Dokumentation
Mötesplats IFO
Seminarier och workshops för Dig som
jobbar inom Individ- och familjeomsorgen
Göteborg 11 oktober 2012
Ett
1
-arrangemang
Denna dag är en arena för anställda inom Individ- och familjeomsorgen i GR:s 13
­medlemskommuner. Dagen syftar till att dela med sig av kunskap och erfarenheter,
att inspirera till nytt tänkande och nya perspektiv samt att stärka yrkesrollen. I år är
det tionde gången Mötesplats IFO arrangeras, konceptet är sig likt men innehållet har
förändrats utifrån vad du och dina kollegor bidragit med.
Vad gör oss lyckliga?
B
engt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet och professor i praktisk filosofi med
inriktning mot hälsofilosofi vid Högskolan Väst i Trollhättan,
inledde Mötesplats IFO 2012 med att prata om lycka.
Begreppet lycka kan tolkas på olika sätt. Lycka kan användas
som förklaring på en känsla, exempelvis eufori eller att må bra.
Man kan också se lycka som en livstillfredställelse snarare än
en känsla, det vill säga att man har en förställning om livet och
att lycka är hur bra denna föreställning uppfylls.
– Det betyder att du kan uppfylla din föreställning om livet
och därigenom vara lycklig, utan att egentligen må bra, säger
Bengt.
Både samhällsvetare och psykologer har forskat på lycka.
Inom samhällsvetenskapen är det framför allt det sistnämnda
sättet att se på lycka man har forskat på – lycka som en livstillfredställelse. Psykologer som forskat på lycka fokuserar mer på
lycka som en känsla, alltså hur bra du mår och hur nöjd du är
med ditt liv.
Samhällsvetare har forskat på lyckoskillnader mellan nationer genom att man ställt frågan ”Hur tillfreds är du med ditt
liv?”, och får svar på en skala mellan 1-10. Sverige har sedan
1980-talet hamnat på en 8 på den skalan. Det land som ligger i
topp är Danmark medan Östeuropa och Zimbabwe ligger lägst.
Man kan förklara lyckoskillnader mellan länder med bland annat ekonomiska och politiska faktorer.
– En förklaring till att nordvästra Europa ligger högt på lyckoskalan kan vara att vi har en kultur som präglas av individualism
och solidaritet på samma gång. Var och en har möjlighet att
leva det liv man vill leva, och man får stöd för att göra det, säger
Bengt.
Lyckoskillnader mellan individer kan bero på yttre livsvillkor
såsom utbildningsnivå, inkomst och klimat.
– De yttre faktorerna spelar dock förvånansvärt liten roll på
lyckan. Ni har i ert arbete fått se större skillnader i yttre livsvillkor än många andra, och det är klart att det ger utslag i lycka.
Men i stort så kan endast 10 procent förklaras av yttre livsvillkor, säger Bengt.
Bengt Brülde.
Anledningen till detta kan vara att människan snabbt vänjer
sig vid förändringar. Om man flyttar, köper en ny pryl eller byter
jobb, så går lyckan först upp men återgår snabbt till ursprungsnivån igen. Detta kallas för habitueringseffekt.
Andra faktorer som kan påverka lyckan hos individer är ålder, arbete och relationer.
– Barn har ingen effekt på lyckan, varken plus eller minus.
Det är ganska märkligt, för många betraktar barn som en källa
till lycka. Det kan bero på att relationen mellan föräldrarna statistiskt sett blir sämre när man får barn, menar Bengt.
Psykologiska faktorer spelar en stor roll på lyckan. Exempelvis om man är optimist eller pessimist och om man är extrovert eller introvert. Det är också så att perfektionister oftast är
mindre lyckliga. I ett rikt land förklaras lyckoskillnader till stor
del av psykologiska faktorer, men sett till världen i stort är det i
högre grad yttre faktorer som påverkar lyckan.
Hur kan man då höja sin egen lycka?
Det som statistiskt sett höjer lyckan kanske inte fungerar på
varje individ. Därför kan man testa att skriva en lyckodagbok
där man hittar sina egna lyckosamband och strategier.
– Det här med positivt tänkande är jag inget fan av. Men
en form av positivt tänk vill jag ändå slå ett slag för, nämligen
tacksamhetsövningar. Det är att kritiskt pröva negativa tankar. Tacksamhetsövningar är en form av positivt tänkande där
man inte behöver vrida verkligheten på ett sjukt sätt, avslutar
Bengt. n
2
Vad gör dig
lycklig?
Laila Lenander, 1:e socialsekreterare, SDF Västra
Hisingen
– Jag är nygift, så det gör mig ju lycklig. Annars blir
jag lycklig när jag är ute och vandrar och så en god
fika på det.
Eric Magassa, konstnär, målar en tavla på plats som
lottas ut i slutet av dagen
– Middag med vänner och familj. Och i det lilla kan
det vara naturen som gör mig lycklig, till exempel när
man ser hur våren kommer. Men essensen är ändå
att få ha nära och kära omkring sig.
Mosaikprojektet – från
tanke till verklighet
M
osaik är ett projekt i Partille kommun som finansieras av
Europeiska socialfonden, ESF, med syftet att utbilda personer med invandrarbakgrund till föräldrastödjare som
sedan ska arbeta i familjer som har behov av stöd i föräldrarollen.
– När man började skissa på projektansökan 2009 var det två
målgrupper som uppmärksammats och som skulle sammanföras.
Dels äldre kvinnor med invandrarbakgrund som har svårigheter att
komma ut på arbetsmarknaden, och dels föräldrar som behöver
stöd i föräldrarollen, säger Jaana Sunnerud, en av projektledarna.
Först fick de nej från ESF på grund av att ansökan ansågs diskriminerande.
– Män, svenskar och yngre personer var uteslutna, så ansökan
gjordes om och godkändes då av ESF, berättar Kerstin Thell, en av
projektledarna.
Målet med projektet var att utbilda tre grupper á 20 personer,
med avsikt att utveckla en ny yrkesroll – föräldrastödjare. Nu pågår
utbildningen för den tredje, och sista gruppen.
– Några av de delar som tas upp i utbildningen är människan
socialt och kulturellt, vad innebär intellektuella funktionsnedsättningar, pedagogik och barns utveckling, berättar Jaana.
Utbildningen består av åtta veckors teori som följs av 30 veckors
praktik kombinerat med teori.
Delutvärderingen av projektet har visat att deltagarna upplever
det positivt att komma ut i ett sammanhang och att det lett till ett
ökat välmående. Projektet har också bidragit till ett ökat samarbete
mellan olika verksamheter i kommunen - social- och arbetsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.
Men utvärderingen har också visat saker som fungerat mindre bra.
– Det har inte funnits ett behov av 60 föräldrastödjare, och det
har varit stora problem att hitta praktikplatser till deltagarna, säger
Kerstin.
– Men det som återstår nu är spridning av utbildningskonceptet
och de delar som har fungerat bra. Vi har en grupp anställningsbara
personer som är färdigutbildade. De skulle kunna jobba som bland
annat kontaktperson, ungdomsstödjare eller elevassistent, fortsätter hon.
Kontakta projektledarna Kerstin Thell, [email protected],
031-792 13 18, och Jaana Sunnerud, [email protected],
031-792 16 76, för mer information. n
Jaana Sunnerud och Kerstin Thell.
Karin Patriksson, samordnare alkohol- och narkotikafrågor, Kunskapskällar’n, Social resursförvaltning,
– Jobbmässigt blir jag lycklig när samarbetet fungerar bra. Utanför jobbet är lycka att få vara på resande
fot.
3
Göteborgs Stad
Social ekonomi = sant
Människa i exil
L
S
otta Lidén-Lundgren, Anneli Assmundson och Ulrika
Lantz Westman jobbar på enheten för social ekonomi
som tillhör Social resursförvaltning i Göteborgs Stad.
Begreppet social ekonomi är relativt nytt. Många förknippar social ekonomi med sociala kooperativ, ideella organisationer, frivilligorganisation med mera. Definitionen för
social ekonomi är att den ”utgörs av verksamheter som har
allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som
främsta drivkraft.”
– Har man fått vårt stöd så har vi också gjort en bedömning att verksamheten lever upp till en viss kvalitetsnivå,
säger Lotta.
På enheten för social ekonomi arbetar de med att fördela
bidrag till alla kooperativ och föreningar som ingår i sociala
området. De riktar sig inte till den enskilda individen utan till
organisationer. Till dessa erbjuds bland annat kompetensutveckling, konsultativt stöd och hjälp med att skapa möten
och medverkan till samverkan med exempelvis politiker. I år
får 187 verksamheter bidrag.
De ideella organisationerna som får stöd kompletterar
på många sätt de offentliga verksamheterna.
– Ett exempel är de ideella kvinnojourerna som tillsammans med de kommunala kvinnojourerna utgör ett viktigt
stöd till utsatta kvinnor, berättar Ulrika.
De verksamheter som får bidrag från Social ekonomi
finns inom funktionshinderområdet, arbetsintegrerande
sociala kooperativ, socialt arbete samt integrations- och introduktionsprojekt.
Vad säger konkurrenslagstiftningen om att man stöttar
exempelvis arbetsintegrerade sociala kooperativ?
– Vi ger inte stöd till det som är kopplat till verksamhetsidén utan till den extra tid som krävs i form av handledning
exempelvis för att stötta personer som inte kan komma ut
på den reguljära arbetsmarknaden, säger Lotta.
Läs mer på www.socialutveckling.goteborg.se. n
Lotta Lidén-Lundgren, Ulrika Lantz Westman
och Anneli Assmundson.
hirin Fazel-Zandy, leg. psykolog, är uppvuxen i Iran och
kom till Sverige 1980. Idag jobbar Shirin på Psykologenheten Hisingen i Göteborg. Hon berättar att många av
hennes patienter är flyktingar som har svårt att anpassa sig till
den nya samhällsstrukturen i Sverige. Om man inte lyckas hitta
rätt och omorientera sig i det nya landet så är det lätt att bli
deprimerad och isolerad.
Shirin menar att kontrasten mellan hur man är van och uppfostrad att agera och bete sig i sitt hemland och hur man förväntas vara i Sverige är stor. Och det kan ta lång tid att anpassa
sig.
Shirin
Fazel-Zandy.
I många länder uppfostras pojkarna till att bli män vars främsta uppgift är att ta hand om familjen, ta alla viktiga beslut och
hålla all kontakt med samhället. Flickorna uppfostras till att bli
kvinnor som ska ta hand om barnen och hushållet. När de kommer till Sverige så är hela familjen helt plötsligt på samma nivå.
Här är alla jämställda, vilket skapar en stor osäkerhet hos familjerna. Detta är oftast en stor förlust för männen, då de tappar
sin status i familjen. De är nu likställda med sina fruar, vilket de
inte är vana att vara.
Samtidigt som männen känner en förlust så blir kvinnorna
förvirrade och osäkra då de förväntas att delta vid kontakten
med samhället. De blir till exempel kallade till utvecklingssamtal på skolan och till BVC. Detta är uppgifter som mannen tidigare har skött och kvinnorna bli osäkra i sin roll.
– Även om man har tolk så känner man sig liten, man vet inte
vad man ska göra som kvinna, säger Shirin.
Även barnen får en helt ny ställning i familjen. De lär sig att
de har rättigheter och de anpassar sig snabbt till det svenska
samhället. Detta skapar konflikter hos familjerna då föräldrarna upplever det som att de håller på att förlora sina barn.
Hur ska vi göra för att integrera?
Shirin menar att socialtjänstens insatser är anpassade efter
det svenska samhället och att de inte alltid passar dem som
kommer hit som flyktingar. Hon har inget svar på hur man kan
lösa problemen som uppstår, men menar att det är viktigt att
prata om att de finns.
– Det bästa hade varit ackultaration det vill säga kulturkontakt. Kulturer möts och lever ömsesidigt med varandra, men
innanför samma ramar, avslutar Shirin. n
4
Kartläggning av tungt
narkotikamissbruk i
Göteborg 2011
Stöd till anhöriga
gäller hela
socialtjänsten
n unik kartläggning av det tunga narkotikamissbruket
i Göteborg har gjorts på uppdrag av politikerna i Göteborgs Stad. Syftet med kartläggningen har varit att få en
bild av omfattningen av det tunga narkotikamissbruket och att
få ett underlag för att planera insatser mot narkotikamissbruk.
Personal på socialkontor i Göteborg, kommunens boende- och
öppenvårdsverksamheter, sjukvårdens beroendeklinik, kriminalvårdens häkte, anstalt och frivård samt frivilligorganisationer har medverkat i kartläggningen.
Sammanlagt har 1708 unika individer identifierats. Medelåldern är 36 år, könsfördelningen är 76 procent män och 24
procent kvinnor.
– Definitionen av tungt narkotikamissbruk som vi har använts oss av är personer oavsett ålder som de senaste 12 månaderna någon gång injicerat narkotika, eller som intagit narkotika på annat sätt så gott som dagligen under den senaste
månaden, berättar Karin Patriksson, samordnare alkohol- och
narkotikafrågor och ansvarig för kartläggningen.
Undersökningen visar att amfetamin är den vanligaste drogen, följt av heroin och cannabis.
82 procent i den yngsta gruppen, 20-29 år, har en pågående
vård- och behandlingskontakt, medan bara drygt hälften av de
äldre åldersgrupperna har det. Det är mer vanligt att kvinnor
har en pågående vårdkontakt än män.
Merparten av kartläggningens personer, 65 procent, lever
ensamma och 30 procent har barn under 18 år. 9 procent, 136
personer, lever tillsammans med barn.
– Undersökningen visar att det är en väldigt utsatt grupp,
där majoriteten saknar bostad, egen försörjning och lever
ensamma. Hur uppmärksammas barnen som lever med en
förälder med tungt narkotikamissbruk? En annan slutsats är
indikationer på en ökning av cannabis och opiater. Behöver
missbruksvården i Göteborg förändras i förhållande till det,
säger Karin.
Kartläggningen finns att hämta i sin helhet på www.socialutveckling.goteborg.se under Kunskapskällar’n. n
Nu ska ni föreställa er att ni sitter i en biosalong och
känner lukten av popcorn, säger Boel Forsberg och
Linda Sundberg från anhörigstödet i Göteborg.
De sätter på en film som visar korta reklamfilmer för
anhörigstödet i Varberg. Dessa visas på biografer innan
själva filmen börjar. Boel och Linda berättar att de funderar på att göra liknade filmer här i Göteborg, för att informera om att anhörigstödet finns.
– Den stora uppgiften vi har är att nå ut till de anhöriga. En femtedel av Sveriges befolkning är anhöriga, och
dessa ska vi nå, säger Linda.
Stöd till anhöriga gäller hela socialtjänsten. Sedan en
lagändring i SoL 1 juli 2009 säger lagen att alla ska erbjuda
stöd till anhöriga. Anhörigperspektivet är relativt nytt
och IFO ligger i startgroparna med att börja tillämpa anhörigstödet.
Tidigare har det endast funnits ett brukarperspektiv,
men nu ska perspektiven breddas och även innefatta anhöriga. Alla som jobbar inom socialtjänsten ska ha med
sig anhörigperspektivet, från första kontakt genom hela
processen.
Vem är anhörig?
– Alla som känner sig som en anhörig betraktar vi som
anhörig. Den som ger stöd är anhörig och den som tar
emot stöd är närstående. Man kan kontakta oss och vara
relativt anonym. Vi kräver bara ett förnamn och ett nummer så att vi kan nå varandra, säger Boel.
Man har mycket att vinna på att ge stöd till anhöriga
menar Linda och Boel. Den anhöriga sitter ofta inne med
mycket kunskap om den närstående. Genom att ta tillvara på den kunskapen
får handläggaren en
bättre inblick hos den
närstående samtidigt
som den anhöriga får
känna sig delaktig.
– Genom att få anhöriga att må bättre kan vi
ofta få den närstående
att också må lite bättre,
säger Boel. n
E
Karin Patriksson.
”
Boel Forsberg.
5
Erfarenheter av
återfallsprevention
R
eagan Andersson, socionom, och Inger Åhsman, psykiatrisjuksköterska, arbetar med återfallsprevention på socialmedicinska
mottagningen i Stenungsund. Målgruppen är män över 25 år som
är motiverade till förändring.
Återfallsprevention är en evidensbaserad behandlingsmetod för att
undvika återfall i missbruk. Metoden utgår från kognitiv beteendeterapi
och syftar till att kartlägga risksituationer, öka insikt om problembeteende och att öva färdigheter för att bibehålla förändring.
– Vi brukar visa en bild på en bergsklättrare i våra grupper, det handlar
om att ta sig från botten upp mot toppen. Ibland kan man ramla ner en
bit till en annan klippavsats, säger Reagan.
De använder sig av Rollnicks förändringsstadier: erbjud information,
utveckla ambivalens och stöd handling.
– Återfallsprevention kommer in efter ambivalensen. Ambivalens är
förändringens motor, säger Inger.
De vanligaste orsakerna till återfall är negativa känslor, negativa fysiska tillstånd, sug, konflikter med andra, socialt tryck och även positiva
känslor.
– Det handlar om att tänka på ett annat sätt kring dessa situationer
och lära om ett beteende, säger Reagan.
Alla i gruppen får sätta sina egna mål i början av behandlingen. Sedan
träffas de vid åtta tillfällen där upplägget ser ut såhär:
• Lektion 1: Målsättningar, risksituationer, hjärnans belöningssystem.
• Lektion 2: Sug, att undvika och hantera suget, avslappning.
• Lektion 3: Att se hela bilden, sortera i fördelarna och nackdelarna med
att dricka.
• Lektion 4: Problemlösning, hitta alternativa lösningar, olösta problem
= riskfaktor.
• Lektion 5: Att tacka nej, ärlighet, vikten av att vara sann mot sig själv.
• Lektion 6: Tidiga varningssignaler för återfall, hur kan man ändra sina
vanor.
• Lektion 7: Nödplaner för oväntade händelser, strategier för att stå
emot.
• Lektion 8: Summering, utvärdering, kursintyg.
– Det är viktigt att tänka på sekretessen, det som sägs i rummet stannar
i rummet. . n
Reagan Andersson och Inger Åhsman.
6
Bergsprängardottern som
exploderade
Lo Kauppi.
D
agen avslutades med att Lo Kauppi, skådespelare och dramatiker, spelade en
del ur sin monolog Bergsprängardottern
som exploderade, en självbiografisk berättelse
om vägen ut ur ätstörningar, missbruk och hur
viktiga samhällets insatser är. Föreställningen
gick på turné med Riksteatern 2004-2005 och
spelades 98 gånger på teatrar och fängelser runt
om i landet, och gavs därefter ut i bokform. 2010
regidebuterade hon med uppföljaren, Bergsprängardöttrar. Hon har även skrivit manuset
som vuxit fram ur samtal med interner och vårdare på Hinsebergs och Ystads anstalter.
– Jag döpte den till Bergsprängardöttrar för att
jag ville lämna över stafettpinnen till andra som
har varit i min situation, andra döttrar, säger Lo.
Läs mer på www.lokauppi.se
n
Vad tar du med dig från dagen?
Susan Lanyero, jobbcoach, Daglig verksamhet, SDF Angered
– Att jag har fått mingla och prata med folk har gett mig
mycket. Seminariet om Stöd till anhöriga var bra och nytt för
mig.
Annelie Stenberg, grupphandledare, Ung öppenvård, Kungsbacka
kommun
– Seminariet Öppenvårdsenheten
– en liten verksamhet med stora
möjligheter. De hade en bra struktur och ett respektfullt helhetstänk
som jag tar med mig.
Tavlan ”Sidospår” som
målades på plats av
Eric Magassa lottades
ut och gick till Tjörn.
Här Shujaat Noormohamed, förvaltningschef Tjörns kommun,
tillsammans med
Nicholas Singleton,
projektledare Mötesplats IFO, GR.
7
Göran Lindén, socionom, Alingsås kommun
– Första seminariet om lycka var väldigt
inspirerande. Det var tänkvärt, bekräftande
och övergripande. Och seminariet om Barns
rättigheter i vårdnadstvister, som är så
oerhört viktigt!
Mer dokumentation från
Mötesplats IFO hittar du på:
www.grkom.se/motesplatsifo
Aktuella kurser och konferenser hittar du på:
www.grkom.se/kurser
Goda GRannar.
Göteborgsregionens
kommunalförbund
Besök Gårdavägen 2 | Post Box 5073, 402 22 Göteborg
Tel 031–335 50 00 | Fax 031–335 51 19
e-post [email protected] | www.grkom.se
Text och foto: Maja Sabelsjö och Klara Andersson, GR
Layout: GR Info
8
