04 NYHETER
n Ett interdisciplinärt forskarnätverk från Sverige, Finland,
Tyskland, England, Schweiz och
USA har fått 3.358.500 euro från
EU för att studera de skadliga
effekterna av nanomaterial på
kroppens immunförsvar. Projektet
som heter Nanommune koordineras
av docent Bengt Fadeel vid
Institutet för miljömedicin,
Karolinska Institutet. Projektet
inleddes i september ifjol och ska
drivas under tre år. I projektgruppen ingår experter inom bland
annat materialvetenskap, cell- och
molekylärbiologi, immunologi,
toxikologi, systembiologi samt
riskbedömning. Projektet ska bland
annat karakterisera en rad olika
fysikaliska och kemiska egenskaper
hos nanomaterial, dels studera
toxiciteten hos dessa nanomaterial
i cellkultur och i en rad olika
djurmodeller. Målet är att kartlägga
och försöka att förstå de eventuella
hälso- och miljöriskerna som
nanomaterial kan utgöra för
immunförsvaret, kroppens främsta
skydd mot inkräktare och partiklar.
LH
Meda förvärvar utvidgade rättigheter
n Läkemedelsbolaget Meda har
förvärvat de globala rättigheterna
till läkemedlet Onsolis från
samarbetspartnern Biodelivery
Sciences International, BDSI.
Produkten är avsedd för behandling
av genombrottssmärta hos
cancerpatienter som är toleranta för
opioidbehandling, och befinner sig
just nu i registreringsfas. Meda har
redan sedan tidigare marknadsrättigheterna till Onsolis i USA, EU,
Kanada och Mexico. Genom det
nya avtalet får Meda dessutom rätt
att sälja läkemedlet ibland annat
Ryssland, Japan och Australien.
Meda betalar en engångssumma
om 3 miljoner US-dollar för de
globala rättigheterna, plus ett
förskott om tre miljoner ur den
milstolpeutbetalning som enligt
tidigare avtal ska utfalla när Onsolis
USA-registreras. FDA förväntas
godkänna registreringen av Onsolis
under andra kvartalet 2009. Då
återstår en milstopleutbetalning om
cirka 27 miljoner US-dollar från
Meda till BDSI. LH
Blodgrupp avgör
resistens mot HIV
n Det är än så länge okänt varför
känsligheten för HIV-viruset skiljer
sig mellan olika populationer av
människor men nu kan en svenskkanadensisk forskargrupp ha hittat
åtminstone en del av gåtans
lösning. Forskarna, som är
verksamma vid universiteten i Lund
respektive Toronto, har identifierat
en blodgruppsmolekyl som ger
ökad motståndskraft mot HIV. Det
handlar om den kolhydratsbaserade
molekylen Pk som finns på ytan av
både vita och röda blodkroppar.
Hur mycket Pk som finns i
cellmembranet varierar från persion
till person. Det finns en uppsjö av
faktorer som skiljer blodet åt
mellan olika personer. De mest
kända är AB0- och Rh-systemet. Pk
kan användas för att göra en
utvidgad blodgruppsbestämning
men systsemet används inte
rutinmässigt idag. Enligt den studie
forskarna har gjort ger en hög
koncentration av PK ökad motståndskraft mot HIV, medan brist
på molekylen ger en lägre resistens
mot viruset. Forskarna kunde också
visa att enskilda cellers förmåga att
stå emot HIV-infektionen ökasde
när de ökade uttrycket av Pk i
cellembranet. Detta gällde oavsett
vilken stam av HIV-viruset cellerna
utsattes för. CW
Rekordanslag till teknik
som skapar organismer
n Organismer som botar
sjukdomar. Snart är de verklighet. I Danmark har nyligen ett
projekt inom det rykande färska
forskningsfältet syntetisk
biologi fått ett jätteanslag.
Den danska regeringen har nyligen
tilldelat fyra forskningsprojekt 480
miljoner danska kronor. En fjärdedel
av pengarna gick till ett projekt inom
det nya forskningsfältet syntetisk biologi. Satsningen startar i år och pågår
fem år framåt.
– Det här är ett stort steg i dansk
forskninghistoria. Det är det största
forskningsbidraget någonsin Danmark, säger Thomas Bjørnholm,
ledare för projektet kring syntetisk
biologi.
Foto: Köpenhamns universitet
Globalt projekt ska
studera nanotoxikologi
Knutpunkt. Thomas Bjørnholm ska
sammanlänka olika discipliner.
Köpenhamnsprojektet startar i februari. Målet är att utveckla kunskap,
verktyg och tekniker för att skapa biologiska system med hjälp av membranproteiner.
Membranproteiner är lämpliga att
utgå från, därför att de är viktiga targets
i läkemedelsframställning och dessutom viktiga i flera processer, till
exempel fotosyntes och för försörjningen av elektrokemiska spänningen
mellan cellmembranen.
– Eftersom det är så många forskningsområden som ingår i syntetisk
biologi är det flera fält som samarbetar.
Vi för samman alla nyckelgrupperna,
framför allt kemi, nanoteknologi,
växtbiologi, neurobiologi och biofysik, säger Thomas Bjørnholm.
Kemisk sushi
Matvanor och solenergi
Bidraget är en del av regeringens så
kallade UNIK-satsning. Det danska
vetenskapsministeriet
etablerade
UNIK, som står för Universitetsforskningens Investeringskapital, för att
stärka forskningen vid de danska
universiteten. Universiteten får själva
välja ut några av deras lovande projekt.
Därefter väljer en jury från ministeriet ut vilka projekt som ska få
bidrag. Till den här UNIK-satsningen
inkom totalt 28 projekt, varav fyra
blev utvalda.
Förutom projektet kring syntetisk
biologi beviljades även ett projekt
om hjärnans sjukdomar från Århus
universitet, ett projekt om solenergi
från Danmarks tekniska universitet
och ett projekt om matvanor och
hälsosjukdomar från Köpenhamns
universitet en varsin fjärdedel.
Projektet i syntetisk biologi startades vid Köpenhamns universitet av
Thomas Bjørnholm från Nanotech
Center och Birger Lindberg Møller
från institutionen för plantbiologi
och bioteknik. Universitetet blir det
första i Europa att satsa på det här nya
forskningsfältet. Syntetisk biologi
handlar om att framställa och utveckla biologiska organismer med helt nya
egenskaper.
Tanken är att organismerna ska
vara bättre än de som skapats av naturen och på så sätt vara användningsbara på många sätt.
– De kan ta bort gifter i kroppen,
levererar mediciner direkt till tumörcellerna och bota malaria. De kan till
och med mildra den globala uppvärmningen genom att absorbera
koldioxid och tillverka miljövänliga
bränslen som vätgas, förklarar
Thomas Bjørnholm.
Det tvärvetenskapliga projektet är
delat i tre delar. I den första delen
ska forskarna rekonstruera membranproteiner i instängda diskar som
kallas Molekylära Sushi. Diskarna
gör det möjligt att studera strukturen
och funktionen av proteinerna. Till
den andra delen har de danska forskarna har utvecklat en plattform som
genomför parallella kemiska reaktioner. Det kommer att användas för
att studera molekylära interaktioner
och signalsystem mellan proteinerna.
Den tredje utmaningen är att interagera de biologiska och elektrokemiska
funktionerna. Forskarna kommer att
använda ATP-drivna jonpumpar för
att göra nanoskaligt bränsle, som kan
ge energi till molekylärelektriska system.
UNIK-pengarna kommer till stor
del att gå de att finansiera de här tre
momenten i projektet.
– Tidigare har det bara forskats
kring syntetisk biologi i knappt fem år
i USA. Med det här stora stödet från
danska regeringen får vi en möjlighet
att ordentligt etablera det här i Europa,
vilket är häftigt. Det här området har
stor potential, säger Thomas Bjørnholm.
Sophia Carlsson
Stuvar om i gener för att ge naturen en hjälpande hand
Syntetisk biologi handlar om att
bygga nya livsformer genom att byta
ut gener och ändra om i befintliga
gener hos levande organismer.
Tidigare har forskare snuddat vid
den syntetiska biologin, till exempel
genom att tillsätta gener som producerar betakaroten till ris och på så
sätt framställa ett gyllene ris. Det
kan minska bristen på A-vitamin i
utvecklingsländerna. Ett annat
exempel är de biologiska tvättmedel
som vi använder till våra kläder. De
har aktiva ingredienser som har
kokats ihop med bioteknologi. Men i
den syntetiska biologin går forskare
ett steg längre. I stället för att hålla
på med enstaka gener, skapas helt
nya organismer. Till exempel kan
bakterier skräddarsys så att de
agerar enligt en DNA-sekvens som
forskarna konstruerar från grunden.
Bitvis sätts de biologiska beståndsdelarna i organismen ihop, precis
på samma sätt som dagens
elektroniska kretsar tillverkas.
1,3 miljarder till prioriterad forskning
n Nu har satsningen på reger-
ingens strategiska forskningsområden startat. Totalt ska 1
315 miljoner kronor fördelas
mellan landets 20 mest framstående forskningsfält.
I forsknings- och innovationspropositionen föreslog regeringen i höstas ett
ökat direktstöd till lärosätena under
perioden 2009-2012, till i huvudsak
24 strategiska forskningsområden.
I mitten av januari 2009 öppnar
utlysningen för finansiering av dessa
områden, som i huvudsak sträcker
sig inom fälten medicin, teknik och
klimat. Av dessa 24 områden ska 20
granskas av forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, FAS, Formas,
Energimyndigheten och Vinnova.
Därefter ska de föreslå en fördelning
av totalt 1 315 miljoner kronor mellan
områdena.
Internationellt perspektiv
– Vi kommer för det första att analysera den långsiktiga vetenskapliga
kvalitén på forskningen och hur den
står sig i den internationella konkurrensen. Sedan kommer vi att titta på
hur kommersialiserbar forskningen
är, förklarar Lena Gustafsson, nyligen
utsedd tillförordnande generaldirektör på Vinnova.
– Jag tycker att i synnerhet det internationella perspektivet är viktigt, att
Biotech Sweden nr 1, 2009. www.biotechscandinavia.com
dets
rektorer
möjligheten
att sända sina
ansökningar för
att få en del av
kakan. Ansökan
ska skickas in
av respektive
lärosätes rektor.
Varje lärosäte
kan bara vara
huvudsökande
för en ansökan
per strategiskt
forskningsområde.
De områden
som forskningsfinansiärerna
ska
granska
handlar exempelvis om molekylär biovetenskap och forskning kring stamceller, diabetes,
neurovetenskap
epidemiologi
Gynnare. Lena Gustafsson, Vinnovas generaldirektör, är med
och cancer. I
och delar ut pengar till tjugo utvalda forskningsområden.
juni kommer
reflektera över hur forskningen bety- slutligen regeringens beslut om hur
der för Sverige i en global jämförelse, pengarna ska fördelas till lärosätena
och mellan forskningsområdena.
fortsätter Lena Gustafsson.
Vinnare blir de som kan visa att de har
störst strategisk betydelse för samhälSamhällsbehov och näringsliv
Fram till mitten av mars har lan- let, näringslivet och framtiden.
Foto: Vinnova
I SPALTEN
– Det här är en väldigt stor satsning
och det kommer att betyda mycket
för både samhället och forskningen,
eftersom vi satsar på de områden som
uppfyller samhällsbehov och har en
anknytning till näringslivet, menar
säger Lena Gustafsson.
Sophia Carlsson
För forskning och terapi
De 20 strategiska områdena är
Energi, Hållbart nyttjande av
naturresurser, Effekter på
naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald,
Klimatmodeller, Havsmiljöforskning, Molekylär biovetenskap, Stamceller och regenerativ medicin, Diabetes, Neurovetenskap, inklusive hjärnans
och nervsystemets sjukdomar,
Epidemiologi, Cancer, Vårdforskning, Nanovetenskap och
nanoteknik, E-vetenskap,
Materialvetenskap, inklusive
funktionella material, Produktionsteknik, IT och mobil kommunikation, Transportforskning, Säkerhet och krisberedskap, Politiskt viktiga geografiska regioner. De fyra övriga
områdena är Förutsättningar
för tillväxt, Psykiatri, Flyg och
Rymdforskning.
