Piperacillin

Piperacillin-tazobaktam
DEKLARATION
Piperacillin-tazobaktam (J01CR05) är ett semisyntetiskt penicillin, kombinerat
med tazobaktam, en betalaktamas-inhibitor, avsett för parenteral behandling.
RAFs BEDÖMNING
Piperacillin-tazobaktam är ett alternativt förstahandsval vid behandling av
patienter med intraabdomiella infektioner, neutropena patienter med oklar feber
samt patienter med nosokomial pneumoni. Vid behandling av svåra infektioner, t ex
infektioner orsakade av Pseudomonas, skall högre dos än normalt och/eller
kombinationsbehandling användas.
FARMAKODYNAMIK
Betalaktamantibiotika har i huvudsak baktericid effekt och verkar genom att
interferera med bakteriers cellväggssyntes. Piperacillin är verksamt mot både
grampositiva och gramnegativa aeroba och många anaeroba bakterier. I frånvaro
av hämmaren tazobaktam inaktiveras piperacillin av betalaktamaser. Den
antibakteriella effekten är bäst korrelerad till tiden som antibiotikakoncentrationen
överstiger MIC (T>MIC).
Aktivitet piperacillin-tazobaktam



God aktivitet: Streptokocker, Enterococcus faecalis, Staphylococcus aureus,
Enterobacteriaceae, Haemophilus influenzae, gonokocker, Pseudomonas
aeruginosa och andra pseudomonasarter, de flesta anaeroba bakteriearter.
Lägre aktivitet (nativ population i I-grupp): Otillräcklig aktivitet: Acinetobacter, Stenotrophomonas maltophilia,
Enterococcus faecium.
MIC-distributioner för piperacillin-tazobaktam kan hittas på EUCASTs webbsidor:
(http://mic.eucast.org/Eucast2/)
BRYTPUNKTER


Icke-artrelaterade brytpunkter: S ≤ 4 och R > 16 mg/L.
Kliniska brytpunkter (Artrelaterade brytpunkter som korrelerar till
klinisk behandlingseffekt): Enterobacteriaceae, Pseudomonas aeruginosa,
streptokocker, gramnegativa och grampositiva anaerober.
MIC- och zonbrytpunkter redovisas i NordicASTs brytpunktstabell:
http://www.nordicast.org/brytpunktstabeller
RESISTENSUTVECKLING







Resistensmekanismer: Resistens kan uppstå på grund av bakteriell syntes
av ett stort antal betalaktamaser varav flera kan hämmas av tazobaktam.
Dessutom kan resistens uppstå på grund av produktion av förändrade
penicillinbindande proteiner (PBP). Tazobaktam har obetydlig egen
antibakteriell effekt och påverkar inte den antibakteriella effekten av
kombinationen annat än i de fall bakterien bildar betalaktamas som kan
hämmas av tazobaktam. Betalaktamaser hos stafylokocker, Moraxella
catarrhalis och Bacteroides spp. hämmas av tazobaktam, liksom enzym av
TEM-typ (hos Haemophilus influenzae, gonokocker, Escherichia coli m fl) och
SHV-typ (Klebsiella pneumoniae). In vitro uppvisar tazobaktam oftast god
hämning av enzymer av ESBLA-typ, och piperacillin-tazobaktam anses vara ett
behandlingsalternativ vid ESBLA-infektioner förutsatt fokus i urin- eller
luftvägar (vid andra infektionstyper är data otillräckliga). Effekten av
tazobaktam på kromosomala AmpC betalaktamaser är låg, med undantag för
Morganella morganii. Det samma gäller effekten mot ESBLM och ESBLCARBA.
Korsresistens: Betalaktamaser har varierande grad av substratspecificitet.
Förändrade PBP medför alltid (men i varierande grad) korsresistens mellan
betalaktamantibiotika. Förekomst av mecA- och mecC-genen hos
stafylokocker, vars produkt är ett alternativt PBP2, medför resistens mot
samtliga betalaktamantibiotika med undantag för ceftarolin och ceftobiprol.
Resistens ännu ej beskriven: Streptococcus pyogenes (GAS) samt
streptokocker grupp C och G.
Resistens sällsynt (< 1 %): Enterococcus faecalis (mycket ovanlig).
Resistens förekommer (1 – 10 %): Enterobacteriaceae, Pseudomonas
aeruginosa, Bacteroides species, pneumokocker med PBP-medierad
resistens.
Resistens är vanlig (>10 %): Enterococcus faecium.
Internationella trender: På sjukhus och i samhället i länder utanför Norden
är det vanligt med meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och
pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP). I de flesta länder
är ampicillinresistens > 50 % hos Escherichia coli, i USA och flera andra
länder påvisas betalaktamas hos 30 - 40 % av Haemophilus influenzae.
FARMAKOKINETIK







Serumkoncentration: 30 min efter en dos av 4 g piperacillin samt 35 mg/L
tazobaktam uppnås en serumkoncentration av ca 300 mg/L av piperacillin.
Distributionsvolym: 0,2 L/kg
Serumproteinbindning: 20-30 % för både piperacillin och tazobaktam.
Halveringstid: 1 tim för piperacillin och något kortare för tazobaktam.
Förlängs med försämrad njurfunktion.
Metabolism och elimination: Glomerulär filtration och tubulär sekretion.
Piperacillin utsöndras i oförändrad form via urin (70 %) och galla. Tazo-baktam
metaboliseras delvis till en inaktiv metabolit och utsöndras i urinen.
Aktiva metaboliter: Viktiga interaktioner: Probenicid (fördröjd utsöndring av piperacillin),
Vekuron (förlängd effekt av Vekuron).
BIVERKNINGAR
Vanligt med gastrointestinala biverkningar (diarréer), ca 5 %, och allergiska
biverkningar (utslag), 1-5 %.
För fullständig information, se produktresumé på Läkemedelsverkets hemsida
(http://www.lakemedelsverket.se/).
Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF)
Uppdaterad 2010-12-16, 2013-09-12, 2014-10-17, 2014-11-06