Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa

Arbetsmiljö och hälsa
- särskilt sociala skillnader i hälsa
Maria Albin, Arbets- och miljömedicin,
Lunds universitet och Labmedicin Skåne
Fokus – kommunalt utrymme
•
•
•
•
Orientering
Arbetsgivare
Upphandlare
Utbildare
Angränsande
tillsynsansvar
• Samhällsröst
Befolkning
Arbete/arbetsliv
Hälsa
Ohälsa
Produktivitet
Välstånd
(O)Jämlikhet
Employment and working conditions have
powerful effects on helth and health equity
(WHO Commission on Social determinants of health, 2008)
Från B Järvholm 2009-04-16
Bulletin 4:2013, AMM Lund
Arbetsmarknaden drar isär
• Arbeten med höga och låga kvalifikationskrav
ökar
– Mellanskiktet minskar
• Det finns en tydlig social gradient i riskfaktorer
och främjande faktorer i arbetet. De förstärker
sociala skillnader i hälsa.
– Gradienterna i arbetsvillkor ser ut att öka (sämre för
arbetaryrken, sämre för kvinnor)
– Arbetena med sämst psykosocial arbetsmiljö är lika
farliga som arbetslöshet
• Ett gott arbete stärker och utvecklar individen
och kan minska sociala skillnader
Arbetsförhållanden
Tydliga skillnader arbetare/tjänstemän och kvinnor/män 50-64 år
–
–
–
–
Fysisk påfrestande arbete (tungt, obekväma ställningar, repetitivt)
Fysikaliska och kemiska hälsorisker
Inflytande, kompetensutveckling, hot och våld
Sannolikt klara konsekvenser för arbetsförmåga/förtida pension
Kvinnor
Kadefors, Wikman 2007
Mismatch behov - resurser
Påbörjade sjukskrivningar >14 dagar
Tillgång till FHV:
-Bättre för fast anställd
-Sämre för annan anställning,
låg utbildning, kvinnor och unga
- Följer nationellt mönster
Vad kan en kommun göra?
Arbetsgivare
Upphandlare
Utbildare
Tillsynsansvar
Samhällsröst
Arbetsgivare
• Kommunen är en stor
arbetsgivare
• Kvinnoarbete
Risk för behandling med antidepressiva hos
6 699 sjuksköterskor relaterad till överbeläggning
– Deltid, lågt inflytande, lite
kompetensutveckling
• Råder över förhållanden i
bl a skola, äldrevård och
omsorg
• Hårt pressade
arbetsvillkor
• Väntad personalbrist
Beläggning från sjukhusadministrativt register, läkemedelsköp
från nationellt register. Justerat för kön, ålder, anställningstyp,
specialitet, sjukhus och kalenderår (Virtanen et al 2008)
Arbetsgivarens möjligheter
• Gott förebyggande arbetsmiljöarbete
– Arbetsbelastning, bristande stöd och resurser, tunga
lyft, nattarbete, fallolyckor
• Analys, delaktighet, uppföljning
• Företagshälsovården
– Kräv hög kompetens i arbetsmiljöarbete
• Kompetensutveckling – beslutsutrymme
– Växa i arbetet – delaktighet
• Självständigt lärande/empowerment
– Åldersmedvetet ledarskap
• Strategier för arbetsbyte i tungt arbete
• Se samtidigt på kvalitet i tjänster och arbetsmiljö
Upphandlare
• Stor aktör
– Bygg, transport, städ
– Sektorer där arbetsmiljö
mäts med annan måttstock
• Del av kapplöpning mot
botten
– Mest för varje krona
– Ej medverka till dumpning
av arbetsvillkor
• Projekt i Malmö
– Illegalt arbete
– Skatteflykt
– Varför inte arbetsmiljö?
Utbildare
• Hantverksyrken - stor
arbetsglädje men hög risk
– Grundlägg säkert
arbetssätt – det blir kvar
• Kunskap om risker, rätt
användning av skydd
• God arbetsmiljö i skolan
• Riskbedömning på
praktikplats
• FHV för elever med rätt
kompetens
Arbetsmiljöverket - kommunen
• Arbetsmiljöverket har
tillsynsansvar för
arbetsmiljön
• Saminspektion
framgångsrik i ”gråa”
branscher (t ex
skattemyndighet –
arbetsmiljöverk)
– Restaurangbranschen är
delvis ”grå”
Jag är tjugofem år,
– – miljö- och hälsoskydd har vissa nätter vaknar jag av värken i vänster axel
tillsyn
livrädd att jag redan gått sönder
– - svåra anställningsvillkor, medveten om att det inte finns några reservdelar.
I fyrtio år till ska min kropp hålla för slitage
tungt, stressigt, bullrigt
för hala golv, tunga lyft, upprepade rörelser under stress.
– Kreativt tänkande!
De nätterna vaknar jag av smärtan och somnar med rädslan av
att den ska följa mig som tinnitus genom livet
i varje rörelse, tanke, som en underton som gör arbetet jag älskar omöjligt.
Jenny Wrangborg
Samhällsröst
• Arbetsrelaterad ohälsaosynliggjord, höga kostnader
socialt och ekonomiskt
– Offentlig kostnad: 3300
kr/arbetande (13,3 miljarder/år;
Socialförsäkring)
– Offentlig satsning: 320
kr/arbetande tillsyn, FHVsubvention
• 32 kr/arbetande
forskning/utveckling
• Malmö kommun stor aktör. Kan ha
en stark röst i samhällsdebatten
• Aktuellt exempel: Skall
landstingen avveckla sitt
förebyggande arbetsmedicinska
arbete?
Slutsatser
• Rollen är inte omedelbart självklar - men utrymme finns
• Kommunen är en stor arbetsgivare (särskilt för kvinnor) och
uppköpare. Detta kan användas för att undvika att
– Sociala gradienter i arbetsvillkor förstärker sociala skillnader i hälsa
– Kommunen medverkar i dumpning av arbetsvillkor i utsatta sektorer
• Kommunen riskerar arbetskraftsbrist och bör satsa på att
vara en föregångare vad gäller hållbart arbetsliv –
åldersmedvetet ledarskap
• Kommunal tillsyn kan samordnas med Arbetsmiljöverkets
tillsyn i utsatta branscher
• Kommunen utbildar ungdomar till framtidens arbetsliv
• Kommunen kan ha en tydlig röst vad gäller kopplingen
hållbart arbetsliv, folkhälsa och sociala investeringar.
[email protected]