Biverkningar i Sverige år 2003
2004-09-02
För att möjliggöra en jämförelse med tidigare sammanställning av
biverkningsdata för år 2002 har samma upplägg gjorts i nedanstående
sammanställning med biverkningsdata för år 2003 från det svenska
biverkningsregistret.
Antal rapporter och ålders- och könsfördelning
Från den svenska hälso- och sjukvården inkom år 2003 till
Läkemedelverket 3 585 biverkningsrapporter. Majoriteten av rapporterna
gällde patienter i åldersgrupperna 61–80 år (29 %) respektive 41–60 år
(26 %) (Tabell I). I åldersgruppen 0-20 år utgjorde vaccinbiverkningar,
liksom år 2002, den största andelen av inrapporterade biverkningar.
Könsfördelningen i rapporterna var 60 % kvinnor och 40 % män.
Tabell I: Åldersfördelning
Ålder (år)
Antal rapporter (%)
0–20
741 (21)
21–40
564 (16)
41–60
920 (26)
61–80
1 039 (29)
81–100
313 (9)
okänd
8 (< 1)
Totalt
3 585 (100)
2(20)
Biverkningarnas allvarlighetsgrad och förlopp
Fyrtio procent av biverkningsrapporterna bedömdes innehålla allvarliga
biverkningar (Tabell II). I första hand är det allvarliga respektive
oförutsedda biverkningar som ska rapporteras.
Majoriteten av patienterna (61 %) tillfrisknade utan men, 2 % tillfrisknade
med bestående men, 18 % hade ej tillfrisknat vid anmälningstillfället och i
15 % av fallen var förloppet okänt. Fyra procent av patienterna i
biverkningsrapporterna dog och 75 % av dessa dödsfall bedömdes ha ett
samband med läkemedelsreaktionen (Tabell III).
Tabell II: Fördelning med avseende på allvarlighetsgrad
Biverkningarnas
Antal rapporter (%)
allvarlighetsgrad
Allvarliga* - ej dödsfall
Allvarliga* - dödsfall
Ej allvarliga
Okänt
Totalt*
1 286 (36)
144 (4)
2 146 (60)
9 (< 1)
3 585 (100)
* En allvarlig biverkning är en sådan som leder till döden, är livshotande,
nödvändiggör sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, leder till
invalidisering eller medför missbildning.
3(20)
Tabell III. Biverkningarnas förlopp
Förloppet
Antal rapporter
(%)
Okänt
Tillfrisknat utan men
Tillfrisknat med bestående men
Ej tillfrisknat vid
536 (15)
2 174 (61)
62 (2)
653 (18)
anmälningsdatum
Död som bedömts ha ett
102 (3)
samband med
läkemedelsreaktionen*
Död pga. annan orsak än
42 (1)
läkemedlet
Oklart
16 (< 1)
Totalt
3 585 (100)
* Detta betyder inte att ett orsakssamband mellan läkemedlet och
dödsfallet har säkerställts.
Sambandsbedömning
För majoriteten (92 %) av biverkningsrapporterna har ett orsakssamband
mellan läkemedlet och den rapporterade biverkningen bedömts vara troligt
eller möjligt. Bland biverkningsrapporterna med rapporterade dödsfall, som
bedömts ha ett samband med läkemedelsreaktionen, har samtliga fått
bedömningen troligt eller möjligt samband. Detta betyder dock inte att ett
orsakssamband mellan läkemedlet och dödsfallet har säkerställts. Det
rapporterade dödsfallet kan naturligtvis vara orsakat av läkemedlet i fråga
men kan även vara orsakat av andra läkemedel som patienten står på, kan
4(20)
vara orsakat av patientens bakomliggande sjukdom eller uppkommit
oberoende av läkemedlet.
Fördelningen av biverkningar på misstänkta läkemedel
Rapporter - totalt
Läkemedel som används för att behandla infektionssjukdomar (ATC-kod J)
respektive sjukdomar och tillstånd i nervsystemet (ATC-kod N) tillhörde,
liksom år 2002, de mest inrapporterade misstänkta läkemedlen (Tabell IV).
Vacciner mot bakteriella och virusinfektioner (inklusive kombinationer) var
mest frekvent förekommande bland J-läkemedlen respektive
antidepressiva läkemedel bland N-läkemedlen.
Tabell IV. Fördelning av anmälda biverkningar under år 2003 på
ATC-koder för olika läkemedel
ATC-kod
Antal
Antal
Antal miss-
misstänkta misstänkta
tänkta
läkemedel
läkemedel i
läkemedel i
i rapporter
rapporter
rapporter
totalt (%)
med
med
allvarliga
dödsfall
Försäljning
DDD/TIND
**)
biverkningar som
– inklusive
bedömts ha
dödsfall (%) ett
samband
med
läkemedelsreaktionen
(%)
J.
999 (23)
314 (16)
4 (3)
18
923 (21)
387 (20)
19 (13)
235
Infektionssjukdomar
N.
Nervsystemet
5(20)
C.
451 (10)
179 (9)
7 (5)
354
367 (8)
304 (16)
88 (59)
120
365 (8)
243 (13)
15 (10)
8
316 (7)
149 (8)
7 (5)
61
235 (5)
97 (5)
3 (2)
287
189 (4)
88 (5)
2 (1)
116
143 (3)
39 (2)
0
136
Hjärta och
kretslopp
B.
Blod och
blodbildande
organ
L.
Tumörer och
rubbningar i
immunsystemet
M.
Rörelseapparaten
A.
Matsmältningsorgan och
ämnesomsättning
G.
Urin- och
könsorgan
samt könshormoner
R.
Andningsorganen
6(20)
V.
128 (3)
53 (3)
0
<1
88 (2)
30 (2)
0
246
56 (1)
18 (<1)
3 (2)
38
53 (1)
17 (<1)
1 (<1)
<1
22 (<1)
5 (<1)
0
(ingen
Varia
D.
Hud
H.
Hormoner,
exkl könshormoner
P.
Antiparasitära,
insektsdödande och
repellerande
medel
Naturläkemedel
S.
uppgift)
15 (<1)
5 (<1)
0
16
4 350
1 928 (100)
149 (100)
1 635
Ögon och öron
Totalt *)
(100)
*) Summan av antalet misstänkta läkemedel överstiger antalet
biverkningsrapporter, vilket beror på att en patient kan ha stått på flera
läkemedel samtidigt.
**) DDD/TIND= Antal definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag
Waran (antikoagulantium), Pentavac (vaccin), Infanrix-Polio+Hib (vaccin)
och diTeBooster (vaccin), i fallande ordning, var de läkemedel som hade
7(20)
flest antal rapporter år 2003 (Tabell V). Samtliga är läkemedel med stor
användning.
Tabell V. 10-i-topp rapporterade läkemedel totalt år 2003
Läkemedel
Antal rapporter
(ATC-kod)
(%)
Waran (B)
173 (5)
Pentavac (J)
121 (3)
Infanrix-Polio+ Hib
107 (3)
(J)
DiTeBooster (J)
101 (3)
Trombyl (B)
55 (2)
Priorix (J)
46 (1)
Remicade (L)
45 (1)
Celebra (M)
42 (1)
Zoloft (N)
40 (1)
Zyban (N)
37 (1)
Rapporter med allvarliga biverkningar (inklusive dödsfall)
Bland rapporter med allvarliga biverkningar (inklusive dödsfall) var
läkemedel tillhörande ATC-grupperna N, J, B och L, liksom år 2002, de
mest inrapporterade misstänkta läkemedlen (Tabell IV). Till exempel är det
antidepressiva medel, antiepileptika, neuroleptika (N-läkemedel), vacciner,
virushämmande och antibakteriella medel för invärtes bruk (J-läkemedel),
8(20)
antikoagulantia (B-läkemedel) och immunstimulerande och
immunhämmande medel, cytostatiska/cytotoxiska medel (L-läkemedel).
Waran (antikoagulantium), Trombyl (antikoagulantium)och Remicade
(immunhämmande medel), i fallande ordning, var de läkemedel som hade
flest antal rapporter med allvarliga biverkningar år 2003 (Tabell VI).
Tabell VI. Tio-i-topp rapporterade läkemedel med allvarliga
biverkningar (inklusive dödsfall) år 2003
Läkemedel
(ATC-kod)
Waran (B)
Antal rapporter
(%)
144 (10)
Trombyl (B)
50 (3)
Remicade (L)
29 (2)
Enbrel (L)
26 (2)
Plavix (B)
22 (2)
Ciproxin (J)
19 (1)
Vioxx (M)
19 (1)
Heracillin (J)
18 (1)
Celebra (M)
17 (1)
Zyprexa (N)
16 (1)
9(20)
Rapporter med dödsfall som bedömts ha ett samband med
läkemedelsreaktionen
I 102 rapporter med dödsfall, som bedömts ha ett samband med
läkemedelsreaktionen, har 149 misstänkta läkemedel rapporterats. I Tabell
VII återfinns misstänkta läkemedel vilka har rapporterats vid mer än ett
tillfälle:
B-läkemedel
Femtionio procent (88 av 149) av de rapporterade misstänkta läkemedlen
var läkemedel med ATC-kod B, specifikt läkemedel för att behandla
blodproppsbildning, med inrapporterade blödningar (framförallt i hjärnan).
Blödningar är vanliga och välkända biverkningar för dessa läkemedel och
vid behandling är det en balansgång mellan risken för död som
komplikation till blodproppssjukdomen och biverkning av läkemedlet.
Mest frekvent förekommande läkemedel var Waran i 52 rapporter.
Trombyl, Klexane, Fragmin, Plavix och Actilyse förekom i 13, 6, 5, 5
respektive 2 rapporter. I samtliga rapporter förekom dessa misstänkta
läkemedel tillsammans med ett eller flera andra antikoagulantia, bl.a.
Waran, eller andra läkemedel som kan påverka koagulationsförmågan.
N-läkemedel
Tretton procent (19 av 149) var läkemedel med ATC-kod N (läkemedel för
att behandla sjukdomar och tillstånd i nervsystemet).
Leponex respektive Clozapine Alpharma (klozapin), neuroleptika för
behandling av psykoser, förekom i tre respektive två rapporter. I en
rapport har klozapin, i kombination med citalopram, intagits i överdos. I en
rapport har lungemboli rapporterats. I det fallet konstaterades en genetiskt
ökad risk för blodproppsbildning, men klozapin kunde inte uteslutas som
möjlig orsak. I tre rapporter har plötslig död rapporterats. Vid
obduktionerna fann man i ett fall uttalad åderförkalkning i hjärtat och i två
fall tecken på cirkulationssvikt/-kollaps.
Cipramil, ett antidepressivt läkemedel, förekom i två rapporter. I två
rapporter har blödningar rapporterats, en med cerebral och subdural
blödning respektive en med subaraknoidal blödning. I båda dessa
rapporter förekom också andra misstänkta läkemedel som kan påverka
koagulationsförmågan.
10(20)
Risperdal, ett neuroleptikum för behandling av psykoser, förekom i två
rapporter. I ena rapporten har ett malignt neuroleptikasyndrom
rapporterats, vilket är en känd men sällsynt biverkning av läkemedlet. I
andra rapporten har hjärtsvikt rapporterats. I bakomliggande
sjukdomshistoria fanns en tilltagande kärlsjukdom.
L-läkemedel
Tio procent (15 av 149) var läkemedel med ATC-kod L
(cytostatiska/cytotoxiska medel och immunstimulerande och
immunhämmande medel) med inrapporterade cirkulations-, blod-,
luftvägs- och infektionsassocierade biverkningar. Dessa läkemedel har
kända allvarliga biverkningar och ges ofta till patienter med svår
bakomliggande sjukdom.
Remicade, Fludara och Enbrel förekom i tre, två respektive två
rapporter.
M-läkemedel
Fem procent (7 av 149) var läkemedel med ATC-kod M (medel för
rörelseapparaten).
Vioxx, som är ett antiinflammatoriskt medel med smärtlindrande och
febernedsättande effekt, förekom i två rapporter. I en rapport har
hjärtsvikt rapporterats. I bakomliggande sjukdomshistoria fanns svår
reumatoid artrit och även ett immunhämmande läkemedel som misstänkt
läkemedel. I en rapport har subaraknoidalblödning rapporterats.
Citalopram och ett antikoagulantium fanns även som misstänkta läkemedel
(Se ovan under Cipramil).
C-läkemedel
Fem procent (7 av 149) var läkemedel med ATC-kod C (medel för hjärta
och kretslopp).
Spironolakton Pfizer, ett vätskedrivande och blodtryckssänkande medel,
förekom i två rapporter. I en rapport har epidermal nekrolys, en allvarlig
hudreaktion, rapporterats, där även flera andra misstänkta läkemedel
förelåg. I en rapport har elektrolytrubbning, kreatininstegring och
hjärtstillestånd rapporterats, där även diklofenak fanns som misstänkt
läkemedel. I bakomliggande sjukdomshistoria fanns kärlkramp, hjärtsvikt
och förmaksflimmer.
11(20)
Tabell VII. Tio-i-topp rapporterade läkemedel med dödsfall, som
bedömts ha ett samband med läkemedelsreaktionen år 2003.
Preparatnamn
(ATC-kod)
Antal
Andel rapporter
rapporter
i%
(Antal
dödsfall)
Waran (B)
52
51
Trombyl (B)
13
13
Klexane (B)
6
6
Fragmin (B)
5
5
Plavix (B)
5
5
Remicade (L)
3
3
Leponex (N)
3
3
Actilyse (B)
2
3
Spironolakton Pfizer
2
2
Fludara (L)
2
2
Enbrel (L)
2
2
Vioxx (M)
2
2
Clozapine Alpharma
2
2
(C)
12(20)
(N)
Risperidal (N)
2
2
Cipramil (N)
2
2
Fördelningen av biverkningar på diagnosgrupper
Fördelning av biverkningar på diagnoshuvudgrupper visar att de mest
rapporterade biverkningarna var, liksom år 2002, hudbiverkningar,
allmänna symtom, neurologiska biverkningar och biverkningar från magtarmkanalen. Allmänna symtom innefattar många ospecifika reaktioner,
t.ex. immunologiska reaktioner, medvetanderubbning, temperatur– och
viktpåverkan. Lokal reaktion, feber, exantem, urtikaria och klåda, i fallande
ordning, var de mest frekvent rapporterade biverkningarna (Tabell VIII).
När det gäller rapporterade allvarliga biverkningar dominerade
blodbiverkningar och allmänna symtom. Blödning i hjärnan, feber (som del
i allmän reaktion) och anafylaktisk reaktion var de mest frekvent
rapporterade biverkningarna i rapporter som har bedömts som allvarliga. I
rapporter som har bedömts som allvarliga har antingen förloppet eller
någon av de rapporterade biverkningarna bedömts som allvarliga
(Tabell VIIII).
Vid dödsfall, som bedömts ha ett samband med läkemedelsreaktionen, var
62 % av rapporterade biverkningar blodbiverkningar. Cerebral blödning var
den mest frekvent rapporterade biverkningen som har rapporterats i 42 %
av dessa rapporter (Tabell X).
13(20)
Tabell VIII. Tio-i-topp mest frekvent rapporterade biverkningar
totalt
Rapporterad
Antal biverkningar
biverkning
(%)
Lokal reaktion
259 (7)
Feber
243 (7)
Exantem
173 (5)
Urtikaria
148 (4)
Klåda
133 (4)
Angioödem
96 (3)
Illamående
91 (3)
Yrsel
88 (2)
Huvudvärk
83 (2)
Blödning cerebral
78 (2)
14(20)
Tabell VIIII. Tio-i-topp mest frekvent rapporterade allvarliga
biverkningar (inklusive dödsfall)
Rapporterad
Antal allvarliga
biverkning
biverkningar (%)
Blödning cerebral
78 (5)
Feber
57 (4)
Anafylaktisk reaktion
53 (4)
Angioödem
41 (3)
Trombocytopeni
37 (3)
Mixed liver reaktion
36 (3)
Anemi
29 (2)
Hyponatremi
29 (2)
GI blödning uns
28 (2)
Urtikaria
28 (2)
Yrsel
28 (2)
15(20)
Tabell X. Tio-i-topp mest frekvent rapporterade biverkningar vid
dödsfall, som bedömts ha ett samband med läkemedelsreaktionen
Rapporterad
Antal biverkningar i
biverkning
dödsfall, som bedömts
ha ett samband med
läkemedelsreaktionen
(%)
Blödning cerebral
43 (42)
Blödning retroperitoneal
8 (8)
Blödning subdural
6 (6)
Mors subita
4 (4)
Blödning
3 (3)
Blödning intraabdominell
3 (3)
Lungemboli
3 (3)
Lungfibros
3 (3)
Sepsis
2 (3)
Blödning subaraknoidal
2 (3)
GI blödning uns
2 (3)
Hjärtinfarkt
2 (3)
Hjärtsvikt
2 (3)
16(20)
Mixed liver recation
2 (3)
Mjölksyraacidos
2 (3)
Neutropeni
2 (3)
Återrapportering till hälso- och sjukvården
Ovanstående sammanställning med biverkningsdata för år 2003, från det
nationella biverkningsregistret, är en fortsättning på återrapporteringen till
hälso- och sjukvården, vilken utför ett viktigt arbete genom att rapportera
misstänkta biverkningar. De mest rapporterade läkemedlen är läkemedel
med stor användning. Majoriteten av dödsfallen är kopplade till välkända
risker.
Läkemedelsverket (LV) försöker även verka för en bättre
biverkningsrapportering genom att uppmana sjukvården till ökad
rapportering. Likaså pågår för närvarande en genomgripande utredning av
det nuvarande rapporteringssystemet för att ta fram en förenklad
rapporteringsrutin vilket skulle underlätta för sjukvården. Den nationella
biverkningsrapporteringen, s.k. spontanrapporteringen, kan bidra främst
med kunskap om sällsynta biverkningar. Spontanrapporteringen
kompletterar information om de vanligaste biverkningarna av läkemedel,
vilken normalt hämtas från kliniska vetenskapliga studier inför ett
eventuellt godkännande.
Vid sidan av spontanrapporteringen hämtas kunskap om misstänkta
läkemedelsbiverkningar, s.k. biverkningssignaler, även från andra källor,
t.ex. periodiska säkerhetssammanställningar från industrin,
epidemiologiska studier, vetenskapliga litteraturen och från andra
medlemsländer inom EU och från WHO. Detta ger möjlighet till snabbare
och mer heltäckande bedömning av biverkningssignaler.
LV ansvarar för att läkemedel ska vara både effektiva och säkra och följas
under hela sin livscykel. Detta innebär åtgärder för säkerhetsuppföljning av
läkemedel såväl före godkännande som under användning i syfte att
snabbt kunna identifiera signaler om misstänkta nya och allvarliga
biverkningar av läkemedel samt bedöma om det eventuellt finns en ökad
säkerhetsrisk och hur stor denna är.
17(20)
Tabell XI. Biverkningsinformation publicerad i LVs tidskrift
"Information från Läkemedelsverket" år 2003.
Biverkningsinformation
LVs tidskrift "Information
från Läkemedelsverket"
Aggrastat (tirofiban)
Nr 1
trombocytaggregationshämmare,
heparin och risk för fatala
blödningar vid thoraxkirurgi
Seroxat (paroxetin) och
Nr 1
blödningsrisk
Påminnelse: Antabus
Nr 1
(disulfiram) kan ge allvarliga
leverskador
Nytt NSAID parecoxib
Nr 1
(Dynastat/ Rayzon/ Xapit) –
överkänslighetsreaktioner och
allvarliga hudreaktioner
Eprex (epoetin alfa) skall inte
Nr 1
ges subkutant till patienter med
kronisk njursvikt pga. risken för
erytroblastopeni
Nefadar (nefazodon) dras
Nr 1
tillbaka från marknaden
Johannesört kan minska
Nr 1
effekten av vissa statiner
Desmopressin (Minirin,
Nr 2
18(20)
Nocturin, Nordurine) kan ge
vattenintoxikation och
hyponatremi som biverkan
Leponex (klozapin) nya
Nr 2
säkerhetsrekommendationer i
produktresumén med anledning
av EU-harmonisering
Trombocytopeni med dödlig
Nr 3
utgång orsakad av kinin
Leverpåverkan av kapslar
Nr 3
innehållande grönt te
Risperdal – ökad förekomst av
Nr 3
cerebrovaskulära händelser
(CVA) i demensstudier
Zyban (bupropion)
Nr 4
tvåårsuppföljning
Ökad säkerhet för Europas
Nr 4
patienter med Eudravigilance
Topimax kan orsaka nedsatt
Nr 5
svettning och hypertermi
Uppföljning och information om
Nr 5
hyposensibilisering med Alutard
SQ Timotej och Alutard SQ 5Gräs
Tvåårsuppföljning av Reminyl
Nr 5
19(20)
(galantamin)
P-piller påverkar effekten av det
Nr 5
antiepileptiska medlet Lamictal
(lamotrigin)
Hormonsubstitution efter
Nr 5
menopaus och risken för
bröstcancer
Steptase (streptokinas) – irit
Nr 5
Bristande effekt av ny
Nr 5
kombination av hiv-läkemedel i
klinisk studie
Läkemedelsverket uppmanar
Nr 5
hälso- och sjukvårdspersonal att
rapportera misstänkta
läkemedelsbiverkningar
Dridol (droperidol) –
Nr 5
uppdatering av produktresumén
mot bakgrund av hjärteffekter
Seroxat (paroxetin) – ny
Nr 5
utvärdering av risker och nytta
Reductil (sibutramin) –
Nr 6-7
tvåårsuppföljning
Rapporter om biverkningar i
samband med utbyte av
läkemedel
Nr 6-7
20(20)
COX-hämmare
Nr 6-7
(acetylsalicylsyra, NSAID
inklusive coxiber) under
graviditet – pågående utredning
om risk för fosterpåverkan
Efexor (venlafaxin) kan ge
miktionsstörningar
Nr 6-7
