Vanliga känslomässiga reaktioner efter stroke
Obs: denna text gäller främst emotionella reaktioner efter stroke, men kan i hög grad
sägas gälla även för andra sjukdomar och skador i hjärnan.
Känslomässiga besvär efter stroke är vanliga. De kan vara ett naturligt uttryck för den
livshändelse ett insjuknande i stroke innebär, men också betingas av de förändringar i
hjärnan som uppstår efter en stroke. Känslomässiga besvär påverkar i hög grad livskvaliteten
och är lika viktiga att beakta som de fysiska effekterna av stroke.
Många olika symptom kan förekomma, exempelvis:
• lättare nedstämdhet och olustkänslor
• svårare depressioner
• oro, ångest, panikkänslor
• krisreaktioner
• posttraumatiskt stressyndrom och psykotiska reaktioner kan förekomma
• känslomässig labilitet/emotionalism
• ökad irritabilitet och mer aggressiva känslor än tidigare
• hjärntrötthet/fatigue.
Depression
Depression efter stroke är den mest undersökta emotionella reaktionen och bedöms ligga på
drygt 30 % under det första året/åren efter stroke. Depression är ett allvarligt symptom som
påverkar livskvalitet och rehabilitering negativt. Symptom på ångest och depression kan ha
samband med själva strokeskadan i hjärnan, men kan också vara en reaktion på
insjuknandet. Vid afasi måste sjukvårdspersonalen vara särskilt uppmärksam på sådana
reaktioner eftersom personen oftast inte kan uttrycka dem själv.
En depression kan ge många olika symptom. Att vara nedstämd och ledsen eller att inte
känna glädje eller intresse för någonting är de viktigaste. Depression kan även ge kroppsliga
symptom som förstoppning eller menstruationsrubbningar. Vid en djup depression kan
självmordstankar eller planer på att begå självmord finnas. Som anhörig eller vän kan man
ibland se att en person är deprimerad genom att personen förutom att se ledsen ut även får
mindre livlig mimik, en annorlunda, mer slocknad blick och långsammare rörelser. Man kan
också märka att personen har svårt att ta till sig det som sägs och fortsätter att upprepa den
negativa uppfattningen om sig själv och sin framtid.
De första tecknen på nedstämdhet kan komma ganska omgående efter insjuknandet. Det är
också vanligt att depressionen kommer smygande och att den förstärks efter hand under de
Ålands hälso- och sjukvård/Vanliga känslomässiga reaktioner efter stroke/2016-01
1/3
tre första månaderna efter utskrivningen från sjukhuset. Ofta kan nedstämdheten bero på
insikter om att man har fått funktionsnedsättningar. I det läget tänker man kanske inte på att
funktionen kan förbättras.
Depression kan behandlas med antidepressiv medicinering samt med psykoterapi.
Fatigue/hjärntrötthet och uttröttbarhet
Uttröttbarhet är ett mycket vanligt symptom vid hjärnskada. Med fatigue eller hjärntrötthet
(ibland också kallat mental trötthet) menas en kraftigt uttalad uttröttbarhet som påverkar
olika dimensioner av det dagliga livet. Fatigue utgör en särskild form av trötthet som
patienten ofta beskriver att någon drar ner en gardin, eller att all energi är borta. Ofta
behövs en lång vila för att återfå energin igen. Fatigue utgör en mycket svår påfrestning för
individen och ger ökad risk för depression. Fatigue är även något som kan göra personen i
fråga mer irriterad än tidigare. Antidepressiv medicinering kan hjälpa och man kan även få
hjälp av psykolog att hitta strategier för att hantera tröttheten.
Emotionalism, emotionell labilitet
Emotionalism betyder att man har svårt att kontrollera sina känslor och kan vara ett mycket
handikappande symptom efter stroke. Det kan kännas pinsamt eller genant ifall man börjar
gråta eller skratta vid fel tillfällen och göra att man drar sig undan sociala situationer.
Förekomsten är cirka 30 % och bland obehandlade fall kan minst en tredjedel fortfarande ha
emotionalism efter flera år. Det kräver mod från patienten och uppmuntran från närstående
och vårdgivare för att våga ge sig ut bland andra människor när man lider av emotionell
labilitet. Symptomet samvarierar med, men förekommer också oberoende av, depression.
Emotionalism bedöms främst betingas av själva hjärnpåverkan. Det har i några studier visats
svara på antidepressiv behandling.
Krisreaktion
Då en människa insjuknar i stroke kan det ge upphov till en krisreaktion. Plötsligt hamnar
man i en livssituation där tidigare erfarenheter och inlärda sätt att reagera inte är tillräckliga
för att man ska förstå och bemästra den aktuella situationen. Krisstöd innebär att man
stöttas av en professionell person på vägen framåt. Man får hjälp att klara av vardagen då
man saknar känslomässig, intellektuell och handlingsmässig beredskap. Man får också hjälp
att känslomässigt bearbeta det inträffade. Krisstöd ges i första hand av kuratorer och
psykologer som har särskild kompetens inom området.
När efter stroke inträffar de emotionella reaktionerna?
De känslomässiga reaktionerna kan inträffa när som helst under det första året/åren efter
stroke. De kan komma omedelbart och parallellt med de fysiska funktionshindren, eller
Ålands hälso- och sjukvård/Vanliga känslomässiga reaktioner efter stroke/2016-01
2/3
successivt med tiden. Emotionella besvär kan finnas helt oberoende av fysiska nedsättningar.
Ibland kommer reaktionerna när man skrivs ut och kommer hem till ett liv som inte fungerar
på samma sätt som tidigare.
Våga be om hjälp
Kom ihåg att det varken är genant eller skamligt att söka hjälp för emotionella besvär. Sök
hjälp tidigt för att undvika att hamna i en djup och långvarig depression.
Om du behöver hjälp med dina emotionella besvär efter stroke kan du vända dig till
hälsocentralen eller till din läkare på medicinkliniken. Där kan du även få en remiss till
psykologen på paramedicinska mottagningen.
Om dina besvär blir akuta och du har självmordstankar ska du omedelbart söka vård.
Psykiatriska avdelningen har telefontid dygnet runt och nås på 018-535100.
Leg. psykolog Mia Wrede,
paramedicinska mottagningen
Källor:
http://www.regiongavleborg.se/globalassets/Jobba_med_oss/vardgivarportalen/Stroke/vard
program_stroke_rehabilitering_psykolog.pdf
http://www.mf.gu.se (om mental trötthet/fatigue)
Lezak, M. D. (2012). Neuropsychological assessment. Oxford University Press.
Murrey, V. & Mårtensson, B. (2004). Emotionella reaktioner vanliga restsymtom efter stroke.
Läkartidningen nr 24, vol 101.
Nyman, H. & Bartfai, A. (red:er). (2015). Klinisk neuropsykologi. Studentlitteratur.
Ålands hälso- och sjukvård/Vanliga känslomässiga reaktioner efter stroke/2016-01
3/3
