Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Världens Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen Nazityskland Förintelsen började i Nürnberg Judehat blev lag För 75 år sedan upphöjde nazisterna sin rasideologi till lag. Nürnberglagarna utestängde judarna helt från samhället och satte i gång en statsstyrd hets som inte förekommit sedan medeltiden. Nazisternas mål var att fördriva judarna från Europa. Far- och morföräldrar Nürnberg/1935 År 1935, efter två år vid makten, presenterar Tyskland Tysklands Nürnberg diktator Adolf Hitler två nya lagar i staden Nürnberg. Lagarna ska skydda tyskarna mot ”det judiska hotet”. Genom Nürnberglagarna blev äktenskap mellan tyskar och judar strängt förbjudna. Reichsauschuss für Volksgesundheitsdienst 26 Världens Historia 14 • 2010 Föräldrar Äktenskap tillåtet Barnets äktenskap äktenskap tillåtet Tyskt blod Fyra tyska far- och morföräldrar garanterade att en person var fullblodstysk. Äktenskap och sexuellt umgänge med judar eller halvjudar var förbjudna. Äktenskap mellan fullblodstyskar och kvartsjudar var tillåtet då deras barn bara blev 1/8 judar. äktenskap tillåtet ÄKTENSKAP FÖRBJUDET Kvartsjudar En kvartsjude hade bara en judisk far-/morförälder och fick gifta sig med en tysk. Äktenskap med annan kvartsjude var förbjudet för då förblev barnen kvartsjudar. Raslagar skyddade tyskarna från judiskt blod Judarna i Tyskland uteslöts först ur det tyska samhället och senare omfattades de inte ens av begreppet ”människa”. bridgeman Med Nürnberglagarna delades befolkningen in i raskategorier utifrån hur mycket tyskt blod varje individ hade i sig. Genom stränga regler skulle man se till att judiskt blod inte blandades med tyskt. fullblodstysk utan judiskt eller annat oönskat blod i ådrorna. Halvjude (s.k. ”blandning av 1:a graden”) Tysk med bara 1/8 judiskt blod. Trekvartsjude (betraktades som fullblodsjude) Kvartsjude (s.k. ”blandning av 2:a graden”) fullblodsjude med enbart judiskt blod i ådrorna. Bilden utelämnad med hänsyn till copyright SKILT TILLSTÅND ÄKTENSKAP KRÄVER SÄR SKILT TILLSTÅND ÄKTENSKAP KRÄVER SÄR Halvjudar En halvjude var en person med två judiska fareller morföräldrar. Halvjudar måste söka särskilt tillstånd för att ingå äktenskap och tilläts oftast bara gifta sig med judar eller med andra halvjudar. ÄKTENSKAP FÖRBJUDET ÄKTENSKAP FÖRBJUDET Judar Personer med tre eller fyra judiska far- och morföräldrar betraktades som fullblodsjudar oavsett religiös övertygelse. Fullblodsjudar tilläts varken att gifta sig eller ha sexuellt umgänge med icke-judar. ÄKTENSKAP FÖRBJUDET ÄKTENSKAP FÖRBJUDET Nazityskland Tiotusentals judar flydde, begick självmord eller avrättades under nazistregimen. Den judiske professorn Victor Klemperer var en av få som stannade kvar och skrev ned sina upplevelser som jude i Hitlers Tyskland. Å r 1995 gavs en av andra världskrigets kanske viktigaste dagböcker ut i Tyskland. Den var skriven av den judiske litteraturprofessorn Victor Klemperer som under åren 1933–45 skrev ned sitt vittnesbörd om hur det var att leva som jude i Nazityskland. Klemperer som bodde i en förort till Dresden var 54 år när Nürnberglagarna antogs 1935. Han hade tjänstgjort i tyska armén under första världskriget och konverterat till kristendomen när han gifte sig med sin tyska fru. Klemperer vägrade att fly – Tyskland var hans hem, ansåg han: ”Vi får stanna kvar här och klara oss så gott vi kan”, skrev han 1935. I sin dagbok beskriver han detaljerat hur nazisterna först stängde ute judarna ur samhället och senare gjorde allt för att utrota dem. Klemperer överlevde – vilket han själv inte förväntat sig att göra – och flyttade tillbaka till Dresden där han tillbringade resten av sitt liv. i Nürnberglagarna fråntogs judarna sitt tyska medborgarskap och tysk-judiska äktenskap förbjöds. Victor Klemperer (1881–1960) Victor Klemperers dagboks­ anteckningar offentliggjordes inte förrän 35 år efter hans död 1960. D Av Stine Grynberg en 15 september 1935 är nazistpartiets veckolånga firande av sig självt i Nürnberg nästan över. I den stora salen i kulturföreningshuset sitter Tysklands riksdagsledamöter­ och väntar otåligt. Allihop har av en särskild anledning kallats hit till Nürnberg av Tysklands diktator Adolf Hitler. Han vill att de ska godkänna ett antal utkast till lagar som han har författat ­föregående natt. Lagarna handlar om tyska judar – nazisternas största fiender. ”Från otaliga håll har det kommit in klagomål angående proEn rad lagar begränsar judarnas vocerande beteende tillträde till utbildning bland individer av detta folkslag”, domderar och till arbete Führern från talarstosom bl.a. läkare len och fortsätter: eller advokater. ”Enda sättet att lösa problemet är genom lagstiftning.” När han talat färdigt brister riksdagsledamöterna ut i jubel. ”Heil Hitler, heil 1933 28 Världens Historia 14 • 2010 Hitler, heil Hitler”, ropar de taktfast. De nya lagarna, senare kända som Nürnberglagarna, ska skydda Tysklands ariska­ befolkning mot judarna. Från och med nu ska en tysk medborgare vara av antingen ”ariskt” eller närbesläktat blod. Alla judar i Tyskland förlorar därmed sitt tyska medborgarskap och samtidigt förbjuds äktenskap och sexuella relationer mellan judar och tyskar. I och med lagarna inleder Nazityskland officiellt sin kamp mot Europas ­judar – en kamp som bara några år ­senare kulminerar i massmordet på sex miljoner människor. En procent av tyskarna var judar När Nürnberglagarna antogs år 1935 fanns det i Tyskland omkring 500.000 judar som officiellt bekände sig till ­judendomen. Det motsvarade mindre än en procent av Tysklands befolkning. Trots det ansåg nazisterna, med Hitler i spetsen, att judarnas närvaro i Tysk- land utgjorde ett hot mot det tyska folkets existens. ”Den svarthårige, judiske ynglingen ligger och väntar i timmar, med en djävulsk blick i ögonen, gloende och spionerande på den intet ont anande flicka som han planerar att förföra, varefter han besudlar hennes blod och rövar bort henne från hennes eget folk”, skrev Hitler i sin bok Mein Kampf. Enligt Hitler verkade judarna i hemlighet för att ta makten i världen, och det var judar som låg bakom allt ifrån bolsjevism och internationell kapitalism till USA:s ­regering. Därför ville nazisterna göra förhållandena så outhärdliga för ­judarna att de lämnade Tyskland. När nazisterna kom till makten i Tyskland år 1933 tvingade partiet alla judiska statstjänstemän att gå i pension. Snart blev judarna även utestängda från yrken som regissörer, skådespelare och andra befattningar inom tyskt kulturliv. Vissa partimedlemmar tyckte emellertid att partiet var för ömhjärtat gentemot polfoto/ullstein bild Judisk professor vägrade att fly polfoto/ullstein bild judarna,­ och på sommaren 1935 drog en våg av rasistiska oroligheter och bru­ tala överfall på judar genom Tyskland. Detta oroade Hitler som ville framstå som en statsman, inte som ledare för ett gäng råskinn – inte minst Nürnberglagarna fråntar judar deras med tanke på att Tysk­ tyska medborgarskap land skulle vara värd­ och förbjuder dem att nation för de olympis­ gifta sig med eller ha ka spelen år 1936. sexuella förbindelser I viss utsträckning verkade Nürnberg­ med icke-judar. lagarna lugnande på gruppen av våldsbenägna nazister och antalet överfall minskade. En del judar betraktade därför raslagarna som det minst dåliga av två onda ting. Men det varade inte länge. 1935 Invånare i staden Leissling klär ut sig till judar med lösnäsor för att fira att judarna fördrivits ur samhället. Judar stängs ute från samhället Med Nürnberglagarna blev judiskheten till en fråga om hur många judiska far- och morföräldrar en person hade. Med en eller två judiska far-/morföräldrar var man Mischling – ”en blandning” – med färre rättigheter än dem som nazisterna betraktade som ”tyskar av blodet”. Mischlinge hade emellertid möjlighet att t.ex. utbilda sig och få jobb inom den offentliga sektorn. Men om man hade tre eller fyra judiska far-/morföräldrar klassi­ficerades man som heljude och ha­ de ytterst begränsade rättigheter, som hela tiden blev allt färre. ”Jag är inte längre tysk eller arier, utan­jude och jag ska vara tacksam om man låter mig leva”, skrev den judiske professorn Victor Klemperer som tvångspensionerades från Dresdens teknis­ Judar är inte längre ka universitet 1935. Med hänvisning till välkomna på restauranger, i parker ”folkets sunda rätts­ uppfattning” utestäng­ och simhallar. 1936 de nazisterna judar från utbildning, bibliotek, offentliga transportmedel och parker. Inga detaljer var för små för att omfattas av nya regler så att det störde judarna så mycket som möjligt. ”Det är inte de stora dragen som är viktiga för mig, utan vardagens tyranni. Tusen myggbett är värre än ett enda slag i huvudet. Jag observerar och noterar myggbetten”, skrev Klemperer. I oktober 1936 fick han veta att han inte längre kunde använda bibliotekets läsesal. Två månader senare stängdes hans telefon av. Samtidigt hade Hitler skruvat upp propagandan mot judarna i sina tal och varnade nu för att judarna försökte omstörta den tyska staten. ”Judarna ska ut ur Tyskland, ja faktiskt ut ur Europa. Chefen (Hitler, reds anm.) är fast besluten om detta”, skrev Hitlers propagandaminister Joseph ­Goebbels i september 1937. Sakta men säkert degraderades judarna till djur som inte ens hörde till män- niskosläktet: ”Överallt på min väg står skyltar: Judar icke välkomna!, och nu piskas judehatet upp på nytt. Judarna mördar Spanien, judarna är ett släkte av kriminella, alla brott kan hänföras till ­juden”, förklarar Klemperer. Hundratals dödas på gatorna I augusti 1938 blev alla judar tvungna att lägga till ”Israel” eller ”Sarah” till sitt namn: ”Man skulle I många städer kunna skratta åt det, införs ”tyska om det inte vore för zoner” där judar att man var nära att bli inte får vistas. tokig av det”, skriver Klemperer. Hitlers offensiv nådde sin kulmen den 9 november 1938 med den så kal�lade kristallnatten då judiska butiker och synagogor förstördes och hundratals människor dödades. Efteråt tvingades de tyska judarna att betala för 1938 scanpix/akg Nazisterna fruktade den judiske mannen Mest av allt var nazisterna rädda för att judarna skulle ”förstöra” det tyska blodet. Det var en utbredd vanföreställning att en enda judisk sädescell kunde förstöra den tyska kvinnokroppen permanent så att kvinnan i fram­tiden endast födde barn med judiskt utseende – även om fadern var tysk. Därför förbjöd nazisterna genom Nürnberglagarna alla äktenskap och sexuella relationer mellan tyskar och judar. Efter förbudet följde en ström av anonyma och oftast falska anklagelser om att judar hade haft förbjudna sexuella relationer. Sådant var svårt att försvara sig mot – alla anklagade hade inte samma tur som Salomon Rothschild. När han beskylldes för att ha haft en relation med en ung tyska gick hon till läkare och fick konstaterat att hon fortfarande var oskuld. Rothschild slapp undan fängelsestraff men förlorade ändå sitt företag och fick bara ett minimalt skadestånd. En tysk kvinna har fått en skylt om halsen där det står att hon är ”ett svin som bara umgås med judar”. 29 Nazityskland lung Sonderbehand :s ord (SS g lin nd ha be sär = och andra för mord på judar ). en im reg till er fiend rnehmung Verschärfte Ve r). rty (to r hö = skärpt för Evakuierung rtation = evakuering (depo pper). ru kg fol de ka ns oö av z Umschlagsplat ats där s (pl = omlastningsplat lades före judar och romer sam elseint deportering till för lägren). l Nacht und Nebe dord (ko = natt och dimma r som skulle för politiska fånga ). öst årl sp a nn försvi Lebensraum att = livsrum (önskan a). kolonisera Östeurop Einsatzgruppe patrull ds = insatsgrupp (dö i Polen ar jud på rd mo för t). vje So och Endlösung g (etnisk = slutgiltig lösnin . rensning av judar) alla­ de materiella skador som våldet ­ rsakat. o Det yttersta målet med lagarna, förföljelserna och våldet var att göra de tyska judarnas liv så outhärdligt att de skulle välja att lämna landet. Och det fungerade – trots att nazisterna krävde stora belopp för att ge utresetillstånd. Judarna skulle visserligen tvingas bort men deras tillgångar fick inte lämna Tyskland. Cirka 70.000 judar lämnade Tyskland kort efter att Hilter kom till makten 1933. Därefter minskade utvandringen något fram till kristallnattens våldsorgie som fick tiotusentals judar att fly landet. Även Victor Klemperer hade planer på att fly och bad om råd hos en tysk tjänsteman vid rådgivningen för utvandrare: ”Av hans förklaringar Judar tvingas att bo i särskilda hus, framgick att de faktiskt markerade med ett ”J” inte tänkte släppa ut och en Davidsstjärna oss förrän de plundrat oss på allt.” ovanför dörren. 1939 Nazisterna uppfann nya uttryck för allt från deportation till massutrotning. Nazisterna uppfann nya ord för mord I sin dagbok funderar juden Victor Klemperer kring det speciella, nazistiska språkbruket. Till exempel nämner han ordet ”mord” som av nazisterna omskrivs till det oskyldiga ”Sonderbehandlung” (särbehandling) och ”tortyr” kallas för ”Verschärfte Vernehmung” – skärpt förhör. Samtidigt kallas judar och romer konsekvent för ”undermänniskor” av nazisterna. ­ Klemperer gav upp sina emigrations­ planer men många andra var beredda att ge upp allt de ägde. År 1939 lämnade hela 77.000 judar Tyskland trots att det var mycket svårt för dem att hitta ett land som ville ta emot dem. Bl.a. bevilja­ des 10.000 ensamma flyktingbarn in­ resa i Storbritannien först efter en an­ senlig ersättning till brittiska staten. Kriget bryter ut År 1939 var den nazistiska drömmen om ett ”judefritt” Tyskland på väg att besannas. När andra världskriget bröt ut i september 1939 hade ungefär 282.000 av Tysklands ursprungligen cirka 500.000 judar och 117.000 av Österrikes 174.000 judar emigrerat. Bland dessa fanns den tyske fysikern ­Albert Einstein och den österrikiske psyko­analytikern Sigmund Freud, som båda emigrerade till USA. Efter tyskarnas invasion av Polen för­ ändrades bilden radikalt. Plötsligt levde scanpix/akg Under den så kallade kristallnatten i november 1938 brändes synagogor ned överallt i Tyskland. 30 Världens Historia 14 • 2010 Enligt Victor Klemperer är det nya språkbruket en viktig orsak till att judarna blir utstötta ur samhället: ”Ord kan vara som små doser av arsenik: Man sväljer dem utan att märka det och det verkar som om de inte har någon effekt. Men efter en tid börjar giftet att verka”, skriver han. miljontals judar under nazistiskt styre och de blev bara fler i takt med att den tyska armén erövrade nya områden i Euro­pa. Nazisternas lösning på det de kallade ”judefrågan” i de områden man erövrade efter hand var att samla judarna i enorma getton där de Tyska judar tvingas utnyttjades till slavarbära en gul judebete. Även i själva stjärna. De får inte Tyskland bestämde sig längre använda nazisterna för att sam- offentliga telefoner la judarna i särskilda eller ha sällskapsdjur. områden. I maj 1940 tvingades Victor Klemperer att lämna sitt hus och flytta till en lägenhet i ett så kallat ”judehus”, ett av många som myndigheterna samlade ihop judar i. ”Ännu kan vi inte överblicka om vi ska kunna skapa oss en dräglig tillvaro”, skrev Klemperer i sin dagbok. Samtidigt blev judarnas möjligheter allt färre. År 1941 blev det förbjudet att få mjölken hemlevererad, att röka och att använda offentliga toaletter. De skulle dessutom bära en gul judestjärna väl synlig på kläderna. Samma år förbjöds alla judar att lämna Tyskland och alltfler sändes till koncentrationsläger: ”Gripanden för minsta förseelse, oavsett hur liten, är lika med en dödsdom. Ingen kommer tillbaka”, skrev Klemperer. En vecka efter att en av hans vänner i judehuset arresterats fick Klemperer och de andra grannarna veta att han dött av en hjärtattack, men snart ändrades dödsorsaken till att han hade hängt sig i sin cell. Men alla i huset förstod att han i själva­verket blivit avrättad. 1941 Den slutgiltiga lösningen På Wannseekonferensen i januari 1942 beslöt nazisterna att Europas judar skulle utrotas – trots att de utgjorde arbetskraft. Östeuropeiska halvjudar jämställ- 1943 Läs mer Victor Klemperer: LTI: tredje rikets språk, Glänta produktion, 2006 ● Anthony Platt: Bloodlines: Recovering Hitler's Nuremberg Laws, from Patton's Trophy to Public Memorial, Paradigm Publishers, 2005 ● gettyimages des med heljudar. Östeuropeiska kvartsjudar Blinda och döva judar jämställdes med ickefår inte längre bära judar – såvida de inte armbindel som gör hade ett ”särskilt rasmässigt ogynnsamt utandra trafikanter uppmärksamma på seende”, som det stod i protokollet. deras handikapp. År 1943 berövades de kvarvarande tyska judarna sina sista rättigheter och deporterades därefter till förintelselägren. En efter en försvann Klemperers vänner ur judehuset. ”Så många omkring mig faller, men jag lever än. Kanske är det mitt öde att överleva och vittna”, skrev han. Klemperers stora chans kom i februari 1945 då de allierade bombade hans hemstad Dresden. Stora delar av staden utplånades av tusentals brandbomber men Klemperer och hans fru överlevde. Krigets sista månader tillbringade de på flykt och hamnade till sist i München som snart intogs av amerikanerna. Av de 4.675 judar som bodde i Dresden före 1933 och av de 1.265 som fanns kvar i staden år 1941 överlevde bara en handfull kriget. Den 29 april 1945 begick mannen som formulerade NürnbergJudar har inte längre några lagarna, Adolf Hitler, rättigheter i Tyskland självmord. I sitt politisoch deporteras till ka testamente skrev förintelselägren. han: ”Framför allt anmodar jag nationens ledare att upprätthålla raslagarna och till obarmhärtigt motstånd mot världsförgiftaren av alla folkslag, den internationella­ judendomen”. 1942 År 1939 fick 930 tyska judar tillåtelse av den tyska staten att fly till Cuba med fartyg, men det slutade med att de fick vända tillbaka till Europa. Ingen ville rädda fartyg med förföljda judar ombord Det var inte många som ville ta emot de tiotusentals judar som flydde från Tyskland undan nazisternas terror. H uvudsyftet med nazisternas judeförföljelser var att göra de tyska judarnas liv så outhärdligt att de lämnade landet. Det var dock inte många länder som ville ta emot flyktingarna. En del judar reste till Palestina som stod under brittisk kontroll med strikta kvoter för hur många judiska emigranter som fick komma in. Även USA och Västeuropa hade stränga regler för hur många flyktingar de planerat att ta emot. I maj 1939 kom 930 judiska flyktingar ombord på passagerarfartyget MS St. Louis­ till Cuba men här krävde myndigheterna 500 dollar per person för att släppa in dem. Endast 29 av judarna kunde uppfylla kravet. Därför fortsatte fartyget till USA och till Canada men båda länderna vägrade att ta emot flyktingarna. Till sist tvingades fartyget att åter­vända till Europa där judarna fördelades mellan Storbritannien, Frankrike, Holland och Belgien. Omkring 250 av dem miste livet när Nazityskland senare ockuperade de tre sistnämnda länderna. www.ushmm.org/wlc/en/article. php?ModuleId=10007459 ● Flyktingfartyget MS St. Louis blev en symbol för omvärldens ovilja att ta emot flyende judar.