finalen

1 . L I V I U T VE C KL I NG
1. L IV I UT VE C KL I N G
Innehåll
6
Vår fantastiska kropp 228
1. Celler i samarbete 230
PERSPEKTIV: Stamceller framtidens reservdelar 236
1
Liv och utveckling 6
1. Från enkelt till komplicerat liv 8
3. Andningen fixar syre till cellerna 242
2. Forskning gav ny syn på livet 13
4. Hjärta och blodomlopp 245
3. Evolutionens drivkrafter 22
5. Så försvarar sig din kropp 253
4. Organismernas släktskap 27
2
2. Maten ger näring till cellerna 238
3
Djurens liv 86
9
Sex och relationer 366
6. Skelettet- lätt men starkt som stål 257
1. På väg att bli vuxen 368
5. Vetenskap och ovetenskap 31
1. Världens alla djur 88
7. Musklerna ger dig rörelseförmåga 260
PERSPEKTIV: Hur jämställda är vi?
PERSPEKTIV: Tro eller vetande 36
2. Ryggradslösa djur – mest i vatten 94
8. Huden – skydd och luftkonditionering 263
2. Lär känna din kropp 374
Finalen 40
3. Maskar – parasiter och jordbrukare 103
Finalen 269
3. Sexuellt samliv 378
4. Leddjur har böjligt hudskelett 106
Växter och svampar 42
1. Fotosyntesen fångar in solenergi 44
6. Fåglar – från ödlor till ”flygmaskiner” 127
2. Förbränningen frigör energi 48
7. Däggdjur – vi och våra släktingar 134
3. Stora och små alger 52
8.Människans utveckling 142
5. Växter med frön 59
Finalen 149
PERSPEKTIV: Hotad pollinering? 70
4
Ekologi 154
7. Lavar – svamp och alg i samarbete 79
1. Liv i samspel 156
Finalen 83
2. Energi och materia 162
3. Olika känsliga ekosystem 166
4 Bruka utan att förbruka 170
PERSPEKTIV: Tar dfisken slut? 178
Finalen 182
5
Nervsystemet styr din kropp 272
8
4. Säker sex 383
1. Så fungerar ditt nervsystem 274
5. Från liv till död 388
2. Vår hjärnbark gör oss unika 279
Finalen 394
PERSPEKTIV: Betsämmer du eller din hjärna? 284
PERSPEKTIV: Vargdebatt 140
4. Sporväxter 55
6. Svampar – varken växter eller djur 72
7
5. Fiskar, groddjur och kräldjur 118
372
10 Arvet, gener och bioteknik 396
3. Lukt, smak och känsel 286
1. Gener är recept på proteiner 398
4. Synen – ett ljuskänsligt sinne 289
2. Gener för arvet vidare 403
5. Örats sinnen – hörsel och balans 293
3. Sjukdomsgener och genteknik 410
6. Hormoner är kemiska budbärare 296
Perspektiv: Gentester på gott och ont 416
Finalen 302
4. Från avel till genslöjd 418
Hälsa och sjukdom 304
5. Gener med nya uppdrag 423
1. Vad är hälsa och sjukdom? 306
6. En bot mot världssvälten? 428
2. Träning, mat och sömn 310
Finalen 434
3. Bakterier och virus – vänner och fiender 320
4. Hälsoproblem hos unga 327
Naturbruk och miljö 184
5. Vanliga sjukdomar hos vuxna 334
1. Människan omformar naturen 186
6. Sjukvård och alternativ medicin 338
2. Människans ekosystem 191
PERSPEKTIV: Bakterierna slår tillbaka 348
3. Klimat i förändring 196
7. Droger och beroende 350
Perspektiv: Fossilfritt till år 2050? 200
Finalen 363
4. Förorenad luft 202
5. Övergödning 208
6. Miljögifter och avfall 211
7. En hållbar utveckling 216
PERSPEKTIV: Konsumtens ansvar 220
Finalen 224
4
5
B1_02: nåt kring myter och folktro, kanske sjöodjur eller spöke?
Bildtext …
Vadbeskrevs
är skillnaden
vetenskap
Naturen
ofta mellan
som mystisk
och och folktro?
skrämmande förr i tiden. Tror du på sjöodjur
som många gjorde förr?
Bland djuren är den biologiska mångfalden
störst hos insekterna. Varför är det så tror du?
1.
Att göra fältstudier i en tropisk regnskog kan
vara spännande. Tror du att det fortfarande
finns chans att hitta nya arter?
HÄR FÅR DU LÄRA DIG
INNEHÅLL
t att formulera vad som är typiskt för alla
levande organismer
1.1 Från enkelt till komplicerat liv
LIV I UTVECKLING
t
beskriva livets uppkomst utifrån
naturvetenskapliga teorier och modeller
t
redogöra för hur forskning förr kunde gå till och
hur biologiska upptäckter lett till ny kunskap
En planet full av liv
t
redogöra för begreppet art och artbildning
t
beskriva hur organismerna identifieras, sorteras
och grupperas
t
använda kunskaper i biologi för att ta ställning
och diskutera viktiga frågor i samhället
1.2 Forskning gav ny syn på livet
1.3 Evolutionens drivkrafter
1.4 Organsimernas släktskap
1.5 Vetenskap och ovetenskap
PERSPEKTIV Tro eller vetande?
Än så länge känner vi bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack
vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta
och många olika miljöer att leva i. På jorden lever vi människor tillsammans med en massa
olika varelser i en biologisk mångfald som ständigt utvecklas och där vi alla är beroende av
varandra. Men vad är egentligen liv, och hur tror du att livet har utvecklats?
7
1 . L I V I U T VE C KL I NG
1. L IV I UT VE C KL I N G
1.1
Från enkelt till
komplicerat liv
För 4,6 miljarder miljoner år sedan tändes vår sol i den galax vi nu
kallar Vintergatan. Därefter bildades jorden som en av flera planeter i
vårt solsystem. När jorden svalnat tog livet sin början. Det tidiga livet
var enkelt och lämnade få spår efter sig, Men med tiden utvecklades
en allt större mångfald. Några har lämnat spår som vi kan studera
idag. Men vad är egentligen liv och hur kunde det uppstå?
Planeten jorden blir till
Idag tyder forskingen på att universum blev till för 13,7 miljarder år sedan i det som kallas Den Stora Smällen – Big
Bang. Vår sol bildades långt senare, för ungefär 4,6 miljarder
år sedan. Inte långt därefter bildades jorden och de övriga
åtta planeterna i vårt solsystem ur de gasmoln och partiklar
som omgav den unga solen.
Det var en våldsam tid där den unga jorden ständigt
krockade med kometer och andra himakroppar i solsytemet.
Krockarna värmde jorden till en smält massa. Först för drygt
4 miljarder år sedan minskade antalet krockar. Sakta sjönk
temperaturen och jordytan började stelna till hårt berg med
vulkaner.
Hav bildas och kemin får liv
En av de platser
där den biologiska
mångfalden är
som störst är i
korallreven.
8
Biologi – läran om livet
Ordet biologi betyder läran om livet och handlar om allt som är levande.
Typiskt för allt liv är att det föds, växer, andas, behöver energi, kan föröka
sig och dör. De flesta kan också röra sig och reagera på omgivningen.
Med hjälp av våra sinnen kan vi och andra djur reagera på saker som
händer runt omkring oss. Även växter kan röra sig mot ljuset, fast de
inte har ögon.
Alla levande varelser kallas gemensamt för organismer. Hit räknas
allt från pyttesmå bakterier till jättestora växter och djur. Även vi människor räknas till djuren. Vi är däggdjur som ger våra ungar mjölk –
precis som kor, hundar, katter, fladdermöss och valar.
Men hur uppstod egentligen livet på jorden? Varifrån kommer den
myllrande mångfald av liv som vi ser omkring oss idag? För att hitta
svar på den frågan måste vi gå långt, långt tillbaka i tiden.
Kometerna som kolliderade med jorden innehöll mängder
av is. När de träffade den heta jorden bildades vattenånga.
När jorden med tiden svalnade övergick ångan till regn som
sakta fyllde de första haven.
Hav och luft innehöll nu många olika kemiska ämnen,
bland annat utspydda från vulkaner. Med hjälp av de ämnena
fanns förutsättningar för att livets enklaste kemiska byggstenar skulle kunna bildas.
Forskare har visat att elektriska urladdningar från väldiga
åskväder kan omvandla enkla kemiska ämnen till livets enklaste byggstenar. Det finns också teorier om att livets första
byggstenar kom hit med kometer från rymden.
Den tidiga jordens yta var ett hav
av flytande lava. Först när krockarna
med andra himlakroppar slutade sjönk
temperaturen och lavan stelnade till berg.
ENORMA TIDSRYMDER
1 miljard år = 1 000 miljoner år
= 1 000 000 000 år
HISTORIA
MILLERS EXPERIMENT
På 1950-talet gjotde forskaren Stanley Miller ett berömt experiment
där han utsatte en konstgjord uratmosfär med de ämnen som fanns
dä för blixtar. Han har själv beskrivit vad han såg när vattenångan
blev vätska igen. ”The first time I did the experiment, it turned red.
Very dramatic! And then, after it turned red, it got more yellow and
then brown as the sparking went on”. Experimentet pågick i veckor
och resultatet var häpnadsväckande. Det hade bildats enkla kemiska
byggstenar till proteiner och DNA – delar som ingår i enkelt liv.
9
1 . L I V I U T VE C KL I NG
1. L IV I UT VE C KL I N G
Blågröna bakterier kan orsaka
så kallad algblomning. De är
släktingar till de blågröna
bakterier som en gång fyllde
jordens atmosfär med syre.
För 3,5 miljarder år
sedan fanns kolonier av
encelliga bakterier som
kallas stromatoliter. De
kunde fånga in solenergi
och bilda syre genom
fotosyntes. Än idag
finns sådana kolonier i
Australien.
Fotosyntesen – en syrerevolution
Livets uppkomst – kopierande molekyler
En av de tidiga ”livsmolekyler” som bildades var enkla föregångare till
DNA, det kemiska ämne som våra arvsanlag består av. Unikt för de
molekylerna var att de kunde göra kopior av sig själva – ett förutsättning för liv och utveckling. Runt detta enkla DNA bildades med tiden
en tunn, skyddande hinna av fettliknande ämnen, ett cellmembran. En
första enkel urcell hade bildats. Nu kunde cellerna med hjälp av DNA
föröka sig genom celldelning och bilda nya celler. Livet på jorden hade
tagit sin början.
Ett annat villkor för liv var att cellerna kunde hämta energi från sin
omgivning. Den behövdes bland annat för att sätta ihop nya kemiska
byggstenar för att cellen skulle kunna växa och föröka sig. Som energikällor kunde urcellerna använda enkla kemiska kolföreningar och
vulkaniska gaser i havet.
Att liv kunde uppstå på just vår planet beror bland annat på att det
fanns flytande vatten här och att vi ligger lagom långt från solen för
att få rätt temperatur för liv. Idag räknar forskare med att nästan varje
stjärna som du ser på himlen kan ha planeter runt sig, vissa av dem
kanske med möjlighet till liv.
Vi vet fortfarande inte exakt hur och när det första livet uppstod.
Jordens våldsamma historia har förstört spåren från den tiden. De
äldsta spåren av liv man hittat är drygt 3,5 miljarder år gamla.
De första cellerna var mycket enkelt byggda och hade ingen cellkärna. De liknade på många sätt dagens bakterier. En del levde i heta
miljöer vid vulkaner på havsbottnen eller i berggrundens sprickor.
Men redan vid den tiden började celler med det gröna färgämnet klorofyll att utvecklas. De kunde fånga in solenergi och tillverka socker
och syre. Det var tidiga släktingar till dagens blågröna bakterier. Med
dem var fotosyntesen född – en avgörande händelse för livets utveckling.
Förbränning och ozon
Syret från fotosyntesen ökade nu sakta mängden syre i hav och på land.
För de tidiga organismerna var syret en giftig nyhet, och med tiden
utvecklades nya organismer som kunde andas syre. De fick sin energi
genom förbränning av sockret från fotosyntesen. Det kallas också cellandning och var ett nytt och effektivt sätt att frigöra energi ur mat med
syrets hjälp.
Högt uppe i atmosfären bildade syret med tiden ett skikt av gasen
ozon som skyddade jorden från solens skadliga ultravioletta strålning.
Än så länge fanns livet bara i haven där det var skyddat från strålningen,
men ozonskiktet var nödvändigt för att livet långt senare även skulle
Blågröna
kunna börja inta land.
bakterier
Jorden
bildas
4,6
10
B1_1-6: diagram ska ev. korrigeras.
När blågröna bakterier sakta
började fylla haven och
atmosfären med syre skapades
nya förutsättningar för livets
utveckling.
Liv på land
Syrehalt i
atmosfären
Bakterier
Syrehalten
stiger i
atmosfären
4
Miljarder år från idag
3
2
1
idag
11
1 . L I V I U T VE C KL I NG
1. L IV I UT VE C KL I N G
PERSPEKTIV
TRO ELLER VETANDE?
Myter och vidskepelse
Människor har i alla tider försökt hitta förklaringar till
olika saker i tillvaron. Ibland har man hittat svar genom
vetenskapliga undersökningar, men ibland har det inte
varit så lätt att bevisa hur det verkligen är, eller int
nte är.
Ovetenskapliga förklaringar och trosförest
stäl
älllningar
brukar kallas vidskepelse
e eller pseudo
dove
vettenskap. Människor har till exemp
pel i alla tider trot
ottt på olika sorters myter.
r
Skro
Sk
rock
ck occh
h pse
eudov
ud
dovet
vet
eten
en
nsk
skap
kap
p
I en del
el tidning
gar finn
nns ho
horo
rosk
s op
p som
m talar
a om
m va
v d som
ska
sk
a hä
händ
nda
a de
en nä
närm
mas
aste fra
ramt
m iden beroende på vililket
stjä
järn
rnttecken
en man är föd
fö
ödd i. Ho
H ro
roskop
open utgår
å från as
astrologin, en segl
g ivad
ad pse
seu
eudov
o et
eten
enskap, som helt ove
vetenskap
apliligt
gt sia
iar
ar om fra
ramt
mtid
mt
den.
en De
D t fin
finn
ns även spåkvinn
nnorr som
spår
sp
år vad
d som ska hän
ända
da
a i framt
m id
mt
iden. Kanske om ma
an ska
träffa nå
någ
gon el
elle
le
er hu
hur en
ns liv
v sk
ska
a bli.
Attt tr
At
tro
o på skro
rockk inn
nebä
bär attt ma
man
n trorr att det ska
hända olikka, oft
fta
a farlliga sa
sake
er om man gör på visssa sätt
elle
le
er om
om vis
issa
a sak
aker
ak
er hän
ä der. Då tr
tror
or man att nyckl
k ar
kl
a på
bord
bo
rdet bettyd
der
er oly
l ckka, och om
m en spegel går sönd
nde
er kan
man
ma
n dr
drab
a ba
bas av
v sju års olycka.
t*FOVOEFST×LOJOHWJTBEFEFUTJHBUUWBSGFNUFQFSTPOJ4WFSJHF
trodde på spöken eller gengångare, döda människor som går igen.
Har du hört talas om någon som upplevt något sånt? Vad tror du,
finns det spöken?
t*NÉOHBSFMJHJPOFSUSPSNBOQÉreinkarnation, att man återföds efter
döden. Om man inte sköter sig på jorden kanske man återföds som
ett helt annat djur. Den som varit lat kanske föds som en mask, en
latmask. Känner du till några religioner där man tror på reinkarnation? Vad tror vi i Sverige? Vad tror du?
t*#JCFMOTUÉSEFUBUU(VETLBQBEFKPSEFOPDIBMMUMJWQÉEBHBS4É
trodde de flesta i nästan 2 000 år. Idag kallas de som fortfarande
tror bokstavligt på Bibeln eller Koranen för kreationister. De förkastar den vetenskapliga förklaringen till evolutionen som säger att
livet utvecklats under miljarder år från enkla till mer komplicerade
former. Hur tror du själv att vi har utvecklats?
t,ÇOOFSEVUJMMnFSTBLFSTPNÇSTLSPDL ,ÇOOFSEVOÉHPO
som tror på skrock?
t7JMLBSJTLFSLBOEFUmOOBTNFEBUUUSPBUUNBOLBOWFUBWBE
som ska hända i framtiden?
t*EBHÇSEFUJOUFNÉOHBTPNUSPSQÉhäxor. Men på 1600-talet beskylldes vissa kvinnor för att vara häxor och brändes
på bål. Ibland var det deras barn som pekat ut dem som
häxor. Skulle nåt liknande kunna hända idag tror du?
t%ÉPDIEÉLPNNFSSBQQPSUFSPNNÇOOJTLPSTPNTFUUsjöodjur eller UFO:s. Ibland har de också foton som de anser är
bevis. Tror du att dessa håller för ett vetenskapligt test?
Man tror ju att det finns liv på många andra planeter i universum, så varför tror forskarna att de inte kan ta sig hit?
36
37
1 . L I V I U T VE C KL I NG
1. L IV I UT VE C KL I N G
SAMMANFATTNING
1.1
1.3
Från enkelt till komplicerat liv
t #JPMPHJCFUZEFSMÇSBOPNMJWFU
t 5ZQJTLUG×SPSHBOJTNFSÇSBUUEFG×ETWÇYFSBOEBTCFI×WFSFOFSHJLBOG×S×LBTJH
och dör. De flesta kan också röra sig.
t 6UWFDLMJOHHFOPNOBUVSMJHUVSWBMCZHHFSQÉBUUPSHBOJTNFSGÉSNÉOHBVOHBSBMMBNFE
lite variation sinsemellan.
t -FWBOEFWBSFMTFSLBMMBTPSHBOJTNFS7JNÇOOJTLPSSÇLOBTUJMMEKVSFO
t "MMBLBOJOUF×WFSMFWBPDIGPSUQMBOUBTJH%FTPNÇSCÇTUBOQBTTBEFUJMMTJONJMK×LMBSBS
sig och kan föra sina gener vidare.
t 6OJWFSTVNCMFWUJMMJw%FO4UPSB4NÇMMFOwG×SLOBQQUNJMKBSEFSÉSTFEBO
t 7ÉSOÇSNBTUFTUKÇSOBTPMFOPDIWÉSQMBOFUKPSEFOÇSVOHFGÇSNJMKBSEFSÉSHBNMB
Bildtext tack ...
t /ÇSG×SÇOESJOHBSOBCMJWJUTÉTUPSBBUUEKVSTPNUJEJHBSFUJMMI×SUTBNNBBSUJOUFMÇOHSFLBO
få ungar med varandra har en ny art uppstått.
t -JWFUC×SKBEFJIBWFUFMMFSJCFSHHSVOEFOG×SnFSBUVTFONJMKPOFSÉSTFEBO*EBHmOOT
det troligen mer än 10 miljoner olika arter.
1.4
t 6QQLPNTUFOBW%/"TPNLBOH×SBLPQJPSBWTJHTKÇMWWBSFOBWG×SVUTÇUUOJOHBSOBG×SMJW
Bildtext tack ...
t ,VOTLBQFOPNIVSMJWFUIBSVUWFDLMBUTH×SBUUWJLBOSJUBTMÇLUUSÇE×WFSWÇYUFSPDIEKVS
Bildtext tack ...
t 4MÇLUTLBQFUNFMMBOPSHBOJTNFSLBOTQÉSBTHFOPNZUUSFMJLIFUFSFMMFSHFOPNMJLIFUFSJ%/"
t #MÉHS×OBCBLUFSJFSVUWFDLMBEFGPUPTZOUFTFOPDIGZMMEFTBLUBIBWPDIBUNPTGÇSNFETZSF
t *CMBOELBOZUUSFMJLIFUFSWJTBQÉBOQBTTOJOHUJMMFOMJLBSUBENJMK×"SUFSTPNTFSMJLBVUCFI×WFS
alltså inte vara släkt.
t .FEIKÇMQBWTZSFULVOEFDFMMFSMÇUUBSFVUWJOOBFOFSHJVSNBUFOHFOPNG×SCSÇOOJOH
t 4ZSFUCZHHEFÇWFOVQQBUNPTGÇSFOTTLZEEBOEFP[POTLJLU
t 0SHBOJTNFSLBOEFMBTJOJUSFTUPSBHSVQQFSEPNÇOFS&VCBLUFSJFSBSLÌFSPDIFVLBSZPUFS
t &ODFMMJHBPSHBOJTNFSTPNCJMEBEFLPMPOJFSÇSG×SFHÉOHBSFUJMMEBHFOTnFSDFMMJHBWÇYUFS
och djur.
t .FEFUUTMÇLUUSÇELBONBOWJTBIVSBMMBPSHBOJTNFSVUWFDLMBUTGSÉOFOLMBCBLUFSJFS
1.5
Forskning gav ny syn på livet
t -JWFUIBSVUWFDLMBUTGSÉOFODFMMJHBPSHBOJTNFSUJMMDFMMFSTPNTBUUTJHJIPQPDI
bildade flercelliga organismer.
Organismernas släktskap
t -JWFUTVUWFDLMJOHPDIBOQBTTOJOHUJMMOZBNJMK×FSIBSVOEFSUJEFOTHÉOHMFUUUJMMFOTUPS
biologisk mångfald.
t -JWQÉKPSEFOÇSN×KMJHUCMBOEBOOBUG×SBUUEFUmOOTWBUUFOPDIÇSMBHPNUFNQFSBUVSIÇS
1.2
Bildtext tack ...
t )FMUOZBFHFOTLBQFSLBOVQQTUÉHFOPNG×SÇOESJOHBSJBSWTNBTTBOTÉLBMMBEFNVUBUJPOFS
t %FOVOHBKPSEFOWBSFOIFUTNÇMUNBTTB/ÇSEFOTWBMOBUCJMEBEFTIBWªNOFO
i jordens uratmosfär och haven kunde med tiden bilda livets enklaste byggstenar .
t %FG×STUBTQÉSFOBWMJWQÉKPSEFOVOHFGÇSNJMKPOFSÉSHBNMB%FUG×STUBMJWFUWBS
mycket enkla celler.
Evolutionens drivkrafter
t 6OEFSUBMFUQSFTFOUFSBEF$IBSMFT%BSXJOUBOLFOBUUFWPMVUJPOFOTLFSHFOPN
ett naturligt urval.
Bildtext tack ...
Vetenskap och ovetenskap
t/ÇSNBOTUVEFSBSOBUVSWFUFOTLBQBOWÇOEFSNBOFUUVOEFST×LBOEFBSCFUTTÇUU&OIZQPUFTÇS
en väl genomtänkt gissning om hur någonting är eller vad som ska hända vid ett experiment.
Bildtext tack ...
t&UUOBUVSWFUFOTLBQMJHUFYQFSJNFOUTLBHÉBUUH×SBPNnFSBHÉOHFSNFETBNNBSFTVMUBU
t 6QQUÇDLUFOBWNJLSPTLPQFUHKPSEFBUUNBOVQQUÇDLUFFOIFMUOZWÇSME
t#PUBOJLÇSMÇSBOPNWÇYUFS;PPMPHJÇSMÇSBOPNEKVS
t "MMBPSHBOJTNFSÇSVQQCZHHEBBWTNÉDFMMFS7ÇYUDFMMFSIBSUJMMTLJMMOBEGSÉOEKVSDFMMFSFO
hård cellvägg, cellsaftrum och grönt klorofyll.
t&OnPSBÇSFOCFTUÇNOJOHTCPLG×SWÇYUFS&OGBVOBÇSFOCFTUÇNOJOHTCPLG×SEKVS
t #JPMPHFO-JOOÌOBNOHBWNÉOHBWÇYUFSPDIEKVSQÉUBMFU
t#JPUFLOJLÇSOÇSNÇOOJTLBOGÉSOZUUBBWPMJLBTNÉPSHBOJTNFS
t 0SHBOJTNFSOBEFMBTJOJGBNJMKFSTMÇLUFOPDIBSUFS'×STUBEFMFOJEFUMBUJOTLBBSUOBNOFU
talar om till vilket släkte arten hör.
t&OIÉMMCBSVUWFDLMJOHJOOFCÇSBUUMJWFUQÉKPSEFOLBOGPSUTÇUUB
Bildtext tack ...
Bildtext tack ...
Bildetxt tack ...
Bildtext tack ...
t '×SBUUUJMMI×SBTBNNBBSUNÉTUFJOEJWJEFSOBLVOOBGÉCBSOCBSONFEWBSBOESB
t #MBOEOJOHBSNFMMBOPMJLBBSUFSLBMMBTCBTUBSEFSFMMFSIZCSJEFS
t 'PTTJMÇSTQÉSBWE×EBWÇYUFSPDIEKVS'ZOEBWGPTTJMJCFSHMBHFSGSÉOPMJLBUJETÉMESBSWJTBS
hur livet har utvecklats under årmiljonerna.
38
39
Att äta en allsidig, varierad
kost är viktigt för att må bra.
Att träna är bland det bästa man kan
göra för att må bra. Varför har träning så
positiva effekter på hälsan?
Rökning tillhör det som skadar din
kropp allra mest. Varför är det så?
8.
HÄLSA OCH
SJUKDOM
HÄR FÅ DU LÄRA DIG
t
hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas
av kost, motion, sömn, relationer och droger
t
beskriva vanliga sjukdomar och hur de kan
förebyggas och behandlas
t
hur virus och bakterier orsakar infektioner
och smittspridning
INNEHÅLL
8.1 Vad är hälsa och sjukdom?
8.2 Träning, mat och sömn
8.3 Bakterier och virus – vänner och fiender
8.4 Hälsoproblem hos unga
8.5 Vanliga sjukdomar hos vuxna
t
se sambanden mellan antibiotika och
resistenta bakterier
PERSPEKTIV Bakterierna slår tillbaka
t
om historiska och nutida medicinska upptäckter
och deras betydelse för våra livsvillkor och
samhällets utveckling
8.7 Droger och beroende
t
hur modern medicinsk forskning används för
att diagnostisera och behandla sjukdormar
8.6 Sjukvård och alternativ medicin
Hur kan vi må så bra som möjligt?
Din kropp är fantastiskt komplicerad och det kan verka konstigt att den oftast fungerar som den
ska. Många olika faktorer avgör hur du mår och om du får vara frisk. En del kan du inte påverka själv,
som vilka gener du har. Men din hälsa beror mycket på hur du väljer att leva, till exempel om du
röker eller inte. Hur ofta du tränar, vad du äter och hur du sover påverkar också hur du mår.
305
8. HÄLSA O C H S J U K D O M
8. HÄLSA O CH SJ U K DO M
8.1
Vad är hälsa
och sjukdom?
Människan har alltid grubblat över varifrån sjukdomar kommer. Ibland
har man försökt slippa dem genom att offra till gudar. Förr trodde
många människor att sjukdomar var guds straff. Idag vet vi bättre, till
exempel att många sjukdomar orsakas av virus och bakterier, andra
av ett komplicerat samspel mellan arv och miljö.
Kroppslig och psykisk hälsa
Hur mår du? Känner du dig frisk? Vad är det
viktigaste i ditt liv som påverkar om du mår bra
eller dåligt? När man är ung tar man ofta för
givet att man ska vara frisk och tänker inte så
mycket på sin hälsa. Hälsa handlar mycket om
hur man själv uppfattar att man mår. God hälsa
kan vara att känna sig frisk och trivas med sitt
liv.
Man brukar prata om både fysisk och psykisk hälsa. Med fysisk hälsa menas hur man mår
kroppsligt. Om man har ont någonstans och om
någon del av kroppen inte fungerar som den ska
har man försämrad fysisk hälsa. Med psykisk hälsa menas hur man mår känslomässigt. Personer
som till exempel ofta känner sig ledsna och deprimerade har försämrad psykisk hälsa.
306
Om läkaren misstänker
öroninflammation
inspekteras trumhinnan. .
Symtom, sjukdomstecken och diagnos
Besvär som man själv upplever, som huvudvärk och onormal trötthet,
kallas symtom. Men symtom och sjukdom behöver inte vara samma sak.
Man kan ju må dåligt fast man är frisk, och man kan må bra trots att
man har en sjukdom.
Med sjukdomstecken menas förändringar som ofta upptäcks vid en
läkarundersökning. Läkaren kan till exempel känna förstorade lymfkörtlar eller med stetoskopet höra onormala ljud från hjärtat. För att
kunna ställa en diagnos behöver läkaren lyssna på patientens beskrivning av sina symtom. Ofta behövs också resultat från olika prover och
röntgenundersökningar.
Om patienten har typiska symtom och sjukdomstecken är det ganska lätt för läkaren att diagnostisera sjukdomen. Men ibland är det svårt
och tar lång tid att komma fram till rätt diagnos. Det är inte heller
ovanligt att olika symtom och sjukdomstecken går över av sig själva,
utan att patienten fått någon säker diagnos.
307
8. HÄLSA O C H S J U K D O M
Med modern teknik kan vårt DNA
och våra gener analyseras. Här
syns de ungefär som en streckkod.
8. HÄLSA O CH SJ U K DO M
Gener samverkar med hur du lever
Om du blir förkyld, får ont i halsen och feber kan du vara säker på att
orsaken är virus eller bakterier. Men när det gäller många andra vanliga sjukdomar är det ofta svårt att hitta någon speciell orsak och kunna
förstå varför just den personen drabbades.
De flesta sjukdomar beror på en kombination av arv och miljö. Med
arv menas våra gener, arvsanlagen. En del ovanliga ärftliga sjukdomar
beror på förändringar i en enda gen. Men oftast är arvets roll mycket
mer komplicerat. Alla människor har en unik uppsättning gener, och
vissa kombinationer av gener kan öka eller minska risken för sjukdom.
På så sätt är livet och hälsan ett lotteri, eftersom man inte själv kan
bestämma vilka gener man får.
Men allt beror inte på generna. De samverkar alltid med miljöfaktorer, det vill säga alla yttre faktorer som påverkar oss under livet. Det
som mest avgör hur du mår är dina levnadsvanor, till exempel om du
röker eller inte och dina tränings-, mat- och sömnvanor. Att trivas med
sin familj och sina vänner är också viktigt för hälsan.
Du kan påverka din hälsa
Eftersom de flesta sjukdomar beror på både arv och miljö kan du påverka din hälsa. Även om du har fått gener som ökar risken för en viss
sjukdom, så kan du genom att leva hälsosamt minska risken för att den
y ut. Att ha bra levnadsvanor redan som ung ökar chansen
bryter
att få vara ffrisk även i vuxen ålder.
Du vet säkert att cigarettrökning och beroende av alkohol och narkotika kan orsaka många
svåra sjukdomar. Att aldrig börja röka är ett av
svå
de viktigaste val du kan göra för att få en bra
hälsa.
h
FORSKNING
HUR BLIR MAN LYCKLIG?
Den frågan är kanske konstig. Beror inte lyckan mest på tur,
som om man är frisk, har en bra familj, blir lyckligt kär, trivs
med sina kompisar eller vinner en massa pengar?
Förmågan att känna lycka styrs framför allt av hjärnans
belöningssystem, som fungerar som ett lyckocentrum.
När du gör sånt som du tycker om stimuleras dina
belöningssystem, och då mår du bra och känner dig lycklig.
En del människor har lätt för att känna sig lyckliga, medan
andra inte alls blir glada över saker som gläder de flesta.
Forskning har visat att man kan träna upp sina
belöningssystem och lära sig att bli lycklig, eller i alla fall
lyckligare. Genom att försöka styra sina tankar i mer positiv
riktning kan man bli mer nöjd med sitt liv. Det här kan
låta som ett hån för de som verkligen har anledning att
känna sig olyckliga, till exempel för de som har drabbats
av allvarliga sjukdomar. Men det finns inget klart samband
mellan lycka och hälsa. Forskning visar att många som har
svåra sjukdomar inte känner sig mindre lyckliga än de som
har turen att vara friska.
TESTA DIG SJÄLV 8.1
FÖRKLARA BEGREPPEN
t fysisk och psykisk hälsa t symtom t sjukdomstecken
t diagnos t gener t miljöfaktorer
R
Rökning
är en vanlig
orsak till dålig hälsa.
o
308
1.
Hur kan arvet ha betydelse för sjukdomar?
2.
Nämn några miljöfaktorer som påverkar din hälsa.
3.
Beskriv några levnadsvanor som är positiva respektive negativa för hälsan.
4.
Vad är hjärnans belöningssystem?
5.
Diskutera vad det är som ger lycka. Vad gör du för att må bra? När känner du dig lycklig?
309
8 . h älsa o c h s ju kd o m
8. h älsa o ch s j u k d o m
finalen
Sammanfattning
8.5
Vanliga sjukdomar hos vuxna
1
• Medellivslängden i Sverige är bland de högsta i världen. Idag lever kvinnor i Sverige i
genomsnitt 83 år och män 79 år.
• De flesta dödsfall i Sverige orsakas av hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.
• Åderförkalkning orsakar sjukdomar i hjärta och blodkärl, som hjärtinfarkt och slaganfall.
• Tobaksrökning, högt blodtryck, förhöjda blodfettvärden, långvarig stress, övervikt och
typ 2-diabetes ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.
En blödning i hjärnan.
• Varje år får cirka 50 000 människor i Sverige en cancersjukdom. Idag kan mer än häften
botas. Tobaksrökning är den viktigaste orsak till cancer som vi själva kan påverka.
• Demens drabbar många äldre. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen.
2
• Depression, ångest och schizofreni är vanliga psykiska sjukdomar. De kan behandlas både
med läkemedel och terapi.
8.6
Sjukvård och alternativ medicin
• Läkare använder många metoder för att diagnostisera sjukdomar, som analyser av
blodprover och avancerade tekniker för att titta in i kroppen.
Hjärnan undersöks
med EEG.
Koppla samman begreppen till vänster med rätt beskrivning till höger.
1KolhydraterA Fungerar som en energireserv i levern och musklerna
BÄr energirikt, överskott lagras i underhuden
2 Vitaminer
3 REM-sömnCKost som varken innehåller kött, fisk eller mjölkprodukter
4 Fett D Finns i bland annat bröd och bryts ned till glukos
5 Proteiner
E Den del av sömnen då vi drömmer
6 Tomma kalorier
F Behövs i små mängder för att cellerna ska fungera
7 Glykogen
G Godsaker som nästan bara innehåller fett och socker
8 Vegankost
H Finns i kött och fisk och bryts ned till aminosyror
Vilket påstående är felaktigt?
Beda: Träning gör att det
bildas fler nya nervceller i
vissa delar av hjärnan.
• Transplantationer kan rädda liv. Njure, lever, hjärta, lunga och bukspottkörtel är exempel
på organ som kan transplanteras.
Axel: Snabba kolhydrater
är nyttigare än långsamma kolhydrater.
Julia: Grönsaker
och frukt innehåller antioxidanter
som skyddar
cellerna mot skadliga ämnen.
Leo: Sojabönor, kik­ärtor
och linser innehåller
mycket proteiner.
• Många konstgjorda reservdelar kan opereras in i kroppen för att ersätta skadade organ.
Avancerade arm- och benproteser och hörapparater är några exempel.
• Inom den alternativa medicinen används många olika metoder, men det finns inga
vetenskapliga bevis för att de har några positiva medicinska effekter.
• Placeboeffekten är en förväntanseffekt som kan lindra symtom. Om man tror att man ska
bli bra av en viss behandling kan det bidra till att man blir frisk.
8.7
Sockerpiller kan ge
placeboeffekt.
Droger och beroende
• Hjärnans belöningssystem stimuleras när du mår bra och gör saker du tycker om. Det kan
också stimuleras av skadliga substanser, som tobak, alkohol och andra droger.
• Överdriven fixering vid dataspel, nätpoker och tips är exempel på spelmissbruk.
Matmissbruk, träningsberoende och sexmissbruk är andra former av beroenden.
• Tobaksrökning orsakar varje år cirka 10 000 dödsfall i Sverige. I hela världen dödar
rökningen ungefär fem miljoner människor per år.
Hjärnans
belöningscentrum.
• Rökning orsakar många cancersjukdomar och ökar kraftigt risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Medellivslängden hos rökare är ungefär tio år lägre än hos icke-rökare.
• Alkohol bedövar hjärnans nervceller och försämrar reaktionsförmågan och omdömet.
3. Under sömnen ökar tillverkningen av olika hormoner, som testosteron och
tillväxthormon. Hur tror du att dina muskler påverkas av långvarig sömnbrist?
4
Alexandra ska springa maraton och därför äter hon dagarna innan mycket
pasta och annan kolhydratrik mat. Under loppet dricker hon också med jämna
mellanrum en sportdryck som innehåller druvsocker, glukos.
a) Beskriv vad som händer med de kolhydrater hon äter dagarna före loppet.
Vart tar de vägen i kroppen och hur används de under loppet?
b) Vad händer med det druvsocker som Alexandra dricker under loppet?
Varför kan det öka hennes prestationsförmåga?
• Unga människor är känsligare för alkohol än äldre. De som börjar dricka tidigt har större
risk att bli alkoholberoende än de som prövar alkohol först senare i livet.
• Alkoholberoende är en sjukdom och är delvis ärftlig.
• Cannabis är en olaglig drog som skadar hjärnan och bland annat försämrar intelligensen.
• Heroin, LSD, amfetamin, ecstasy och kokain är andra exempel på olaglig narkotika.
362
Det finns många skäl
att fimpa för gott.
363
8 . hälsa o ch s ju kd o m
8. h älsa o ch s j u k d o m
finalen
5
Bloddopning och erytropoetin, EPO, är otillåtna dopningsmetoder som
ökar halten av röda blodkroppar i blodet. Liknande effekt, men inte lika
kraftig, har träning på hög höjd. Det är en tillåten metod som en del
elitidrottare använder för att öka sin prestationsförmåga.
Varför ökar antalet röda blodkroppar när man tränar på hög höjd?
6
En del som styrketränar använder olagliga anabola steroider, konstgjort
testosteron, för att snabbare bygga upp musklerna. Nämn några allvarliga
biverkningar av sådan dopning.
7
Vilket påstående om influensa är felaktigt?
10
Vilket påstående är felaktigt?
Beda: Droger stimulerar
hjärnans belöningssystem
och gör att man kan bli
beroende.
Axel: Varje dag dör
ungefär 25 människor
i Sverige på grund av
tobaksrökning.
Julia: De som mår
bäst av att dricka
alkohol har störst
risk att bli alkoholberoende.
Leo: Att snusa är lika
farligt som att röka.
A Varje år drabbas stora delar av världen av epidemier med någon
ny variant av influensavirus.
B När man har vaccinerat sig mot ett influensavirus är man skyddad
under flera år även mot andra influensavirus.
C Spanska sjukan år 1918-1920 är den hittills svåraste
influensaepidemi som har drabbat mänskligheten.
D Penicillin eller andra antibiotika hjälper inte mot influensavirus.
8
9
Psykiska problem som stress, ångest och depression har under senare
år blivit allt vanligare bland unga i Sverige. Vad tror du kan göras för att
minska sådana problem?
11
Alkohol kan ibland tillfälligt lindra oro och ångest.
Men varför är alkohol en dålig ”medicin” mot sådana besvär?
I Sverige har medellivslängden för både män och kvinnor ökat
med nästan 30 år under de senaste hundra åren.
12
Några personer diskuterar olika droger. Granska följande påståenden.
a) Vad tror du att det främst beror på?
b) Hur tror du att människors medellivslängd kommer att förändras
under de kommande hundra åren?
X: Det är många fler som dör av tobaksrökning och alkohol än av
cannabis, och därför borde cannabis också vara lagligt i Sverige.
Y: Jag rökte cigaretter ett tag men hade inga problem att sluta efter
några veckor, så jag kan inte förstå att man kan bli beroende av
nikotin.
Z: Att då och då använda alkohol och andra droger på fester är ofarligt
och gör inte att man blir missbrukare.
364
Vilka svagheter finns i vart och ett av de tre argumenten?
Hur kan man bemöta dem?
365
Den befruktade äggcellen innehåller alla gener som
behövs för att skapa en ny individ. Hälften av generna
kommer från mamman, hälften från pappan. Varför blir
då inte alla syskon lika som enäggstvillingar?
Hur kommer det sig att barn liknar sina
föräldrar men inte blir kopior av dem?
10.
ARVET, GENER
OCH BIOTEKNIK
Den moderna biotekniken håller på att påverka jordbruket över
hela planeten. Många hoppas att den ska hjälpa till att minska
giftspridningen, medan andra varnar för att den tvärtom låser
fast oss i ett kemikalieberoende. Hur gör man en klok avvägning
mellan teknikens risker och möjligheter?
HÄR FÅR DU LÄRA DIG
INNEHÅLL
t att generna är recept på proteiner och för arvet vidare
10.1 Gener är recept på proteiner
t beskriva genetiska likheter och skillnader mellan
människor och andra djur
10.2 Gener för arvet vidare
t hur genteknik kan användas för att behandla sjukdomar,
och diskutera etiska frågor i samband med gentester
t beskriva hur människan i tusentals år utnyttjat och
förändrat växter, djur och mikroorganismer
t förklara skillnaden mellan gammal och ny bioteknologi
10.3 Sjukdomsgener och genteknik
PERSPEKTIV Gentester på gott och ont
10.4 Från avel till genslöjd
10.5 Gener med nya uppdrag
10.6 En bot mot världssvälten?
t beskriva hur organismer kan ges helt nya egenskaper
med hjälp av genteknik och diskutera de möjligheter och
risker som kan finnas i den nya gentekniken
DNA – livets språk och budskap
Det är generna som i hög grad avgör vem du är och vem du blir, till exempel utseende,
egenskaper och risken att drabbas av vissa sjukdomar. Redan i den befruktade äggcellen
fanns all information om hur just du skulle utvecklas. Modern genteknik kan bidra till att
förebygga och bättre behandla många sjukdomar. Det går också att ge växter och djur helt
nya egenskaper. Tekniken innehåller många löften men kan också innebära risker.
397
1 0 . A RVE T, GE NE R O C H B I OTEK N IK
10. ARVE T, G E N E R O CH BIOTEK N I K
10.1
Gener är recept på
proteiner
Du har säkert märkt att du liknar dina föräldrar på många sätt. Någon
har kanske sagt att du har ”mammas näsa” eller ”pappas ögon”. Även
din personlighet, som om du är blyg eller oblyg och har lugnt eller
hetsigt humör, kan du känna igen hos någon av dina föräldrar. Men du
är ingen kopia av din mamma eller pappa, utan en individ som fått en
unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar.
Generna finns i kromosomerna,
som består av långa DNAmolekyler.
Generna har dubbla uppgifter
Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur
våra arvsanlag, generna, för det biologiska arvet vidare, generation efter generation. Nästan alla dina tiotusentals miljarder celler innehåller hela din arvsmassa
och alltså samma gener.
Dina gener har egentligen
dubbla uppgifter. De är dels recept
på proteiner och styr det mesta som
händer i alla dina celler under hela
ditt liv. På så sätt är generna grunden till hur dina organ byggs upp
och förnyas, och hur hela din kropp
fungerar.
Men samtidigt ska generna lagra och föra vidare den genetiska
informationen. Det sker varje gång
en cell delar sig i din kropp, då får
de båda nya cellerna exakt samma
arvsmassa. Och via könscellerna,
när en spermie befruktar en äggcell, förs generna vidare till nästa
generation.
398
DNA är livets språk
Gener fungerar på samma sätt i alla organismer – från enkla bakterier
till däggdjur som vi människor. En organisms hela arvsmassa består
av jättemolekyler som kallas DNA. I varje cell i din kropp finns sammanlagt 2–3 meter DNA. Eftersom cellkärnan bara är några tusendels
millimeter är DNA-molekylerna hårt packade för att få plats.
DNA är livets språk, och hela arvsmassan kan liknas vid en bok med
enormt många recept på hur proteiner byggs. Själva DNA-molekylen
kan liknas vid en repstege som vridits till en spiral. Stegens pinnar består av fyra olika kvävebaser som kallas A, C, G och T. De fyra ”bokstäverna” sitter alltid ihop två och två – A med T och C med G – och
kallas baspar. Eftersom de kommer i olika ordning längs DNA-tråden
är möjligheten till variation enorm.
Hela vår arvsmassa består av cirka tre miljarder sådana baspar. Tänk
dig att man skrev ner alla dessa bokstäver i en bok, sida upp och sida
ner. Då skulle det krävas ungefär tjugo stora bokhyllor, hundra hyllmeter, för att alla böcker skulle få plats.
DNA-molekylen har formen av en
dubbelsträngad spiral. ”Pinnarna i
stegen” är de fyra kvävebaserna A,
C, G och T. De bildar det genetiska
alfabetet, livets språk.
Med speciella apparater kan det genetiska budskapet läsas av
bokstav för bokstav. Det är sådana rader av bokstäver du ser i fotot.
399
1 0 . A RVE T, GE NE R O C H B I OTEK N IK
10. ARVE T, G E N E R O CH BIOTEK N I K
PERSPEKTIV
GENTESTER PÅ GOTT OCH ONT
Fosterdiagnostik och gentester för ärftliga sjukdomar
Gentester är inget nytt. Fosterdiagnostik för att upptäcka vissa
sjukdomar har erbjudits gravida kvinnor i Sverige ända sedan slutet av 1960-talet. Idag erbjuds det bland annat till par som har en
allvarlig ärftlig sjukdom i släkten. Med gentester i samband med
provrörsbefruktning kan man välja ut befruktade ägg som inte
har sjukdomsanlaget. Det gör det möjligt för föräldrarna att få ett
friskt barn.
Inom sjukvården erbjuds även genetiska tester till vuxna som
i sin släkt har exempelvis hjärnsjukdomen Huntingtons korea eller ärftliga former av Alzheimers sjukdom. Det finns ännu inget
botemedel mot dessa sjukdomar. Men en del personer som riskerar att drabbas väljer ändå att testa sig för att de vill få ett klart
besked och bättre kunna planera resten av sitt liv.
t5ZDLFSEVBUUEFUÇSFUJTLUSJLUJHUBUUWJEGPTUFSEJBHOPTtik sortera bort befruktade ägg med sjukdomsanlag?
G ne
Ge
eti
tisk
sk
k sor
o teri
ring
ng” av barn inom idrotten
ng”
På visssa hål
ålll an
nvänd
vä
än s ge
ent
n es
e te
er fö
förr at
att välja ut barn och ungdomar
s m ha
so
harr bä
b st
s gen
e et
e is
iska
ka förut
örut
ör
utsä
sä
ätt
t ni
ning
ngarr för
ö att lyckas i en viss idrott.
K itikker
Kr
er ans
nser
er att såd
ådan
n ”ge
gene
eti
t sk sor
orte
tering
g” är värdelös och oetisk.
Hurr mo
Hu
moti
tive
vera
rad
d ma
man
n ärr, occh attt ma
m n ty
yck
cker
er att
er
tt sporten är kul, är betyd
ty
dligtt vi
dlig
vikt
ktig
igarre än vilka
ka ge
en
ner
er man harr.
D n sven
De
nske höjd
hö dho
hopp
paren Ste
efa
f n Ho
olm
lm, som
m vann OS-guld i
Peking år 2004
4, a
an
nså
sågs
g län
gs
äng
ge var
ge
a a fö
ör ko
kort
r för att
rt
t nå världstoppen.
H n ha
Ha
ar sa
agt att om ha
han ha
ade
e gen
ente
testtats som
som ba
so
arn så hade nog
ingen ge
g tt honom rådet attt börja
j me
ed
d höj
ö dh
öj
hop
opp.
t4LVMMFEVWJMKBH×SBFUU
gentest för att se vilken
idrott som passar bäst
för dig? Vilka fördelar och
nackdelar kan du se med
sådana tester?
t0NEVIBEFFOTWÉSÇSGUMJHTKVLEPNJTMÇLUFOTLVMMFEV
vilja veta om du i framtiden kommer att få sjukdomen?
Även om det inte går att bota sjukdomen eller förhindra att den bryter ut?
Gentester till salu
De som vill göra gentester inom sjukvården brukar få
råd av experter som kan förklara vilka följder ett gentest kan få och vad resultatet betyder. Men numera
säljer många företag i vinstsyfte olika gentester på
nätet. Man behöver bara skicka iväg en bomullspinne
med saliv och får sedan resultatet med posten eller
via nätet.
Svaren på sådana kommersiella gentesterr brukar
innehålla information om vilka risker man har för att
få olika sjukdomar. Men resultaten kan vara missvisande och svåra att tolka, och kan skapa onödig oro.
En del människor kan få ångest och bli deprimerade
om de får veta att de har ökad risk att få en viss sjukdom. Det finns därför skäl att tänka sig för innan man
beställer ett sådant gentest.
416
t7JMMEVWFUBWJMLBHFOFSEVIBSPDIWJMLBTKVLEPNBS
som du riskerar att få? Hur tror du att du skulle
reagera om du fick veta att du har ökad risk att i
framtiden få en allvarlig sjukdom?
t7BEUSPSEVIÇOEFSPNBSCFUTHJWBSFFMMFSG×STÇLringsbolag kan få reda på resultaten av anställdas
och kunders gentester?
417
1 0 . A RVE T, GE NE R O C H B I OTEK N IK
10. ARVE T, G E N E R O CH BIOTEK N I K
Bakterier som tillverkar plast
Plast är ett praktiskt material, men har nackdelen att den är gjord av
fossil olja. Därför vore det intressant om det gick att göra plast direkt från växande gröda, eller skapa bakterier som själv tillverkar plast.
Genetiska forskare arbetar idag med att förändra bakterier så att de
ska lyckas med just det. Man försöker också förändra olika rotfrukter
så att skörden passar bättre till just plastframställning, eller till andra
material.
På samma sätt undersöker man om man kan förändra generna hos
sockerrör så att de ska ge mer etanol när man använder dem för att
tillverka bränsle.
Det finns alltså en mängd spännande områden för den nya tekniken. Förespråkarna pekar gärna på de miljövinster som skulle kunna
göras. Inte minst hur dagens grödor och odlingar skulle kunna bli effektivare och på så sätt belasta sin omgivning mindre.
Motståndarna pekar istället på olika risker. En sådan risk är att de
förändrade generna sprids till vilda grödor genom korsning, och att det
då är svårt att veta hur det påverkar ekosystemen.
Bildtext tack ...
Kan laxar bli vegetarianer?
Ett annat exempel gäller genmodifierad lax där man ändrat de gener
som styr produktionen av tillväxthormon. Laxen kan då växa till dubbla
storleken jämfört med vanlig lax, vilket givetvis gläder laxodlaren. För
oss människor är det ingen skillnad mellan köttet från sådana laxar och
det i normala laxar.
Man försöker också förändra laxars matsmältning så att de kan leva
av växter i stället för fisk. Eftersom man på det sättet skulle kunna
”hoppa över” en trofinivå – ett led i näringskedjan - skulle sådana laxodlingar kunna bli mer effektiva med resurser än de vanliga, där laxarna matas med foder gjord av annan fisk.
Eftersom fisk är nyttig mat och eftersom fiskodling växer snabbt
världen över är naturligtvis en utveckling av det här slaget spännande.
Men vilka risker kan det finnas? Vad händer till exempel med näringsvävarna i ett havsområde om ett stim vätätande, snabbväxande laxar
kommer dit? Och är det säkert att det är de som bäst av allt skulle
behöva den nyttiga fisken som också får äta den?
424
Satsningar på exempelvis etanol som fordonsbränsle får ibland
kritik, eftersom man är rädd att odlingar för bränslen ska slå ut
odlingar för mat. Kan genetiskt modifierade sockerrör ge oss mer
etanol, så att odlingarna inte behöver ta så mycket plats?
425
1 0 . A RVE T, GE NE R O C H B I OTEK N IK
10. ARVE T, G E N E R O CH BIOTEK N I K
Hur påverkas maten?
En annan fråga som skiljer bioteknikens förespråkare och motståndare
åt är om den nya tekniken påverkar kvaliteten på den mat vi äter. Själva
generna är knappast ett problem i sammanhanget. De är ju desamma
som förut, fast nu placerade i en lite annan ordning.
Men om man kan ändra på gener som styr hur maten ruttnar, vilket är fullt möjligt idag, kan man då vara säker på att man inte också
ändrar andra kemiska processer i cellerna? Förespråkarna ser inga eller
bara små risker, och pekar på ett stort antal undersökningar som inte
kan visa på några sådana faror med livsmedel som kommer från modifierade växter. Motståndarna pekar istället på studier där försöksdjur
fått både allergier och problem med immunförsvaret som man menar
beror på genförändringen.
Inom till exempel EU finns det
regler som säger att livsmedel med
GMO-innehåll måste ha en särskild
märkning.
Skräddarsydda grödor
Det som kanske orsakat mest diskussion är möjligheten att förändra
grödor så att de tål bekämpningsmedel. Sådana förändrade grödor
brukar kallas för skräddarsydda grödor. Det gör det möjligt att spruta
medlen direkt i odlingarna och döda alla ogräs utan att skada grödan.
Förespråkarna pekar på att det gör det möjligt att minska mängden
bekämpningsmedel, och att förändringen därför bidrar till både bättre
miljö och bättre skördar.
I Indien, där det mesta av den bomull som odlas är genmodifierad,
har man kunnat minska rejält på användningen av bekämpningsmedel.
På så sätt har man förbättrat arbetsmiljön för alla som jobbar i bomullsodlingarna.
bildtext
Motståndarna menar att det här är helt fel väg att gå. Om man istället väljer växtsorter med naturlig motståndskraft, och använder metoder som till exempel en varierad odlingsföljd, där skadeinsekterna och
ogräs hålls nere genom att man odlar olika grödor varje år, kan man
hålla ogräsen borta utan bekämpningsmedel. Man varnar också för att
ogräsen kan bli motståndskraftiga mot bekämpningsmedlen, antingen
genom mutationer eller genom att de korsbefruktas med de odlade
grödorna. Måste man i så fall ta till ännu starkare preparat så är ju inget
vunnet för odlarna, samtidigt som giftspridningen ökar.
De som ifrågasätter systemet med skräddarsydda grödor brukar
också peka på att odlaren blir beroende av det företag som säljer utsädet. Man har bara en sort att välja på, och den är ofta dyr att köpa in.
Dessutom måste man köpa just det bekämpningsmedel som är kopplat
till grödan – och i regel är det samma företag som säljer både utsädet
och bekämpningsmedlet.
bildtext
TESTA DIG SJÄLV 10.5
Bildtext till teckningen
tack ...
FÖRKLARA BEGREPPEN
t antifrysgen t trofinivå t allergi t skräddarsydda grödor
t
Tomatplanta
Gift-genen sätts in i
växtcellens DNA
Bakterie
426
varierad odlingsföljd
Växtcell med DNA
Gift-genen klipps ut
ur bakteriens DNA
Växtcellen odlas
Ny tomatplanta
med giftgen
1.
Hur kan genmodifiering göra exempelvis potatis mer tålig mot kyla?
2.
Vad skulle det vara för poäng med en lax som kan äta växtdelar?
3.
Hur skulle genmodifierade bakterier och växter kunna förse oss med bränslen och nya material?
4.
Vilka risker skulle kunna finnas med att modifierade gener kan spridas till vilda arter, eller att
genmodifierade djur sprider sig i ett ekosystem?
5.
Finns det risker med genmodifierade livsmedel?
6.
På vilket sätt finns det risk för att odlare kan bli beroende av de företag som säljer både
modifierat utsäde och de bekämpningsmedel de är anpassade till?
427
1 0 . A RVE T, GE NE R O C H B I OTEK N IK
10. ARVE T, G E N E R O CH BIOTEK N I K
En bot mot
världssvälten?
10.6
Diskussionen om gentekniken handlar inte bara om möjligheter
och risker med själva tekniken. Den handlar också om allt från
möjligheten att skaffa mat till hela jordens befolkning till hur vi ska
kunna fatta kloka beslut om en teknik som utvecklas rasande snabbt.
Den här sojabönan har fått en ny gen
som gör att den tål ogräsgiftet RoundUp. Den finns i odling sedan 1996,
428
Du har säkert mött genmodifierade varor
I Sverige och resten av Europa är det ännu inte
särskilt vanligt med genmodifierade grödor. Vi
har förhållandevis stränga regler för vilka grödor
som får odlas i modifierade varianter och inte.
På andra håll i världen har dock odlingar med
genmodifierade grödor blivit vanliga. Totalt odlas sådana grödor på mer än tio procent av all
jordbruksmark i världen, och andelen ökar för
varje år.
I länder som USA, Kanada, Argentina och
Brasilien finns de största andelarna jordbruksmark med genmodifierade grödor. I USA sker så
gott som alla odlingar av soja och raps med modifierade varianter. I Sydafrika gäller detsamma för
nästan all bomullsodling. Även i länder som Indien
och Kina förekommer modifierad bomull i stor
omfattning.
Det här innebär att du med största säkerhet
redan har använt produkter som tillverkats med
hjälp av genmodifiering. Det kan gälla kläderna
du har på dig, men det kan också gälla sojafodret
som använts till det nötkött du äter.
EU är försiktigare
Inom EU är man alltså mer försiktig med att tillåta genmodifierade
grödor. Men det växer sakta fram allt fler odlingar, både i försökssyfte
och för produktion. Det finns särskilda regler för vilka grödor som får
odlas, och det finns regler om bland annat säkerhetsavstånd till andra
odlingar. Avstånden ska minska risken för oönskade korsningar – även
om kritiker ofta menar att avstånden är för små. Det finns också regler
inom EU som säger att en vara som innehåller genmodifierade råvaror
måste ha särskild märkning.
Skälen till denna försiktigare hållning är främst att opinionen mot
GMO är starkare i Europa än i andra delar av världen. Skillnaden visar också hur olika man vägt riskerna med genmodifieringen mot dess
möjligheter på olika håll i världen .
Många konsumenter är kritiska
mot genmodifierad mat.
Försöket med fosforsnåla
grisar fick avbrytas eftersom
det helt enkelt var svårt att
sälja det färdiga fläsket.
Grisen som inte gick att sälja
Det är inte bara i Europa som gentekniken stöter på motstånd. Ett
företag i Kanada tog fram en genmodifierad gris som hade en mycket
bättre förmåga än vanliga grisar att ta upp det fosfor som finns i fodret.
Företaget ansåg att grisen hade två tydliga miljöfördelar. Dels går det
åt mindre fosfor, som är en ändlig resurs, för att föda upp grisen. Dels
blir det mindre fosfor i grisens avföring. Fosfor från djurstallar kan annars leda till kraftig övergödning av vattendrag.
Men efter mer än tio års utvecklingsarbete fick man lägga ned projektet, och de genmodifierade grisarna fick avlivas. Skälet var att konsumenterna inte ville köpa köttet. Nu har man sparat provrör med celler i
frysboxar, ifall konsumenterna skulle ändra uppfattning i framtiden.
429