Vad kan man göra?
Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd
Del 3
Genom att få bli självständig
över den tidsrymd man kan
överblicka…
Kan man bli tidhållare i sitt eget
liv
Åtgärder ADHD
• Medicinering påverkar tidsplanering men inte
tillräckligt (Abikoff et al, )
• Rekommendation
– Pröva ”allt annat” först
– Medicinering + andra åtgärder
• Intervention
•
)
Intervention
• Utbildning (re‐definition)
• Träning, pedagogiskt stöd Remediation, behöver utvecklas!)
• Kompensation/göra på annat sätt/hjälpmedel (
(Reeducation)
Utbildning
• Utbildning till individen
– Föräldrautbildning (tex. COPE, Barkley…)
– Anpassade föräldragrupper
• Fortbildning till kringpersoner
– Omdefiniera
– Använda samma begrepp
– Kognitivt stöd
www.lul.se/suf
Träning i tidsplanering
Kommande metoder med visst vetenskapligt stöd:
• Meta‐Cognitive therapy (Solanto, Marks et al. 2008)
• Lets get Organized (White, Riley et al. ; White 2007)
Kompensation
•
•
•
•
Rutiner
Strategier Struktur, tidsordning inkl tidshjälpmedel
Kognitivt stöd, anpassa förenkla förtydliga
Att genomföra daglig rutin: definition
Att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar för att planera, hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver såsom att beräkna tid och göra upp planer för olika aktiviteter under dagen (ICF‐CY 2010)
• Rutin= göra lika i tid
och rum dvs lika tidsordning i samma miljö
Rutiner ger
•
•
•
•
•
Trygghet
Förutsägbarhet
Grund för tidskänsla
Struktur – grund för tidsperspektiv
”Sparar tid” (!) effektiviserar tidsanvändning
• Men kan vara hot mot självbestämmande
Träna in nya rutiner
Hur? Överenskommelse med individen/klienten och/eller närstående
Tex
• Duscha
Foto: Lotta Mannerhagen
Klara avsteg från rutiner
• Rutiner hot mot självbestämmande
• Hur kan man ge stöd när det behövs avsteg från rutinen?
– Bildstöd
–?
Tidshjälpmedel
• Evidens att tidshjälpmedel tex påminnelser är
effektiva i dagliga rutiner (Gillespie 2012)
• Stöd för att datorbaserat stöd för struktur är effektivt (Gillespie 2012)
Träna och kompensera tid
TIDS‐
UPPLEVELSE
Bildschema med få bilder. MinTid. Träna känslan för tid, ”Vad hinner jag göra på 5 min?” Träna eller kompensera med äggklocka, timglas, timstock, tidtagarur. SYNLIG TID är enklast.
Bildsekvens på vad som händer under dagen = första TIDS‐
”klockan”, Färgat veckoschema, Färgade dagar, ORIENTERING månadsalmanacka att kryssa över, alla årstider i rund ring, filofax med bilder/färg
TIDS‐
PLANERING
Bildschema över dagens‐ veckans‐ händelser. Bild filofax.Vanlig almanacka. Handdator. Mobilkalendern. Datorprogram ”Min plan”. Synlig planering.
Tidshjälpmedel
•Tidskänsla/tidsupplevelse
(Hur länge?)
•Kvarturs principen
Tidshjälpmedel ‐ tidsorientering
• Vad behövs för att personen ska kunna orientera sig i tiden och veta VAR? NÄR?
• Klocka; vilken? Var? Hur?
• Väggalmanacka
• Kalender i mobilen?
Tidsplanering
Hjälpmedel för planering har vi alla behov av.
Individuell kognitiv anpassning kan vara
färgsättning, systematisering av info och särskilda
appar i Smartphonen
Tekniska hjälpmedel‐ tidsplanering
Kartläggning av behov och förskrivning
av kognitiva hjälpmedel görs av
arbetsterapeut
Strategier
Tex
• Undvika aktiviteter
• Förbereda innan
• Ge referens • Äggklocka för väntan
• Bra strategier?
• Dåliga strategier?
Kognitivt stöd
‐stöd för vårt tänkande behöver vi alla
Källa: Lotta Mannerhagen leg arbetsterapeut, Landstinget Dalarna
Kognitionens funktioner
•
•
•
•
ta emot
bearbeta
lagra
producera
information
Principer för informationsanpassning
• Motsvara ett uttalat informationsbehov hos mottagaren
• Översätta information från en abstrakt nivå till en konkret
• Ge stöd genom konkret manipulerbar information, tex
ljud eller bild, ibland i kombination
• Bygga på mottagarens erfarenhetsvärld och kunskapsbas
(Bond & Granlund 2000)
Ex. på stöd för vårt tänkande som många använder:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Almanackan
Underlättar för oss, vi spar energi
Klockan
Minskar vår stress
Kokbokens recept
Tvättrådet i kläderna Gör oss mindre beroende av andra
Kaffemåttet
Termostaten i duschen
Medicindosetten
Vår självkänsla Telefonkatalogen
ökar
Faktaböcker
”Självgående”
Vi styr oss själva med ett tyst inre tal.
När vi kommer i nya eller svåra situationer börjar vi prata högt med oss själva, för att kunna styra oss bättre.
HALLÅ!
MÅL! Jag LYCKADES!
Om man har ett långsamt tänkande kan man oftare behöva prata högt med sig själv, för att bättre styra sig, kunna ”hålla tråden”
och därmed lyckas genomföra det man tänkt.
En person med kognitiva funktionshinder:
• Är mera beroende av det konkreta som syns och upplevs här och nu.
• Är mer hjälpt av att ha egen erfarenhet, att själv ha upplevt något för att bättre förstå en företeelse.
• Tar in mindre mängd information på en gång
• Har behov av mer ordning och struktur på information • Behöver många fler upprepningar för att befästa nya färdigheter
• Behöver ofta längre tid på sig för att utföra saker.
• Har svårt med abstrakta symboler för tex. tid, pengar, text, ordspråk.
FUNKTIONSHINDER
(HANDIKAPP)
MIN FÖRMÅGA
OMGIVNINGENS KRAV
Min funktionsnedsättning
Funktionshindret ”ägs” inte av människan men upplevs av henne
när den egna förmågan inte når upp till omgivningen krav
Källa: Mannerhagen 2005 LD
STRESS
MIN FÖRMÅGA
OMGIVNINGENS KRAV
Min funktionsnedsättning
Stress”ägs” inte av människan själv, men upplevs av henne när den egna förmågan inte når upp till omgivningens krav/förväntningar.
Stress upplevs individuellt – samma situation kan uppfattas helt olika.
Källa: Mannerhagen 2005 LD
Kognitivt stöd – stöd för vårt tänkande
• Ger stöd för att bättre förstå vad som händer runt oss
• Ger stöd för att kunna vara så självständig som möjligt, i vardagen
• Ger stöd för att klara vardagen smidigt och utan stress, att ”ha koll” på det som händer
• Ger stöd för att förstå abstrakta symboler som tex. tid och pengar
Källa: Mannerhagen 2005 LD
Kognitivt stöd kan vara:
• Välkända vardags rutiner som jag tränat in eller som jag kan följa på ett tydligt bildschema.
• Vanliga funktionella prylar tex. mikro, vattenkokare, enkel diskmaskin, dos förpackat diskmedel, bildkokbok med lite mängd text.
• Enkla anpassningar med färgmärkning för vilken knapp/platta som hör ihop på spisen. Färgmärkning hur varmt kläder ska tvättas, mörkt eller ljust? • Bostadsanpassning med spisbrytare eller annan ökad säkerhet i hemmet.
• Särskilda hjälpmedel för tid, planering och pengar.
• Strategier – att jag får stöd på samma sätt oberoende av vem som hjälper mig.
Källa: Mannerhagen 2005 LD
Att inte förstå eller kunna föreställa sig något man inte varit med om, ger en osäkerhet
”Nej, jag vill inte” blir då det tryggaste valet
1.
2.
3.
4.
5.
Förbered gärna nya händelser så konkret och synligt som möjligt, med bilder och fotografier. Det ökar möjligheten att förstå nya sammanhang och ger större trygghet för att våga prova okända saker.
Källa: Mannerhagen Turner 2005 LD
Gör det svåra SYNLIGT!
• Synlig TID
• Synliga vardags RUTINER
• Synlig PLANERING
• Synliga MÅL
• Synliga MINNEN Tex. foton
Källa: Mannerhagen 2005 LD
Kognitivt stöd fungerar bäst när det är individuellt utformat
• Vilka behov har just jag? • När du är motiverad för • Vad klarar jag av att att lägga energi på att förstå på en nivå som är förändra något runt tid, bekväm för mig?
pengar eller annat som • Träna eller kompensera kräver kognitivt stöd.
för det jag har svårt med?
• Diskutera gärna • Väldigt olika lösningar tillsammans eller ring din beroende på den arbetsterapeut på
begåvningsnivå jag har hemorten.
och det stöd jag kan få i min omgivning.
Källa: Mannerhagen Turner 2005 LD
Att stötta vuxna med funktionshindret ADHD.
• Medicinering om det är möjligt.
• Ge vardagen struktur, dygnsrytm. Skapa yttre ordning när man själv är ”rörig i huvudet”. Skriv ner rutiner för det som ska hända, veckostädning eller annat man ska klara själv. Träna in nya vanor.
• Planeringshjälp behövs och regelbunden uppföljning av den. Planeringen måste göras synlig på papper eller i telefon/handdator. Väggalmanacka. • ”Synlig” tid när man inte känner den i kroppen. Gärna telefon med påminnelse signaler. Äggklocka. Timstock.
• Beröm när egna belöningssystemet är svagt. Morötter är alltid smartare än piskan. Belöna goda beteenden!
• Ekonomisk planerings hjälp och uppföljning.
• Misslyckanden kommer. Stöttning behövs ofta hela livet.
Källa: Mannerhagen 2005 LD
Samarbeta!
• Oftare lättare för andra än närstående att komma med nya krav/förändringar
• Att höra samma sak i flera miljöer ger bra effekt
• Att ”bolla ideér” på vad som är läge att träna/prova, kan underlätta
• Tack för att ni är här och för visat intresse
• Om du vill veta mer…
Ansvarig för innehållet i dessa delar av utbildningsdagen Gunnel Janeslätt
Forskare på SUF KC, Uppsala
[email protected]
