3 april
Hej dagboken! Dags igen.
Det finns något jag måste berätta. Erik kom hem till mig
efter att katastrofen. Erik är 13 år bra på fotboll han är
snäll och omtänksam plus han har färgat sitt hår blått. Men
ibland kan det gå över gränsen…
Ni undrar säkert hur det gick till. Jo det var ju att jag blev
totalt utkastad den 25 mars. Jag hade tejp för munnen och
rep runt händerna. Så han ville vara lite snäll och så. Han
ville komma hem till mig för att se hur det är som mitt liv.
Han släppte mig fri dessutom. Sen när mamma fick reda på
att han skulle komma skulle hon storstäda. Erik ville vara lite
extra artig när han kom hem till mig.
Vi har inte träffat varandra hemma innan, vi hade bestämt
att vi skulle göra det idag.
Ifall det skulle vara tråkväder har vi gärna suttit inne för
tråkväder är ju liksom tråkigt. Jag var så mjuk i kroppen så
det kändes som man skulle smälta. Idag var det soligt som
tur var. Erik ville bara ha en pratstund inne. Vi skulle ägna
oss till samtalsämnet ”mitt liv”. Och så babblade vi en stund
och plötsligt kom vi fram att vi nästan hade samma bakgrund
för åldern. Sedan sa Erik:
-Jag har också blivit mobbad medvetslöst.
-Hur gick det till? Frågade jag.
-Jo
Det är ju inte så långt kvar till målbrottet liksom. Jag
mådde illa. Så illa att det kändes som jag skulle spy blod. Jag
måste in! Jag kan inte kontrollera mig själv känns det som.
Jag kunde inte vänta på att den skinande solen skulle blockas
av moln. Så jag sa:
-Erik, vi sticker ut
-OK, sa Erik
Så då gjorde vi och det kändes som mina fötter bara sprang
iväg medvetslöst in i ett staket. När Erik såg det skrattade
han och stack…