VILKA ÄR STYRKORNA I DEN NUVARANDE GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? VILKA ÄR PÅ ANDRA SIDAN DE STÖRSTA SVAGHETERNA, DET VILL SÄGA DE OMRÅDEN SOM BORDE FÖRBÄTTRAS ELLER HELT OCH HÅLLET FÖRÄNDRAS? Sammandrag av kommentarer till den andra frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen (på motsvarande finska nätsidor finns synpunkterna presenterade mer i detalj): Nuvarande värdegrund i skolorna är bra Nuvarande värdegrund, de mänskliga rättigheterna, jämlikhet, demokrati, naturens mångfald och omgivningens livskraft och bevarande samt tolerans för mångkulturalism är bra, men de borde kunna förankras bättre i livet och brukas i praktiken. Men hur kan man förankra värden? Värdena är hållbara och fortfarande aktuella. Gemenskapen, och ansvarstagandet, antikens godhet, skönhet och sanning bär. I den grundläggande utbildningen behöver man mer färdigheter som stärker andliga och etiska kompetenser. Centrala värden som grund för verksamheten Syftet med skolan är att lära för livet, lära eleven känna och respektera sig själv, sin omgivning och andra mänskor. En viktig utgångspunkt för värdegrunden i skolan är respekten för mänska sådan som hon är. Inlärning av sociala kompetenser är viktig och sker effektivt i koppling till värden. I skolan ska man lära sig principen om att värdera livet. Principen ska omfatta olika slag av mänskor och alla organismer. Undervisningen är för mycket en överföring av kunskap. Det finns mycket rum för utveckling av undervisningens didaktik och pedagogik och det är fortfarande för mycket katederundervisning. Ett mångsidigt processande av ämnen garanterar en effektiv undervisning. Lärarna borde sporras att än mera fungera som samhälleliga påverkare. Kärnan i värdediskussionen ligger i lärarens egna värderingar. Det läraren värdesätter det undervisar han/hon. Läraren är inte i första hand en underhållare, utan en lärare och fostrare. Lärare och fostrare har en ansvarsfull uppgift i skapandet av mångkulturalism och på så sätt fungera som tolk och främjare i dialogen mellan olika kulturer. Fostran till generositet utgår från att man godkänner skillnader mellan mänskor och kulturer. Antalet timmat är för lågt och gruppstorlekarna för stora. Det finns för få lärare. Skolan har i viss mån redan förlorat eleverna. Eleverna lär sig inte helhetsbilden av mänskligheten och världen. Vi ser inte helheten utan klänger oss fast vid detaljer. Solidaritet innebär inte bara generositet utan också medkänsla och förståelse för olikheten. Uppgiften och värden för undervisning och fostran kan övervägas mot bakgrund av Theodore W. Adornos förhållningssätt: ”Det viktigaste kravet för pedagogiken är att Auschwitz inte upprepas. I skolan man borde informera om att det finns viktigare saker i livet än vitsord. Skratt och glädje är välkommet i skolan. Det bekanta tävlandet som förekommer i företagsvärden hör inte till skolan, utan barnen och de unga ska få växa i lugn och ro få och få tänka och reflektera över saker hellre än tävla om vem som får det bästa vitsordet Vi borde komma bort från det självcentrerade och kommersiella tänkandet. I det individualiserade samhället borde betoningen av ”egoismen” kanaliseras så att den allmänna omsorgen om varandra ökar. Empati och ekologi borde beaktas i undervisningen. En hållbar livsstil, solidaritet och ett globalt kompanjonskap ska komma redan från skolan, för annars är föräldrarnas roll i kampen mot kommersialism omöjlig. Ett aktivt medborgarskap ska vara poängteras, för barnen ska förstå sina egna möjligheter att påverka och även ta ansvar som medlemmar i samhället. Till exempel elevkårernas roll borde synas och elevkårerna höras bättre. Barnens insatser i all verksamhet i skolan kunde vara större. Samarbete och gemensam verksamhet på flere nivåer borde synliggöras i de kommande läroplanerna. Barnens och de ungas värld har blivit allt mer hektisk och man borde lära sig att också bli lugn. Den finländska grundskolans uppgift är att lära eleverna fosterlandskärlek, demokrati, naturskydd beredskap för internationellt samarbete och många praktiska färdigheter. Grundskolan ska lära stolthet över sitt eget land, folk och språk. Som medlemmar i EU är vi en del av Europa. I undervisningen i alla EU‐länder betonas det egna landet, folket och språket, och de egna värderingarna. Den finländska grundskolan ska göra det samma. Dagens elever behöver alltmer konkreta färdigheter att komma överens med varandra. Dagligen använder lärarna mycket tid till att reda ut problem mellan elever i anslutning till gemenskap eller ansvar. Denna undervisningsuppgiftens ”gråa” zon behöver göras synligt och ges riktlinjer. Eleverna ska lära sig uppförande och moral. Diskussion om mobbning ska föras hemma och i skolan. Åskådningsämnen ska bibehållas, även religionsundervisningen, för elever behöver redskap för att uppskatta världen, för att växa till moraliska och bildade mänskor i en allt mer mångfaldig värld. Det behövs överföring av traditioner och reflektion över de egna värderingarna. All grundläggande utbildning ska bygga på upplysning. Därför är nuvarande religionsundervisning en efterlämning från den mörka medeltiden. För alla gemensam religionsvetenskap och grunder i filosofi och vetenskapligt tänkande kunde utgöra ett nytt ämne som ersätter religion och livsåskådningskunskap. Verksamhetskultur och undervisningsämnen Handarbete och andra konstämnen är bra sätt att bättre uppmärksamma eleverna i skolan. I de ämnena är det inte bråttom och läraren har tid för eleven. Undervisningen ska inte vara så inriktad på resultat; kanske man till och med borde frångå sifferbedömning? Dans borde införas som ett nytt ämne. Dansen skapar empati och sund egoism. Skapande ämnen och gymnastik kunde kopplas till undervisning i läsämnen. Eleverna kan rita händelser i historieundervisningen, djur och växter, lära sig sjunga sånger på olika språk och spela i idrotten till exempel på engelska. I samband med allmänidrotten kunde det vara mer gymnastik, tänjning och avslappning. I lagspel är det viktigt att se till att alla får spela och att det inte förekommer diskriminering på plan. Matlagning, odlande av ätbara växter och samlande i naturen och kompostering borde läras eleverna redan i de lägre årskurserna. På det här sättet kunde man göra skolan till en trevligare plats för elever och lärare. I undervisningen ska ingå arbetsplatsbesök och kännedom om olika yrken samt att bekanta sig med olika slag av mänskogrupper. På årskurserna 7‐9 kunde man överväga längre PRAO‐perioder. Det skulle vara bra för eleven att märka att även andra vuxna kräver uppförande, noggrannhet och koncentration. Inte heller mobbnig accepteras på arbetsplatserna. Mobbning ska tas itu med mer konkret och hårdare än nu. Det behövs digitala inlärningsmiljöer som möjliggör kumulativ gemensam kunskapsinhämtning. På så sätt kan all kunskap med början i antaganden kommenteras och prövas både teoretiskt och empiriskt i enlighet med vetenskapligt tänkande. Trevlig, kritisk och tillräcklig undervisning i bruk av media borde ges genast från nybörjarundervisningen. Man borde utöka antalet timmar i skolan så att det ges tid även för forskning (t.ex. fysik, matematik, musik, bildkonst). Grundskolan har i många fall gått bakåt i utvecklingen. Arbetstiden per vecka tillsammans med eleven har minskat märkbart. Efter den senaste recessionen har vi inte fått tillbaka de timmar vi då förlorade. Stora årskullar, nuvarande beslutsfattare fick från den här firman stora satsningar för sin egen framtid; till exempel år 1966 fick en elev på åk 6 32 h undervisning per vecka. År 1937 fick eleven 37 h undervisning. För närvarande får en elev i årskurs 6 24h undervisning per vecka. Av någon anledning talar man inte om detta någonstans. Frihet att välja att studera de språk som intresserar. Också svenska borde vara ett valfritt ämne så att nivån på kunskaperna kunde höjas. Dåliga elever stör för mycket på lektionerna så att man inte kan gå framåt i undervisningen. Språk kan inte studeras utan motivation, och motivation skapas inte med tvång. Värderingar, som borde undervisas i skolan Värderingar där man tar hänsyn till och respekterar varandra Att bry sig om andra – empati Att bry sig om naturen – ekologi Att bry sig om sig själv – egoism Att bry sig om andra skulle betona ansvar för nästan, tolerans, social samhörighet, att hjälpa en vän, biståndshjälp Att bry sig om naturen skulle förutom kärleken till fosterlandet innehålla globalt ansvar för klimatförändringen och naturtillgångarna. Att bry sig om sig själv är positiv egoism, sköta om sin hälsa, personlig utveckling, att hitta tid för vila, att upprätthålla den fysiska konditionen, sunt självförtroende osv. Pedagogiskt välmående ‐ eleven upplever studierna intressanta Fysiskt välmående ‐ elevens kondition tillåter studier Psykiskt välmående ‐ elevens psykiska välmående tillåter studier Socialt välmående ‐ eleven klarar av att studera med andra Att värdera det mångkulturella, mångfald, kritiskt och forskande förhållningssätt Att skilja mellan rätt och fel, följa regler och respektera auktoriteter Mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati, att bevara naturens mångfald och omgivningens livskraft, samt att acceptera det mångkulturella Jämlikhet Ansvar och omsorg som bygger på genuin kommunikation och växelverkan Kritiskt tänkande Grundvärderingarna från antiken, sanning, godhet och skönhet är fortfarande viktiga Grundvärderingarna godhet, skönhet och sanning är hållbara och de borde konkretiseras. Grunden för dessa värderingar kommer från hemmet, men skolan kan stärka dessa värderingar. I skolan borde envishet värderas i högre utsträckning. Nuförtiden koncentrerar man sig alltför mycket på att fungera under ledning av läraren, och eleverna lär sig inte att fungera självständigt. Eleverna borde uppmuntras till att ta ställning till saker som berör dem och ifrågasätta och argumentera för rådande regler. Regler upplevs alltid mer rättvisa då man känner till argumenten för reglerna. Med andra ord borde eleven ha rätt att besluta sig för att inte delta i undervisningen och söka andra alternativ, om eleven inte är nöjd med undervisningen. För tillfället börjar eleven i sådana situationer göra uppror mot skolan, och detta försämrar de andra elevernas inlärningsresultat. Hemmet bör absolut uppmuntra till självständighet och kreativitet. Många lärare är alltför auktoritära och förstör intresset och kreativiteten för det ämne de undervisar i. Inlärningsfärdigheter och färdigheter i att tänka. Framtidens medborgare väntas inte vara en informationsbank, utan skickliga i att hantera information och sakkunniga inom sitt eget område. Information är något som måste byggas upp. Begåvade elever borde även få mer uppmärksamhet. Nu får ofta de svaga stöd och nivån i klasserna blir lägre. Eleven borde få möjligheter att nå upp till den egna kapaciteten, eftersom detta skapar entusiasm och motivation till studierna. Att växa till godhet sker i alla situationer av växelverkan. Barnen borde växa till modiga vuxna som litar på sina egna resurser och framtiden, och som vågar och kan diskutera sakligt och ifrågasätta utan slagsmål. Eleverna borde hitta sina egna starka sidor och intressen, så att de utan att bli deprimerade kommer orka engagera sig i samhällsfrågor. Färdigheterna i att leva med andra och respektera andra även om de är olika eller lika en själv och kunskap i att respektera och ta hand om sig själv och sitt orkande.
