MILITÄRSOCIOLOGI - en introduktion

MILITÄRSOCIOLOGI
- en introduktion
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDANDE ORD
INTRODUKTION
Franz Kernic och Tamara Tawaefi 5
MILITÄRSOCIOLOGINS HISTORIA
Franz Kernic och Tamara Tawaefi 7
DEN INDIVIDUELLA SOLDATEN
Franz Kernic och Tamara Tawaefi MILITÄRSOCIOLOGIN SOM ORGANISATIONSTEORI
Franz Kernic och Tamara Tawaefi 8
DEN MILITÄRA PROFESSIONEN - INSTITUTION ELLER YRKE?
Franz Kernic och Tamara Tawaefi MILITÄREN OCH SAMHÄLLET
Franz Kernic och Tamara Tawaefi NYA UPPDRAG OCH UPPGIFTER FÖR DEN ”POSTMODERNA” MILITÄREN
Franz Kernic och Tamara Tawaefi MILITÄRSOCIOLOGI I BÖRJAN AV 2000-TALETS NYA HORISONTER?
Franz Kernic och Tamara Tawaefi DEN SVENSKA MILITÄRSOCIOLOGIN
Karl Ydén
BIBLIOGRAFI
12
22
OM FÖRFATTARNA
25
FÖRSVARSHÖGSKOLAN
26
6
11
13
15
16
19
SOCIOLOGI VID INSTITUTIONEN FÖR LEDARSKAP OCH MANAGEMENT 27
4
Militärsociologi - en introduktion
INLEDANDE ORD
Vad är militärsociologi och hur har den utvecklats under de senaste decennierna? Hur
har soldaternas självbild förändrats genom åren? Har den dramatiska skiftningen från
krigföring till fredsbevarande styrkor bidragit till soldaternas förändrade självsyn? Vilka
utmaningar står den militära sociologin inför och hur bör utvecklingen gå vidare? Dessa
är bara några av de problem och frågeställningar som Militärsociologi - en introduktion
behandlar.
Syftet med denna broschyr är att belysa de ovanstående frågorna och ge dig en övergripande
inblick i militärsociologi. Beskedet om avvecklingen av den svenska allmänna värnplikten
från sommaren 2010 gör dessa frågor allt mer intressanta för både dig men även för oss
här på Institutionen för ledarskap och management på Försvarshögskolan.
Militärsociologi - en introduktion
5
INTRODUKTION
Franz Kernic och Tamara Tawaefi
Termen militär kommer från det latinska ordet militaris som främst ser till den organiserade
aspekten av de beväpnade styrkorna. Ordet ”militär” hänvisar vanligtvis till en etablerad
institution som drivs av en nationalstat med monopol på det legitima användandet av våld,
medan ”beväpnade styrkor” däremot syftar till de organiserade grupper som upprätthåller
statens våldsmonopol (Lang 1968).
Militärsociologi är den gren av sociologin som fokuserar på den militära organisationens
funktion, dess interaktion med samhället i stort och relationen till andra militära
organisationer. Samtidigt som den militära organisationen är en del av samhället är
dess relation till samhället komplex till följd av dess djupt förankrade och särpräglade
kulturella identitet, med en unik uppsättning värderingar, normer, traditioner och sociala
interaktionsformer. Det är detta spänningsförhållande mellan staten och den militära
organisationen som följande text kommer att behandla genom att beröra frågor så
som vilken relation har militären till det övriga samhället, staten och industrin? Vilka
påfrestningar sker internt inom den militära organisationen, och hur ser soldaternas
självbild ut? Därutöver kommer även framväxten av dagens militära organisation att
beskrivas för att skildra de dramatiska förändringar som skett under 1900-talet.
Vilket syfte skall militärsociologin ha? Frågan har varit ledande under många år då det
råder skilda uppfattningar om det rätta svaret. Några av dessa uppfattningar kommer att
belysas i följande text utifrån en kontextuell förståelse för händelseutvecklingen inom
militären från början av 1900-talet till idag (Segal och Wechsler Segal 1993; Leonhard
och Werkner 2005; Gareis och Klein 2004; Caforio 2003; Moskos och Wood 1988;
Roghmann och Ziegler 1977; Lang 1968).
6
Militärsociologi - en introduktion
MILITÄRSOCIOLOGINS HISTORIA
Franz Kernic och Tamara Tawaefi
Ingenting föreföll mer närliggande efter andra världskrigets slut än att ge upp de
spekulativa dimensionerna i sociologin och istället inrikta sig på de konkreta erfarenheter
som utvunnits genom fältarbete; en förändring som återspeglade en samtida trend inom
socialvetenskapen. Militärsociologin blev därför till övervägande del en empirisk vetenskap.
Återupplivandet och intensifieringen av militärsociologisk forskning tog sin utgångspunkt
i det anglosaxiska språkområdet. Redan år 1942 utkom A Study of War; en omfattande
analys av kriget som fenomen, framför allt orsaker till krig, skriven av Quincy Wright.
Denna följdes av Samuel A. Stouffers (ed., 1949/50) The American Soldier: Studies in
Social Psychology in World War II som kom att bli grundstenen för den fortsatta empiriska
forskningen om soldatens sociala psykologi och den militära organisationsteorin. Detta
verk blev katalysatorn för utvecklingen av nya militärsociologiska forskningsansatser som
slutligen ledde till grundandet av nya forskningsinstitutioner. En annan tänkare vars
teorier varit betydelsefulla för den militära sociologin är Morris Janowitz som bland annat
utvecklade den militära sociologin i USA genom att använda organisationsteoretiska
tillvägagångssätt i studiet av relationen mellan militär och samhälle (Janowitz 1960).
Ekkehard Lippert och Günther Wachtler (1982:335) lyfte fram att militärsociologins
primära uppdrag är att utforska vilka specifika säkerhetsbehov och samhällsproblem staten
står inför, samt att behandla säkerhet som en samhällspolitisk fråga. De menar vidare att
den främsta uppgiften för en militärsociolog är att se militärens existens primärt ur ett
samhällsperspektiv som ett uttryck för samhälleliga förhållanden. Kurt Posch (1983:93)
ansåg däremot att militärsociologin endast var ett instrument och att den huvudsakligen
skulle befatta sig med två områden. Det ena är att genom forskningsresultat ge militära
och politiska representanter ett exakt beslutsunderlag och beslutshjälp, och det andra är
att belysa militära institutionens anpassningssvårigheter i ett socialt system som en central
problematik, särskilt i en tid av snabba sociala förändringar i samhället och en fullständig
omstrukturering av värdegrunden inom den militära organisationen.
Alla förväntningar och uppfattningar som präglat den militära sociologin sen år 1945 visar
på att disciplinen lider av ett grunddilemma. Just de militärsociologer som besitter kunskap
om och förståelse för militären, dess kultur, traditioner och vanor, riskerar, genom sin
fascination för den militära organisationen att förlora distansen – objektiviteten – till sitt
primära studieobjekt. Att övervinna detta dilemma har alltid varit en av militärsociologins
största utmaningar.
Militärsociologi - en introduktion
7
DEN INDIVIDUELLA SOLDATEN
Franz Kernic och Tamara Tawaefi
Andra världskriget presenterade omvärlden för ny och revolutionerande militärteknologi
som kulminerade i fällningen av atombomben. För att hantera vetskapen om
massförstörelsevapen tillämpades idéströmningar inom sociologin och psykologin.
Studien The American Soldier (Stouffer et al. 1949/50) etablerade militärsociologin som
ett empiriskt studieområde vilket dels har som mål att studera den psykologiska processen
inom den militära organisationen, dels studera attityder, beteendemönster och motivation
bland soldater i olika militära enheter. Studien visar att dessa olika faktorer starkt
influerar trupperna och soldaternas vilja att strida, vilket antyder att soldaternas vilja inte
har någon koppling till abstrakta symboler eller värderingar (såsom religion, frihet och
nationssymboler), utan istället bestäms av de informella processer och gruppdynamik.
Militärens referenssystem skapar informella grupper som avsevärt påverkar soldaternas
beteende. Sammansättningen av grupper syftar till att skapa enheter som säkrar överlevnad
genom ett riskmedvetet beteende som fostrar varken hjältar eller desertörer. Gruppen ger
istället soldaten en känsla av trygghet; hjälper honom att överkomma stress och eventuella
emotionella problem i syfte att stärka soldaten.
Samuel P. Huntingon (1957) utvecklar i The Soldier and State: The Theory and Politics
of Civil-Military Relations tesen om den moderna officerskåren som en yrkesmässigt
utbildad kår, det vill säga en professionell institution som utmärker sig genom sitt
expertkunnande, sitt centrala och sociala ansvar i samhället, och genom sin kooperativa
organisationsstruktur (Abrahamsson 1972; Doorn 1969; Janowitz 1960 och 1968).
Idén om militärens professionalisering sammanhänger med en rad dåvarande samtida
förändringar, vilka än idag präglar den militära organisationen såväl internt som i sin
relation till samhället (Huntington 1962):
• En tilltagande specialisering och differentiering inom militären avseende
vapenteknologi och taktik
• Ett förändrat rekryteringssystem och nya träningsprogram som avser skapa en
heterogen militär
• Den interna skillnaden mellan soldaten som specialist och den traditionella bilden
av officeren som generalist, vilken fortfarande i stor omfattning tillämpas vid
generalstabsutbildningen i åtskilliga arméer
Vad beträffar rekryteringssystemet kan man inom den moderna militärsociologin skilja
mellan två idealtyper: systemet med allmän värnplikt respektive yrkesmilitär. Skillnaden
ligger primärt i att man använder eller avstår från tvångsåtgärder för att rekrytera soldater.
Trenden i de västdemokratiska samhällena är att röra sig från systemen med allmän
värnplikt i utbyte mot etablering av nya yrkesarméer (Doorn 1975; Haltiner 1998).
8
Militärsociologi - en introduktion
Militärsociologi - en introduktion
9
10
Militärsociologi - en introduktion
MILITÄRSOCIOLOGI SOM ORGANISATIONSTEORI
Franz Kernic och Tamara Tawaefi
Militärsociologin använder flera teoretiska tillvägagångssätt för att behandla militärens
funktion under både fredstid och krig. Den militära organisationen betraktas som
en organiserad våldsförvaltning, där man använder våld som instrument för att uppnå
definierade politiska, ekonomiska och sociala mål. Burkhardt (1979:8f ) studerar militärens
primära karaktärsdrag, och beskriver militären som en stor byråkratiskt organiserad social
grupp med en basstruktur som är inriktad på ett eventuellt krig. Därutöver belyser
även Burkhardt att militären utvecklar en egen specifik kultur (Alvesson 1993; Andreski
1968; Ashkanasy, Wilderom och Peterson 2000; Dunivan 1994; Frevert 1997; Soeters,
Winslow och Weibull 2003) som en del av sin separation från samhället, komma bland
annat genom att bibehålla en intern struktur som är såväl tydligt hierarkisk som unik
för det militära. Från en organisationssynpunkt är byråkratiseringen av militären absolut
nödvändigt och ett fenomen som möjliggjort för militären att, som en organisation av
omfattande storlek, fungera under fredstid (Weber 1972).
Morris Janowitz (1960) går steget längre i The Professional Soldier: A Social and Political
Portrait och menar att genom förändringar i internationell politik och i den sociala
miljön har militärens funktioner ändrats från regelrätt krigföring till att istället utgöra
en form av polisstyrka i fredstid. Dock visar dagens forskning på att den demilitarisering
och införande av civila uppgifter för militären, som blivit allt vanligare i västerländska
demokratier genom de nya internationella fredsbevarande och humanitära operationerna,
inte har lett till att soldater förändrat synen på sig själva som primärt krigare.
Militärsociologi - en introduktion
11
DEN MILITÄRA PROFESSIONEN – INSTITUTION
ELLER YRKE?
Franz Kernic och Tamara Tawaefi
Trots det stora antalet studier och analyser som ställt den militära professionen i fokus
är det främst några bidrag som blivit samtida klassiker: Samuel P. Huntingtons (1957)
The Soldier and the State, Morris Janowitzs (1960) The Professional Soldier, och Charles
Moskos (1977) From Institution to Occupation: Trends in Military Organization.
Huntington (1957:7) menar att det finns tre viktiga egenskaper som definierar ett
yrke: expertis, ansvar och yrkeslojalitet (corporateness): ”The modern officer corps is a
professional body and the modern military officer is a professional man”. Huntington gör
en tydlig skillnad mellan den militär som existerade i början av 1900-talet och militären
av idag. Den moderna officeren möter följande tre kriterier som tillsammans, enligt
Huntington, utgör en professionell yrkesman:
• En professionell person är expert när han/hon har specifika kunskaper och färdigheter
inom ett viktigt verksamhetsområde
• Den professionelle är även expert i att praktiskt utöva sina kunskaper och jobbar i ett
socialt sammanhang där han/hon är nödvändig för att samhället skall fungera
• Den som är en del av denna professionalism delar en känsla av samhörighet och
medvetande med andra medlemmar av professionen. Denna kollektiva känsla har
sitt ursprung i den formella skolning och träning som är nödvändig för erhållandet
av professionell kompetens
Janowitzs huvudtes är att den samtida pågående och fortlöpande förändringen inom
militären kunde betraktas som en civilisering av militären. Denna transformationsprocess
antyder inte ett radikalt skifte från professionalism, utan innebär mer en smidig anpassning
av det militära yrket till ett ny social miljö. Han menar vidare att militären är mer av en
polisstyrka, som alltid är redo att hålla ordning och reda, och som är utformad för att
överstämma med demokratiskt-politiska mål.
Moskos ser på militären mer som en social organisation vilken bibehåller olika grader
av autonomi samtidigt som man bryter mot de utbredda sociala trenderna. Moskos
presenterar två olika modeller för att beskriva alternativa föreställningar om den militära
sociala organisationen, vilka är antingen institution eller yrke. Dessa koncept möjliggjorde
att formuleringen av hypotesen att den amerikanska militären håller på att ändra inriktning
från ett institutionellt format till ett yrkesformat. Enligt Moskos har det militära yrket, till
skillnad från andra yrken, utvecklat en unik självbild som speglar soldatlivet som livsstil
snarare än arbete. Soldaten ser sitt yrke som en form av konst, vetenskap, eller kall – en
självbild som backas upp av den militära organisationen och som understryker äran att
få tjäna i det militära.
12
Militärsociologi - en introduktion
MILITÄREN OCH SAMHÄLLET
Franz Kernic och Tamara Tawaefi
Liksom andra organisationer är militären föremål för ständig förändring och som
historien visar har militärens uppgifter skiftat dramatiskt under de senaste decennierna.
Huvuduppgiften var tidigare i huvudsak territorialförsvar eller erövring för att nu ha ändrats
till säkrandet och vidmakthållandet av rådande principiella normer och samhällsordning.
Att döma av historien har relationen mellan det militära och det politiska alltid varit
väldigt stark, och militären har betraktats som ett politiskt instrument.
Konstitutioner, lagar, förordningar, rättsväsende och demokratiskt valda politiker utgör
det system som säkrar att militären underställs politisk kontroll och görs till föremål
för offentlig tillsyn. Dock har politiska teorier gång på gång definierat militären som en
symbol för staten likväl som ett statligt instrument, vilket är en naturlig konsekvens av
erfarenhet från krigstider då de politiska målen oftast är av militär karaktär. Hegel menar
att en stats enighet och sammanhållning egentligen bygger på militärens existens och är
en viktig del av staters kommunikation med varandra, eftersom stater hävdar sig mot
varandra endast genom existensen av en armé. Utifrån det perspektivet kan man dra
slutsatsen att militären är en yttring av statens suveränitet och därför måste tjäna sitt land
och offra sig för statens självständighet.
Länken mellan staten och militären ger militären en tydligt definierad roll i samhället
eftersom den bär upp och bevarar staten. Militärens viktigaste uppgift är att skydda och
försvara staten från externa hot. Det förekommer även diskussion om den komplexa
relationen mellan militären och rådande industriella krafter; en relation som av vissa
framlyfts som överordnad de politiska krafterna och därmed står över demokratisk
kontroll. Syftet är att visa på betydelsen av de ekonomiska grunderna för politiken och
att belysa och tolka förhållandet mellan militär och samhälle som ett primärt ekonomiskt
betingat samspel mellan de båda.
Militärsociologi - en introduktion
13
NYA UPPDRAG OCH UPPGIFTER FÖR DEN
”POSTMODERNA” MILITÄREN
Franz Kernic och Tamara Tawaefi
Moderniseringsprocessen av både de beväpnade styrkorna och samhället har attraherat
forskare. Moderniseringen verkar vara skälet till de större förändringar som kan observeras
inom den militära organisationen, t ex den sociala processen, beteendemönster, militär
standard, utbildning och träning samt militärt ledarskap. Den samtida diskursen för
samhällets modernisering av beväpnade styrkorna har introducerat två nya koncept
begrepp: (1) Den postmoderna militären; (2) Idén om globalisering.
Begreppsdiskussionen kring postmoderna militära styrkor fick fäste och blev utbrett under
1990-talet i samband med de faktiska förändringar som militären genomgick. Enligt
Moskos (1998 och 2000) karaktäriseras den postmoderna militären av fem fundamentala
organisationsändringar:
• Den ökade interaktionen mellan den civila och militära sfären, både strukturellt och
kulturellt
• Minskningen av skillnader inom de beväpnade styrkorna vad avser rang och strider
• Omställningen från traditionell krigföring till militära operationer andra än krig
• Det alltmer internationellt legitimerade användandet av militära styrkor för
internationella uppdrag
• Internationalisering av militären (genom exempelvis EUFOR)
Styrkornas struktur har förändrats från att ha varit stora professionella massarméer, som
bestått mestadels av värnpliktiga, till istället små professionella arméer, samtidigt som
uppdragen har förändrats dramatiskt; från att försvara hemlandet i början av seklet till att
genomföra internationella uppdrag som fredsbevarande styrkor. Därutöver har kvinnors
roll inom militären förändrats dramatiskt från att ha varit någorlunda integrerade under
kalla kriget till full integrering under 1990-talet. Homosexuellas roll inom militären har
även den förändrats, i alla fall juridiskt, då homosexuella alltid har tjänstgjort i armén.
I början av 1900-talet var homosexuellitet förbjudet inom militären och under kalla
kriget fick homosexuella inte tjänstgöra överhuvudtaget. En annan viktig förändring för
militärens roll är den relation som uppstått mellan militär och media. Exempelvis följs
amerikanska trupper av journalister under militära operationer i Mellanöstern, vilket har
väckt frågor om vilket förhållande media och militär de facto har och huruvida medias
objektivitet och opartiskhet kan bibehållas intakt.
14
Militärsociologi - en introduktion
Militärsociologi - en introduktion
15
MILITÄR SOCIOLOGI I BÖRJAN AV 2000-TALET –
NYA HORISONTER?
Franz Kernic och Tamara Tawaefi
Trots militärsociologins växande betydelse för den allmänna samt den akademiska
förståelsen för relationen mellan militär och samhälle under senare delen av 1900-talet,
finns det skäl att vara orolig för den fortsatta utvecklingen av detta utbildningsområde.
Under och efter andra världskriget började militären, som tidigare varit misstänksam mot
akademiker, att acceptera forskning inom statsvetenskapen och internationella relationer.
Att dessa akademiska områden accepterades berodde på främst två saker:
• Genom uppkomsten av nya ansvarsområden som kärnvapenstrategier, vapenkontroll
•
och antivapenspridning, blev militären van att jobba med specialister inom de
områden som oftast stod i nära kontakt med politiska beslutsfattare
Statsvetenskaplig forskning, till skillnad från militärsociologer, studerar inte militären
på mikronivå och är därför mindre benägen att kritisera militären som institution
Militärens misstänksamhet gentemot den akademiska sfären är intressant att studera i
dagsläget, då man kan se att de flesta militärsociologer som jobbar för militären också är
beroende av militären för sitt uppehälle. Beroendeställningen kan leda till att forskarnas
objektivitet blir lidande och behovet av fortsatt tillgång till organisationen och soldaterna,
som är absolut nödvändig för utförandet av forskningen, istället föredras. Debatten kring
detta problem är stor och det är förståeligt att många sociologer inom detta område
inte gärna kritiserar militären, men samtidigt är ju akademikerns huvuduppgift att tänka
kritiskt, analysera situationer och problem utifrån nya perspektiv, formulera nya koncept
och göra teoretiska framsteg och främja positiv samhällsförändring.
Redan för mer än tjugo år sedan såg Gunther Wachtler (1983) de självklara hindren för
militärsociologer och delade in dessa i tre olika grupper:
• I första gruppen återfinns individer som forskar om sammanhållningen, motivationen,
•
•
och beredskapen inom en liten grupp militärer. Detta kan leda till att den militära
sociologen blir expert på de psykologiska aspekterna av soldatens beteende och
därmed utesluter studieobjektet från omgivningen
Den andra gruppen inkluderar studier som tar itu med organisationsproblem såsom
ledarskap, hierarkisk struktur, tekniska systemet och dess följder för den sociala
strukturen inom de väpnade styrkorna. Därmed reduceras militärsociologin till en
ren organisationsteori
Den tredje gruppen forskare behandlar relationen mellan militär och samhälle,
vilket vanligtvis resulterar i studier av beskrivande karaktär vars bidrag till teori- och
metodutveckling är begränsat
16
Militärsociologi - en introduktion
Därmed måste man fråga sig om den militära sociologin är i behov av en radikal förnyelse.
En sådan förnyelse innebär att kunna formulera lämpliga teorier avsedda att studera
militären som en del av samhället men också som en del av det politiska systemet.
Slutligen kan införandet av genusteorier nämnas som ett försök att radikalt förnya synen
på relationen mellan militär och samhälle. Traditionellt är militären ett mansdominerat
yrke som sakta har börjat anta ett mer heterogent utseende, vilket har väckt frågor om
kvinnors roll i militären och för utförandet av militära uppgifter. Det har påvisats att
kvinnor ofta utgör strategiska måltavlor i väpnade konflikter; ett bekymmersamt, och
ännu relativt outforskat fenomen. Genusproblematiken som uppstår i mötet mellan
militären och detta fenomen är därför i högsta grad aktuellt att studera – men bristen på
forskning visar att området ännu är känsligt för forskare att närma sig. Studerandet av
militären och relationen till samhället kan komma att ha en positivt stimulerande effekt
så länge som forskare förblir självständiga och tillåts ha intellektuell frihet att utöva sin
kreativitet för att hitta nya tillvägagångssätt, koncept och metoder.
Militärsociologi - en introduktion
17
18
Militärsociologi - en introduktion
DEN SVENSKA MILITÄRSOCIOLOGIN
Karl Ydén
I Sverige har det militärsociologiska fältet historiskt sett fört en relativt undanskymd
tillvaro, för att under de senaste åren kännetecknas av en ökad intensitet, med en växande
ström publikationer.
Svenska universitetsforskares intresse av den moderna militärorganisationen har varit
relativt begränsat. Forskning för svenska militära behov har primärt utgått från tekniska
och/eller psykologiska perspektiv, vilket kom till uttryck i etablerandet av Försvarets
Forskningsanstalt (FOA) 1945 och Militärpsykologiska institutet (MPI) 1955. Sociologer
inom svensk försvarsforskning har i regel verkat i organisationer och forskningsprojekt
där andra kunskapsfält utgjort norm. Vid MPI fanns emellertid under några år på 1960talet ett antal sociologer som skulle komma att påverka den svenska militärsociologins
utveckling (bl a Walter Korpi – med licentiatavhandlingen Social Pressures and Attitudes
in Military Training, 1964 - och Bengt Abrahamsson med doktorsavhandlingen Military
Professionalization and Political Power, 1972). Trots sitt namn hade Militärpsykologiska
institutet en stor betydelse för utvecklingen av just sociologisk kunskap om svensk
militär.
Försvarsmaktens forskning har primärt utförts av stödmyndigheter som arbetat på
uppdrag av militära beställare. Svensk officersutbildning har traditionellt saknat såväl
universitetsinslag som sociologiska perspektiv – det ovannämnda exemplet med MPIsociologerna undantaget - vilket har stärkt den tekniska och psykologiska dominansen.
Flertalet av de samhällsvetenskapliga studier som Försvarsmakten har beställt har betingas
av dess roll som fredstida utbildningsorganisation och statlig myndighet. Denna forskning
är policyinriktad inom områden som prioriteras av den politiska ledningen, exempelvis
arbetstillfredsställelse, jämställdhet och mångfald. Ett annat fokus är officerskåren med
avseende på social rekrytering, relation till det politiska systemet, värderingar och status.
Däremot uppvisar den samhällsvetenskapligt orienterade militärforskningen inte något
djupt intresse för militär praktik. Denna praktik får istället utgöra en typifierad bakgrund
i analys av officerens roll som chef eller av officerskårens värderingar och förhållningssätt.
De ”skarpa” internationella uppdrag som svensk militär deltagit i under femtio år har
studerats relativt litet inom militärsociologisk uppdragsforskning, även om de utgör ett
växande område.
Det centrala svenska militärsociologiska bidraget utgörs av Bengt Abrahamssons ovan
nämnda avhandling, svensk titel: Militärer, makt och politik. Verket anses internationellt
tillhöra fältets klassiker, och analyserar förändringar i militärens sociala rekrytering
och de socialisationsmekanismer reproducerar ett ”militärt tänkesätt”. Abrahamssons
analys bygger på Morris Janowitzs framställning av hur teknologisk utveckling och ökat
omgivningsberoende förskjuter den kompetensmässiga och kulturella tyngdpunkten
inom den amerikanska officerskåren.
Militärsociologi - en introduktion
19
Ytterligare två sociologiska avhandlingar kan nämnas: Klas Borells Disciplinära strategier
(1989) som analyserar hur den svenska arméns militära disciplin successivt omdefinieras
under 1900-talet som resultat av både förändringar i civilsamhällets normer och framväxten
av nya militära hot (exempelvis kärnvapen). Erna Danielssons Är delaktighet möjlig i en
byråkrati? (2002) analyserar kulturella och strukturella effekter av Försvarsmaktens försök
att skapa delaktighet i beslut om regementsnedläggningar.
Förutom dessa har det senaste decenniet framlagts ett tiotal avhandlingar inom andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Även om dessa inte faller strikt inom det akademiska
ämnet sociologi handlar de om militären som yrkesgrupp och om militärernas roll för
utvecklingen av svensk försvarspolitik, med fokus på både invasions- och insatsförsvar.
Det går således att hävda att det under det senaste decenniet har skett en betydande tillväxt
inom den samhällsvetenskapliga forskningen om den svenska militära professionen och
dess organisering.
20
Militärsociologi - en introduktion
Militärsociologi - en introduktion
21
BIBLIOGRAFI
Abrahamsson, Bengt, Military Professionalization and Political Power (Beverly Hills,
California: Sage, 1972).
Andreski, Stanislav, Military Organization and Society (Berkeley: University of
California Press, 1968).
Alvesson, Mats, Cultural Perspectives on Organization (New York: Cambridge
University Press, 1993).
Ashkanasy, Neal M., Wilderom, Celeste P., Peterson, Mark F. (eds.), Handbook of
Organizational Culture and Climate (Thousand Oaks: Sage, 2000).
Borell, Klas, Disciplinära strategieren: En historiesociologisk studie av det professionella
militärdisciplinära tänkesättet, 1901-1978 (Almqvist International, 1989).
Burkhardt, Anton, Einführung in die Militärsoziologie (Vienna: Österreichische
Gesellschaft zur Förderung der Landesverteidigung, 1979).
Callaghan, Jean, Kernic, Franz (eds.), Armed Forces and International Security: Global
Trend and Issues (New Brunswick: Transaction, 2003).
Caforio, Guieseppe (ed.), The Handbook of the Sociology of the Military (New York:
Kluwer, 2003).
Danielsson, Erna Är delaktighet möjlig i en byråkrati?: En fallstudie inom Försvarsmakten
av det arbete som föregick försvarsbeslut-96 (Diss. Umeå: Umeå Universitet, 2002).
Doorn, Jacques van, (ed.), Military Profession and Military Regimes: Commitments and
Conflicts (The Hague: Mouton, 1969).
Doorn, Jacques van, “The Decline of the Mass Army in the West: General
Reflections”, Armed Forces and Society 1, 2 (1975).
Dunivan, Karen O., “Military Culture: Change and Continuity” Armed Forces and
Society 20, 4 (1994).
Frevert, Ute (ed.), Militär und Gesellschaft im 19. Und 20. Jahrhundert (Stuttgart:
Klett-Cotta, 1997).
Gareis, Sven Bernhard, Klein, Paul (eds.), Handbuch Militär und Sozialwissenschaft
(Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004).
Haltiner, Karl W., “The Definite End of the Mass Army in Western Europe?” Armed
Forces and Society 25, 1 (1998).
22
Militärsociologi - en introduktion
Hegel, G.W.F., Philosophy of Right, translated with notes by T.M. Knox (Oxford:
Clarendon Press, 1965).
Hegel, G.W.F., Elements of the Philosophy of Right, edited by Allen W. Wood, translated
by H.B. Nisbet (Cambridge: Cambridge University Press, 1991).
Huntington, Samuel P., The Soldier and the State (Cambridge, Mass.: Harvard
University Press, 1957).
Huntington, Samuel P. (ed.), Changing Patterns of Military Politics (New York: Free
Press, 1962).
Janowitz, Morris, The Professional Soldier (New York: Free Press, 1960).
Janowitz, Morris, “Armed Forces and Society: A World Perspective”, in Armed Forces
and Society: Sociological Essays, edited by Jaques van Doorn (The Hague: Mouton,
1968).
Kernic, Franz, “Entwicklungslinien der modernen Militärsoziologie. Versuch einer
Bestandsaufnahme,” Österreichische Militärische Zeitschrift 5 (2001), 565–574.
Korpi, Walter, Social Pressures and Attitudes in Military Training (Stockholm:
Stockholm Studies in Sociology, 1964).
Lang, Kurt. (1968), “Military Sociology 1963-1969: A Trend Report and
Bibliography”, Current Sociology 16, 3 (1968).
Leonhard, Nina, Werkner, Ines-Jacqueline (eds.), “The Hybrid Soldier: Identity
Changes in the Military” in Armed Forces, Soldiers and Civil-Military Relations: Essays
in Honor of Jürgen Kuhlmann (Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005).
Lippert, Ekkehard, Wachtler Gunther, “Militärsoziologie – eine Soziologie nur für den
Dienstgebrauch?”, in Soziologie und Praxis: Erfahrungen, Konflikte, Perspektiven, edited
by Ulrich Beck (Göttingen: Schwartz, 1982).
Moskos, Charles C., Williams, John Allen, Segal, David R., The Post-Modern Military:
Armed Forces After the Cold War (New York: Oxford University Press, 2000).
Moskos, Charles C., Burk, James, “The Postmodern Military”, in The Adaptive
Military: Armed Forces in a Turbulent World, edited by James Burk, 2nd edition (New
Brunswick, New Jersey: Transaction Publishers, 1998).
Moskos, Charles C., Wood, Frank (eds.), The Military - More Than just a Job?
(McLean, VA: Pergamon-Brassey´s International Defense Publishers, 1988).
Militärsociologi - en introduktion
23
Moskos, Charles C., “From Institution to Occupation: Trends in Military
Organization”, Armed Forces and Society 4, 1 (1977).
Posch, Kurt, Apekte der Militärsoziologie - im besonderen Hinblick auf die Integration von
Militär und Bevölkerung - und das Milizsystem im internationalen Vergleich, M.A. thesis
(Vienna: University of Vienna, 1983).
Roghmann, Klaus, Ziegler, Rolf, “Militärsoziologie”, in Handbuch der empirischen
Sozialforschung, edited by René König, vol. 9, 2nd ed. (Stuttgart: Enke, 1977).
Segal, David R., Segal, Mady Wechler, “Sociology, Military” in International Military
and Defense Encyclopedia, edited by Trevor N. Dupuy (Washington: Macmillan, 1993).
Soeters, Joseph, Winslow, Donna, Weibull, Alise, “Military Culture”, in Handbook of
the Sociology of the Military, edited by G. Caforio (London: Kluwer, 2003)
Stouffer, Samuel A. et al., The American Soldier: Studies in Social Psychology in World War
II, 4 vols. (Princeton: Princeton University Press, 1949-50).
Wachtler, Gunther (ed.), Militär, Krieg, Gesellschaft. Texte zur Militärsoziologie
(Frankfurt am Main: Campus, 1983).
Weber, Max, Essays in Sociology. Edited by H.H. Gerth and C. W. Mills (New York:
Oxford University Press, 1972).
Wright, Quincy, The Study of War (Chicago: University of Chicago Press, 1942).
24
Militärsociologi - en introduktion
OM FÖRFATTARNA
Franz Kernic
Franz Kernic är professor i sociologi på Institutionen för ledarskap och management
(ILM). Innan han började på ILM år 2008, jobbade han som professor på Carleton
University i Ottawa, Canada (januari 2007- april 2008). Han håller även utnämningar med
Österrikiska försvarsdepartementet (tjänsteledig), universitetet i Innsbruck (Österrike),
och det Tyska universitetet för Beväpnade styrkor i München (Tyskland). Hans forskning
fokuserar på internationell säkerhet, freds- och konfliktstudier, EU´s externa relationer
och säkerhetspolicy, civil-militära relationer och (militär)sociologi.
Tamara Tawaefi
Tamara Tawaefi tog Magisterexamen i Statsvetenskap (Pol-Mag) från Karlstad universitet
2004 med fokus på freds- och konfliktlösning och Arabvärlden. Med fördjupande studier i
Arabiska från American University in Cairo och freds- och konflikt lösning från American
University in Washington DC har Tamara även jobbat för FN i Egypten, International
IDEA i Stockholm, Stockholm Policy Group i Israel och de ockuperade Palestinska
områdena och för European Public Law Center i Indien, Pakistan och Bangladesh. Hon
arbetar för närvarande som forskningsassistent på ILM.
Karl Ydén
Karl Ydén är forskare på ILM. Karl avslutade sin doktorsavhandling (Kriget och
karriärsystemet) på Göteborgs universitet år 2008 och är idag ansluten till skolan för
handel, ekonomi och juridik vid Göteborgs universitetet. Hans forskning fokuserar på
det militära yrket, militärt våld och de svenska beväpnade styrkorna.
Ett särskilt tack
Författarna vill tacka Professor Bengt Abrahamsson för hans goda råd och kommentarer
till utbildningsmaterialet som började redan i ett tidigt skede.
Militärsociologi - en introduktion
25
FÖRSVARSHÖGSKOLAN
Försvarshögskolan etablerades som en statlig högskola den 1 januari 2008 med rätten
att dela ut akademisk examen. Detta innebär att högskolan nu har ett bredare urval av
civila universitetskurser och program än tidigare. Försvarshögskolan har existerat i sin
nuvarande form sedan 1997. Högskolan strävar efter att vara samhällets främsta resurs
inom ramen för utbildning och forskning inom det civil- militära ämnesområdet.
Försvarshögskolan bidrar till den nationella samt internationella säkerheten genom sin
forskning och konstanta utveckling, den utbildar militärer och civila personer till ledande
poster inom krishantering och säkerhetsfrågor.
Försvarshögskolans syfte kan sammanfattas på tre sätt; genom forskning, utbildning
och samverkan tillför vi samhället kunskap och ger både organisationer och individer
förmågan att leda civila och militära resurser samt att hantera kriser, konflikter och krig.
26
Militärsociologi - en introduktion
SOCIOLOGI VID INSTITUTIONEN FÖR
LEDARSKAP OCH MANAGEMENT (ILM)
Sociologi, som är en av Försvarshögskolans/ILM´s huvuddiscipliner, är en vetenskaplig
disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse. Vikten läggs
vid att försöka förklara och förstå människors beteende, handlingar, sociala identiteter
och kulturella strukturer bland annat för att få klarhet i processer som präglar moderna
samhällen. Den militära sociologin kan betraktas som ett särskilt område av sociologin
vilket innebär att den fokuserar på väpnade styrkor och militära organisationer, men
analyserar även de väpnade styrkornas funktioner och interaktioner med samhället i stort.
Försvarsmakten har inte bara en väldigt stark relation till samhället utan kan även sägas
utgöra en del av samhället på många olika sätt, som redogörs för i broschyren. Därför
anses den vara en del av samhällsvetenskapen och beteendevetenskapen som sådan.
ILM´s forskning syftar till att på ett övergripande plan identifiera socialt relevanta och
beteendemässiga faktorer som har betydelse för och som påverkar ledarskapsrelationer i
komplexa och krävande situationer. För närvarande är den sociologiska forskningen och
utbildningen på ILM primärt relaterade till följande områden:
•
•
•
•
•
Konflikthantering och internationella fredsbevarande insatser
Multinationella operationer och civil-militära relationer
Våld och konflikter: sociologiska aspekter
Ledarskap under påfrestande förhållanden
Säkerhetsfrågor i det moderna samhället
Både forskning och utbildning drivs på ett tvärvetenskapligt sätt och i nära samarbete
med olika departement och institutioner. Organisation och Profession, som är en del
av det aktuella forskningsområdet inom ILM, har fokus på forskning som ligger på
Försvarsmaktens utveckling och i synnerhet på sociologiska och organisatoriska frågor,
och undersöker aspekter av ledarskap i militära organisationer, internationella operationer
och civil-militära relationer.
© Författarna och Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management
Åsikterna som uttrycks i denna broschyr är författarnas egna och representerar inte Försvarshögskolan, inte
heller Institutionen för ledarskap och management
Foto: Andreas Karlsson / Försvarets Bildbyrå (framsida), Erik Thulin / Försvarets Bildbyrå (sid 2), Steffanie
Müller / Försvarets Bildbyrå (sid 4), Rick Forsling / Försvarets Bildbyrå (sid 9), Försvarets Bildbyrå (sid 10), Katja
Öberg / Försvarets Bildbyrå (sid 14), Combat Camera / Försvarets Bildbyrå (sid 18), Sgt Nicklas Gustafsson /
Combat Camera / Försvarets Bildbyrå (sid 21)
Grafisk formgivning: Karin Skelton
Militärsociologi - en introduktion
27
MER INFORMATION OCH KONTAKTUPPGIFTER
Mer information om Sociologigruppen vid Institutionen för ledarskap och
management hittar du på www.fhs.se/sociologi. Du kan också kontakta oss
direkt:
Franz Kernic
Professor i sociologi
[email protected]
Karin Skelton
Projektledare
[email protected]
Box 27805 / 115 93 Stockholm
Besöksadress: Drottning Kristinas väg 37
Tel 08 553 425 00 / Fax 08 553 425 98
Våxnäsgatan 10 / 651 80 Karlstad
Besöksadress: Våxnäsgatan 10, Karolinen
Tel 054 10 40 20 / Fax 054 10 40 21
www.fhs.se