Analys av fisksamhället i
Mellan-Rissjön och Svartvattnet
år 2010
Regional MiljöÖvervakning
Meddelande 9 • 2012
Analys av fisksamhället i
Mellan-Rissjön och Svartvattnet
år 2010
Regional MiljöÖvervakning
Hasse Fängstam
Meddelande 9 • 2012
Ansvarig enhet: Miljöanalysenheten
Text: Hasse Fängstam
Bild framsida: Hasse Fängstam
Tryck: Taberg Media Group, Rydheims Tryckeri AB, juni 2012
Upplaga: 30 ex ISSN 0348-0291
Innehåll
Förord.....................................................................................................................................5
Inledning.................................................................................................................................7
Utvärdering............................................................................................................................8
Mellan-Rissjön.......................................................................................................................9
Svartvattnet........................................................................................................................ 24
Förord
Sveriges och länets vatten, sjöar och vattendrag, påverkas av förändringar i miljön. För
att motverka och lindra negativ påverkan på naturen pågår ett stort miljöarbete inom länet och landet. Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade
miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Regering och riksdag har beslutat om
16 miljömål vilka beskriver det tillstånd i den svenska miljön som detta miljöarbete ska
leda till.
Två av miljömålen,”Levande sjöar och vattendrag” och ”Bara naturlig försurning”,
är tillämpbara på länets sjöar. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara. Den
biologiska mångfalden ska säkerställas genom skydd, återställande och återskapande av
viktiga och variationsrika livsmiljöer för vattenlevande organismer. Utsläpp till atmosfären av försurande ämnen från industrier, transporter och uppvärmning utgör ett stort
problem som påverkar naturmiljön likaväl som växt- och djurlivet. Påverkan är inte bara
lokal utan försurande luftföroreningar kan transporteras hundratals mil. Temperaturen är
beroende av växthuseffekten och världsvida utsläpp av växthusgaser, koldioxid, kväveoxider mfl. Men det är inte bara storskaliga förändringar som påverkar miljön, även
lokala ingrepp kan skada. Sjöar kan vara uppdämda eller sänkta. Strömsträckor kan ha
dämts över av vattenmagasin. Vandringshinder kan ha skapats i vattendrag och sjöar.
Samband mellan vatten kan ha förändrats på konstgjord väg. Det försurande nedfallet
har minskat kraftigt men utgör alltjämt ett stort problem. Problemen är störst i länets
östra delar och avtar västerut. I öster uppvisar sjöarna ett ökande pH, vilket kan tolkas
som en återhämtning från försurning. I väster har pH inte ökat, något som indikerar att
dessa sjöar aldrig försurats. Årtionden av försurande nedfall har medfört ett läckage av
oorganiskt aluminium från mark till vatten. Aluminium är extremt giftigt för många vattenlevande djur. Nivåerna är periodvis och lokalt så höga att direkta skador kan befaras
på fisk och andra djur. De kan rent av nå dödliga nivåer. Försurning förekommer främst
episodiskt i samband med snösmältningen, på grund av att de försurande ämnena ackumulerats i snön. Före industrialiseringen var halten koldioxid i atmosfären cirka 280
ppmv (miljondelar räknat i volym). Sedan dess har halten stadigt ökat, för att år 2000
uppgå till cirka 370 ppmv. Idag diskuterar man vilka utsläpp som leder till olika stora
temperaturökningar i framtiden. Om vi inte vill ha en större global temperaturökning än
2º C måste halten koldioxid i atmosfären stabiliseras på 450 ppmv till år 2100. Lägre
temperaturhöjning kan likväl medföra att andra arter etablerar sig. Också förändrade
samband kan medföra att andra arter får möjlighet att invadera sjöar.
Miljötillståndet i länets vatten följs från år till år genom att 13 referenssjöar nätprovfiskas med ett omdrev på tre år. Av dessa sjöar fiskas 2 i naturvårdsverkets regi inom den
nationella miljöövervakningen, 7 av länsstyrelsen och 4 av Skellefte kommun. Antalet
sjöar är emellertid litet och de ligger glest spridda över länet. Föreliggande utvärdering
syftar till att beskriva miljötillståndet och att i görligaste mån upptäcka storskaliga förändringar i tid och rum som kan vara effekter av miljöpåverkan.
Umeå i mars 2012
Hasse Fängstam
5
6
Inledning
År 2010 har två sjöar nätprovfiskats inom den regionala miljöövervakningen (RMÖ) i Västerbotten. Dessa vatten har provfiskats med tre års mellanrum ända sen år 1998. Fiskinventeringarna bedrivs enligt Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets standardiserade provfiskemetodik
med avseende på sjöareal och maximalt djup. Vid provfiskena har nordiska översiktsnät av
typerna Bnord12 (bottennät) och Pnord11 (pelagiska nät) använts.
NAMN
XKOOR
YKOOR
LÄN
KOMMUN
HFLOMR
VTNDISTR
Mellan-Rissjön
718284
148654
24 Västerbotten
Dorotea
38 Ångermanälven
Bottenhavet
Svartvattnet
706672
167201
24 Västerbotten
Nordmaling
31 Leduån
Bottenhavet
De sjöar som ingår i den regionala miljöövervakningen (RMÖ-sjöarna) är valda så att de representerar olika geografiska områden (dvs fjäll, inland och kust) och olika trofisk nivå (TOChalt). De syftar till att komplettera det nationella programmet för att få bättre regional täckning
av naturliga sjötyper.
7
Utvärdering
De utvärderade parametrarna är fångst per nätansträngning (dvs ett nät som ligger ute en natt),
både antal och biomassa, samt storleksfördelning för de viktigaste fiskarterna. Resultatet av
provfiskena jämförs med referensvärden som tagits fram inom vattendirektivet som ”bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar i Västerbotten”. Utvärderingen bygger också på att
olika fiskarter och olika stadier är olika känsliga för försurning. Så är exempelvis mört känsligare än abborre. Likaså är fiskyngel känsligare än vuxen fisk.
NAMN
HOH
AREA
MAX DJUP
FISKARTER
Ref NPUE
Ref BPUE
Mellan-Rissjön
446
149,0
30,7
AELÖR
5,0
950
Svartvattnet
173
4,6
22,0
AG
24,0
1550
A
=
Abborre
(Perca fluviatilis)
G
=
Gädda(Esox lucius)
L
=
Lake(Lota lota)
E
=
Elritsa(Phoxinus phoxinus)
Ö
=
Öring
(Salmo trutta)
R
=
Röding(Salvelinus alpinus)
refNPUE
=
referensvärde för antal fiskar per nätnatt
refBPUE
=
referensvärde för vikt per nätnatt
8
Mellan-Rissjön
Mellan-Rissjön ingår i den regionala miljöövervakningen och har nätprovfiskats vart tredje år
sedan år 1998. Senaste provfisket genomfördes år 2010. Resultatet därav visar att totalantal
fångade fiskar per nätansträngning svänger runt referensvärdet men visar en svagt sjunkande
tendens och har nu hamnat under referensvärdet för antal fiskar per nätnatt. Vikt per nätansträngning ligger klart under referensvärdet för biomassa men med svag men tydligt stigande
tendens. Fisksamhället, som idag består av abborre, öring, elritsa, lake och röding, verkar sakta
vara på väg mot någon sorts normalläge. Det är troligen en följd av att det försurande nedfallet
långsamt minskar. Förändringarna i individantal och fiskbiomassa beror i huvudsak på motsvarande förändringar hos abborren. Abborren har länge varit borta, men har återkommit under de
senaste 5 till 10 åren. Vid provfisket år 1998 var det fortfarande dåligt med abborre i fångsten.
Men år 2001 verkar den ha påbörjat en återhämtning. Till år 2004 har den definitivt återkommit
och är nu på väg att ta över, med en senaste stark föryngring år 2003. Därefter ökar medelstorlek sakta från år till år, en effekt av att större abborre äter upp sina egna yngel, den så kallade
abborrcykeln.
Röding planterades in under 3 år i följd i slutet på 1970-talet, och sedan dess har rödingen varit
självreproducerande i Mellan-Rissjön, enligt muntlig uppgift av Alvar Johansson i Rissjö. Den
fanns inte i sjön tidigare. Röding har även planterats in i mindre omfattning i Väster-Rissjön
men där har rödingen aldrig lyckats med sin reproduktion. I Ytter-Rissjön sätts röding ut kontinuerligt, i stort sett varje år, men inte heller där har beståndet blivit självreproducerande.
Skillnaden mellan sjöarna är att Mellan-Rissjön är djup, ända ner till ca 30 meter, medan de
två andra sjöarna är betydligt grundare. I Mellan-Rissjön, i höjdlägen kring 450 möh, lever
abborren på gränsen till vad den klarar. Detta kan vara orsaken till att rödingen kunnat överleva under 20 år trots förekomsten av abborre. Alternativt kan fiskerättsarrendatorn ha bedrivit
ett hårt decimeringsfiske på abborre för att ge plats för den populärare sportfiskearten röding.
Rödingen har under åtti- och nittitalen förekommit i ett bra bestånd. Den senaste lyckade
föryngringen ägde rum år 2002 eller däromkring. Därefter minskade beståndet kraftigt troligen
beroende på stark predation från abborre på rödingyngel. Rödingen är känslig för predation eftersom rödingens yngel och ungar normalt finns ute i sjön. Nu återstår bara ett mindre bestånd
av stor röding, vilket visar sej i kraftigt stigande medelvikt. Motsatsen gäller för öringen som
är ursprunglig och reproducerar sej i bäckar kring sjön. Den är inte utsatt för predation från
abborre eftersom yngel och ungar finns i det strömmande vattnet. Öringungarna går ut i sjön
först när de är cirka 150 mm och då är de för stora för de flesta abborrar. Bäckmete har tidigare
hållit tillbaka öringbeståndet i sjön, men detta har i stort sett upphört. Öringbeståndet är relativt
stabilt över åren med mindre svängningar i medelstorlek.
Elritsa har tidigare funnits i stora mängder. Ännu vid nätprovfisket år 1998 var det gott om dem
men därefter har de stadigt minskat i antal år efter år. Troligtvis som resultat av predation från
abborre. Nu återstår ett fåtal stora elritsor innan de är helt borta. Det vi bevittnar här är abborrens återkomst och en återgång till de förhållanden som rådde innan introduktionen av röding i
Mellan-Rissjön.
9
Mellan-Rissjön
8
7
6
abborre
elritsa
lake
röding
öring
refNPUE
totalt
antal/nät
5
4
3
2
1
0
1998
2001
2004
2007
2010
1000
900
800
700
vikt/nät
600
500
abborre
elritsa
lake
röding
öring
totalt
refBPUE
400
300
200
100
0
1998
2001
2004
10
2007
2010
Mellan-Rissjön
300
250
medellängd
200
150
abborre
röding
öring
100
50
0
1998
2001
2004
2007
2010
200
medelvikt
150
100
abborre
röding
öring
50
0
1998
2001
2004
11
2007
2010
12
längdklass
361-370
341-350
35
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
Mellan-Rissjön
40
35
abborre 1998
30
25
20
15
10
5
0
längdklass
40
abborre 2001
30
25
20
15
10
5
0
13
längdklass
361-370
341-350
40
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
Mellan-Rissjön
40
abborre 2004
35
30
25
20
15
10
5
0
längdklass
abborre 2007
35
30
25
20
15
10
5
0
14
längdklass
361-370
341-350
40
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
Mellan-Rissjön
abborre 2010
35
30
25
20
15
10
5
0
15
längdklass
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
Mellan-Rissjön
20
röding 1998
15
10
5
0
längdklass
20
röding 2001
15
10
5
0
16
längdklass
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
Mellan-Rissjön
20
röding 2004
15
10
5
0
längdklass
20
röding 2007
15
10
5
0
17
längdklass
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
Mellan-Rissjön
20
röding 2010
15
10
5
0
18
längdklass
501-510
481-490
461-470
441-450
421-430
401-410
381-390
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
501-510
481-490
461-470
441-450
421-430
401-410
381-390
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
Mellan-Rissjön
8
öring 1998
6
4
2
0
längdklass
8
öring 2001
6
4
2
0
19
längdklass
501-510
481-490
461-470
441-450
421-430
401-410
381-390
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
501-510
481-490
461-470
441-450
421-430
401-410
381-390
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
Mellan-Rissjön
8
öring 2004
6
4
2
0
längdklass
8
öring 2007
6
4
2
0
20
längdklass
501-510
481-490
461-470
441-450
421-430
401-410
381-390
361-370
341-350
321-330
301-310
281-290
261-270
241-250
221-230
201-210
181-190
161-170
141-150
121-130
101-110
81-90
61-70
Mellan-Rissjön
8
öring 2010
6
4
2
0
Mellan-Rissjön
40
elritsa 1998
35
30
25
20
15
10
5
91-100
81-90
71-80
61-70
51-60
41-50
31-40
0
längdklass
40
elritsa 2001
35
30
25
20
15
10
5
längdklass
21
91-100
81-90
71-80
61-70
51-60
41-50
31-40
0
Mellan-Rissjön
40
elritsa 2004
35
30
25
20
15
10
5
91-100
81-90
71-80
61-70
51-60
41-50
31-40
0
längdklass
40
elritsa 2007
35
30
25
20
15
10
5
längdklass
22
91-100
81-90
71-80
61-70
51-60
41-50
31-40
0
Mellan-Rissjön
40
elritsa 2010
35
30
25
20
15
10
5
längdklass
23
91-100
81-90
71-80
61-70
51-60
41-50
31-40
0
Svartvattnet
Denna sjö ingår också i den regionala miljöövervakningen. Den har provfiskats åren 1998,
2001, 2004, 2007 och senast år 2010. Resultaten visar på en sjö där fiskbeståndet är på väg att
utrotas, troligen på grund av kraftig försurning. Trots långsam minskning av det försurande
nedfallet ligger tydligen mycket försurande ämnen kvar i markerna runt sjön. Fångst per nätansträngning ligger mycket långt under referensvärdena. Abborrbeståndet har glesnat ut och
föryngringen har nästan upphört. År 2010 förekom den första föryngringen på många år, den
var svag men medförde att medellängd och medelvikt för abborre sjönk kraftigt. Detta år var
tydligen vintern och våren ovanligt gynnsam med liten ansamling av försurande ämnen i snön,
alternativt blev vårfloden utdragen så att den normala försurningstoppen under vårfloden blev
mindre. Gädda förekommer mycket glest och fångas inte alla år.
24
Svartvattnet
25
20
antal/nät
15
abborre
gädda
10
totalt
refNPUE
5
0
1998
2001
2004
2007
2010
2007
2010
1600
1400
1200
vikt/nät
1000
800
600
abborre
gädda
totalt
refBPUE
400
200
0
1998
2001
2004
25
Svartvattnet
250
medellängd
200
150
100
abborre
50
0
1998
2001
2004
2007
2010
100
medelvikt
80
60
40
abborre
20
0
1998
2001
2004
26
2007
2010
27
längdklass
251-260
231-240
211-220
191-200
171-180
151-160
131-140
111-120
91-100
71-80
51-60
31-40
251-260
231-240
211-220
191-200
171-180
151-160
131-140
111-120
91-100
71-80
51-60
31-40
Svartvattnet
35
abborre 1998
30
25
20
15
10
5
0
längdklass
35
abborre 2001
30
25
20
15
10
5
0
28
längdklass
251-260
231-240
211-220
191-200
171-180
151-160
131-140
111-120
91-100
71-80
51-60
31-40
251-260
231-240
211-220
191-200
171-180
151-160
131-140
111-120
91-100
71-80
51-60
31-40
Svartvattnet
35
30
abborre 2004
25
20
15
10
5
0
längdklass
35
abborre 2007
30
25
20
15
10
5
0
29
längdklass
251-260
231-240
211-220
191-200
171-180
151-160
131-140
111-120
91-100
71-80
51-60
31-40
Svartvattnet
35
abborre 2010
30
25
20
15
10
5
0
Länsstyrelsen Västerbotten
Storgatan 71 B, 901 86 Umeå
www.lansstyrelsen.se/vasterbotten
[email protected]
090-10 70 00
ISSN
0348-0291
ISSN 0348-0291
