Slutrapport Företagarsamarbete

Slutrapport för projektet Företagarsamarbete i skärgården 1.8.2011 – 31.12.2014
1. PROJEKTÄGARE
Finlands öar rf – Suomen saaret ry
2. PROJEKTNAMN OCH SIGNUM
Företagarsamarbete i skärgården, 321
3. SAMMANFATTNING AV PROJEKTET
Projektets mål är att utreda behov av samarbete bland företagare i Åbolands skärgård. Inom
projektet samlas information om fungerande näringsklusters och finansieringskällor som t.ex.
crowdfunding i skärgårdsmiljö. Resultaten av utredningen sprids på nätet och i media, samt
under ett slutseminarium hösten 2014. Projektet syftar till att åstadkomma åtgärdsprogram
och underlag för utvecklingsprojekt för de områden som har undersökts.
Syftet är att stöda näringsklusters i skärgården. Den bransch som i första hand prioriteras är
byggnadsbranchen, eftersom samarbetet inom denna utretts i så liten grad i jämförelse med
t.ex. mathantverk och kulturturism.
Projektet består i huvudsak av tre åtgärder, varav den första är att samla information om
fungerande näringsklusters och finansieringskällor. Den andra är att göra intervjuer bland
företagare, främst inom byggbranschen, om vilket slags samarbete de kunde ha behov av.
Slutligen presenteras projektets resultat under ett slutseminarium 12.12. kl. 12 i Åbo med
möjlighet för berörda företagare att vara med och påverka innehållet i projektrapporten.
Kostnader och finansiering
Finansieringen av projektet sker genom Leader (90 %, totalt 17 820 € ).
De planerade kostnaderna för projektet är 19 800 €
4. RAPPORT
4.1. Projektets mål
I. Mål på en högre nivå som projektet ingår i
Ett livskraftigt och hållbart näringsliv är viktigt för dem som bor, besöker och verkar i
Åbolands skärgård. Det saknas fungerande koncept för hur allmänheten och företagen bäst
kan hjälpa varandra att bygga näringslivet lokalt genom att skapa samarbetskluster inom
näringslivet.
II. Målen för projektet
Projektet har som mål att kartlägga hur finansieringsmodeller kunde stärka näringslivet och
företagare i Pargas och i Kimitoön.
Kluster som kunde göra företagen mera lönsamma, i och med ett tätare samarbete sinsemellan
hör till projektets uppgift att utreda. Branscher som är aktuella för skärgården och har
tillväxtpotential är kulturtursim, båt- och byggbranschen och mathantverk.
Förväntade mål av utredningsprojektet
1) Prioritering av mest potentiella näringskluster
2) Identifieringav finansieringskällor
3) Specifika åtgärdsprogram och utvecklingsprojekt
1
Den bransch som prioriteras är företag i byggnadsbranschen, eftersom samarbetet inom denna
utretts i så liten grad i jämförelse med de andra branscherna. Två andra områden som
prioriteras är frågan om hur semestersäsongen kan förlängas till att gälla även två sista
veckorna i augusti, och hur enmansföretag kan samarbeta med varandra. Dessa åtgärder kom
ledningsgruppen överens om på mötet den 14.8. och redogrös för närmare nedan.
4.2 Projektets genomförande
III. Åtgärder
Kartläggning
Under dessa tre månader har företagandet inom byggnadsbranchen kartlagts och företagare
har intervjuats. Projektledaren har tagit del av Pargas och Kimitoöns register över befintliga
byggnadsföretag och gått igenom dessa.
Projektledaren har utrett hur säsongen kunde förlängas de två sista veckorna i augusti. Detta
har skett, dels genom att intervjua turistföretagare, dels genom att sätta ut förfrågan på idéer
på fb, på skärgårdsrelaterade sidor.
Projektledaren har utrett möjliga finansieringsmodeller i skärgården, både i Åbolands
skärgård och annanstans, samt vilka möjligheter det finns att finansiera mindre företag med i
glesbygden.
Intervjuer
Intervjuer har gjorts med företagare inom byggnadsbranchen, lärare på byggnadslinjen på
Axxell, verksamma inom turismbranschen, skärgårdsutvecklare och med projektledaren för
näringslivsprojektet på Brändö, Åland. Det senare har använts som benchmarking.
Ledningsgrupp
En ledningsgrupp för projektet, med medlemmar i egenskap av företagsrådgivare,
utvecklingschef, samarbetsparters bildades redan under våren 2014 och har sammanträtt två
gånger. Första gången, snävades projektet in till att gälla särskilt byggnadsbranchen och att
utreda frågan om hur säsongen kan förlängas de sista två veckorna i augusti.
Exempel i Åbolands skärgård
Exemplet Nagu Marina har utretts som ett fungerande kluster inom båtbranschen och
exemplet Djurmo turism Ab på Brändö som ett kluster inom turismbranschen. Nagu Marina
fungerar främst som modell för hur flera små företagare gemensamt kan driva ett atkiebolag
och därmed marknadsföra sig tillsammans och gemensamt handha kundkontakter och sköta
företagsadministrationen. Djurmo turism fungerar som exempel på hur gräsrotsfinansiering
s.k. cwrowdfunding kan användas för att stärka näringslivet lokalt. Här har lokalbefolkningen
bidragit med insatser för ett aktiebolag som gemensamt äger flera verksamheter på Jurmo i
Ålands skärgård. Intervjuer med Djurmo Turism AB har gjorts och utvecklingsplanen för
Jurmo har studerats för att få exempel på en positiv utveckling av skärgårdssamarbete.
Ett internationellt exempel
- ESIN, Frankrike:
Förfrågan om exempel på företagarsamarbeten gick ut till ESIN (European Small Islands
network)-länderna och erfarenheterna gäller framför allt turismbranchen (Skottland, Estland).
Ett ekonimiskt stödande av enskilda småföretagare är grundandet av mikrofonder som man
provat i Sverige, och som diskuterades på seminariet 12.12.2014.
Den franska ö-föreningen arbetar med universitetet för att främja entreprenörskap i
skärgården. Universitetet tar fram kunskap om situationen, om ekonomin, social service,
2
kostnader osv. för företagare möjligheter på öar, medan ö-föreningen arbetar med politiska
påtryckningar, och marknadsföring av produkter som skapas på öarna. AIP har för avsikt att
söka finansiering för ett INTERREG projekt år 2015.
Seminarium 12.12
Projektet syftar till att åstadkomma åtgärdsprogram och underlag för utvecklingsprojekt för de
områden som har undersökts. Dessa förslag på åtgärder kom fram under seminariet
12.12.2014 (hela dokumentet med sammanfattningar finns under aktuellt och seminarium):
På seminariet presenterades en finansieringsmodell med mikrofonder som exempel för
företagarna i Åbolands skärgård. Modellen med mikrofonder som ger lån åt små företag för
att de ska kunna komma igång, har provats i Sverige redan under en tid. Presentationen om
modellen hölls av Emil Oljemark och finns på webbsidan under rubriken Mikrofonder – ett
exempel från Sverige.
Seminariet utgjorde ett utredningsprojektseminarium där deltagarna i grupper arbetade med
att utveckla förslag för framtida projekt samt konkreta förslag för företagares samarbete i
skärgården.
IV. Tidtabell
Projektledaren tillträdde 1.8.2014.
Augusti 2012
- Presenterade projektet på webbsidan
- Gick igenom byggnadsbranschen i de deltagande kommunerna.
- Intervjuade byggnadsföretagare
- Kartlade olika möjliga crowdfunding-möjligheter i skärgården med exempel från andra
länder
- Planerade med ledningsgruppens ordförande och företagaren Jan Koivurinta om möjliga
projektåtgärder och resultat av projektet (se bilaga 1)
- Ett första ledningsgrupsmöte hölls
September
- Bekantat sig med Brändö näringslivsprojekt som modell för företagarsamarbete.
- Läst utvecklingsplaner för näringsliv i skärgården
- Gått igenom information på Internet om byggnadsföretag i Pargas och Kimitoön.
- Deltagit i en planeringsdag om kulturturism-projekt som ett led i att förlänga såsongen
- Intervjuat företagare
- Samlat exempel på företagarsamarbete som modell, utrett särskilt Nagu Marina i Nagu
Oktober 2014
- Skrivit artikel till tidskriften Skärgård om Nagu Marina
- Samlat exempel på företagarsamarbete som modell, utrett särskilt Djurmo Turism på
åländska Jurmo
- Bekantat sig med mikrofond-system och lokalkapitalmodell.
- Varit i kontakt med NTM –centralen om hur crowdfunding realiseras i Åboland.
- Intervjuat företagare
- planerat slutseminarium
3
- Ledningsgruppsmöte hölls
November 2014
- Skrivit mellanrapport
- Planerat slutseminarium, särskilt grupparbetena krävde förberedelser i form av relevanta
grupparbetsfårgor, och strukturering av fokusområden.
- Arbetat med presentation av projektets resultat inför seminariet
December 2014
- Ledningsgruppsmöte
- Slutseminarium 12.12 i Åbo, planering och genomförande
- Arbete med slutrapport
- Resultatsammanfattningar från slutseminariet samt från intyervjuer med företagare och från
diskussioner med näringslivets representanter (turistchef, näringslivschef, utvecklingschef)
V. Resurser
En projektledare anställdes för fem månader på heltid (100%) för att ansvara för
genomförandet av projektet. Kontorsutrymme har hyrts på Strandvägen 24 i Pargas.
VI. Organisering av genomförandet
Styrelsen för projektägaren Finlands öar – Suomen saaret har lett och övervakat projektet.
En ledningsgrupp för projektet bildades redan i maj 2014 och har sammanträtt en gång i
auguti och en gång i oktober. Medlemmarna består av representater för, kommunernas
näringsliv, Sydkustens landskapsförbund, företagare och FÖSS.
Jan M Koivurinta (ordf. För ledningsgruppen, företagare, Vice ordf, FÖSS)
Tomas Eklund (Näringslivschef, Pargas)
Laura Johansson (Väståbolands företagare)
Lilian Lundell (Utskärsdelegationen)
Gunilla Granberg (Utvecklingschef, Kimitoön)
Emil Oljemark (Leaderföreningen I samma båt)
John Wrede (Företagsam skärgård, Brändö)
Kristin Mattsson (projektledare och sekreterare för mötet)
Tom Bergman (Utskärsdelegationen),
Gunilla Granberg (Utvecklingschef, Kimitoön),
Sonja Tobiasson (Projektet Knowsheep).
VI. Media och information
- Information om projektet har getts i nyhetsbrev till medlemmarna i FÖSS.
- Projektet presenteras i den broschyr om FÖSS som färdigställdes i augusti.
- Tidningsintervju om projektet i ÅU, 28.6
- Projektledaren har presenterat projektet under FÖSS seminarium 31.1.2014 Finlands
skärgårdspolitik – vem, vad och hur?
- Projektet har en webbsida under FÖSS sidor.
- Information om projektet ingår i en artikel i Skärgård nr3/2014
- Artikel i tidningen Skärgård om företaget Nagu Marina som är ett företagarsamarbete och
växande båtkluster i Nagu
4
VII. Hypoteser om genomförandet och risker
Eftersom projekttiden är kort – fem månader – och projektplanen innehåller en bred
målsättning är det nödvändigt att snäva in målsättningarna och välja några delar att satsa på.
Mycket mera än vad som har gjorts kunde enligt projektplanen göras, men i överenskommelse
med ledningsgruppen har vissa fokusområden valts ut. Dessa utgör exempel för de bredare
frågeställningar och resultaten kan användas framöver för att fördjupa sig i de branscher som
det inte nu finns resurser att utreda tillräckligt djupt.
4.3 Samarbetsparter
Ett nära samarbete upprätthålls med Leader aktionsgruppen I samma båt.
Projektet samarbetar med kommunerna i Åboland, genom kontakter med Pargas
näringslivschef och Kimitoöns utvecklingschef som bägge företräder kommunerna i
ledningsgruppen.
Eftersom föreningens Finlands Öar rf - Suomen Saaret ry (FÖSS) vision har företagandet och
näringslivet i skärgården som tyngdpunktsområden och föreningen äger projektet är
samarbetet med FÖSS naturligt.
En samarbetspart är också Sydkustens landskapsförbund som arbetar för att stärka den
svenska skärgården, bl.a. genom att lyfta fram och utveckla lokala kulturturism-projekt.
5. Förslag till fortsatta åtgärder (se webbsidan för utförligare presentation av resultat)
5.1. Byggnadssektorn
Konstaterades att inom byggnadssektorn finns tillräckligt med arbete.
- För att nå byggföretagen och fördjupa samarbetet måste en tydlig Win-Win situation finnas.
Best practices, tydliga ekonomiska uträkningar vad hemmamarknaden går miste om (i regel åt
ester), etc.
- Företagarföreningens roll diskuterades, den kunde vara en motor i att uppnå fördjupat
samarbete.
- Andelslagets möjlighet att verka som ett koordinerande och samlande organ ansågs värt att
utreda.
- De ungas roll ansågs viktig; de (kommande företagare) borde kopplas in bättre genom t.ex.
praktik och inte minst genom läroavtal vilket är ett bortglömt instrument som både stöder
företagandet och skapar nya arbetsplatser på ett för företagaren förmånligt sätt.
- Arbetspool-systemet har fungerat på vissa ställen, dock risk att de bästa arbetstagarna snabbt
försvinner från poolen.
Konkreta förslag:
Uppgörs en lista över kommande byggprojekt i skärgården för 1-2 år framåt. Antagligen
staden som är mest lämplig att uppgöra den, då fås åtminstone de kommunala projekten med
och kanske vissa större privata. Detta ger företagen tid att förebereda sina offertar och inleda
förhandlingar med samarbetsföretag. Förbättrar samtidigt stadens image, större öppenhet och
bättre information gentemot företagarna.
Bildande av paraplyorganisation; de måste vara någon som tar tag i saken och börjar arbeta
för det fördjupade samarbetet. Detta kan vara företagarföreningen, ett andelslag, staden, en
enskild företagare etc. men i praktiken förutsätter detta antagligen ett projekt med en ansvarig
eldsjäl/projektkoordinator.
5
5. 2. Finansieringsmöjligheter
1) a) Vilket stöd behövs för företagares utvecklingsvisioner/ideer?
- Mentorstöd och utredningar för att reda ut efterfrågan. Utan efterfrågan finns inte lönsam ny
företagsverksamhet.
1) b) Vilket stöd behövs för företagares möjligeheter till resurser och finansieringsalternativ?
- En viktig resurs som måste involveras då man planerar ny verksamhet är markägare och
gårdsägare. Deras inställning och samarbetsvillighet en viktig sak. När det gäller
finansieringsalternativ så ska man se på både etablerade stöd som EU-delfinansiering och
Finnvera kombinerart med eventuellt banklån. Men det är också viktigt att fundera på
utnyttjande av olika crowdfundigmetoder.
2) Hurudan information behövs om olika finansieringsalternativ, utbildning, risktagning etc.?
- Informationen ska vara personlig, koordinerar och via en lucka. Den "infospindeln" kan
sedan personligen berätta varifrån man kan få mer specifik information om bl.a. finansiering,
bygglov, boende, service etc. Länksamlingar och statisk info på nätet når inte så bra. För att få
fart på detta behövs projekt att privata aktörer, som bl.a. FÖSS eller företagarföreningar som
kan aktivt presentera och integrera nya företagare till en ort.
3) Bästa konkreta förslag för att förbättra företagarsamarbete:
Att det finns en företagare i varje bransch som vågar ta tag i saken och kontakta sina kolleger.
5.3. Förlängning av turismsäsongen
Det behövs koncept behövs för
a) Att koordinera öppethållningstider
b) Gemensam marknadsföring och produktpaket
c) Satsningar på aktiviteter, events etc.
-
Mest realistiskt att satsa på turister från närområdet, framför allt från Finland.
Seniorer är en grupp som inte är beroende av allmänna semestertider eller veckoslut
och som man kunde satsa på för andra tider.
Satsningar behövs för att göra skärgården ”tillgänglig”. Ren och vacker natur måste
paketeras för att turister ska kunna uppleva det.
Bästa konkreta förslag för att förbättra företagarsamarbete:
1) Utveckling av produkter och tjänster
- Utveckla vandringsleder. Runt lederna behövs olika sorters tjänster och produkter.
Kultur och historia lyfts fram, mathantverk och andra produkter ges mera synlighet.
- Utfärder till skärgården och weekend-paket under vår och höst, t.ex. för fågelskådning,
aktiviteter, konstrundan, interaktiv verksamhet (kurser, ”pröva på” för företag).
- Kartläggning av intresse hos olika kundgrupper.
6
-
Utveckling av handikappvänliga tjänster.
Ökade möjligheter till båtutfärder till rimliga priser.
Ökat samarbete mellan tätorter och skärgården för utflykter till skärgården.
Behov av bättre möjligheter att anställa skärgårdsbor t.ex. för att upprätthålla platser i
nationalparken (jfr Skärgårdsstiftelsen i Stockholms skärgård).
2) Öppethållning och utbildning
- Kommunen stöder satsningen med marknadsföring medan företagarna förbinder sig att
hålla öppet, t.ex tså att alla håller öppet till mitten av september (jfr. Brändö kommun).
- Språkkurser för företagare och andra som tar emot turister, t.ex. ryska, tyska,
kinesiska.
- Utveckling av specialpaket för grupper/besökare med specialintressen => behov av
utbildning för guider eller guideutbildning för personer med specialkunnande.
- Arbetspool för säsongsarbete. Även pensionärer kunde anställas.
3) Kultur- och naturpaket
- Mat & Vrak – paket utgående från vrak i skärgården. Berättelser, möjligheter att
bekanta sig med vrak och tidsenlig mat.
- Geopark.
- St Olofsleden genom skärgården
- Talkoläger marknadsförs till flera
Projektet syftade till att åstadkomma åtgärdsprogram och underlag för utvecklingsprojekt för
de områden som har undersökts. Ovanstående förslag på åtgärder kom fram under seminariet
12.12.2014. Sammanfattningarna finns på webbsidan. Utredningen av samarbetsmöjligheter
inom byggnadssektorn presenteras under seminariet och finns också på webbsidan.
Ett resultat av projektet är att en grupp fortsatt att träffas för att utveckla ett samarbetskoncept
kring vrakturism i Åbolands skärgård. Arbetsnamnet på produkten är "Djupdykning i
skärgården". Gruppen, men represanter för Sydkustens landskapsförbund, Finlands öar, och
företagare i Nagu har diskuterat att ansöka projektmedel för att utveckla idén vidare.
En möjlig huvudman är Finlands Öar – FÖSS.
6. Undertecknare
Pargas, 28.1.2015
_________________________________________________
Tiina Johansson, ordf. för Finlands öar rf – Suomen saaret ry
__________________________________________________
Kristin Mattsson, projektledare för Företagarsamarbete i skärgården
7