Orak l Antikens Grekland bestämde historiens gång Kämpa med silversvärd och du ska vinna allt! Delfi/650 f.Kr. Omkring år 650 f.Kr. byggs det första Apollontemplet i Delfi. Grekland Där sitter orakDelfi let som lockar besökare från hela den antika världen, och under nästan 1 000 år är Delfi centrum för de grekiska stadsstaterna. 24 Var det klokt att gå ut i krig? När var det bäst att så på åkrarna? Och var skulle en ny grekisk koloni ligga? Oraklet i Delfi hade svaret på allt. Härskare och fältherrar följde hennes råd. För vissa blev följderna katastrofala. Fly! Fly till världens ände. Överlämna er åt er sorg! Världens Historia 8 • 2014 Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) © Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se K OC ST ER TT SH U Din hustru föder en rullsten. Han blir kung av Korinth! Historie 8 • 2014 Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) 25 © Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: ac Red.sek: hld k let Grunda en stad på den plats där du blir biten av en hund av trä! Antikens Grekland AV ELSE CHRISTENSEN D iplomaterna från Athen står tysta med böjda nackar. Tem­ pelprästen har ställt deras fråga till orak­ let bakom förhänget, och nu väntar män­ nen på hennes svar. Luften i det halv­ mörka rummet längst inne i Apollon­ templet i Delfi är kväljande tung av en sötaktig lukt, och väntan känns oändligt lång. Men plötsligt bryts tystnaden av en kvinnas desperata skrik. ”Fly! Fly till världens ände! Överläm­ na er åt er sorg!” tjuter oraklet. De athenska diplomaterna måste upp­ bjuda alla sina krafter för att inte följa hennes uppmaning, men de har kommit hit i ett viktigt ärende för att söka råd hos Pythia, det berömda oraklet i Delfi. Per­ siska riket, Athens mäktiga granne, ho­ tar nämligen att angripa stadsstaten och athenarna vet inte vad de ska ta sig till. De kan knappast återvända hem med ett så nedslående svar som det de just fått av Pythia. Diplomaterna vänder sig till tempelprästen, ställer frågan en gång till och väntar spänt på svaret. ”Allt innanför Attikas gränser ska fal­ la, ja, och de heliga dalarna mellan de nära bergen. Men träväggen, träväggen allena ska stå”, säger Pythia med otydlig stämma. Diplomaterna förstår inte vad svaret betyder, men de tar det med sig hem till Athen. Themistokles, en av stadsstatens främsta män, avgör saken. ”Väggar av trä betyder fartyg”, kon­ staterar han. Oraklet menar att de ska rusta upp flottan. De desperata athenar­ na gör som Themistokles säger, och det ed barn. m r i l b ”Labda er en rullsten och födska bli kung Han a Korinth.” d och räd otroliga sker: athenar­ na segrar. Året därpå, 479 f.Kr., krossar en allians av 31 grekiska stadssta­ ter perserna så ågade om 85 f.Kr. fr barn. 6 r å m o s grundligt i slaget ll Eetion, tru Labda skulle få ände. s svar ti s rv vid Plataiai att per­ Oraklet ans förlamade hu appades men åte han och h en son som kidn ng av Korinth. serna aldrig mer an­ de ku Labda föd ojken blev senare griper grekiska städer. P För att visa sin tack­ samhet för oraklets hjälp skänkte stadsstaterna en speci­ över. Därför skickade han ut en örn ell gåva till Delfi: en åtta meter från var sin ände av jorden. De båda hög kolonn av sammansling­ örnarna möttes i Delfi som därför – be­ rade bronsormar, med ett väldigt offerkar av rent guld högst upp. stämde Zeus – var världens omfalos, det Kolonnen restes på den främsta platsen grekiska ordet för navel. i helgedomen: precis framför ApollonArkeologernas mer jordnära förkla­ templet där oraklet satt. ring är att platån på bergsmassivet Par­ Ryktet om oraklet spred sig och folk nassos erbjuder bördig jord och fina be­ kom från när och fjärran. Statsmän och tesmarker, och att det därför tidigt blev handelsmän, poeter och bönder kom en populär boplats. Fynd visar att från den kända världens alla hörn för att människor har bott där och odlat jorden lyssna till oraklets råd och samtidigt träf­ sedan omkring 1600 f.Kr. Men hur plat­ fa alla andra som var där av samma an­ sen fick sitt berömda orakel, och när det ledning. Under antiken var Delfi i alla hände, är oklart. Flera källor, bland avseenden världens navel – andligt, kul­ ­andra Plutarchos (45–120 e.Kr.) – en grekiskfödd filosof och historiker som turellt och ekonomiskt. Staden som sådan var varken stor tjänstgjorde vid Apollontemplet i Delfi ­eller inflytelserik, men under de dagar under första århundradet e.Kr. – berät­ på året då man kunde besöka oraklet tar att helgedomen grundades när en var staden proppfull med folk. Kön till get-herde vid namn Koretas upptäckte templet ringlade långt nedför berget. platsens magiska krafter. Varje gång Koretas getter kom till ett visst ställe på Parnassos sprang de om­ Get-herde upptäckte Delflis magi Enligt de gamla myterna var stadens sta­ kring, bräkte högt och verkade förvirra­ tus bestämd av gudarna. Zeus, den mäk­ de. Koretas och några andra herdar un­ tigaste av de grekiska gudarna, ville hit­ dersökte platsen och upptäckte att just ta mittpunkten i den värld han härskade där getterna uppförde sig konstigt fanns Delfi låg centralt mellan de grekiska stadsstaterna Antikens Grekland var ett lapptäcke av små stater. De flesta bestod bara av en stad med kringliggande landsbygd och kallades stadsstater, polis på grekiska. Varje polis hade egna politiska ledare, eget rättsväsen och en egen armé. Staden Delfi låg centralt, likt en navel, bland stadsstaterna på det grekiska fastlandet nära de östvästliga handelsrutterna och sundet till Peloponnesos. De som reste mellan stadsstaterna och Medelhavet tog gärna en sväng till Delfi, vilket bidrog till stadens och oraklets berömmelse. 26 Troja Thessalien Världens Historia 8 • 2014 Ly di e n Thermopyle Egeiska Delfi Pe lo nn es os Smyrna Megara Korinth po h av e t Thebe Salamis Athen Sparta Stentavlan i Delfi symboliserade stadens läge som den grekiska världens centrum. ALAMY IMAGESELECT Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) © Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: ac Red.sek: hld det en spricka i berget. När de gick dit för att undersöka sprickan närmare blev några av herdarna omtöcknade och för­ virrade, andra trodde sig kunna se in i framtiden. Personer från Delfi upplevde samma sak som herdarna, och snart byggde de ett tempel över sprickan till guden Apollons ära. De utsåg även en prästinna som skulle stå för kontakten med det gudomliga som verkade finnas i sprickan. Prästinnan med den spe­ciella funktionen som orakel fick namnet Pythia. Apollon var visdomens gud, och kun­ de svara på allt genom Pythia. ”Guden känner alla tings mål och alla vägar som leder dit; antalet blad som spricker fram i världen om våren, anta­ let sandkorn som finns i havet och flo­ derna och som rörs av vågorna och de virvlande vindarna. Han vet vad som ska komma, och varifrån det kommer”, skrev den grekiske poeten Pindaros (520–443 f.Kr.) om Apollon. Oraklet i Delfi sniffade gas och gav tvetydiga svar Guden Apollon talade genom oraklet, prästinnan Pythia. Hon satt omgiven av giftiga gaser som försatte henne i trans. T ill skillnad från många andra grekiska orakel, som kunde spå var som helst, var Delfis prästinna Pythia bunden till berget Parnassos. Här satt hon i ett tempel helgat åt Apollon, ljusets och förnuftets gud. De antika författarna berättar att hon satt på en trefot över en spricka i klippgolvet i ett särskilt rum, osynlig för besökaren. Ur sprickan steg det upp ångor som påverkade Pythia. Hon föll i trans, och då talade Apollon genom henne. Svaren var oftast svåra att förstå och det hon uttalade måste någon sedan tolka. De franska och brittiska arkeologer som grävde ut Delfi i slutet av 1800talet avfärdade alla teorier om berusande ångor. Ny forskning visar dock att Delfi ligger rakt över två förkastningar och att det troligen tidigare har sipprat upp giftiga gaser från underjorden. Ångorna kan ha varit eten, som kan orsaka ett transliknande tillstånd och oklart tal. Pythias beteende, som det återges i antika texter, har många likheter med beteendet hos dagens missbrukare av lim, lösningsmedel och andra kemiska substanser. Kolonier gjorde Delfi berömt Att Delfi fick ett orakel var inget speci­ ellt i sig. Varsel och spådomar hörde ­sedan gammalt till vardagen hos greker­ na. Folk spådde i elden, i djurs inälvor eller fåglarnas flykt över himlen. Över­ allt fanns orakelplatser där människor med speciella gåvor förmedlade budskap från gudarna. Oraklet i Delfi fick emellertid en sär­ ställning som den antika världens främ­ sta auktoritet inom gudomlig rådgiv­ ning. Delfis läge spelade en stor roll. Sta­ den låg nära de bergspass som resenärer från nordligare trakter färdades genom på väg till centrala Grekland, och från Delfi var det inte långt till en bra, natur­ lig hamn. Staden fick färskvatten från flera källor och det räckte gott och väl till de handelskaravaner som passerade staden. Delfi växte under 700-talet f.Kr. då den grekiska världen snabbt utveckla­ des. Självstyrande stadsstater växte fram, litteratur, konst och filosofi froda­ des och grekerna grundade kolonier längs Medelhavets och Svarta havets kuster. Resenärer passerade Delfi och besökte gärna oraklet. Via Pythia gav Apollon råd till blivan­ de kolonisatörer, och i takt med att rika och välmående kolonier som t.ex. Syra­ kusa (Sicilien) och Kyrene (Libyen) väx­ te fram på platser som Pythia pekat ut, spreds ryktet om ett allvetande orakel. Snart började kungar och regenter från hela den antika världen att fråga Oraklet satt över en spricka där det steg upp giftig gas. ALAMY IMAGESELECT oraklet om råd. Till och med den legen­ dariske, stenrike kung Midas skickade en representant från sitt rike Frygien, som låg i den centrala delen av dagens Turkiet. Som en hyllning till oraklet skänkte Midas en fantastisk gåva till ­Delfi – en tron av guld. Statschefer, ge­ neraler och andra högt uppsatta perso­ ner följde kungens exempel och kom med dyrbara gåvor av marmor eller ädel­ metall till Apollontemplet och oraklet. Spådom kostade oraklet livet För besökarna förblev oraklet en ano­ nym röst bakom ett draperi i templet. Men historikerna tror att de olika Pythia-prästinnorna rekryterades bland lokalbefolkningen – hon var förmodli­ gen en av de kvinnor som var knutna till Apollon­templet. ”Den utvalda bland alla Delfis kvin­ nor”, kallar dramatikern Euripides (480406 f.Kr.) henne i en av sina tragedier. Under de första åren var Pythia en ung jungfru, men denna tradition förändra­ des efter ett besök av en viss Echecrates från Thessalien. ”Folk säger att han, sedan han sett jungfrun som stod för orakelsvaren, blev så betagen av hennes skönhet att han förde bort henne och förgrep sig på hen­ ne. Därefter införde folk i Delfi en lag om att det hädanefter inte skulle vara en jungfru utan en äldre kvinna på 50 år, Världens Historia 8 • 2014 Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) 27 © Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se Antikens Grekland 1 Delfi rymde skatter från hela Grekland Teatern hade 35 bänkrader Det heliga området kring Apollontemplet var fullt med monument, skattkammare och offerplatser som de grekiska stadsstaterna uppförde till Apollons ära – och för att skryta om sina segrar och rikedomar inför Delfis alla besökare. 2 Apollontemplet Nära Athens skatt­kammare stod statyer av Kleobis och Biton 3 3 Naxospelare med sfinx Athens skattkammare 3 3 3 Sifnos skattkammare Teatern 1 Apollontemplet 2 Enstaka pelare mplet finns kvar av te0 f.Kr. från 33 Teaterns 35 bänkar rymde 5 000 personer. Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) © Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se Kristna förbjöd Apollons heliga centrum Den stora byggnaden bak­ om templet var en så kallad lesche, en sal för debatter, rest av kolonin Knidos. 1600–1100 f.Kr: Mykenska bosättningar på Parnassosberget. 800 f.Kr.: Delfi blir grekiskt. 650 f.Kr.: Det första Apollontemplet byggs. 585 f.Kr.: Delfi kommer under Grekiska förbundets beskydd, d.v.s. bl.a. Athen och Thessalien. 580 f.Kr.: Staden Argos på Pelo­ ponnesos donerar tvillingstatyerna Kleobis och Biton till Delfi. 560 f.Kr.: Den grekiska ön Naxos ger en pelare med sfinx till Delfi. 525 f.Kr.: Ön Sifnos bygger skattkammare i Delfi. Apollon Kolonn av hopslingrade ormar 510 f.Kr.: Det andra Apollon­ templet ersätter det första. 490 f.Kr.: Efter segern över per­ serna vid Marathon bygger Athen en skattkammare i Delfi. 480 f.Kr.: Hårt oväder och sten­ skred förhindrar persiska sol­ dater att nå upp till Delfi: Gre­ kerna trodde att Apollon skyd­ dade staden mot plundring. 4 460 f.Kr.: Brons­ statyn Kör­ svennen från Delfi skapas. Huvudingången till det heliga området som omgavs av en hög mur. Statyer av spartanska officerare Körsvennen 448 f.Kr.: Sparta och Athen slåss om Delfi. 421 f.Kr.: Delfi blir självständig stadsstat. Skattkammare 373 f.Kr.: Ett jordskalv förstör templet. Framför huvudingången låg marknaden där det bl.a. såldes slavar. 3 330 f.Kr.: Det tredje Apollontemplet byggs. 191 f.Kr.: Delfi hamnar under romarrikets kontroll. Statyer Stadsstater­ nas skattkam­ mare var offer­ altare och värdedepåer. BEAUX-ARTS DE PARIS/AGENCE RMN & SHUTTERSTOCK 4 66 f.Kr.: Kejsar Nero flyttar drygt 500 statyer från Delfi till Rom. 86 e.Kr.: Den romerske konsuln Sulla plundrar Delfi på ädelmetall. 117–138 e.Kr.: Delfi får en renässans under kejsar Hadrianus, som restaurerar staden. 393 e.Kr.: Den kristne kejsaren Theodosius förbjuder hedniska se­ der. Templet och oraklet i Delfi stängs. Världens Historia 8 • 2014 Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) 29 © Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: ac Red.sek: hld Stadion Antikens Grekland SHUTTERSTOCK Guden Apollon friköpte slavar Delfis murar fungerade som en anslagstavla för hela Grekland. Fram till i dag har forskarna hittat 3 000 inskriptioner, många av dem på mer än 100 ord. Några av texterna handlar om slavar som köpts fria med guden Apollon som mellanhand: ”Den pythiske Apollon köpte av Sosibius en kvinnlig slavs frihet. Hon hette Nicaea, var romersk av börd, och priset var tre och en halv silverminas. Säljare var enligt lagen Eumnastos från Amphissa. Han har fått pengarna. Försäljningen stod Apollon för.” Apollon agerade mellanhand eftersom slaven inte var en juridisk person som kunde friköpas direkt. Transaktioner som huggits in i väggen vid templet var juridiskt giltiga. Omkring 3 000 inskriptioner har hittats på murar och fundament kring Apollontemplet. ”Käm silver pa med du sk svärd oc h a vinn a allt. ” Orakl ets rå dc Ma ”Silver kedonien – A irka 350 f.Kr. svärd” lexan till Fil Filip II kan tolkas s der den stor ip II av ofta nä es far. o m mu r han b yggde tor – det anvä sitt imp n erium. de som skulle avge orakelsva­ ren, och att hon skulle vara klädd som en jungfru till minne av de gamla profetiorna”, berättar histo­ rikern Diodorus Siculus (90–30 f.Kr.). Oavsett vem Pythia var, levde hon far­ ligt. De giftiga gaser som steg upp ur un­ derjorden kunde få fatala konsekvenser. Plutarchos berättar om en konsultation som gick alldeles snett: ”Hon uppförde sig som ett skepp som kämpade mot vågorna och var uppfylld av en rasande och mäktig ande. Till sist blev hon hysterisk och rusade med ett skrik av skräck mot utgången, där hon kastade sig ned. Resultatet blev att inte bara den delegation som hade ställt frå­ gan, utan även den tempelanställde som skulle tolka orakelsvaret, och de heliga män som var närvarande, flydde. Efter en stund hjälpte de henne upp. Hon var ännu vid medvetande och levde ytterli­ gare ett par dagar.” Det var Pythias omtöcknade tillstånd som ledde till synnerligen tvetydiga svar, som kunde tolkas efter behag. Det upptäckte Kroisos, Lydiens välbeställde 30 och mäktige härskare i mitten av 500-­ talet f.Kr., när han ville ha råd om huruvida han skulle våga angripa sin mäktiga granne i öster: Persis­ ka riket. Oraklet svarade att ett väldigt rike skulle gå under om han angrep. Kroisos drog glatt ut i krig, men förlorade stort. När han därefter klagade hos oraklet fick han svaret att profe­ tian visst hade varit riktig: Kroisos hade ju verkligen lagt ett väldigt rike i ruiner – sitt eget. Kroisos kunde också ha tänkt på den ena devisen över ingången till templet – ”känn dig själv” – innan han över­ modigt kastade sig över perserna. Bara den som verkligen kände sig själv och sina egna svagheter kunde tolka orak­ lets tvetydiga svar. Delfi hedrade poeter och atleter siker i tävlingar. Vinnarna, både på sta­ dion och på teatern, hyllades med lager­ kransar, monument och svulstiga dikter. ”Du markskälvare som härskar över vägen till kapplöpningsbanan”, skrev den grekiske poeten Pindaros förtjust om körsvennen Thrasyboulos, en vack­ er ung man som år 490 f.Kr. vann kapp­ körningen med stridsvagnar. Efter kör­ svennens seger restes en bronsstaty över honom i Delfi – den finns i dag på stadens museum. Samma ära tillföll flöj­ tisten Satyros som framfört en hymn med körsång till. Deltagarna i de pythiska spelen, och andra besökare, kunde avläsa historiens gång i Delfi. Monument som stadsstater­ na låtit uppföra vittnade om grekiska segrar över Persiska riket. Andra min­ nesmärken hyllade Athens status e ­ fter kriget då staden under en period var den grekiska världens ledande stat med stora rikedomar och hundra städer un­ der sin kontroll. När en annan stadsstat, Sparta, vann över Athen år 404 f.Kr., firade sparta­ Trots olyckliga tolkningar – som i Kroisos fall – fortsatte folk att konsultera oraklet och staden Delfis rikedomar och inflytande ökade. År 595 f.Kr. ledde sta­ dens nya status till strider eftersom grannstaden Krisa beslöt att kräva tull av resenärer som passerade på sin väg till Delfi. Oraklets stad segrade och firade sig själv genom att utöka stadens redan berömda evene­ mang, de pythiska spe­ len. Liksom de olym­ runda piska spelen anordna­ f.Kr. ville g ros – en 9 7 r å m so ild des idrottstävlingen ll Locrus, trampade på en v de med s svar ti n ta vart fjärde år, men för­ Oraklet reste runt tills ha tt vila och det slu tsen. a n la a m p H o å i. n p n o i h lo o skjutet i förhållande till efyri en ko gade Såret tvin kolonin Lokroi Epiz . s ro d n u h spelen på Peloponnesos. ndade att han gru Och i Delfi var det inte bara d på a t s n e a ”Grundts där du blir den pla n hund av trä.” e biten av atleter som tävlade. Här möt­ tes även sångare, diktare och mu­ Världens Historia 8 • 2014 Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) © Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se Arkeologer tvingades flytta en hel by När arkeologerna började gräva ut det antika Delfi år 1892 måste de skyddas mot de ilskna invånarna i byn som låg ovanpå ruinerna. I århundraden var Delfi bara känt för historikerna genom antika skrifter, myter och berättelser. Själva staden och templet låg begravda under flera meter sand och sten. Inte förrän på 1890-talet beslöt grekerna att gräva ut platsen. Såväl amerikaner som tyskar och fransmän var intresserade av uppdraget men fransmännen gick som segrare ur förhandlingarna med grekiska staten. De hade säkert en viss fördel av att de samtidigt lovade grekerna lägre tullar på exportvaror som koriander och olivolja. Men ett problem kvarstod: ovanpå det gamla templet låg en modern by, och människorna som bodde där var inte alls intresserade av att flytta. Husen exproprierades men byborna, som såg arkeologernas iver, försökte pressa upp priserna. Det blev en långvarig process. När arkeologerna satte spaden i marken för första gången, i oktober 1892, hade byborna fortfarande inte fått betalt, och arkeologerna tvinga­des att ha beväpnade gendarmer som vakter under utgrävningsarbetet. ÉCOLE FRANCAISE D´ATHÈNES Kristen kejsare stal segersymbolen Inte heller romarrikets erövring år 168 f.Kr. rubbade Delfis status nämnvärt. Staden hade ett så grundmurat rykte att även romarna kom till oraklet för att få svar. Kejsar Nero deltog rentav i de pythiska spelen år 67 f.Kr. Oraklet kunde dock inte mäta sig med kristendomen. År 330 grundade den romerske kejsaren Konstantin en ny huvudstad, Konstantinopel (dagens Istanbul). Stadens kyrka, Hagia Sofia, blev den nya omfalos, världens navel. År 360 försökte kejsar Julianus (331– 363) följa sina hedniska föregångares ­seder och fråga oraklet om råd. Men kej­ sarens utsände fick en klagovisa: ”Säg till kungen att gudens härliga bo­ ning har fallit; ej har han längre en var­ aktig plats, ej lagerns spåkraft. Ej är han heller den talande källan; dess vatten är förstummat”, löd oraklets sista svar. Även Delfis rikedomar försvann. När Konstantin grundade sin nya huvudstad hämtade han dit konst från när och fjärran. Han valde ormkolonnen från Delfi, monumentet som grekerna en gång skänkt staden som tack för oraklets råd om att använda ”väggar av trä”, och ställde den på hippodromen – Konstan­ tinopels stora rännarbana. År 393 förbjöd den romerske kejsa­ ren Theodosius hedendom som Apol­ londyrkan och orakelsvar, och därmed var oraklets tid förbi. Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: ac Red.sek: hld SHUTTERSTOCK nerna segern genom att resa 38 statyer av framstående spartanska militärer längs den heliga vägen upp till templet i Delfi. Alla tempelbesökare måste passe­ ra de imponerande spartanerna. I mitten av 300-talet f.Kr. började emellertid Delfis storhetstid att avta. Kungariket Makedonien, under kung ­Filip II och hans son Alexander den sto­ re, växte till en stormakt som erövrade alla grekiska områden. De makedonska kungarna krävde ordning och fred bland undersåtarna, och det gällde även de ständigt stridande grekiska städerna. Därmed minskade Delfis politiska bety­ delse, men oraklets auktoritet bestod; även Alexander den store sökte sig till Delfi för att få orakelsvar. Läs mer Manolis Andronicos: Delphi, Ekdotite Athenon, 2007 William J. Broad: The Oracle, Penguin, 2006 Myron Stagman: 100 prophesies of the Delphic Oracle, City-State Press, 1999 Engelsk dokumentär: youtube.com/watch?v=En25VkbXE8E Ett av de första arkeologiska fynden var en romersk marmorstaty av en ung man ... ... som visade sig föreställa kejsar Hadria­ nus älskare Antinous, som dog ung. Världens Historia 8 • 2014 31 BRIDGEMAN Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) © Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se