Dricks- och
avloppsvatten
Bildkälla: svensktvatten.se
Namn:………………………………………………………………
Klass:
8CE
”Konstgödsel bröt de naturliga kretsloppen och förändrade vårt jordbruk i grunden.
Våra skördar ökade, men det har skapats problem där övergödningen slår hårt mot
vårt dricksvatten och våra vattendrag. Den finns ett hotande problem med brist på
brytbar fosfor.”
Dricks- och avloppsvatten
Syfte:
I arbetsområdet ”Dricks- och avloppsvatten” har NO:n och SO:n ett gemensamt
projekt. Du lär dig om hur vatten renas till dricksvatten och hur avloppvatten renas till
sjövatten igen. Dessutom lär du dig om kvävets och fosfors kretslopp, och tittar på
konsekvenser såsom övergödning. Vi åker på studiebesök till ett vattenreningsverk
samt gör fältstudier i ett mindre ekosystem såsom en liten sjö. Där undersöker vi
bland annat hur sjön mår utifrån dess levande organismer samt innehåll av
näringsämnen.
Dessa förmågor ska Du träna:
använda kunskaper i kemi och biologi för att granska information, kommunicera och ta
ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
använda kemins och biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
förklara kemiska och biologiska samband i samhället och naturen
genomföra systematiska undersökningar
Tidsplanering:
8C
Må 1/6 NO i C35
(130 min)
Ti 2/6
SO i A36
(230 min)
On 3/6 Studiebesök på Käppala reningsverk samling i A38 (8.30-12.15)
NO i C35 (13.30-14.30)
SO i A36 (8.30-9.40), NO i C35 (10-11.20)
To 4/6
Info och pluggeri efter lunch i A34 (12.10-13.00)
(180 min)
PROV Sista lektionen i A34 (13.10-14.00)
Fr 5/6 9.00-14.00
(150 min) Fältstudier vid Söderbysjön. Ta med matsäck och kläder efter väder!
(160 min)
8E
Må 1/6 SO i A36
(130 min)
Ti 2/6
NO i C35
(230 min)
On 3/6 SO i A36 (9.10-10.50)
Studiebesök på Käppala reningsverk (11.15-15.30)
SO i A36 (9.50-10.50)
To 4/6
Info och pluggeri efter lunch i A36 (12.00-13.00)
(180 min)
PROV Sista lektionen i A36 (13.10-14.00)
Fr 5/6 9.00-14.00
(150 min) Fältstudier vid Söderbysjön. Ta med matsäck och kläder efter väder!
(160 min)
Dricks- och avloppsvatten
Filmer:
Välkommen till storstan (9 minuter) avloppreningsverk
Evas funkarprogram (14 minuter) hur handfat, toaletter, golvbrunn fungerar
Livet vid sjön (14 minuter) Ekosystem + övergödning
”Vårt grisiga hav”
Litteratur att söka i:
Biologi spektrum
- Övergödning s.208-210
Kemi Spektrum
Kap3:
- Vattenplaneten jorden s.82-84
- Vattnet går runt i ett kretslopp s.90-92
- Vattenrening – före och efter användning s.93-95
- Vår törstiga vattenplanet s.96-97
Kap6:
- Jord s.143-144
- Näringsämnen s.145-147
- Räcker maten s.148-149
- Övergödning s.150-152
Arbetssätt:
Genomgång
Film
Arbetsuppgifter
Studiebesök
Fältstudier
Centralt innehåll:
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Människans användning av naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en
hållbar utveckling.
Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
Dricks- och avloppsvatten
Kunskapskrav:
E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar ställningstaganden
med enkla motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar ställningstaganden
med utvecklade motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar ställningstaganden
med välutvecklade motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som
till viss del för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar
dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för enkla och till viss
del underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och
relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett relativt väl
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
utvecklade texter och andra framställningar och med
relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett väl
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
välutvecklade texter och andra framställningar och
med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera enkla frågeställningar
och planeringar som det efter någon bearbetning går
att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera enkla frågeställningar
och planeringar som det går att arbeta systematiskt
utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert och ändamålsenligt sätt.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då utvecklade slutsatser med relativt god
koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då välutvecklade slutsatser med god
koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens
rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan
förbättras.
Eleven för välutvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor
och ger förslag på hur undersökningarna kan
förbättras och visar på nya tänkbara
frågeställningar att undersöka.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
enkla texter och andra framställningar och med viss
anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna
planeringar och även bidra till att formulera enkla
frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert och i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då enkla slutsatser med viss koppling till
kemiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens
rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av
undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och
andra kemiska sammanhang och visar det genom att
ge exempel och beskriva dessa med viss användning
av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda
resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten och visar då på
enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen och samhället och
beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband
och ger exempel på energiomvandlingar och
materiens kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser påverkar
miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till
en hållbar utveckling.
Eleven kan beskriva och ge exempel på några
centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras
betydelse för människors levnadsvillkor.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av
undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad,
oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska
sammanhang och visar det genom att förklara och
visa på samband inom dessa med relativt god
användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om kemiska processer i
levande organismer, mark, luft och vatten och visar då
på förhållandevis komplexa kemiska samband i
naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen och samhället och
beskriver då förhållandevis komplexa kemiska
samband och förklarar och visar på samband mellan
energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser påverkar
miljön och visar på fördelar och begränsningar hos
några åtgärder som kan bidra till en hållbar
utveckling.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan
några centrala naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer
av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och
andra kemiska sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom dessa och något
generellt drag med god användning av kemins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten och visar då på
komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen och samhället och
beskriver då komplexa kemiska samband och
förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar
och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser påverkar
miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och
begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till
en hållbar utveckling.
Eleven kan förklara och generalisera kring några
centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras
betydelse för människors levnadsvillkor.
Dricks- och avloppsvatten
Vatten
Kemi spektrum s.82-84 + 90-95
1. Är påståendet sant eller falskt?
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
Påstående
Vi bör dricka minst 1,5 liter vatten varje eftersom kroppen gör av
med stora mängder vatten varje dag, ex genom att svettas.
Sötvatten renas till dricksvatten. Dock är bara 0,6% av allt vatten
på vår planet flytande sötvatten. Resten är fruset eller saltvatten.
Utan Golfströmmen skulle klimatet i Norden nästan vara lika kallt
som på Nordpolen.
Jordens yta ör täckt med 97% vatten.
Varje svensk förbrukar 6000 liter vatten om dagen.
På många ställen i världen har människor brist på rent vatten.
Vatten i åar, sjöar och hav kallas för ytvatten.
Vi människor består av ca 70% vatten.
Grundvatten finns långt ner i marken och måste därför alltid renas
innan vi använder det.
Hårt vatten innehåller mycket kalciumjoner, magnesiumjoner och
järnjoner. Hårt vatten gör att tvål och diskmedel fungerar sämre.
2. Rita vattnets kretslopp. Sätt in följande begrepp i bilden:
nederbörd, avdunsta, ytvatten, kondensera, grundvatten, hav
Sant eller falskt?
Dricks- och avloppsvatten
Dricksvatten
Kemi spektrum s.93-94
3. Varifrån hämtas vårt dricksvatten? ………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Varför renar vi vatten innan vi dricker det? ………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Grundvatten filtrerar naturligt genom grus och sand och blir alldeles klart och nästan
helt fritt från bakterier. Ytvatten filtreras inte naturligt och måste därför renas i flera
olika steg.
a) Placera ordningen av rening då ytvatten renas till dricksvatten i vattenverk.
A.
B.
C.
D.
Filtrering genom sand
Grovfiltrering
Bakteriedödande medel
Flockning (kemikalie som klumpar ihop partiklar och bakterier).
1.
2.
3.
4.
b) Beskriv kortfattat med egna ord vad som sker i varje steg.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Dricks- och avloppsvatten
Avloppsvatten
Kemi spektrum s.94-95
1. Från vattenverket pumpas det rena vattnet upp i vattentorn.
Vilken nytta gör egentligen vattentornet?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Hur renas avloppsvatten i reningsverk?
a) Para ihop rätt begrepp med rätt beskrivning.
b) Numrera ordningen på reningsprocessen. Vad sker först, vad sker sist?
Biologisk rening
Stora föroreningar silas bort genom galler.
Uppslamningen får sedan sedimenteras (sjunka till
botten).
Mekanisk rening
Fosfaterna tas bort genom flockning, dvs en kemikalie
som bildar svårlösliga föreningar med fosfaterna så att
de sjunker till botten.
Kemisk rening
Bakterier renar vattnet när de äter upp ämnen som
innehåller kolatomer. Bakterierna bildar klumpar som
faller till botten som slam.
3. Vilket ämne blev förbjudet att använda i tvättmedel år 2011 i Sverige? ………………………………
Slammet som bildas i reningsverket kan användas på olika sätt. Hur?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Får du slänga något av föremålen som finns med i bilden i toaletten? Motivera!
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Dricks- och avloppsvatten
Jord och kretslopp
Kemi spektrum s.143-144
1. Para ihop rätt alternativ A-E med rätt siffra. Dra ett streck!
1. Organisk jord
A. Grus och sand
2. Vittring
B. Ämne som bygger upp sten
3. Mineraljord
C. När berg nöts till småbitar
4. Kvävefixering
D. Förmultnade växter och djur
5. Mineral
E. När kvävgas förvandlas till salter
med kväveatomer i.
2. Jordens kretslopp. Ringa in rätt svar nedanför!
a) Hur lång tid tar mineraljordens kretslopp?
b) Hur lång tid tar organiska jordens kretslopp?
10-20 år
1000 år
1 vecka
1 år
1 månad
1 dygn
100 år
många miljoner år
3. Vilken betydelse har luften och vattnet i jorden för växter och djur?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Dricks- och avloppsvatten
Kvävets kretslopp
Kemi spektrum s.145-147
1. Luften innehåller 78% kvävgas. Men växter kan inte andas in den gasen.
Vilken nytta gör kvävefixerande bakterier för växter?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Bilden visar kvävets kretslopp.
Skriv in siffran för begrepp och förklaringar som matchar kretsloppet.
Kväveföreningar i jorden omvandlas till kvävgas.
Fabriken tillverkar konstgödsel av kvävgasen i luften.
Kvävgas i luften.
Jordbrukaren sprider kvävegödning på åkern.
Växter tar upp kväveföreningar.
Bakterier omvandlar luftens kväve till kväveföreningar.
Döda djur och växter sönderdelas och kvävet hamnar i jorden.
Djur äter växter som innehåller kväveföreningar.
Dricks- och avloppsvatten
Fosfor
Kemi spektrum s.148-149
1. Läs texten ”Räcker maten?” på sidorna 148 och 149 i kemi spektrum.
2. Varför är det viktigt att vi får i oss fosfor? ………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Inga atomer kan försvinna men ändå finns det en risk att fosforatomerna (P)
tar slut runt år 2100. Förklara hur det kan vara så.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Vad kan brist på fosfor leda till? ……………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Hur kan vi göra för att spara på forsforn så att den räcker längre? Ge förslag!
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
6. Kan du ge argument varför vi bör äta mindre kött och mer vegetarisk mat?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
100 personer
30 personer
12 personer
3 personer
Dricks- och avloppsvatten
Konstgödsel
Kemi spektrum s.150-151
”För flera tusen år sedan började de första jordbrukarna odla marken. De använde
samma åker tills något viktigt näringsämne i jorden tog slut och det inte växte bra längre.
Ofta tog det bara ett par år innan det var dags att byta åker. ”
1. a) I det gamla jordbruket fanns ett ”naturligt kretslopp” för näringsämnen.
Vad innebar det?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Varför gav åkrarna sämre skördar när människor flyttade in i städerna?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. a) För hur länge sedan ”uppfanns” konstgödsel?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Nämn 3 olika atomslag som konstgödsel innehåller.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
c) Hur tillverkas konstgödsel?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Ge exempel på fördelar med konstgödsel.
Motivera ditt svar.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Dricks- och avloppsvatten
Övergödning
Biologi spektrum s.208-210 + Kemi spektrum s.150-152
1. Vilka två näringsämnen behöver växter för att växa?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Hur ser du att övergödning skett
a) på en äng? ………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) i en sjö? …………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Hur bidrar jordbruk till övergödning? ……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. a) Utöver jordbruket, vilka fler källor bidrar till övergödningen?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Förklara hur det går till. …………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. En konsekvens av övergödning är att sjöbottnar dör och att vattnet börjar
lukta illa. Förklara varför bottnar dör och luktar illa.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Dricks- och avloppsvatten
Korsord (hämtat från Kemi spektrum)
Vågrätt
1. När kvävet i luften omvandlas till kväveföreningar i jorden.
5. Viktigt atomslag i gödsel
10. Kväveatomerna går runt i ett…
14. När det blir för mycket näring i sjöar och hav.
15. Jordbruk utan konstgödsel och bekämpningsmedel är…
16. Rester av döda växter och djur som finns i jord (två ord med en tom ruta emellan).
Lodrätt
2. Mineral som innehåller joner av syre, kisel, aluminium och någon mer metall.
3. En mycket vanlig bergart.
4. Ämne i sten.
6. Viktigt atomslags i gödsel.
7. Gödsel från fabrik.
8. När berg och sten nöts sönder av vatten, vind och kemiska reaktioner.
9. Det kemiska namnet på kvarts.
10. Viktigt atomslag i gödsel.
11. Viktigt atomslag i mineraler.
12. Blandning av flera mineraler.
13. Vanligt mineral byggt av kisel och syrejoner.
