Uroterapi på barnklinik samt
urologiska problem hos barn
Vad är uroterapi?
Uroterapi är en beteendeterapeutisk behandling
där patienten lär sig att ändra sitt beteende till
vanor som inverkar positivt på urinblåsa och
tarm.
Mål för uroterapi
•Goda miktions- och tarmtömningsvanor
•Kontinens
•Bevara njurfunktion
Hur kissar barn?
2 år: börjar kunna kontrollera blåsan
3-4 år: flertalet torra
5-6 år: 80% torra
6-7 år: 85-90% torra dag och natt
Hur kissar barn?
Urinblåsestorlek 30 ml * åldern + 30 ml
Små barn kissar cirka 1 gång i timmen
Större barn kissar cirka var 3-4 timme
Friska spädbarn
•Resturin vanligt hos nyfödda, ovanligt hos 3åringar.
•Dubbelmiktion är vanligt hos nyfödda, men inte
efter 2 år.
Friska skolbarns
miktionsmönster
• Kissar 3-7 gånger per dag.
• Kissar vanligen största volymen på
morgonen.
• Tätare miktioner senare under dagen.
• Dagdiures ungefär dubbelt så stor som
nattdiures.
• Går upp ibland på natten.
Vi är alla olika
• Barn utvecklas ryckvis, kan ej vara tidiga i
allt.
• Komplicerat nervsignalsystem.
• Försämring vid påfrestningar: skol/terminsstart, familjeproblem och sjukdom.
• Ofta bättre (sämre) under ledighet.
Inkontinens hos barn
•10% av förstaklassare har inkontinensproblem.
•Enures vanligast bland pojkar.
•Upp till 5 års ålder räknas det som normalt att kissa i sängen
på natten.
•Rätt till förskrivning av hjälpmedel (bäddskydd) om barnet är
äldre än 5 år och man har sökt/påbörjat behandling
När bör man söka hjälp för
kissproblem?
•När det upplevs som ett problem.
•Om upprepade UVI.
•Sök först hos barnläkare i öppenvård.
•Inte söka uroterapi för tidigt. Barnet måste vilja själv.
Basal utredning på
BVC/primärvård
•
•
•
•
Anamnes
Kroppsundersökning
Urinprov
Miktionslista
Stjärtbild pojke
Stjärtbild flicka
Vad händer på ett besök på
barnuroterapin
• Kartläggning av miktions- och
avföringsmönster, dryckesintag och
sittställning
• Visa hur urinvägarna fungerar
• Individuell plan för träning
Miktionsanamnes
•
•
•
•
•
•
•
Miktionslista
Blöjvägningstest
Flödesmätning
Resturin
Dryckesvanor
Avföringsvanor
Urinsticka ev. urinodling
Visa hur urinvägarna fungerar
TNe -10
Tarmens roll
Vanliga symtom från urinvägar
•
•
•
•
•
Inkontinens
Enures
Frequency
Urgency
UVI
Daginkontinens; orsak
• Avflödeshinder, ex. striktur efter trauma el
hypospadiop, uretravalvel. Hindret tas bort,
men blåsan kan ha tagit skada. Noggrann
blåsregim viktig.
Daginkontinens; orsak
• Blåsextrofi, epispadi. Varierande grad av
inkontinens. Upprepade operationer krävs.
Daginkontinens; orsak
• Blåsfunktionsrubbning, urgency,
frequency, inkontinens. Behandling är
miktionsregim och ibland antikolinergika.
Daginkontinens
• Ektopisk uretär, ständig
droppinkontinens. Kräver op.
Daginkontinens; orsak
• Neurogen blåstömningsrubbning., ofta vid
MMC. Läckage i varierande omfattning
beroende på om sfinktern är hyper- eller
hypoaktiv. Risk för UVI. RIK-behandling
vanligt.
Daginkontinens; orsak
• Uretrovaginal reflux. Inkontinens efter
avslutad miktion. Torkteknik, tryck pappret
uppåt/bakåt. Sitt bak-och.fram på toaletten.
”Kissråd”
•
•
•
•
•
•
•
Sitta rätt
Kissa färdigt
Regelbundet
Torka sig
Stöd och uppmuntran
Ev hjälpmedelsförskrivning
Ev RIK
Enures
• Primär, PNE
• Sekundär
• Kombinerat med daginkontinens
Nattvätans orsaker
Överproduktion
av urin
Daginkontinens
Går upp och
kissar på
natten
Enures
Enures
Djup, ostörd sömn
Djup sömn
Urgency
Enures
Blåsöveraktivitet
Behandling av enures
•Kissvanor dagtid
•Tarmvanor
•Dryckesvanor
•Enureslarm
•Minirin
•Kombination
Vad gör man först
• Ställ bra frågor-”kissanamnes”
• Börja med larm eller Minirin. Låt familjen
välja.
• Är barnet motiverat? Samarbete är
jätteviktigt!
Viktigt när man använder larm
•
•
•
•
Förälder bör sova i samma rum
Gör inte uppehåll
Ett larm per natt räcker
Återfall är ofta lätta att behandla
Larm är bäst!
•
•
•
•
•
Information är a och o…
Barnet måste vara med på noterna
Inte för ung
Inget fel att barnet inte vaknar
Larmbehandling tål att upprepas
Goda råd vid enures
• Tillräckligt med sömn
• Försök sluta med blöja
• Regelbundna mat och dryckesvanor hela
dagen.
• Regelbundna kissvanor hela dagen
• Nedtrappning på kvällen
När ska man remittera ?
• Remissen träffar alltid doktorn först,
bedöms tillsammans i teamet.
• Remittera när seriösa försök med larm
och/eller Minirin ej fungerat
Vad kan vi göra?
•
•
•
•
•
•
Nytt försök med larm
Ny typ av larm
Kombinationer av larm/medicin
”Specialmedicinering”-forskning
Ibland uroterapi samtidigt
Utvidgad utredning
Läkemedel
•
•
•
•
Minirin
Antikolinergika
Kombinationer
Sömnreglerande läkemedel
RIK- Ren Intermittent Kateterisering
RIK- Ren Intermittent Kateterisering
RIK
• Insättes vid blåstömningssvårighet tex MMC
• Inkontinensskydd om läckage
• Antikolinergika vid detrusoröveraktivitet
• Nattkateter om höga blåstryck
RIK- Mitrofanoff
Bra adresser
www.nikola.nu
www.svenskaenures.se
www.sinoba.se
www.torrnatt.nu (Ferring)
www.hi.se
