Planering_liv

Dricks- och
avloppsvatten
Bildkälla: svensktvatten.se
Namn:………………………………………………………………
Klass:
7E
”Konstgödsel bröt de naturliga kretsloppen och förändrade vårt jordbruk i grunden.
Våra skördar ökade, men det har skapats problem där övergödningen slår hårt mot
vårt dricksvatten och våra vattendrag. Den finns ett hotande problem med brist på
brytbar fosfor.”
1
Dricks- och avloppsvatten
Tidsplanering:
7E
Må 8/2
(200 min)
Ti 9/2
(150 min)
On 10/2
(130 min)
To 11/2
(210 min)
Fr 12/2
(150 min)
Må 15/2
(50 min)
Ti 16/2
(50 min)
Teori
Praktiskt
Genomgång och film: Vatten
Arbeta med frågor s.5-6
Laboration s.7-8
Genomgång och film: Dricks- och avloppsvatten
Arbeta med frågor s.11-13
Laboration s.9-10
Genomgång och film: Kvävets kretslopp
Arbeta med frågor s.14-17
(Laboration s.20)
Färdigt
Labb: Filtrering
Arbetshäfte
s.5-8
Labb: Destillering
Arbetshäfte
s.11-13
Test 1 s.5-13
Arbetshäfte
s.14-17
Genomgång och film: Gödsel och övergödning
Arbeta med frågor s.18-20
Arbetshäfte
s.18-20
Genomgång och film: ”Vårt grisiga hav” (50 min)
Problemlösning
Test 2 s.14-19
Teoretiskt
På frågor +
Teoretiskt
På frågor +
prov
genomgångar
prov
genomgångar
Litteratur att söka i:
 Kemi Spektrum kapitel 3: s.82-84 + s.88-97
 Kemi Spektrum kapitel 6: s.143-152
 Biologi spektrum s.208-210
Viktiga begrepp;






Saltvatten
Sötvatten
Grundvatten
Ytvatten
Vattnets kretslopp
Vattenånga





Hårt vatten
Avhärdning
Reningsverk
Kvävefixering
Kvävefixerande
bakterier
2






Kvävets kretslopp
Konstgödsel
Nitrat
Fosfor
Kväve
Övergödning
Dricks- och avloppsvatten
Syfte:

I arbetsområdet ”Dricks- och avloppsvatten” lär du dig om hur vatten renas till
dricksvatten och hur avloppvatten renas till sjövatten igen. Dessutom lär du dig om kvävets
och fosfors kretslopp, och tittar på konsekvenser såsom övergödning.
Vi åker på studiebesök till ett vattenreningsverk samt gör fältstudier i ett mindre
ekosystem såsom en liten sjö. Där undersöker vi bland annat hur sjön mår utifrån
dess levande organismer samt innehåll av näringsämnen.
Dessa förmågor ska Du träna:



använda kunskaper i kemi och biologi för att granska information, kommunicera och ta
ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
använda kemins och biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
kemiska och biologiska samband i samhället och naturen
genomföra systematiska undersökningar
Centralt innehåll:



Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Människans användning av naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en
hållbar utveckling.
Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
Filmer:








Vattnets kretslopp (14 min (ström)
Evas funkarprogram 1 - hur handfat, toaletter, golvbrunn fungerar (14 minuter ström)
På reningsverket (9 min utbildningsradion – ej strömmande)
Välkommen till staden – om avloppsvatten (9 minuter ström)
Livet vid sjön Ekosystem + övergödning (14 minuter)
”Vårt grisiga hav” eller Östersjön (ej ström)
Blåmusslan – Östersjöns reningsverk (8 min ström)
Östersjön – djurliv och historia (17 min ström)
Arbetssätt:





Genomgång
Film
Arbetsuppgifter
Laboration
Studiebesök på reningsverk vid ett senare tillfälle
3
Dricks- och avloppsvatten
Kunskapskrav
E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och
formulerar ställningstaganden med enkla
motiveringar samt beskriver några tänkbara
konsekvenser.
Eleven har grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och
omvandlingar och andra kemiska sammanhang
och visar det genom att ge exempel och
beskriva dessa med viss användning av kemins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och
formulerar ställningstaganden med utvecklade
motiveringar samt beskriver några tänkbara
konsekvenser.
Eleven har goda kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar
och andra kemiska sammanhang och visar det
genom att förklara och visa på samband inom
dessa med relativt god användning av kemins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla till viss del
underbyggda resonemang om kemiska
processer i levande organismer, mark, luft
och vatten och visar då på enkelt
identifierbara kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och
kemiska processer används i vardagen och
samhället och beskriver då enkelt
identifierbara kemiska samband och ger
exempel på energiomvandlingar och
materiens kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del
underbyggda resonemang kring hur
människans användning av energi och
naturresurser påverkar miljön och visar på
några åtgärder som kan bidra till en hållbar
utveckling.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om kemiska
processer i levande organismer, mark, luft och
vatten och visar då på förhållandevis
komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och
kemiska processer används i vardagen och
samhället och beskriver då förhållandevis
komplexa kemiska samband och förklarar och
visar på samband mellan energiomvandlingar
och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang kring hur
människans användning av energi och
naturresurser påverkar miljön och visar på
fördelar och begränsningar hos några
åtgärder som kan bidra till en hållbar
utveckling.
Eleven kan förklara och visa på samband
mellan några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och ändamålsenligt
sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då utvecklade
slutsatser med relativt god koppling till
kemiska modeller och teorier.
Eleven för utvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och
formulerar ställningstaganden med
välutvecklade motiveringar samt beskriver
några tänkbara konsekvenser.
Eleven har mycket goda kunskaper om
materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och
omvandlingar och andra kemiska sammanhang
och visar det genom att förklara och visa på
samband inom dessa och något generellt
drag med god användning av kemins begrepp,
modeller och teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om kemiska
processer i levande organismer, mark, luft och
vatten och visar då på komplexa kemiska
samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och
kemiska processer används i vardagen och
samhället och beskriver då komplexa kemiska
samband och förklarar och generaliserar
kring energiomvandlingar och materiens
kretslopp.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser
påverkar miljön och visar ur olika perspektiv
på fördelar och begränsningar hos några
åtgärder som kan bidra till en hållbar
utveckling.
Eleven kan förklara och generalisera kring
några centrala naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och
effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då välutvecklade
slutsatser med god koppling till kemiska
modeller och teorier.
Eleven för välutvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet i relation till möjliga
felkällor och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras och visar på
nya tänkbara frågeställningar att
undersöka.
Dessutom gör eleven välutvecklade
dokumentationer av undersökningarna med
tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Eleven kan beskriva och ge exempel på
några centrala naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och i huvudsak
fungerande sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då enkla
slutsatser med viss koppling till kemiska
modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring
resultatens rimlighet och bidrar till att ge
förslag på hur undersökningarna kan
förbättras.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer
av undersökningarna med tabeller, diagram,
bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av undersökningarna med
tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
4
Dricks- och avloppsvatten
Vatten
Kemi spektrum s.82-84 + 88-89
1.
a) Vilken kemisk förkortning har vatten (molekylformel)?
b) Rita en vattenmolekyl som kulmodell och färglägg.
c) Vilken kokpunkt och vilken smältpunkt har vatten?
2.
a) Hur stor del av jordens yta är vatten?
b) Hur mycket vatten är sötvatten av allt vatten på jorden?
c) Hur många procent av sötvattnet är flytande som kan användas som drickvatten?
3.
Vilken nytta gör Golfströmmen för oss i Norden?
4.
Vad är det för skillnad på grundvatten och ytvatten?
5.
a) Hur mycket vatten består du av ungefär?
b) Hur mycket vatten bör du dricka varje dag?
c) Vad använder kroppen vatten till? Ge exempel.
6.
Ungefär hur mycket vatten använder genomsnittsvensken per dag
a) till vardags i sitt hem?
b) till allt som vi bidrar till att konsumera såsom energi, kläder, mat m.m.
7.
Vattenbrist i många länder leder till flera problem för befolkningen.
Ge exempel på problem som uppstår i och med vattenbrist.
8.
a) Varför flyter is?
b) Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
c) Vilken betydelse har det för livet på jorden att is flyter på vatten?
9.
Vilken av följande bilder (A-C) visar vatten i fast form och hur ser du det?
Jämför med de andra två bilderna.
A.
B.
C.
10. Du stoppar in en glasflaska med vatten i frysen. Flaskan är helt fylld.
När du öppnar frysen ett dygn senare har glasflaskan gått sönder.
Förklara varför.
5
Dricks- och avloppsvatten
Vattnets kretslopp
Kemi spektrum s.90-92
11. Bilden visar vattnets kretslopp.
a) Rita in TYDLIGA pilar som visar hur vattnet cirkulerar i kretsloppet.
b) Koppla ihop begrepp med förklaringen på begreppet.
c) Skriv in siffran för begrepp på rätt plats i bilden på kretsloppet.
d) Förklara med hjälp av begreppen hur vatten cirkulerar i kretsloppet.
Begrepp:
1.
NEDERBÖRD
2.
GRUNDVATTEN
3.
KONDENSERA
4.
YTVATTEN
5.
AVDUNSTA
Beskrivning:
Vatten som har runnit ner genom marken
och samlats i underjordiska bassänger.
När en gas blir till vätska.
Olika former av vatten som faller från
jordens atmosfär, ex regn, hagel, snö.
När en vätska blir till gas utan att koka.
Vatten i åar, sjöar och hav.
12. Är påståendet sant eller falskt? Sök reda på svaret med hjälp av kemiboken.
6
Dricks- och avloppsvatten
Laboration - Filtrering
Uppgift:
 Du ska lära dig hur man kan separera slamningar med filtrering.
 Du ska filtrera en blandning av kol, salt och vatten.
Hypotes:
 Vilken färg har blandningen och vad smakar blandningen innan filtrering?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Vilken färg har blandningen och vad smakar blandningen efter filtrering?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Material:
 Stativ med klämma och muff
 Tratt med filterpapper
 1 Bägare 250 ml
 100 ml vatten




Sked
Salt (NaCl)
Kol
1 Bägare 100 ml
Så här viker du ett filterpapper!
Utförande och resultat innan filtrering:
1. Hämta kallt vatten i en ren bägare.
2. Lös upp 1 sked salt och 1 sked kol i vattnet.
3. Titta på blandningen. Hur ser blandningen ut?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Smaka på blandningen. Vad smakar blandningen?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7
Utförande filtrering:
5. Montera materialet enligt figuren och häll lösningen i filterpappret.
6. Smaka en droppe av filtratet och titta på färgen.
Skriv ner resultaten.
Filtrat
kallas vätskan som har
renats genom filterpappret
Resultat:
 Titta på filtratet. Hur ser det ut?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Smaka på filtratet. Vad smakar det?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Slutsats:
 Vad har fastnat i filterpappret?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Vilka sorts blandningar fastnar i filterpappret?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Vilka sorts blandningar går det att rena genom filtrering?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8
Dricks- och avloppsvatten
Laboration - Destillering
Uppgift:
 Du ska lära dig hur man kan separera lösningar med destillering.
 Du ska destillera saltvatten (NaCl) och sedan smaka på vattnet som destillerats.
Hypotes:
 Vad tror du att saltvatten smakar efter att du destillerat det?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Risk:



Eleven följer ej muntliga eller skriftliga instruktioner.
Eleven bränner sig på brännare eller på het ånga.
Eleven tänder eld på kläder eller andra föremål.
Material:
 Stativ med klämma och muff
 Rundkolv med kork
 2-3 Provrör och provrörsställ
 Stor bägare med kylarvatten




Montera enligt figuren:
9
Brännare och tändstickor
1 Bägare 100 ml
Salt
Sked
Utförande destillering:
1. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon!
2. Lös upp 2 skedar salt i 60 ml vatten i en bägare. Smaka på lösningen.
3. Häll i lösningen i rundkolven, sätt på korken och värm.
När provröret blir fullt kan du byta ut det.
Ställ det fulla provröret på kylning i provrörsstället.
4. När det har kokat en stund stänger du av brännaren.
Ta försiktigt ur den VARMA slangen ur provröret.
5. Smaka en droppen av det destillerade vattnet.
Rundkolv
med
saltlösning
Destillerat vatten
Resultat:
 Vad smakar vattnet innan du destillerar det?
Kylarvatten
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Vad smakar vattnet som du destillerat?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Slutsats:
 Vilka sorts blandningar går det att rena genom destillering?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Varför separeras saltet och vattnet med denna metod?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10
Dricks- och avloppsvatten
Dricksvatten
Kemi spektrum s.93-94
12. Varifrån hämtas vårt dricksvatten?
13. Varför renar vi vatten innan vi dricker det?
14. a) Vilket är renast, grundvatten eller ytavatten?
b) Varför är den ena sortens vatten renare?
15. Ytvatten filtreras inte naturligt och måste därför renas i flera olika steg.
a) Placera ordningen av rening då ytvatten renas till dricksvatten i vattenverk.
b) Beskriv kortfattat med egna ord vad som sker i varje steg.
A.
B.
C.
D.
Flockning
Filtrering genom sand
Bakteriedödande medel
Grovfiltrering
1.
2.
3.
4.
16. Hårt vatten gör att tvål, disk- och tvättmedel fungerar sämre.
a) Vad innehåller hårt vatten som gör att rengöringsmedel inte fungerar lika bra?
b) Hur påverkar det användningen av rengöringsmedel tror du?
c) Går det att göra något åt problemet?
17. Från vattenverket pumpas det rena vattnet upp i vattentorn.
Vilken nytta gör egentligen vattentornet?
11
Dricks- och avloppsvatten
Avloppsvatten
Kemi spektrum s.94-95
I Sverige är det lag på att alla kommuner och industrier ska rena sitt avloppsvatten.
18. Får du slänga något av föremålen som finns med i bilden i toaletten?
Motivera – vad får du slänga i toaletten?!
19. I vilka tre steg renas avloppsvatten i reningsverk?
20. Beskriv vad som händer i reningen som sker.
a) mekaniskt.
b) biologiskt.
c) kemiskt
21. a) Vilket ämne blev förbjudet att använda i tvättmedel år 2011 i Sverige?
b) Slammet som bildas i reningsverket kan användas på olika sätt. Hur?
12
Dricks- och avloppsvatten
Avloppsreningsverk
13
Dricks- och avloppsvatten
Jord och kretslopp
Kemi spektrum s.143-144
22. Para ihop rätt alternativ A-E med rätt siffra. Dra ett streck!
1. Organisk jord
A. Grus och sand
2. Vittring
B. Ämne som bygger upp sten
3. Mineraljord
C. När berg nöts till småbitar
4. Kvävefixering
D. Förmultnade växter och djur
5. Mineral
E. När kvävgas förvandlas till salter
med kväveatomer i.
23. Det finns två olika sorters jord – mineraljord och organisk jord.
a) Vad består mineraljord av?
b) Hur bildas organisk jord?
c) I vilken av dem lever mikroorganismer (bakterier)?
24. Jordens kretslopp.
a) Hur lång tid tar mineraljordens kretslopp?
b) Hur lång tid tar organiska jordens kretslopp?
25. Vilken betydelse har luften och vattnet i jorden för växter och djur?
14
Dricks- och avloppsvatten
Näringsämnen
Kemi spektrum s.145-146
26. För att kunna leva måste växterna få i sig många olika atomslag.
De viktigaste är kol, syre, väte, kväve, fosfor och kalium.
a) Hur får växterna i sig kolatomer?
b) Hur får växterna i sig syreatomer och väteatomer?
27. Luften innehåller 78% kvävgas.
Men växter kan inte andas in kvävgas genom sina blad.
Hur kan växterna få i sig kväve (och fosfor)?
28. Eftersom växter inte kan ta till vara på luftens kväve i gasform
är de kvävefixerande bakterierna i jorden superviktiga!
Kvävefixerinade bakterier omvandlar luftens kvävgas till
vattenlösliga kväveföreningar, såsom nitrater (NO3-), som växterna
kan ta upp via sina rötter!
15
Dricks- och avloppsvatten
Kvävets kretslopp
Kemi spektrum s.145-147
29. Bilden visar kvävets kretslopp.
Skriv in siffran för begrepp och förklaringar som matchar kretsloppet.
Kväveföreningar i jorden omvandlas till kvävgas.
Fabriken tillverkar konstgödsel av kvävgasen i luften.
Kvävgas i luften.
Jordbrukaren sprider kvävegödning på åkern.
Växter tar upp kväveföreningar.
Bakterier omvandlar luftens kväve till kväveföreningar.
Döda djur och växter sönderdelas och kvävet hamnar i jorden.
Djur äter växter som innehåller kväveföreningar.
Kan du förklara kvävets kretslopp med egna ord?
16
Dricks- och avloppsvatten
Kvävets kretslopp – bild
17
Dricks- och avloppsvatten
Fosfor
Kemi spektrum s.148-149 + s.151-152
Läs texten ”Räcker maten?” på sidorna 148 och 149 i kemi spektrum.
30. a) Vad använder kroppen fosfor till?
b) Vad kan brist på fosfor leda till?
31. Inga atomer kan försvinna men ändå finns det en risk att fosforatomerna (P)
tar slut runt år 2100. Förklara hur det kan vara så.
Bild: ewicorp.moonfruit.com
32. Hur kan vi spara på forsforn så att den räcker längre?
Ge förslag!
33. Bör vi äta mer vegetarisk mat?
Resonera dig fram till ett svar med hjälp av argument
som talar både för och emot.
100 personer
30 personer
12 personer
3 personer
18
Dricks- och avloppsvatten
Konstgödsel och övergödning
Biologi spektrum s.208-210 + Kemi spektrum s.150-152
”För flera tusen år sedan började de första jordbrukarna odla marken.
De använde samma åker tills något viktigt näringsämne i jorden tog slut och
det inte växte bra längre. Ofta tog det bara ett par år innan det var dags
att byta åker. ”
34. a) I det gamla jordbruket fanns ett ”naturligt kretslopp” för näringsämnen.
Vad innebar det?
b) Varför gav åkrarna sämre skördar när människor flyttade in i städerna?
35. a) För hur länge sedan ”uppfanns” konstgödsel?
b) Nämn 3 olika atomslag som konstgödsel innehåller.
c) Var tillverkas konstgödsel?
36. Ge exempel på fördelar med konstgödsel.
Motivera ditt svar.
37. Hur ser du att övergödning skett (BIOLOGIBOKEN)
a) på en äng?
b) i en sjö?
38. Hur bidrar jordbruk till övergödning?
39. a) Utöver jordbruket, vilka fler källor bidrar till övergödningen?
b) Förklara hur det går till.
40. En konsekvens av övergödning är att sjöbottnar dör och att vattnet börjar lukta illa.
Förklara varför bottnar dör och luktar illa.
41. a) Ge förslag på vad som kan göras för att minska problemet för miljön med övergödning.
Skriv gärna förslagen i punkter.
b) Förklara hur några av förslagen skulle kunna bidra till en hållbar utveckling.
c) Förklara vilka begränsningar (hinder) det finns med en del förslag.
19
Dricks- och avloppsvatten
Korsord (hämtat från Kemi spektrum)
Vågrätt
1. När kvävet i luften omvandlas till kväveföreningar i jorden.
5. Viktigt atomslag i gödsel
10. Kväveatomerna går runt i ett…
14. När det blir för mycket näring i sjöar och hav.
15. Jordbruk utan konstgödsel och bekämpningsmedel är…
16. Rester av döda växter och djur som finns i jord (två ord med en tom ruta emellan).
Lodrätt
2. Mineral som innehåller joner av syre, kisel, aluminium och någon mer metall.
3. En mycket vanlig bergart.
4. Ämne i sten.
6. Viktigt atomslags i gödsel.
7. Gödsel från fabrik.
8. När berg och sten nöts sönder av vatten, vind och kemiska reaktioner.
9. Det kemiska namnet på kvarts.
10. Viktigt atomslag i gödsel.
11. Viktigt atomslag i mineraler.
12. Blandning av flera mineraler.
13. Vanligt mineral byggt av kisel och syrejoner.
20
Dricks- och avloppsvatten
Laboration vattentorn
Din uppgift är att genomföra, utvärdera och dokumentera en laboration för att ta reda på
varför dricksvatten som renats i vattenverk pumpas upp i vattentorn innan det kommer in i
våra vattenkranar.

Frågeställning
Du har en fylld och stängd petflaska med tre hål i olika höljd. Var tror du trycket
är som störst i en petflaska, högst upp, längst ner eller lika stort i hela flaskan?

Hypotes
Jag tror att trycket är störst……………………………………………………………………………………………………………

Undersökningsmetod
1. Gör tre små hål lodrätt i en petflaska med hjälp av en lödpenna. Hålen måste vara exakt
lika stora. Avstånden mellan hålen bör vara ca 4-5 cm.
2. Sätt tejpbitar över hålen.
3. Ställ dig vid en diskbänk.
4. Fyll flaskan med vatten och sätt på korken.
5. Dra av tejpbitarna samtidigt, iaktta från vilket hål trycket på vattenstrålen är störst.
6. Anteckna svaret i resultatet.

Material
 1 st petflaska med kork (1,5 l)
 Lödpenna
 Maskeringstejp
 Vatten (1,5 l)

Risk och säkerhetsföreskrift
- Vatten på golvet ger halkrisk – håll till vid en diskbänk.
- Lödpennan är varm och kan ge brännskador – vid brännskada skölj i svalt vatten.

Resultat (rita även in vad som hände i bilden på pet-flaskan)
Hål i vattentornet
Högst upp
Mitten
Längst ner

Trycket på vattenstrålen
Slutsats …………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
21
Dricks- och avloppsvatten
Laboration Smutsigt vatten
Enligt kemiboken på sidan 93 blir ”vatten som filtreras genom grus och sand alldeles klart
och nästan helt fritt från bakterier”. Din uppgift är att planera, genomföra, utvärdera och
dokumentera en laboration för att ta reda på hur bra metoden fungerar.

Frågeställning
Kan smutsigt vatten bli tillräckligt rent med hjälp av sand och grus?

Hypotes
Jag tror att…

Undersökningsmetod
Diskutera eventuellt med gruppkamrat och planera noggrant hur du ska göra.
Beskriv punkt för punkt så kortfattat du kan!

Material
Skriv en lista på allt material du använder samt mängder
- Smutsigt vatten
- Sand
- Grus
- ….. ?

Risk och säkerhetsföreskrift
- Drick eller smaka inte på okänt vatten
- ….. ?

Resultat
Skriv ner resultat tydligt. (Förbered gärna resultat som kan läsas i en tabell.)

Slutsats
Svara på frågeställningen med hjälp av resultatet.
Jämför resultatet med din slutsats.
Beskriv vad som har hänt.
Resonera om resultatet är rimligt.

Felkälla och förbättring
Vad kan du göra för att förbättra
din planering av laborationen?
Bild från wateraid.org
22
Dricks- och avloppsvatten
Extra – Kan du det här?
Kan du förklara följande begrepp?






Ytvatten
Vattnets kretslopp
Sötvatten
Hårt vatten
Vattenverk
Reningsverk






Fosfat
Kväve
Kvävefixering
Konstgödsel
Kvävets kretslopp
Övergödning
Kan du svara utförligt på frågorna?
1. Ge exempel på två viktiga egenskaper hos vatten samt motivera dina val.
2. Varför är det viktigt att inte slösa på vatten?
3. Vad innebär att vatten går runt i ett kretslopp?
Rita en bild med väsentliga begrepp och pilar.
4. a) Vad är det för skillnad mellan ett vattenverk och ett reningsverk?
b) Förklara reningsprocessen i avloppreningsverket. Rita gärna modell.
5. Varför är det viktigt att avloppsvatten renas?
6. Vilken nytta gör kvävefixerande bakterier?
7. Växter behöver olika ämnen för att växa.
a) Vilka ämnen kan växterna hämta från luften, och vad använder växten ämnena till?
b) Vilka ämnen behöver oftast tillföras i form av gödsel?
8. Vattnets hårdhet (ºdH) kan påverka övergödningen. Förklara hur det går till.
9. Hur kan övergödning leda till att fiskar i sjöar och hav dör? Förklara i flera led.
10. Ge förslag på vad som kan göras för att minska problemet med övergödning,
och motivera hur förslagen kan leda till en hållbar utveckling.
23