Hur länge ska du
jobba egentligen?
Beställning av rapporten
Tel 020-31 32 30, Fax 020-32 32 40
eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer
Pris: 1 ex 100 kr
5 ex 70 kr per st
10 ex 50 kr per st
20 ex 40 kr per st
© Sveriges Kommuner och Landsting
Grafisk form och produktion: Tobias Berving /ETC
Illustrationer: Syster Diesel
Tryck: Modintryckoffset 2008
isbn: 978-91-7 164-343-8
2
Innehåll
Förord
4
Hur löser vi äldre-ekvationen?
6
När börjar och slutar vårt arbetsliv?
10
Räcker arbetskraften till framtidens äldreomsorg?
14
Vem bestämmer när det är dags?
18
Att välja arbete framför pension
26
Ett förlängt arbetsliv
30
Belönad– men inte avlönad
34
Ålder – en ny diskrimineringsgrund
40
Hälsa, arbetsliv & välfärd
44
Statistik
46
Att diskutera
50
Frågor
52
3
Förord
Syftet med denna skrift är att uppmärksamma
frågor om äldres hälsa, om delaktighet, om åldrandet
och möjligheter till förvärvsarbete, men också att
diskutera attityder till äldre i arbetslivet, liksom det
demografiska läget och dess konsekvenser när det
gäller tillgången till arbetskraft.
Fr ågan om et t l ängre arbetsliv har flera
dimensioner. Generationsväxlingen och den kompetensöverföring som blir nödvändig och vikten av att
upprätthålla välfärdstjänsterna är en sida av myntet.
Den andra sidan är möjligheten till delaktighet. Ett
förlängt arbetsliv ger större delaktighet i samhället
och ett viktigt tillskott till arbetsmarknaden. I ett
nationellt perspektiv är det viktigt att fler kommer i
arbete och arbetar längre för att behålla välfärden.
Ytterst handlar frågan om en åldrande befolkning,
om vem som ska finansiera välfärden.
4
Denna skrift vänder sig främst till förtroendevalda
och tjänstemän som ansvarar för välfärdsutveckling,
äldres hälsa och arbetsgivarfrågor i kommuner, landsting och regioner. Den har utarbetats inom Sveriges
Kommuner och Landsting, avdelningen för arbetsgivarpolitik, Christina Ericsson, avdelningen för ekonomi och
styrning Björn Sundström, avdelningen för vård och
omsorg, Irene Lindström och Karin Berensson.
Stockholm i juni 2008
Ellen Hyttsten
Avdelningen för vård och omsorg
Agneta Jöhnk
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Clas Olsson
Avdelningen för ekonomi och styrning
5
Hur löser vi
äldre-ekvationen?
V
in
Vi fattar i
inte måst
6
Vi fattar
inte varför
du jobbar
fortfarande
närnär
dudu
Vi fattar
inte varför
du fortfarande
jobbar
inte måste.
Skainte
du inte
i pension?
nte måste.
Ska du
gå i gå
pension?
7
in
Ökade kostnader
utan ökade intäkter?
Under de närmaste 30 åren fördubblas antalet invånare i Sverige
över 85 år. Av bara det skälet ökar
kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg snabbare än
skatteinkomsterna.
Försörjningskvoten – relationen mellan yngre plus äldre och de i arbetsför ålder
– ökar i alla kommuner. Allt färre ska försörja allt fler.
8
nte måste. Ska du inte gå i pension?
Framtiden ställer en rad frågor på sin spets:
– Vilka är sambanden mellan människors hälsa,
ett aktivt deltagande i arbetslivet och välfärdens finansiering?
– Vilka krav ställer framtidens pensionärer
på välfärdstjänsterna?
– Räcker arbetskraften, med tanke på kommande decenniers stora pensionsavgångar?
Blir tillgången på kompetent arbetskraft
tillräckligt stor?
9
När börjar och slutar
vårt arbetsliv?
Välkommen till jobbet! Nu kanske en
annan
har chanstillatt
jorden
Varmt välkommen
vårresa
avdelning!
Nu runt
kanske
en
annan
har
en
chans
att
resa
jorden
runt
innan
innan man blir nittio!
man blir nittio!
10
11
eksnak uN !gninledva råv llit nemmokläv tmraV
nanni tnur nedroj aser tta snahc ne rah nanna ne
!oittin rilb nam
På 1920-talet började arbetslivet
för de flesta vid 14–15 års ålder och
slutade vid 67. I dag debuterar ungdomar allt senare i arbetslivet bland
annat på grund av lång utbildning.
studier visar att vi börjat förlänga vårt arbetsliv
med ett par år. Män arbetar längre än kvinnor och
de som är friskast arbetar längst. År 2006 var den
genomsnittliga pensionsåldern i Sverige 63 år för kvinnor och 64 år för män. Samtidigt var den genomsnittliga pensionsåldern för kommunalanställda kvinnor 61
år och för män 62 år.
Kommuner, landsting och regioner har cirka 1 miljon
anställda. Av dessa är cirka 11 000 i åldersgruppen
65–70 år. Trenden är att 40-talisterna vill arbeta längre.
Därmed ökar den faktiska pensionsåldern.
12
Att ”gå i pension” är ingen passiv handling, utan
innebär i själva verket flera aktiva val och beslut. Det nya
pensionssystemet har ingen fixerad pensionsålder. Ju
längre man arbetar ju mer ökar pensionen. Det är alltid
viktigt att kolla vad beslutet att gå i pension innebär.
Kontakta och sök information hos:
• Försäkringskassan
• PPM
• Arbetsgivare
• KPA Pension (kommunala sektorn)
• Försäkringsbolag (privata pensionsförsäkringar)
Inom kommunal verksamhet heter pensionsavtalet
Kollektiv Avtalad Pension, 2005 (KAP - KL)
• stöder arbetslinjen
• ger starka incitament att arbeta längre
• är avgiftsbestämd och förmånsbestämd
• ger möjlighet att minska arbetstiden
• övergångsregler gäller 2006 – 2011
13
Räcker arbetskraften till
framtidens äldreomsorg?
Har ni tänkt att jag ska klara
äldreomsorgen för alla er?
Oj, ska jag försörja alla er?
14
15
Oj, ska jag försörja alla er?
Allt färre ska
sörja för allt fler
På grund av de demografiska förändringarna ändras behoven inom
olika samhällssektorer.
Till exempel minskar behovet av gymnasielärare, samtidigt som behovet av förskolelärare och medarbetare
inom vården kommer att öka inom en tioårsperiod.
Inflödet av 20–29–åringar blir mindre än
utflödet av 55–64-åringar fram till 2011. Därefter ökar
inflödet. 2016 finns ingen större obalans på nationell
nivå, men klara regionala och lokala skillnader. I vissa
norrlandskommuner räcker arbetskraften inte till ens
om alla i arbetsför ålder väljer att arbeta inom äldreomsorgen. En helt ny ekonomisk geografi utvecklas.
16
Vi flyttar till storstäderna där stora arbetsmarknader
utvecklas. Däremot minskar tillgången på arbetskraft
på de små orterna.
Om det blir lätt eller svårt att rekrytera
kompetent personal avgörs om arbetsgivaren uppfattas som attraktiv. Kommuner, landsting och regioner
måste konkurrera om kompetenta medarbetare med
övriga arbetsmarknaden
17
Vem bestämmer
när det är dags?
Jag har Jag
fyllthar65fylltmen
känner mig varken trött
65 men känner mig varken
eller hartrött
värk.
Vad
är
detVad
förärfeldetpåförmig?
tt eller ledbruten.
fel på mig?
18
19
Jag har fyllt 65 men känn
tt eller ledbruten. Vad
trött
Ålder ≠ hälsa
Den självrapporterade hälsan bland personer i åldrarna 65-84 år har förbättrats
under den senaste 25-årsperioden.
Samtidigt finns det också tecken som tyder
på att allt fler äldre har fler sjukdomar.
2006 1900
Medellivslängden har ökat dramatiskt under 1900-talet. År 2006 var den
78,5 år för män och 82,8 år för kvinnor. Det är en ökning med 27 år för män
och 29 år för kvinnor sedan år 1900.
Medan en man eller kvinna år 1900 inte kunde räkna med många levnadsår efter 65 beräknas den återstående medellivslängden vid 65 år vara
18 år för män och 21 år för kvinnor.
20
ner mig varken
är det för fel på mig?
Stora förbättringar i den medicinska vården har lett
till att allt fler lever längre. Men den biologiska motståndskraften minskar med åldern. Detta ger allvarligare konsekvenser vid sjukdomar och skador. Hälsofrämjande insatser för äldre ger dock goda resultat.
Åldrande i dag är inte det samma som att vara
sjuk. Nyckeln till en god hälsa är att alla tar sin del
av ansvaret. Det är viktigt att skapa förutsättningar
för den enskildes egen planering och eget ansvars­
tagande för ett aktivt åldrande”.
21
Är du delaktig?
Är du en en sådan
som
Är dudär
en bromskloss
sådan där bromskloss
som hänger dig
hänger dig kvar
på
jobbet
och
i
politiken?
kvar på jobbet och i politiken?
22
23
Är du en en sådan där bromskloss som
hänger dig kvar på jobbet och i politiken?
Delaktighet
kräver inflytande
Enligt Världshälsoorganisationens definition handlar ett aktivt
åldrande om att fortlöpande kunna
vara delaktig i sociala, ekonomiska,
andliga, kulturella och medborgerliga frågor.
Betänkandet ”Riv ålderstrappan” betonar att arbetet
med att förnya demokrati och medborgarroll inte får
bli liktydigt med föryngring. Frågor om äldre människors inflytande och delaktighet måste bli en självklar
del av arbetet med att utveckla demokratin och
medborgarrollen.
24
De normer som begr änsar äldres inflytande och
delaktighet i samhällslivet behöver göras synliga och
omprövas. Ett konkret mål bör vara personer äldre
än 65 år, som i dag är underrepresenterade i valda
församlingar, i högre grad deltar i olika beslutsprocesser. Samma sak gäller inom arbetslivet. Det
som gäller för äldre, gäller också för ungdomar i
20-30-årsåldern i dessa frågor.
25
Att välja arbete
framför pension
26
Jag,
sluta
uta
jobba?
Sluta
jobba?
IGiIlivet!
ALDRIG
LIVET!
Aldrig
27
Jag, sluta
uta jobba?
IG I LIVET!
ALDRIG
Studier har gjorts om varför en del
fortsätter att arbeta istället för att
gå i pension. De visar följande:
MÄN väljer arbete framför pension utifrån
• god hälsa
• delaktighet i arbetslivet
• bättre pension/ekonomin
• maka/anhörig arbetar
28
KVINNOR väljer arbete framför pension utifrån
• god hälsa
• make/anhörig arbetar
• delaktighet i arbetslivet
• bättre pension/ekonomin
29
Ett förlängt arbetsliv
30
Om ingen har något att tillägga
ingen har
att tillägga så
såOm
bloggar
jagnågot
mötesprotokollet
bloggar jag mötesprotkollet
ötesprotkollet på studs!
på en gång!
31
Om ingen har något att tillägga så
bloggar jag mötesprotkollet
ötesprotkollet på studs!
Många myter
Det finns många myter om hur äldre
är och det blir lätt negativa stereotypa
bilder. ”Äldre vill inte lära sig nytt. De är
trötta och – och så gillar de inte data...”
Vanliga stereotyper är:
• mindre intresserade att lära sig nytt
• mindre flexibla
• tröttare, långsammare
• teknikfientliga
Men det finns arbetsgivare som ser att äldre
har en stor erfarenhet och kunskap – erfarenhetskunskap som kan föras över till nästa generations nya
medarbetare. Framgångsrika arbetsgivare ser också
generations­frågan som strategisk och arbetar aktivt
32
med ålders­perspektivet bland annat i medarbetarsamtalet. Exempel på insatser som ger förutsättningar för
ett förlängt arbetsliv och som ger utrymme för såväl
unga som äldre medarbetare är:
• Intressanta arbetsuppgifter
• Hälsosamma arbetsplatser vilket bland annat
innebär hög delaktighet och ansvar vad gäller
verksamhetsplanering och utveckling
• Kompetensutveckling
• Kompetens/erfarenhet tas tillvara
• Fortsatt löneutveckling.
• Möjlighet att påverka sin arbetstid (flexibilitet)
Om det blir svårt eller lätt att rekrytera till
olika verksamheter avgörs av om arbetsgivaren uppfattas som attraktiv och om kompetens finns.
33
Belönad
– men inte avlönad
Och
tillLejonet...
Lejonet…
Ochdå
dåsa
sa Antilopen
Antilopen till
34
35
Många äldre
arbetar oavlönat
Frivilligarbetet i Sverige är stort.
Hälften av pensionärerna fortsätter
att arbeta utan lön. Och det är främst
kvinnor mellan 60 – 74 år som lägger
ner cirka 15 timmar i veckan på frivilligt
och oavlönat
arbete.till Lejonet...
Och då ideellt
sa Antilopen
36
Forskningsresultat visar att:
• Frivilligarbete ökar det psykiska välbefinnandet både hos äldre personer som utför tjänsterna och hos dem som tar emot hjälpen.
• Studiecirklar och grupper som erbjuder sociala aktiviteter kan förebygga social isolering
och ensamhet bland äldre människor.
37
Snart olagligt
PERSONALAVDELNINGEN
38
Nej, tyvärr, du har
Ledsen,
men du
fel åldersprofil.
fel ålderspofil
förhar
jobbet.
39
fel ålderspofil för jobbet.
Ålder – en ny
diskrimineringsgrund
För att EG:s arbetslivsdirektiv
Nej, tyvärr,
du har
ska genomföras krävs att diskriminering som för
har samband
med
fel ålderspofil
jobbet.
ålder förbjuds.
40
Direktivet träder i kraft 1 januari 2009.
”Ålder” definieras inte. Indirekt anges att både hög
och låg ålder ska skyddas.
Regeringen anser att en naturlig tolkning av
direktivet är att ta sikte på en persons ålder. Därmed
omfattas barn, ungdomar och äldre utan vare sig en
nedre eller övre åldersgräns. Alla omfattas av diskrimineringsgrunden – för alla har ju en ålder. Att behovet
av skydd kan vara olika för olika åldrar, och att diskrimineringsförbuden i praktiken kan ha olika betydelse
för till exempel äldre än för yngre, är en annan sak.
41
Välfärdens fiansiering
Om
vi jobbar längre är vi med och finansierar
Om vi jobbar längre är vi med och finansierar
framtidens
välfärd –egen
våroch
egen
och andras.
framtidens välfärd-vår
andras.
42
43
framtidens välfärd-v
Hälsa, arbetsliv & välfärd
En viktig förutsättning för att arbeta längre är en god hälsa.
Arbete gör oss mer aktiva, vi får sociala kontakter.
Ökad stimulans är bra för hälsan. Vi ingår i en gemenskap på arbetsplatsen och är delaktiga i samhället.
Vi blir belönade på olika sätt med uppskattning, men
också med lön.
Lönen och pensionen och de ekonomiska förutsättningar det ger oss innebär fler möjligheter och
en större ekonomisk frihet. Vi får en ökad ekonomisk
köpkraft och bidrar till samhällsekonomin. Vår ökade
skattekraft är också ett bidrag till samhällsekonomin
och finansieringen av välfärden.
44
vår egen och andras.
45
Andel
46
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
15–24 år
25–34
35–44
45–54
55–64
Sysselsatta i olika ålderkategorier i Sverige, 2007
sysselsatta i olika ålderskategorier i sverige 2007
65–74
15-74
Statistik
47
EU
7
(2
2006
2007
n
d
d
ly
m
es
ds
ay
an
Ita rlan inlan ede gdo elan orw Stat Jap
w
n
F
Ic N
e
i
S
d
h
K
t
ite
d
Ne
ite
Un
Un
Arbetskraftsdeltagande 2006 resp. 2007 i gruppen 55–64 år
)
rk ny
ce
nia ain
es
ma ma sto Sp Fran
tri
E
un Den Ger
o
c
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
arbetskraftsdeltagande 2006 resp 2007 i gruppen 55–64 år
Andel av samtliga i åldersgrupp
48
Procent, 65+
2005
2030
2050
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
Western Europe
17,3
24,8
28,7
Sweden
17,4
24,4
25,6
Andel invånare över 65, 2005–2050
Andel invånare över 65 2005–2050
Italy
20,3
27,3
33,4
Statistik
Förändringar i antalet inv
49
–100 000
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
700 000
800 000
1980–2005
0–19
2005–2030
20–24
Befolkningsförändringar
befolkningsförändringar
25–54
55–64
65–100+
80–100+
Att diskutera
50
51
Frågor
– Vilka insatser kan göras för att stimulera
äldre att välja arbete framför pensionering?
– Vad kan staten göra?
– Vad kan SKL göra?
– Vad kan arbetsgivaren göra?
– Vad kan jag själv göra?
– Vilka attityder behöver vi arbeta med?
52
53
Egna anteckningar
54
55
Om vi jobbar längre är vi med och finansierar
framtidens välfärd – vår egen och andras.
118 82 Stockholm · Besök: Hornsgatan 20
Tfn: 08-452 70 00 · Fax: 08-452 70 50
[email protected] · www.skl.se
