1 Bakgrund och syfte

ITIS-rapport
Källkritik på Internet
Nösnäsgymnasiet Stenungsund
Ht1999-vt2000
Deltagare:
Käthe Edsman
Elisabeth Fröidh
Bo Hougström
Johnny Johansson
Magnus Olofsson
Handledare:
Lars Svensson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
2
3
4
Bakgrund och syfte ............................................................................................................. 3
Frågeställningar .................................................................................................................. 3
Metod ................................................................................................................................. 3
Resultat ............................................................................................................................... 4
4.1 Elevarbetet ...................................................................................................................... 4
4.1.1 Fri sökning.............................................................................................................. 4
4.1.2 Sökstrategier ........................................................................................................... 4
4.1.3 Specialarbete .......................................................................................................... 6
4.1.4 Test av modeller ..................................................................................................... 6
4.1.5 En egen modell ....................................................................................................... 6
4.1.6 Utvärdering........................................................................................................... 10
4.2 Har vi nått målen? ........................................................................................................ 10
5
Sammanfattning ............................................................................................................... 11
6
Litteraturförteckning ........................................................................................................ 12
7
Bilagor .............................................................................................................................. 13
2
1 Bakgrund och syfte
Dagens elever använder Internet som källa i sitt arbete i allt högre utsträckning. Detta gäller
även historieämnet och realiaundervisningen inom språken som i och med IT har fått nya
utmaningar. Via Internet finner eleverna många intressanta fakta och illustrationer. Dock
upplever vi som undervisande lärare att många har svårt att granska och värdera de uppgifter
som man finner. I historieundervisningen arbetar vi ofta med uppslagsverk, handböcker m.m.
Denna information har genom sin karaktär stor auktoritet vad gäller innehållets pålitlighet
(reliabilitet). Informationen från Internet saknar denna kvalitetsstämpel.
Kursen Historia B har exempelvis av tradition innehållit moment med källkritik, men med
Internet måste denna undervisning uppdateras med nya instrument.
Vi ser också de bekymmer eleverna möter när de själva skall söka information. Internet
innehåller mycket mer än vad en sökning på Altavista ger för handen. De kan få en mängd
träffar som inte leder till något användbart. Eleverna behöver helt enkelt andra sökstrategier
än de vanligaste sökmotorerna.
Projektets huvudsyfte är alltså att undersöka vilka metoder som kan användas för att bedöma
Internetkällornas tillförlitlighet och relevans samt att ge eleverna bättre förutsättningar för att
finna användbart material.
Ett särskilt problem är att färdiga arbeten som andra elever redan gjort, finns att hämta på
Internet. I historieämnet är detta extra tydligt. Det finns en uppsjö av fördjupningar kring
Jeanne d’Arc, Vikingar, Franska Revolutionen m.m. Alltför många elever faller för frestelsen
att ta den ”smala vägen” till ett färdigt arbete, helt eller delvis. Ett sätt att komma tillrätta med
detta problem är enligt vår mening en öppen dialog med eleverna och att vi som lärare visar
vad som finns på Internet men samtidigt pekar på bristerna i dessa arbeten. I korthet vill vi
följande med vårt projekt:



Att ge eleverna fler och bättre sökstrategier.
Att tillsammans med eleverna få en större förståelse för hur källor på Internet skall
bedömas och värderas.
Att eleverna skall bli medvetna om att vi som lärare känner till de färdiga arbeten som
finns på Internet och att eleverna själva ser bristerna hos dessa.
2 Frågeställningar
För att nå ovanstående syften vill vi försöka besvara följande frågor:




Hur kan vi hjälpa eleverna att förbättra sin informationssökning på Internet?
Finns det färdiga användbara modeller för granskning och värdering av internetmaterial?
Är källkritik en framkomlig väg vid granskning av Internetmaterial?
Har vi nått målen?
3 Metod
Valda metoder kommer att redovisas löpande i resultatdelen. I korthet kan dock sägas att vi
valt en trestegsmodell i elevarbetet.
Som pilotstudie lät vi elever söka fritt utan föregående undervisning, detta för att vi skulle
kunna uppmärksamma eventuella problem. Som andra steg genomfördes
undervisningsinsatser på områdena sökning och värdering med hjälp av färdiga modeller som
vi funnit på Internet och i tryckt litteratur. Sista delen av projektet upptogs av utarbetandet av
en egen modell för analys av internetmaterial. Utvärdering har skett med hjälp av en elevenkät
samt en kvalitativ analys av projektets arbete.
3
4 Resultat
4.1 Elevarbetet
Samtliga elever som varit engagerade i projektet har arbetat i ett av projektdeltagarnas ämnen
(tyska, engelska, samhällskunskap och historia) under ca tre veckor. Elevernas arbete har varit
uppdelat i fem moment.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Fri sökning
Sökstrategier
En elev har skrivit specialarbete om sökning på Internet
Test av modeller
Test av vår modell
Utvärdering
4.1.1
Fri sökning
I ämnet tyska fick eleverna, som en pilotstudie, i uppgift att söka information om tyska
delstater. Här visade sig för första gången elevernas bristande systematik och kunnande vad
gäller sökning på Internet. Med denna insikt gick vi vidare till nästa steg med en grundkurs i
sökning på Internet.
4.1.2
Sökstrategier
Efter internutbildning inom vår egen grupp vidarebefordrade vi våra kunskaper till eleverna.
Vi inriktade oss på sökstrategier och sätt att få kännedom om vem som står bakom en viss
adress. Vi använde oss av nedanstående sammanfattning av de viktigaste grunderna i dessa
frågor (se fig.1)
Till vår förvåning visade det sig vid denna undervisning att vi i samtliga elevgrupper
överskattat elevernas kunskaper och färdigheter när det gäller sökning på Internet. De flesta
har en smal repertoar av sökstrategier. Man går till Altavista eller någon annan sökmotor och
skriver in ett sökord. Finner man inte någon bra träff tröttnar en del och går till sin
”Skunksida”1 eller något annat mer intressant. De allra flesta saknar även den allmänna insikt
som gör att äldre och mer vana internetanvändare tänker i banor som ”Vem kan tänkas lägga
ut information som jag vill ha?” Erfarna surfare kan med allmänbildning och logik t.ex. räkna
ut att tidningar har aktuell information om händelser och att Statistiska Centralbyrån har den
senaste statistiken.
Vårt elevblad visar inledningsvis att Altavista-sökning inte är det enda sättet att finna
information. En väl så framkomlig väg är att direkt uppsöka t.ex. en organisation, tidning eller
institution som kan tänkas ha det man söker. Detta är ofta det snabbaste och säkraste sättet att
få relevant information.
Nästa avsnitt av elevbladet vill hjälpa eleverna att bena upp en adress i dess beståndsdelar.
Detta av två skäl, dels ökar chansen för eleverna att direkt bedöma vem som publicerat
informationen, dels kan man genom att ta bort sista ledet i adressen ”backa sig upp” i den
hierarkiskt ordnade adressen för att till sist nå den hemsida där avsändaren möjligen avslöjas.
Många elever fick dessutom en ”aha-upplevelse” när vi visade hur man kan söka reda på vem
som registrerat en okänd domän.
Eleverna får därefter en inblick i hur man kan vässa sökningarna med logiska argument (plus,
minus och citattecken) s.k. booleansk sökning.
Till sist ger vi eleverna några bra och roliga alternativ till Altavista.
1
Populär hemsida där man kan chatta med sina kompisar.
4
Fig.1 Elevinstruktion sökning
Att söka på Internet – grunderna
Tre sätt att söka
1. skriv in en känd adress
2. gå till sida med länkar (portal, länklistor)
3. skriv in adress till sökmotor
Vad är en adress?
http://www.sj.se den vanligaste typen av adress
http://
www
sj
se
visar vilket protokoll (språk) som datorn använder. Behöver inte skrivas ut
(World Wide Web) = ”nätet” Visar att det är på Internet vi söker
domän, ofta ett företagsnamn eller förkortning, aldrig å,ä,ö,
visar att sidan finns på en svensk server (dator). fi=Finland, uk=GBR, no=Norge o.s.v.
USA har ingen landskod utan har ett annat system som även används av andra: com=commercial,
gov=government, edu=education, org=organisation m.fl.
Om det kommer fler streck (/) efter landskoden är detta sökvägen till filen (www.sj.se/index.htm)
Vems är adressen?
a) Oftast kan man gissa sig till vem som registrerat adressen genom namnet eller sidans information.
b) Man kan söka vem som registrerat domänen: www.nic-se.se (klicka på ”Om domäner” och
”Domännamnssökning) för de svenska adresserna eller webreference.com/services/dns/whois.html för
de internationella.
c) En tredje möjlighet är att ”arbeta sig upp i hierarkin”, d.v.s. ta bort sista ledet i adressen och se om
man kommer till en högre nivå där information om ägaren kan finnas.
Sökning
De s.k. sökmotorerna har miljontals adresser i sina register. De första orden på varje sida eller
särskilda sökord som angetts gör att vi kan få ”träffar”.
För att minska antalet träffar eller få mer exakt information kan man:
ideologi
ger alla sidor där ”ideologi” ingår i ett ord (1000)
+ideologi +politik
ger alla sidor där ”ideologi” och ”politik” ingår i ord (21)
”Ideologi”
ger alla sidor där ordet ”Ideologi” finns (21) (DIP-metoden)
ideologi (språk=svenska)
ger alla sidor på svenska där ”ideologi” ingår i ett ord (400)
+ideologi –nazism
ger alla sidor där ordet ”ideologi” finns och där ”nazism” inte finns
När du fått en lista på träffar klickar du på rubriken och hamnar på en sida där orden finns. För att hitta
dem på en lång sida klicka högst upp på sidan och använd Redigera Sök (Ctrl+F).
Länktips
www.torget.se
www.sunet.se
www.molndal.se/bibl/subject.htm
www.mediearkivet.se
www.evreka.com
www.ask.com
www.dogpile.com
portal
SUNET, alla svenska adresser i kategorier (Klicka på Webbkatalog)
Mölndals bibliotek har länkar sorterade efter bibliotekssignum
några svenska tidningar där man kan söka bland gamla artiklar
bra sökmotor, hela världen eller djupare i Sverige, även kategorier
här skriver du in din fråga på engelska och får svar eller länk
metasökmotor
5
4.1.3
Specialarbete
En av de elever som ingått i arbetet har förutom lektionerna gjort ett specialarbete om sökning
på Internet. Elevens resultat bekräftar vår hypotes, d.v.s. att man inom varje ämnesområde
på Internet finner en blandning av värdefull information och obrukbart material. Någon form
av teknik sovring och gallring av materialet är nödvändig om det skall kunna användas i
skolsammanhang.
4.1.4
Test av modeller
Den erfarenhet gruppen har på området visar att eleverna har ganska stora svårigheter att
bedöma källornas ursprung och trovärdighet. I första läget ställer de överhuvudtaget inte
frågan om vem som skrivit materialet och varför. Huvudtanken går ofta ut på: kan jag
använda detta i min redovisning? Det ska helst gå utan bearbetning med klipp-och-klistrametoden. Det är ganska svårt att få eleverna att stanna upp och kritiskt granska de uppgifter de
har funnit. Om de har hittat en hemsida om t.ex. vikingar, ser de inte eller vill inte se om den
har gjorts av en mellanstadieklass eller en universitetsforskare. (Utan att förringa arbetet som
gjorts i mellanstadiet. Det är oftast bra och publiceringen på Internet har definitivt sina
förtjänster, framför allt för de elever som skrivit materialet.)
I början av vårt arbete var vi således något villrådiga. Hur skulle vi gripa oss an problemet?
Hade vi tillräckliga kunskaper? Hade någon annan gjort något liknande före oss?
Den sista frågan var lättast att besvara. Sökningar på Internet gav många träffar när vi letade
efter ordet ”Källkritik”. Vi ville undersöka vilka modeller och strategier andra lärare utarbetat.
Detta för att slippa ”uppfinna hjulet två gånger”.
Det visade sig att man på skolor runt om i landet hade tänkt på frågor liknande våra och även
utarbetat manualer och mallar som eleverna skulle kunna använda när de bedömde hemsidors
innehåll. I häftet Adress Internet fann vi en modell som vi ansåg vara användbar (Bilaga 1).
Den var väl strukturerad och ganska tydlig. När vi använde den i klassrumssituationer märkte
vi dock att eleverna inte fann den så enkel som vi från början trott. Flera frågor var oklara och
för att besvara dem krävdes mycket goda förkunskaper i ämnet, kunskaper som eleverna ännu
inte skaffat sig eftersom modellen skulle användas vid en första sållning och granskning av
internetmaterial. De hamnade helt enkelt i en Moment-22-situation. Många elever tenderade
dessutom att hoppa över frågeled som de tyckte var oklara eller alltför besvärliga, vilket
gjorde att tanken med modellen föll.
En annan modell som vi använde var Mats Zachrissons Lathund (Bilaga 2). Även denna
visade sig vara onödigt krånglig och svåranvänd. Den innehöll dessutom en del frågor av
teknisk natur som gjorde de mer dator-ovana villrådiga och fokuserade på frågor om teknik
istället för på innehållet.
Ett annat försök som vi gjorde inom tyskämnets realiaundervisning innebar att vi plockade
frågeställningar från olika källkritiksrelaterade hemsidor. Eleverna fick besvara frågor för att
bedöma trovärdigheten hos källorna men inte heller denna modell fungerade bra.
4.1.5
En egen modell
Det blev alltmera klart att vi var tvungna att utarbeta en ny modell som skulle vara enkel att
använda och så tydlig att eleverna kunde använda den utan ha digra förkunskaper i det ämne
de skulle studera. Vi var också på det klara med att begreppet ”källkritik” inte var användbart
i detta sammanhang. Källkritikens grundelement närhet, beroende och tendens går helt enkelt
inte att applicera på internetmaterial.2
Vi ställde oss frågan hur vi hanterar andra typer av material och fann att när vi lät eleverna gå
till biblioteket så krävde vi inte att de skulle använda källkritikens verktyg. Vi menar också att
2
Stig Roland Rask har också ifrågasatt källkritikens tillämpning på Internetmaterial.
6
vi som informationskonsumenter på ett ganska självklart sätt intar olika inställning till vem
som ger oss budskap och vilket syfte denne har. Vi läser reklamblad och insändare med en
viss inställning, eftersom vi inser att sändaren har ett budskap som vill påverka oss i en viss
riktning. Vi läser tidningens reportage med en annan inställning och litar på att reportern ger
oss en någorlunda rättvisande bild av vad som skett. En skönlitterär framställning kan ge oss
stor behållning trots att vi vet att innehållet inte är sant.
Förhållningssättet till dessa ”källor” växlar på ett ganska naturligt och självklart sätt. Hur kan
man då överföra detta tänkande på Internet och dess material?
Bedömning av en sidas sanningshalt är en uppgift som normalt inte är möjlig vare sig för oss
lärare eller för elever, d.v.s det vi normalt kallar för källkritik. Vi ville därför att eleverna
skulle bedöma hemsidans trovärdighet.
Denna trovärdighet kan bedömas genom att analysera budskapets avsändare och dennes syfte.
Om vi lyckades få eleverna att uppmärksamma dessa två kriterier så skulle mycket vara
vunnet. Dessa två mått är inget som vi har uppfunnit, de finns med i många av de mallar och
metoder vi funnit på Internet. Vad vi menar är dock att det är dessa två storheter som är själva
kärnan i den analys som vi vill få eleverna att göra.
För att underlätta analysen var vi tvungna att ge eleverna fasta kategorier i en fallande skala.
Kategorierna har under arbetets gång omarbetats för att bättre fungera i praktiken. Vi menar
att det är av stor vikt att eleverna uppfattar kategorierna tydligt. Annars försvåras arbetet med
att klassificera materialet. Även om ett och annat gränsfall kan uppstå, är ändå huvudintrycket
att eleverna kan använda modellen utan att större avvägningsproblem uppstår.
Om vi väljer att ytterligare förenkla modellen, d.v.s. har färre kategorier att koda skulle den
sannolikt bli ännu lättare att använda, men å andra sidan förlora en del av nyanseringen.
När det gäller att bedöma trovärdigheten hos en källa är det viktigaste att helt enkelt
bestämma vem som är avsändare och vilket syfte denne avsändare har.
Nyckelordet i denna analys blir då trovärdighet istället för källkritik.
Fördelen med denna modell är att eleverna omedelbart kan fokusera på de kritiska aspekterna
av arbetet. De behöver inte ha tekniska kunskaper eller stora förkunskaper i ämnet innan de
kan göra en preliminär bedömning av hemsidans trovärdighet. Vi tror vidare att mallens
grafiska utformning är enklare för elever att ta till sig än en ordrik text.
Nu behövde vi alltså ett arbetsblad som kunde ge eleverna ett underlag för att bedöma en
internetkällas trovärdighet.(fig. 2) Efter diskussion kring arbetsbladet presenterades en mall
med övningar där eleverna skulle placera in en källa enl. arbetsbladets intentioner. (fig 3)
7
Fig.2 Första versionen av vår modell.
Hur bedömer jag material på Internet?
För att bedöma om jag kan lita på något som sägs eller skrivs behöver jag veta:


VEM som är avsändare
VILKET SYFTE avsändaren har
Nyckelordet i den analys du skall göra är TROVÄRDIGHET!
Avsändare på Internet kan klassificeras så här:
1. Trovärdiga avsändare: Statliga myndigheter och verk, universitet, skolor,
dagstidningar där felaktigheter troligen skulle uppmärksammas. Exempel:
www.riksdagen.se, www.scb.se, www.police.se, www.gp.se, www.gu.se,
2. Avsändare där trovärdigheten kan ifrågasättas. Uppgifter går oftast att lita på men som
kanske försöker nå ett visst mål eller syfte. Kan tänkas tala i egen sak. Regeringar,
organisationer, företag, partier, föreningar, vecko- och kvällstidningar. Exempel:
www.volvo.se, www.sap.se, www.rfsu.se, www.un.org,
3. Avsändare med låg trovärdighet. Enskild person som inte behöver stå till svars för sin
hemsida, reklam, oseriösa hemsidor, odemokratiska organisationer eller sidor där
avsändare saknas eller inte kan kontrolleras. Exempel: home.swipnet.se/~w20712\index.htm, www.geocities.com/Paris/1405/index.htm,
www.levandehistoria.com
Vem som registrerat en domän kan kontrolleras på webreference.com (com-adresser) och
www.nic-se.se (se-adresser)
Vilket syfte avsändaren har kan klassificeras så här:
A. FAKTA som ger SAKUPPLYSNING har HÖG TROVÄRDIGHET. Det går ju lätt att
kontrollera med verkligheten. Exempel: officiell statistik, faktablad
B. Syftet är att göra en BESKRIVNING eller REDOGÖRELSE för något som hänt. Det
kan finnas mer information eller så kan händelsen beskrivas på olika sätt.
Uppgiftlämnarens TROVÄRDIGHET kan ifrågasättas.
C. Någon har en ÅSIKT eller ÖVERTYGELSE som man försöker förmedla. Någon som
försöker sälja en vara eller tjänst. Sakligheten i de uppgifter som lämnas har låg
TROVÄRDIGHET.
8
Fig 3 Baksida med mall och övningar
I vilken ruta hamnar hemsidan som du skall använda?
Syfte
Avsändare
1 Statlig myndighet eller
verk, universitet, skola,
dagstidning
A Ge sakupp- B Beskrivning, C Övertyga,
lysning eller ge en bild av
sprida åsikt,
fakta
något
sälja
2 Regeringar,
organisationer, företag,
partier, föreningar, kvällseller veckopress
3 Privatpersoner, oseriösa,
odemokratiska eller okända
avsändare, reklam
Övningar
I vilka rutor hamnar följande sajter när du ställer följande frågor. (Skriv siffran i rutorna ovan. Var
beredd att motivera dina svar.)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
www.levandehistoria.com
www.sifo.se
www.via.lever.se/menu/
www.sundsvall.se/ped/kmg/nacksta/vikingar.htm
www.aftonbladet.se
www.moderat.se
www.algonet.se/~ensten/ensten/svar.htm
home.bip.net/bigtoe/index2.htm
www.riksdagen.se
surf.to/skolarbeten
Är gaskamrarna i Auschwitz en myt?
Vilken partiledare är mest förtroendeingivande?
Vilket tvättmedel ska jag använda?
Varför minskade befolkningen på 1300-talet?
Hur gick det i Elitserien/Allsvenskan igår?
Vad anser moderaterna om skatterna?
Hur många bultar finns det i Ölandsbron?
Vilken är världens största motorcykel?
Vad händer i Riksdagen idag?
Vad hette hästen som Alexander den Store
lyckades rida?
Arbetet har gått till så att eleverna gjort ett stort antal sökningar på Internet. Ämnena har ofta
varit kontroversiella och hemsidornas avsändare och syfte har kodats enligt modellen. Totalt
1.1.1
ihåg: Detta är av
enadresser
mall! Det
finnsHuvudintrycket
alltid undantag
särfall!
har ca Kom
300 klassificeringar
gjorts.
äroch
att vår
modell fungerar på ett
bra sätt när eleverna ska använda Internet i skolarbetet. Med hjälp av rutmönstret kan de
bedöma om internetmaterial är användbart eller inte.
Det viktigaste resultatet av denna del av elevarbetet är kanske ändå, att många elever fick ett
ökat kritiskt förhållningssätt till internetmaterial efter att ha använt modellen några gånger.
Modellen tycktes finnas som en struktur i elevens medvetande redan vid sökningens början.
9
4.1.6
Utvärdering
Sista delen av elevarbetet bestod av en enkät. Vi ville med denna undersöka om vi nått de mål
vi satt upp för projektet. Resultatet redovisas i de följande avsnitten.
4.2
Har vi nått målen?
Redogörelse av enkäten (kvantitativ analys)
Vår elevenkät (Bilaga 3) visade att de allra flesta hade hört talas om källkritik när vi inledde
arbetet och att de även hade reflekterat över bedömningsaspekten ur källkritiskt synvinkel.
Vidare visade det sig att en klar majoritet ansåg att de hade blivit bättre på att söka på
Internet samt att de blivit mer uppmärksamma på hur de använder texter därifrån.
När det gällde frågan om färdiga arbeten tagna direkt från Internet uppgav en stor majoritet att
de inte kunde tänka sig att använda sådana och ett antal elever menade att denna ovilja att
”stjäla” arbeten blivit större efter lektionsserien.
Sista frågan gällde inställningen till att jobba mer med liknande frågor i fortsättningen och där
visade det sig att de allra flesta tyckte att de hade sysslat tillräckligt med dessa frågor.
Redogörelse av resultatet (kvalitativ analys)
Ett av projektets målsättningar var att ge eleverna fler och bättre sökstrategier. Genom vårt
arbete med eleverna upplever vi att de utvecklat en större förmåga till strukturerat sökande.
Detta styrks även av eleverna själva när vi diskuterat med dem. Några elever har t.o.m. sagt
att de fått aha-upplevelser när det gäller sökning.
Andra syftet med projektet var att tillsammans med eleverna få större förståelse för hur källor
på Internet ska bedömas och värderas. Även i detta fall anser vi oss ha nått en god bit på
vägen. Vår modell har fått många elever att börja se Internet på ett nytt sätt, den kritiska
hållningen sätts nu alltmer i förgrunden.
Vårt tredje mål har inte haft någon framträdande roll under projektets gång. Men vi tycker oss
ändå ana att inställningen hos eleverna har förändrats i två avseenden. Dels är de mer
uppmärksamma på att vi lärare faktiskt har goda möjligheter att hitta ett ”stulet” arbete. Dels
inser de att alla arbeten som finns på Internet inte har den kvalitet man kan önska.
10
5 Sammanfattning
Då vi på ett tidigt stadium i projektet upptäckte att elevernas sökning på Internet skedde på ett
ofta planlöst och osystematiskt sätt blev vår första uppgift att bibringa eleverna bättre
sökstrategier. Detta har skett genom undervisning om hur en adress är uppbyggd, hur man
kontrollerar vem som registrerat en adress och hur man använder en sökmotor. Genom denna
undervisning ansåg sig flertalet elever (89%) ha blivit bättre på att söka på Internet.
Nästa uppgift för projektgruppen var att undersöka om det finns någon metod att kritiskt
granska det material som finns på Internet. Sökning på Internet under ”källkritik” gav idéer
och några modeller för praktiskt bruk. Gruppen har testat några av dessa modeller och funnit
dem antingen alltför ostrukturerade eller komplicerade för praktisk användning. Under
arbetets gång uppkom frågan huruvida användandet av begreppet källkritik var det relevanta
utgångsläget för vår uppgift.
Våra tankegångar kan illustreras med en skribents förhållande till sin text. Vill man granska
texten i en bok, är det en uppgift för den traditionella källkritiken. Har boken historiskt
innehåll, ska dokument som den baseras på anges i en litteraturförteckning, för att dessa ska
kunna granskas och kritiskt undersökas. Granskarens uppgift är bl.a. att undersöka
sanningshalten i uppgifter som lämnas eller påståenden som görs. Detta är dock en uppgift för
den akademiska forskningen och ingenting vi normalt kan syssla med som elever eller som
privatpersoner.
I stället har vi valt en metod som kan sägas granska författaren till en text, eller i de fall vi inte
vet vem som är författaren, dennes uppdragsgivare. Vi ställer frågorna: vem är författare
(uppdragsgivare) och vad är syftet med texten? Genom dessa frågor är det möjligt att ha en
uppfattning om författarens trovärdighet då han skriver sin text.
Begreppet ”trovärdighet” ersatte i det fortsatta arbetet begreppet ”källkritik”. Med denna nya
utgångspunkt utarbetade vi en modell för hur man kan bedöma material på Internet.
Vem som är avsändare klassificeras enligt tre kategorier:
1. Trovärdiga avsändare
2. Avsändare där trovärdigheten kan ifrågasättas.
3. Avsändare med låg trovärdighet.
Sändarens syfte klassificerades enligt följande kategorier:
1. Sakupplysning, fakta – hög trovärdighet.
2. Beskrivning, redogörelser – trovärdigheten kan ifrågasättas.
3. Åsikter, övertygelse – låg trovärdighet.
Med denna modell som instrument har eleverna gjort ett stort antal sökningar inom vitt skilda
ämnen. Metoden har visat sig fungera väl och i de flesta fall har eleverna kunnat uttala sig om
sändarens trovärdighet efter att ha gjort en klassificering enligt vår modell.
Då det material som finns på Internet är en stor och mycket svåröverskådlig massa, där lek,
allvar och allehanda påståenden konkurrerar om uppmärksamheten, är instrument för att skilja
seriösa adresser från mindre seriösa adresser av största värde.
Genom vår metod tror vi att vi kommit en bit på väg. Om en avsändare är trovärdig, så är
sannolikt också de uppgifter som presenteras användbara för skolbruk.
Om upplysningar som lämnas är sanna eller inte, det vet vi inte – men det vet vi inte heller om
uppgifter som vi hittar i biblioteksböcker. Däremot vet vi att trovärdigheten för t.ex. en
uppslagsbok är hög och därför använder vi den. Då trovärdighet är det begrepp vi i praktiken
använder i ett bibliotek, men också om radio- och TV-program, om tidningar och tidskrifter,
11
om personer, ja faktiskt i de flesta sammanhang, menar vi att det är denna väg man bör gå
också när det gäller Internet.
Vår modell har tillkommit i syfte att ge våra elever en möjlighet att tillämpa detta synsätt för
material som finns utlagt på Internet.
6 Litteraturförteckning
Södervall/Schnell/Borgström, Adress Internet, Problemorienterad undervisning med hjälp av
Internet i de samhällsvetenskapliga ämnena, Almqvist & Wiksell, 1998
Zachrisson, Mats, Lathund för utvärdering av Internetdokument,
http://www.hjampis.kiruna.se/~mzac/vardera/vard.htm
12
7 Bilagor
Bilaga 1 ”Modell 2”
13
Bilaga 2
LATHUND för utvärdering av Internetdokument
Du har ett webdokument i din dator och skall göra en bedömning av om du kan använda
uppgifter från det:
I Misstro allt! är den viktiga grundregeln.
Det finns otaliga sätt att lura oss på.
Det är ingen principiell skillnad mellan dokument på Internet och vanliga tryckta källor.
Käll: Mark Comerford
Har du inga speciella misstankar kan du följa nedanstående mönster:
II Vissa bedömningar kan du göra direkt i internet-dokumentet:
a Kan du utläsa Författarens namn och/eller Institutionen(Organisationen), som stöder texten
Ja GÅ vidare
Nej Kassera denna text
b Datum - välj färskast möjlig
c Ändamål
1 Vad är avsikten med informationen?
* informera - fortsätt
* förklara - fortsätt
* övertyga - kassera eller använd med stor försiktighet
2 Har författaren/institutionen intresse av att sprida denna information?
I så fall bör du kassera eller använda den med stor försiktighet och kontrollera alla fakta. Se
upp med urvalet av fakta också!
d Är informationen riktig?
Sök förstakällan eller kontrollera med en annan oberoende källa och bedöm själv
III Källhänvisningar
Hur gör man korrekta källhänvisningar till material som är hämtat på Internet?
Referensen ska innehålla följande information:
1.Författare
2.Titel (definiera vilken titel det gäller, dvs. html-dokumentets titel eller sidans titel)
3.Protokoll (ftp, http, etc) eller annan källa t.ex. e-mail.
4.Adressen där dokumentet kan hämtas.
5.Datum när dokumentet skapats
6.Datum när dokumentet är hämtat.
Om du refererar till ett meddelande i en listserv-list; försök att ta reda på om det finns ett
listarkiv - i så fall ange detta. För
newsgrupper, ange på vilken newsadress du hittat referensen. Detta är bara riktlinjer, det finns
förstås flera sätt att göra
källhänvisningar till icke tryckt material. Det viktigaste är att informationen är så fullständig
så att det går att hitta fram till
dokumentet.
Skriv gärna ut det här till dina elever och lärare!
Tillbaka till ATT VÄRDERA INTERNETKÄLLOR
Källa: Mats Zachrisson, Hjalmar Lundbohmsskolan, Kiruna
14
Bilaga 3
Sammanställning elevenkät
1. Hade du före lektionsserien hört talas om
källkritik?
Ja
79 88%
Nej
11 12%
n=
90
1. Hade du före lektionsserien hört talas om
källkritik?
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Ja
Nej
2. Hade du före lektionsserien funderat på
hur man bedömer texter på Internet?
Ja
59 65%
Nej
32 35%
n=
91
2. Hade du före lektionsserien funderat på hur
man bedömer texter på Internet?
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Ja
Nej
15
3. Jag har blivit bättre på att söka på Internet.
Instämmer helt
Instämmer i hög grad
Instämmer delvis
Instämmer inte alls
n=
5
17
49
20
91
5%
19%
54%
22%
3. Jag har blivit bättre på att söka på Internet.
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Instämmer
helt
Instämmer i
hög grad
Instämmer
delvis
Instämmer
inte alls
4. Jag är mer uppmärksam på hur jag använder
texter från Internet efter lektionsserien.
Instämmer helt
17
19%
Instämmer i hög grad
20
22%
Instämmer delvis
44
48%
Instämmer inte alls
6
7%
n=
87
4. Jag är mer uppmärksam på hur jag använder
texter från Internet efter lektionsserien.
60%
40%
20%
0%
Instämmer helt
Instämmer i
hög grad
Instämmer
delvis
Instämmer inte
alls
16
5. Skulle du kunna tänka dig att ta ett färdigt
arbete på Internet och lämna in som ditt eget?
Nej, aldrig
Nej, inte efter lektionsserien
Kanske
Ja
n=
68
6
8
4
86
75%
7%
9%
4%
5. Skulle du kunna tänka dig att ta ett färdigt arbete
på Internet och lämna in som ditt eget?
80%
60%
40%
20%
0%
Nej, aldrig
Nej, inte efter
lektionsserien
Kanske
Ja
6. Skulle du vilja syssla med dessa frågor mera?
Ja
25
29%
Nej
60
69%
Ej svar/ogiltigt
2
2%
87
6. Skulle du vilja syssla med dessa frågor mera?
80%
60%
40%
20%
0%
Ja
Nej
7. Vad har varit särskilt intressant eller viktigt?
Vinkling av material
Trovärdighetstest
WWW-granskning
Söka
Tänka själv
Bli uppmärksam
Källkritiken
Välja ämne själv
Inget
Att skolan tar upp ämnet
5
6
9
4
2
7
2
1
4
1
Ej svar/ogiltigt
8. Vad har varit särskilt tråkigt eller
oviktigt?
Det mesta
Tråkiga uppgifter
Internet
Inget/lite
Är det historia?
Mer muntligt
För mycket
17
3
5
3
6
2
1
3
18