ner till 20 meter men de flesta fångades grundare än 6 meter. Det innebär att abborre, elritsa
och öring främst uppehåller sig i det varmare
vattnet ovanför språngskiktet medan rödingen
uppehåller sig djupare under sommaren. Detta
Antal (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för abborre, elritsa, röding och öring vid provfisket 2007 och 2008 i
Rädsjön. Notera den loggade skalan på y-axeln för antalet.
181
Senast uppdaterad 2009-05-15
beror på att olika fiskarter har skilda krav på
temperatur. Abborre och elritsa föredrar varmare
vatten medan arter som röding och i viss mån
öring föredrar kallare vatten.
Storleksfördelningen hos fångsten av abborre
i Rädsjön, med många fiskar från 7 cm upp till
30 cm indikerar att reproduktionen fungerar
men att relativt få abborrar växer sig riktigt stora
i sjön. Däremot når många abborrar potentiellt
fiskätande storlek som är runt 20 cm längd.
Fångsten av röding dominerades av fiskar runt
25 cm längd. Den minsta rödingen var knappt 14
cm och den största drygt 30 cm. Åldersanalyser
har visat att rödingarna var mellan 2 och 6 år
gamla. Avsaknaden av yngre fiskar kan eventuellt indikera eventuellt att rekryteringen är svag.
Storleksfördelningen hos öring, med de flesta
fiskar mellan 20-40 cm, tyder på att öringen kan
växa sig stor i Rädsjön. Åldersanalyser visade att
de flesta öringarna antingen var 3 eller fem år
60
gamla och att de vuxit bra. Avsaknaden av yngre
fiskar beror sannolikt på att öringarna går ut i
sjön först vid ca 3 års ålder. Vid provfisket 2007
hade 5 av 9 öringar fisk i magen och vid 2008 års
provfiske hade 4 av 7 öringar fisk i magen. I stort
sett alla öringar som hade ätit fisk hade magarna
fulla med årsungar av abborre. Enda undantaget
var den största öringen från 2008 som hade en
röding i magen. Den öringen fångades också på
16 meters djup. Det förefaller därmed som att
många av öringarna åtminstone på sommaren är
fiskätande i Rädsjön. Detta kan vara en förklaring till den goda tillväxten och varför de flesta
öringarna fångades relativt grunt då de sannolikt
fångades i näten vid födosök efter abborre.
För elritsa fångades småvuxna individer vilket
visar att arterna reproducerar sig i sjön och att
rekryteringen av unga fiskar är god. Elritsa är en
mycket bra försurningsindikator. I en försurad
sjö slutar elritsans reproduktion att fungera och
Antal abborre i Rädsjön år 2008
14
Antal elritsa i Rädsjön år 2008
12
50
10
Antal
Antal
40
30
20
2
0
0
0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
0
Antal röding i Rädsjön år 2008
5
4
4
3
3
Antal
Antal
6
4
10
5
8
2
2
1
1
0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
Antal öring i Rädsjön år 2008
0
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60
Längd (cm)
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60
Längd (cm)
Storleksfördelningen för abborre, elritsa, röding och öring vid provfisket år 2008 i Rädsjön.
182
Senast uppdaterad 2009-05-15
arten slås ut. I Rädsjön fungerar rekryteringen av
elritsa vilket tyder på att sjön inte är sur. Det förefaller också som att halterna av kvicksilver är låga
i sjön eftersom mängden kvicksilver i abborre var
låg (Sundbom m fl 2008).
Referenser
Bergquist 2008. Sammanställning av kalkningsuppgifter för IKEU-sjöar och vattendrag. Rapport
– specialprojekt S4-07 inom IKEU-projektet 2007.
Tillgänglig: <http://info1.ma.slu.se/IKEU/IKEUpresent/IKEU_Publ/PDF/Bergquist2008_Kalkningar.
pdf> [2009-02-23]
Klassificering enligt
bedömningsgrunder (EQR8)
Länsstyrelsen 2008. Åtgärdsplan för kalkning.
Skapad 2007-03-29, Uppdaterad 2008-10-10 Tillgänglig: http://www.w.lst.se/RumText/pdf/2062_
Radsjon.pdf
Vid 2008 års provfiske klassades den sammanvägda bedömningen som ”måttlig ekologisk
status” (gul). Ju närmare 1 p-värdet är för en indikator desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Några av indikatorerna indikatorerna
indikerar därmed en avvikelse från referensvärdet. Antal individer, biomassa och kvoten abborre/karpfiskar avvek tydligast från förväntat.
Z-värdena visar om avvikelsen är ”för mycket”
(positiva värden) eller ”för lite” (negativa värden)
jämfört med referensvärdet. För att en indikator
ska betraktas som signifikant avvikande från
referensvärdet bör Z-värdet antingen vara högre
än 2 (högre än förväntat) eller lägre än -2 (lägre
än förväntat). I Rädsjön avvek kvoten abborre/
karpfiskar signifikant från referensvärdet. Det
beror på att den enda karpfiskart som finns i sjön
är elritsa och den utgjorde en betydligt lägre
andel av fångsten jämfört med abborre.
Naturvårdsverket 2009. När kan man sluta
kalka? [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.
naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/
Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Sjoar-ochvattendrag--insatser-for-skydd-och-skotsel/Kalkning/Nar-kan-man-sluta-kalka-/ [2009-01-27].
Sundbom, M., Andrén, C., Borg, H., Edberg, F.,
Persson, G. & Wällstedt, T. (2007) Kalkningsavslut.
Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Inst. för
tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 161.Tillgänglig:
http://info1.ma.slu.se/IKEU/IKEUpresent/IKEU_
Publ/IkeupublRepYear.html
Sundbom, M., Meili, M. & Johansson, A.-M. (2008)
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och
återförsurningssjöar år 2007. Inst. för tillämpad
miljövetenskap, Stockholms universitet, PM jun.
2008.
Wilander A. 1999. Surhet/försurning. Sid. 73108 i: Wiederholm, T. (redaktör). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag.
Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska
parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920.
EQR8 Rädsjön 2008
Antal inhemska arter
Artdiversitet: Simpson's
D (antal)
Artdiversitet: Simpson's
D (biomassa)
Relativ biomassa av
inhemska arter
Relativt antal individer
av inhemska arter
Z-värden Rädsjön 2008
Medelvikt i totala
fångsten
Antal inhemska arter
Andel potentiellt
fiskätande abborrfiskar
Artdiversitet: Simpson's
D (antal)
Kvot abborre/karpfiskar
(biomassa)
Artdiversitet: Simpson's
D (biomassa)
Sammanvägt fiskindex,
EQR8
0,0
Relativ biomassa av
inhemska arter
0,2
0,4
0,6
0,8
Relativt antal individer
av inhemska arter
1,0
Medelvikt i totala
fångsten
P-värde
Andel potentiellt
fiskätande abborrfiskar
Kvot abborre/karpfiskar
(biomassa)
Klassificering av provfiskeresultatet enligt EQR8 vid
provfisket 2008. Figuren anger p-värden och ju närmare
1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet.
Den sammanvägda bedömningen anger bedömningen av
sjöns ekologiska status. Blå färg innebär ”hög ekologisk
status”, grön färg ”God ekologisk status”, gul färg ”Måttlig
status”, orange ”otillfredsställande status” och röd färg
”dålig status”. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå
minst god ekologisk status.
-4,0 -3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
Z-värde
Z-värdena visar om avvikelsen för respektive indikator
är högre (större än 0) eller lägre än referensvärdet
(mindre än 0). Om Z-värdet är nära noll överensstämmer
provfiskeresultatet med referensvärdet.
183
Senast uppdaterad 2009-05-15
1,0
Rädsjön
EQR8
0,8
0,6
0,4
Antal nät
Totalantal
Totalvikt
(g)
Medelvikt
(g)
Antal/nät
Vikt/nät
(g)
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
TOTALT
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
TOTALT
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
TOTALT
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
TOTALT
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
TOTALT
Rädsjön
674570, 141911
20080714
Bottennät
Pelagiska nät
24
6
443
6
29
0
25
2
7
0
504
8
18811
1068
91
0
2877
294
4208
0
25987
1362
42,5
178,0
3,1
.
115,1
147,0
601,1
.
190,5
162,5
18,5
1,0
1,2
,0
1,0
,3
,3
,0
21,0
1,3
783,8
178,0
3,8
,0
119,9
49,0
175,3
,0
1082,8
227,0
2008
0,0
2007
0,2
Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen
(EQR8) varierat mellan de olika provfisketillfällena i
Rädsjön. Den streckade linjen anger gränsen för god
ekologisk status.
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
Medel
144,63
73,17
230,04
337,43
Rädsjön
674570, 141911
20080714
Störst
Minst
290
66
92
58
309
136
560
238
Antal
449
29
27
7
Rädsjön
674570, 141911
20080714
Antal nät
Antal
fiskar
Vikt (g)
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
TOTALT
Abborre
Elritsa
Röding
Öring
TOTALT
<3 m
7
34,6
3,3
,0
,6
38,4
1123
9,7
,0
212,0
1345
3-5.9 m
6
32,8
,8
,2
,3
34,2
1747,2
3,5
46,3
98,7
1895,7
Bottennät
Djupzon
6-11.9 m 12-19.9 m
4
4
1,0
,0
,0
,3
2,0
2,0
,0
,3
3,0
2,5
117,0
,0
,0
,5
353,5
111,3
,0
533,0
470,5
644,8
20-34.9 m
3
,0
,0
2,7
,0
2,7
,0
,0
246,7
,0
246,7
184
Pelagiska nät
Djupzon
0-6 m
6-12 m
12-18 m
2
2
2
3,0
,0
,0
,0
,0
,0
,0
1,0
,0
,0
,0
,0
3,0
1,0
,0
534,0
,0
,0
,0
,0
,0
,0
147,0
,0
,0
,0
,0
534,0
147,0
,0