Om stadsbyggandets betydelse för
segregation och jämlika livsvillkor
Ann Legeby • KTH Arkitekturskolan
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Bygger vi socialt hållbart?
Stadsbyggandet påverkar
Vilka möter jag på gatan? Vilken service finns?
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Vilka bor i kvarteren?
Välfärd och rättvisa: Stadsbyggandet fördelar
stadens resurser
“En ojämlik tillgång till resurser, både mänskliga och
materiella, [...]missgynnar samhället i allmänhet och
marginaliserade grupper i synnerhet.”
Sociala, samhälleliga processer:
Stadsbyggandet påverkar vilka du når
“[...] ett begränsat utbyte mellan samhällsgrupper [...]
missgynnar samhället i allmänhet och marginaliserade
grupper i synnerhet.”
citat: Mats Franzén
KRISBEREDSKAP
NORDBYGG
EcoForum
för social22-23
hållbarhet
april 2015
| 3 juni
| Ann
2015
Legeby
| Ann
| Arkitekturskolan
Legeby | Arkitekturskolan
KTH | Sweco
KTH Architects
Vad betyder social hållbarhet
i stadsbyggandet?
Wilkinson & Pickett
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Jämlika livsvillkor:
socialt hållbart
Staden som mötesplats
För vem?
Page 1 of 2
En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2012-02-07 09:37:06
Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/malmos-glasvaggar-har-tjocknat
Malmös glasväggar har tjocknat
Publicerad i dag 09:25
Page 1 of 2
En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2012-02-07 09:37:06
“En trång stad där klassgränserna
skär som rakblad mellan stadsdelarna”
Malmös glasväggar har tjocknat
Publicerad i dag 09:25
Kristian Lundberg 2012
Foto: Johan Nilsson Hörnet Lönngatan/Norra Grängesbergsgatan i stadsdelen Augustenborg i östra Malmö
Foto: Johan Nilsson Hörnet Lönngatan/Norra Grängesbergsgatan i stadsdelen Augustenborg i östra Malmö
”Maffiakrig” handlar
om de kriminella
som i Malmö
har det gemensamt
alla vuxithar
upp bakom
”Maffiakrig”
handlar
om de80-talister
kriminella
80-talister
som i att
Malmö
det gemensamt att alla vuxit upp bakom
glasväggen. Snart är de kriminella affärerna det enda som kan öppna maskhål genom den, skriver Lars Linder.
glasväggen. Snart är de kriminella affärerna det enda som kan öppna maskhål genom den, skriver Lars Linder.
Varför just Malmö? Frågan värker under ytan i alla rapporter om de senaste årens våg av mord på öppen gata i en stad
som inte längre tycks passa ihop med sig själv. På ena sidan en växande, kreativ och dynamisk medelklassmetropol,
Varför
just en
Malmö?
Frågan
värker
undermed
ytan
alla
rapporter
deNordens
senaste
årens våg av mord på öppen gata i en stad
på den andra
alltmer laglös,
etniskt brokig
gangsterhåla
dragi av
klassisk
hamnstad om
noir: ett
Marseille.
som
inte
längre
tycks
passa
ihopeller
med
sig själv.
På tillena
sidanären
kreativ och dynamisk medelklassmetropol,
Svaren
på frågan
är ofta
antingen
förvirrade
förenklade.
Närheten
kontinenten
ett –växande,
som om allt ont
kommer
Europa.
många vapnen
är ett etniskt
annat – som
om pistolerna
avlossade sig själva.
på
den från
andra
enDealltmer
laglös,
brokig
gangsterhåla
med drag av klassisk hamnstad noir: ett Nordens Marseille.
Ändå går det kanske ur en del av allt som sagts och skrivits att dra ut några väsentliga trådar som handlar om Malmös
historia ochpå
sociala
struktur.är
Såofta
sent som
i helgen skrev
författaren Kristian
Lundberg
en insiktfull och
upplysande till kontinenten är ett – som om allt ont
Svaren
frågan
antingen
förvirrade
eller
förenklade.
Närheten
artikel i Svenska Dagbladet om det Malmö där han själv växt upp.
kommer från Europa. De många vapnen är ett annat – som om pistolerna avlossade sig själva.
En trång stad, skriver han, där klassgränserna skär som rakblad mellan stadsdelarna. Med en och samma busslinje
kan man ta sig från fattiga till välbärgade delar, från det instängda Hermodsdal till det friska ljuset i Västra hamnen.
Ändå
går det kanske ur en del av allt som sagts och skrivits att dra ut några väsentliga trådar som handlar om Malmös
Själv bodde
han sociala
på fel sida och
tittade längtansfullt
ut. Att
varai fattig
och barn
i Rosengård
var som attKristian
sitta instängd
i
historia
och
struktur.
Så sent
som
helgen
skrev
författaren
Lundberg
en insiktfull och upplysande
en glasburk: ”Allt var synligt, tydligt och gick aldrig att nå fram till. Man stötte hela tiden emot motståndet. Väggen.”
artikel i Svenska Dagbladet om det Malmö där han själv växt upp.
En bild som ger djupverkan åt en några månader gammal men rykande aktuell reportagebok om den långa rad av
mord alla just nu talar om och den miljö de exploderat ur: ”Maffiakrig. Nio avrättade män och staden de levde i” (Albert
En
trång
stad,
skriver
där klassgränserna
skärBarkman
som rakblad
stadsdelarna. Med en och samma busslinje
Bonniers
förlag).
Den är
skriven avhan,
två kriminalreportrar
vid Sydsvenskan, Tobias
och Joakim mellan
Palmkvist, som
i åratal
följt huvudaktörerna
de kriminella
i Malmö som
av allt att
dömadet
står instängda
bakom de flestaHermodsdal
av dåden.
kan
man
ta sig från ifattiga
till kretsar
välbärgade
delar,
från
till det friska ljuset i Västra hamnen.
Man kan säga att deras bok tar vid där Lasse Wierups och Matti Larssons två böcker ”Svensk maffia” slutade. De
gav bilden
av en han
begynnande
generationsväxling
i den svenska
gangstervärlden,
men
Själv
bodde
på fel
sida och tittade
längtansfullt
ut. där
Attvåldsbenägna
vara fattig
och barn i Rosengård var som att sitta instängd i
en glasburk: ”Allt var synligt, tydligt och gick aldrig att nå fram till. Man stötte hela tiden emot motståndet. Väggen.”
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/malmos-glasvaggar-har-tjocknat
‘BEING IN THE CITY’
‘BEING IN SOCIETY’
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Sociala processer som formar samhället
Staden: arena för sociala processer
MÅL
PROCESSER - AKTÖRER
STADSBYGGNADSKOMPONENTER
Tillgänglighet i gatunätet
Konstituering-Entrétäthet
Samspel - samnärvaro
Utveckla socialt kapital
Svaga och starka band
Befolkade stråk:
mix & intensitet
Orienterbarhet
Performativa byggnader
Aktivitetsintensitet längs stråk
Centralitet lokalt & stadsnivå
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Trygghet
Vilket samhälle?
Sociala aspekter?
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Vad bygger vi?
Varför?
75 miljoner kr
Stadens form och
struktur spelar roll:
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Sociala processer
Ekonomisk verksamhet
Ekologiska proceser
Närhet till befolkning
(Legeby 2013)
Mål i Göteborg:
Jämlika livsvillkor & Utjämna livschanser
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Vad når du runt hörnet
i dina kvarter?
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Stadsbyggande:
strategiskt
verktyg
för
resursfördelning
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Stadsbyggande:
strategiskt
verktyg
för
resursfördelning
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Stadsbyggande:
strategiskt
verktyg
för
resursfördelning
“En fördubbling av antalet jobb i närområdet förknippas med en sysselsättnings-ökning på 26 procentenheter och
25 procent högre förvärvsinkomst”.
“Det framgår tydligt att det är närhet till
lågkvalificerade jobb som har betydelse
för sysselsättningen bland flyktingarna.
Detta är inte överraskande med tanke
på att många personer födda utanför
Europa har lågkvalificerade arbeten
(trots ofta hög utbildning)”.
(Zenou, Åslund & Östh, 2006)
Legeby 2010
Hur fördelar stadsrummet
resurserna?
Leder investeringar till
utjämnade livschanser?
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
I vilken grad råder jämlika
livsvillkor i Göteborg?
Sociala stadsrumsanalyser: Närhet till resurser
Kultur
Sport
Föreningar
Butiker
Restauranger
Natur/Park
?
minsta
gångavstånd
?
utbud –
diversitet
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Livsmedel
Vård
Grundskola
Lekplats
Fritidsgård
Hållplats
Sociala stadsrumsanalyser: Närhet till resurser
livs
skola
6
7
7
7
6
6
lekplats
fritidsgård
hållplats
8
6
Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
vård
Sociala stadsrumsanalyser:
Närhet till utbud av resurser
kultur
restaurang
1
4
2
2
3
6
4
1
föreningar
sport
natur
Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
butiker
Sociala stadsrumsanalyser:
Chanser på arbetsmarknaden
?
hur nära?
Restid till city
Befolkning (1 km)
Arbetsplatser (500 m)
Arbetsplatser (1 km)
?
tillgängligt utbud?
Arbetsplatser (5 km)
Medianinkomst (1 km)
Förvärvsfrekvens (1 km)
Ej arbetslösa (1 km)
Rumslig integration
Genhet (betweenness)
Överlappande skalor
närhet i staden?
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Närhet till city
8
11
10
7
11
19
20
16
Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Sociala stadsrumsanalyser:
Chanser på arbetsmarknaden
NU
1
2
3
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Evaluering av stadsbyggnadsförslag
Förändring av tillgängligheten till arbetsplatser
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Sociala stadsrumsanalyser:
Chanser på arbetsmarknaden
Trygghet längs stråk
TOPOGRAFI
BETWEENNESS_2KM
ENTRETÄTHET
MIX
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Mix: Boende & arbetande
Entrétäthet
Centralitet: genhet
Nivåskillnader
Stadsbyggnadsåtgärder med sociala mål
trappa
‘påhängd’
byggnaden
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
nya bostäder
rörelse inom
byggnaden
RYMDTORGET
Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Orienterbarhet & trygghet
Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
Förvalta stadsrumslig potential
Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
aktiverad park
nya radhus
lekplats
kollonilotter
sittgrupper
Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
KRISBEREDSKAP
NORDBYGG
EcoForum
för social22-23
hållbarhet
april 2015
| 3 juni
| Ann
2015
Legeby
| Ann
| Arkitekturskolan
Legeby | Arkitekturskolan
KTH | Sweco
KTH Architects
fö
RA
Ökad kunskap om rummets potential innebär
både att förstå dess begränsningar och dess
möjligheter
Stadsbyggandet är en mycket konkret form av
fördelningspolitik som för lång tid lägger fast ett
landskap av samhälleliga resurser
Stadsbyggandet ’verkar under lång tid’
och är därför ett strategiskt verktyg för allt
hållbarhetsarbete.
KRISBEREDSKAP
NORDBYGG
EcoForum
för social22-23
hållbarhet
april 2015
| 3 juni
| Ann
2015
Legeby
| Ann
| Arkitekturskolan
Legeby | Arkitekturskolan
KTH | Sweco
KTH Architects
Alla förändringar av stadsformen påverkar
stadsdelars ’läge’ i relation till staden i övrigt
vilket får konsekvenser för såväl näringsliv som
socialt liv
KTH:s publikationsdatabas Diva
/FP–10:01–SE
1–7415–730–7
From residential segregation to
segregation in public space
Patterns of co-presence
Spatial configuration and social segregation
Patterns of co-presence
ANN LEGEBY
Ann Legeby
URBAN SEGREGATION AND URBAN FORM
URBAN SEGREGATION
AND URBAN FORM
Ann Legeby
KTH 2010
www.kth.se
Licentiate Thesis in Architecture
Stockholm, Sweden 2010
[email protected]
www.arch.kth.se/sad
http://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/delad-stad
KRISBEREDSKAP för social hållbarhet | 3 juni 2015 | Ann Legeby | Arkitekturskolan KTH
SN 1402–7453
ANN LEGEBY
tioner 2010:1
