Fly! Fly till världens ände. Överlämna er åt er sorg!

Orak l
Antikens Grekland
bestämde
historiens gång
Kämpa
med silversvärd
och du ska
vinna allt!
Delfi/650 f.Kr.
Omkring år 650
f.Kr. byggs det
första Apollontemplet i Delfi.
Grekland
Där sitter orakDelfi
let som lockar
besökare från
hela den antika
världen, och under
nästan 1 000 år är Delfi centrum
för de grekiska stadsstaterna.
24
Var det klokt att gå ut i krig? När var det bäst att så
på åkrarna? Och var skulle en ny grekisk koloni ligga?
Oraklet i Delfi hade svaret på allt. Härskare och fältherrar
följde hennes råd. För vissa blev följderna katastrofala.
Fly!
Fly till världens
ände. Överlämna
er åt er sorg!
Världens Historia 8 • 2014
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
K
OC
ST
ER
TT
SH
U
Din hustru
föder en rullsten.
Han blir kung
av Korinth!
Historie 8 • 2014
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
25
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: ac Red.sek: hld
k let
Grunda en stad
på den plats där
du blir biten av en
hund av trä!
Antikens Grekland
AV ELSE CHRISTENSEN
D
iplomaterna från
Athen står tysta med
böjda nackar. Tem­
pelprästen har ställt
deras fråga till orak­
let bakom förhänget,
och nu väntar män­
nen på hennes svar. Luften i det halv­
mörka rummet längst inne i Apollon­
templet i Delfi är kväljande tung av en
sötaktig lukt, och väntan känns oändligt
lång. Men plötsligt bryts tystnaden av en
kvinnas desperata skrik.
”Fly! Fly till världens ände! Överläm­
na er åt er sorg!” tjuter oraklet.
De athenska diplomaterna måste upp­
bjuda alla sina krafter för att inte följa
hennes uppmaning, men de har kommit
hit i ett viktigt ärende för att söka råd hos
Pythia, det berömda oraklet i Delfi. Per­
siska riket, Athens mäktiga granne, ho­
tar nämligen att angripa stadsstaten och
athenarna vet inte vad de ska ta sig till.
De kan knappast återvända hem med ett
så nedslående svar som det de just fått av
Pythia. Diplomaterna vänder sig till
tempelprästen, ställer frågan en gång till
och väntar spänt på svaret.
”Allt innanför Attikas gränser ska fal­
la, ja, och de heliga dalarna mellan de
nära bergen. Men träväggen, träväggen
allena ska stå”, säger Pythia med otydlig
stämma. Diplomaterna förstår inte vad
svaret betyder, men de tar det med sig
hem till Athen. Themistokles, en av
stadsstatens främsta män, avgör saken.
”Väggar av trä betyder fartyg”, kon­
staterar han. Oraklet menar att de ska
rusta upp flottan. De desperata athenar­
na gör som Themistokles säger, och det
ed barn.
m
r
i
l
b
”Labda er en rullsten
och födska bli kung
Han a Korinth.”
d
och räd
otroliga sker: athenar­
na segrar. Året därpå,
479 f.Kr., krossar
en allians av 31
grekiska stadssta­
ter perserna så
ågade om
85 f.Kr. fr barn.
6
r
å
m
o
s
grundligt i slaget
ll Eetion, tru Labda skulle få ände.
s svar ti
s
rv
vid Plataiai att per­
Oraklet ans förlamade hu appades men åte
han och h en son som kidn ng av Korinth.
serna aldrig mer an­
de
ku
Labda föd ojken blev senare
griper grekiska städer.
P
För att visa sin tack­
samhet för oraklets hjälp
skänkte stadsstaterna en speci­
över. Därför skickade han ut en örn
ell gåva till Delfi: en åtta meter
från var sin ände av jorden. De båda
hög kolonn av sammansling­
örnarna möttes i Delfi som därför – be­
rade bronsormar, med ett
väldigt offerkar av rent guld högst upp. stämde Zeus – var världens omfalos, det
Kolonnen restes på den främsta platsen grekiska ordet för navel.
i helgedomen: precis framför ApollonArkeologernas mer jordnära förkla­
templet där oraklet satt.
ring är att platån på bergsmassivet Par­
Ryktet om oraklet spred sig och folk nassos erbjuder bördig jord och fina be­
kom från när och fjärran. Statsmän och tesmarker, och att det därför tidigt blev
handelsmän, poeter och bönder kom en populär boplats. Fynd visar att
från den kända världens alla hörn för att människor har bott där och odlat jorden
lyssna till oraklets råd och samtidigt träf­ sedan omkring 1600 f.Kr. Men hur plat­
fa alla andra som var där av samma an­ sen fick sitt berömda orakel, och när det
ledning. Under antiken var Delfi i alla hände, är oklart. Flera källor, bland
avseenden världens navel – andligt, kul­ ­andra Plutarchos (45–120 e.Kr.) – en
grekiskfödd filosof och historiker som
turellt och ekonomiskt.
Staden som sådan var varken stor tjänstgjorde vid Apollontemplet i Delfi
­eller inflytelserik, men under de dagar under första århundradet e.Kr. – berät­
på året då man kunde besöka oraklet tar att helgedomen grundades när en
var staden proppfull med folk. Kön till get-herde vid namn Koretas upptäckte
templet ringlade långt nedför berget.
platsens magiska krafter.
Varje gång Koretas getter kom till ett
visst ställe på Parnassos sprang de om­
Get-herde upptäckte Delflis magi
Enligt de gamla myterna var stadens sta­ kring, bräkte högt och verkade förvirra­
tus bestämd av gudarna. Zeus, den mäk­ de. Koretas och några andra herdar un­
tigaste av de grekiska gudarna, ville hit­ dersökte platsen och upptäckte att just
ta mittpunkten i den värld han härskade där getterna uppförde sig konstigt fanns
Delfi låg centralt mellan de
grekiska stadsstaterna
Antikens Grekland var ett lapptäcke av små stater.
De flesta bestod bara av en stad med kringliggande
landsbygd och kallades stadsstater, polis på grekiska. Varje polis hade egna politiska ledare,
eget rättsväsen och en egen armé.
Staden Delfi låg centralt, likt en
navel, bland stadsstaterna på det
grekiska fastlandet nära de östvästliga handelsrutterna och
sundet till Peloponnesos.
De som reste mellan stadsstaterna och Medelhavet tog
gärna en sväng till Delfi, vilket
bidrog till stadens och
oraklets berömmelse.
26
Troja
Thessalien
Världens Historia 8 • 2014
Ly di e n
Thermopyle
Egeiska
Delfi
Pe
lo
nn
es
os
Smyrna
Megara
Korinth
po
h av e t
Thebe
Salamis
Athen
Sparta
Stentavlan i Delfi symboliserade stadens
läge som den grekiska världens centrum.
ALAMY IMAGESELECT
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: ac Red.sek: hld
det en spricka i berget. När de gick dit
för att undersöka sprickan närmare blev
några av herdarna omtöcknade och för­
virrade, andra trodde sig kunna se in i
framtiden. Personer från Delfi upplevde
samma sak som herdarna, och snart
byggde de ett tempel över sprickan till
guden Apollons ära. De utsåg även en
prästinna som skulle stå för kontakten
med det gudomliga som verkade finnas
i sprickan. Prästinnan med den spe­ciella
funktionen som orakel fick namnet
Pythia.
Apollon var visdomens gud, och kun­
de svara på allt genom Pythia.
”Guden känner alla tings mål och alla
vägar som leder dit; antalet blad som
spricker fram i världen om våren, anta­
let sandkorn som finns i havet och flo­
derna och som rörs av vågorna och de
virvlande vindarna. Han vet vad som ska
komma, och varifrån det kommer”,
skrev den grekiske poeten Pindaros
(520–443 f.Kr.) om Apollon.
Oraklet i Delfi sniffade
gas och gav tvetydiga svar
Guden Apollon talade genom oraklet, prästinnan Pythia.
Hon satt omgiven av giftiga gaser som försatte henne i trans.
T
ill skillnad från många andra
grekiska orakel, som kunde spå
var som helst, var Delfis prästinna
Pythia bunden till berget Parnassos.
Här satt hon i ett tempel helgat åt
Apollon, ljusets och förnuftets gud.
De antika författarna berättar att
hon satt på en trefot över en spricka i
klippgolvet i ett särskilt rum, osynlig
för besökaren. Ur sprickan steg det
upp ångor som påverkade Pythia.
Hon föll i trans, och då talade Apollon
genom henne. Svaren var oftast svåra
att förstå och det hon uttalade måste
någon sedan tolka.
De franska och brittiska arkeologer
som grävde ut Delfi i slutet av 1800talet avfärdade alla teorier om berusande ångor.
Ny forskning visar dock att Delfi
ligger rakt över två förkastningar och
att det troligen tidigare har sipprat
upp giftiga gaser från underjorden.
Ångorna kan ha varit eten, som
kan orsaka ett transliknande tillstånd
och oklart tal. Pythias beteende, som
det återges i antika texter, har många
likheter med beteendet hos dagens
missbrukare av lim, lösningsmedel
och andra kemiska substanser.
Kolonier gjorde Delfi berömt
Att Delfi fick ett orakel var inget speci­
ellt i sig. Varsel och spådomar hörde
­sedan gammalt till vardagen hos greker­
na. Folk spådde i elden, i djurs inälvor
eller fåglarnas flykt över himlen. Över­
allt fanns orakelplatser där människor
med speciella gåvor förmedlade budskap
från gudarna.
Oraklet i Delfi fick emellertid en sär­
ställning som den antika världens främ­
sta auktoritet inom gudomlig rådgiv­
ning. Delfis läge spelade en stor roll. Sta­
den låg nära de bergspass som resenärer
från nordligare trakter färdades genom
på väg till centrala Grekland, och från
Delfi var det inte långt till en bra, natur­
lig hamn. Staden fick färskvatten från
flera källor och det räckte gott och väl
till de handelskaravaner som passerade
staden. Delfi växte under 700-talet f.Kr.
då den grekiska världen snabbt utveckla­
des. Självstyrande stadsstater växte
fram, litteratur, konst och filosofi froda­
des och grekerna grundade kolonier
längs Medelhavets och Svarta havets
kuster. Resenärer passerade Delfi och
besökte gärna oraklet.
Via Pythia gav Apollon råd till blivan­
de kolonisatörer, och i takt med att rika
och välmående kolonier som t.ex. Syra­
kusa (Sicilien) och Kyrene (Libyen) väx­
te fram på platser som Pythia pekat ut,
spreds ryktet om ett allvetande orakel.
Snart började kungar och regenter
från hela den antika världen att fråga
Oraklet satt över
en spricka där det
steg upp giftig gas.
ALAMY IMAGESELECT
oraklet om råd. Till och med den legen­
dariske, stenrike kung Midas skickade
en representant från sitt rike Frygien,
som låg i den centrala delen av dagens
Turkiet. Som en hyllning till oraklet
skänkte Midas en fantastisk gåva till
­Delfi – en tron av guld. Statschefer, ge­
neraler och andra högt uppsatta perso­
ner följde kungens exempel och kom
med dyrbara gåvor av marmor eller ädel­
metall till Apollontemplet och oraklet.
Spådom kostade oraklet livet
För besökarna förblev oraklet en ano­
nym röst bakom ett draperi i templet.
Men historikerna tror att de olika
Pythia-prästinnorna rekryterades bland
lokalbefolkningen – hon var förmodli­
gen en av de kvinnor som var knutna till
Apollon­templet.
”Den utvalda bland alla Delfis kvin­
nor”, kallar dramatikern Euripides (480406 f.Kr.) henne i en av sina tragedier.
Under de första åren var Pythia en ung
jungfru, men denna tradition förändra­
des efter ett besök av en viss Echecrates
från Thessalien.
”Folk säger att han, sedan han sett
jungfrun som stod för orakelsvaren, blev
så betagen av hennes skönhet att han
förde bort henne och förgrep sig på hen­
ne. Därefter införde folk i Delfi en lag
om att det hädanefter inte skulle vara en
jungfru utan en äldre kvinna på 50 år,
Världens Historia 8 • 2014
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
27
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Antikens Grekland
1
Delfi rymde skatter
från hela Grekland
Teatern hade
35 bänkrader
Det heliga området kring Apollontemplet var fullt med
monument, skattkammare och offerplatser som de grekiska
stadsstaterna uppförde till Apollons ära – och för att skryta
om sina segrar och rikedomar inför Delfis alla besökare.
2
Apollontemplet
Nära Athens
skatt­kammare
stod statyer av
Kleobis och Biton
3
3
Naxospelare
med
sfinx
Athens
skattkammare
3
3
3
Sifnos
skattkammare
Teatern
1
Apollontemplet
2
Enstaka pelare
mplet
finns kvar av te0 f.Kr.
från 33
Teaterns 35
bänkar rymde
5 000 personer.
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Kristna förbjöd
Apollons
heliga centrum
Den stora byggnaden bak­
om templet var en så kallad
lesche, en sal för debatter,
rest av kolonin Knidos.
1600–1100 f.Kr: Mykenska bosättningar på Parnassosberget.
800 f.Kr.: Delfi blir grekiskt. 650 f.Kr.: Det första
Apollontemplet byggs. 585 f.Kr.: Delfi kommer under
Grekiska förbundets beskydd,
d.v.s. bl.a. Athen och Thessalien.
580 f.Kr.: Staden Argos på Pelo­
ponnesos donerar tvillingstatyerna
Kleobis och Biton till Delfi. 560 f.Kr.: Den grekiska ön Naxos
ger en pelare med sfinx till Delfi.
525 f.Kr.: Ön Sifnos bygger
skattkammare i Delfi. Apollon
Kolonn av hopslingrade ormar
510 f.Kr.:
Det andra Apollon­
templet ersätter det första.
490 f.Kr.: Efter segern över per­
serna vid Marathon bygger Athen en
skattkammare i Delfi.
480 f.Kr.: Hårt oväder och sten­
skred förhindrar persiska sol­
dater att nå upp till Delfi: Gre­
kerna trodde att Apollon skyd­
dade staden mot plundring.
4
460 f.Kr.: Brons­
statyn Kör­
svennen från
Delfi skapas.
Huvudingången till det
heliga området som
omgavs av en hög mur.
Statyer av
spartanska officerare
Körsvennen
448 f.Kr.: Sparta
och Athen slåss om Delfi.
421 f.Kr.: Delfi blir
självständig stadsstat.
Skattkammare
373 f.Kr.: Ett jordskalv
förstör templet.
Framför huvudingången
låg marknaden där det
bl.a. såldes slavar.
3
330 f.Kr.: Det tredje
Apollontemplet byggs.
191 f.Kr.: Delfi hamnar
under romarrikets kontroll.
Statyer
Stadsstater­
nas skattkam­
mare var offer­
altare och
värdedepåer.
BEAUX-ARTS DE PARIS/AGENCE RMN & SHUTTERSTOCK
4
66 f.Kr.: Kejsar Nero flyttar drygt
500 statyer från Delfi till Rom.
86 e.Kr.: Den romerske konsuln
Sulla plundrar Delfi på ädelmetall.
117–138 e.Kr.: Delfi får en
renässans under kejsar Hadrianus,
som restaurerar staden.
393 e.Kr.: Den kristne kejsaren
Theodosius förbjuder hedniska se­
der. Templet och oraklet i Delfi stängs.
Världens Historia 8 • 2014
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
29
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: ac Red.sek: hld
Stadion
Antikens Grekland
SHUTTERSTOCK
Guden Apollon friköpte slavar
Delfis murar fungerade som en anslagstavla för hela Grekland.
Fram till i dag har forskarna hittat 3 000 inskriptioner, många
av dem på mer än 100 ord. Några av texterna handlar om slavar som köpts fria med guden Apollon som mellanhand: ”Den
pythiske Apollon köpte av Sosibius en kvinnlig slavs frihet. Hon
hette Nicaea, var romersk av börd, och priset var tre och en halv
silverminas. Säljare var enligt lagen Eumnastos från Amphissa.
Han har fått pengarna. Försäljningen stod Apollon för.”
Apollon agerade mellanhand eftersom slaven inte var en
juridisk person som kunde friköpas direkt. Transaktioner som
huggits in i väggen vid templet var juridiskt giltiga.
Omkring 3 000 inskriptioner har hittats på murar
och fundament kring Apollontemplet.
”Käm
silver pa med
du sk svärd oc
h
a vinn
a allt.
”
Orakl
ets rå
dc
Ma
”Silver kedonien – A irka 350 f.Kr.
svärd”
lexan
till Fil
Filip II kan tolkas s der den stor ip II av
ofta nä
es far.
o
m
mu
r han b
yggde tor – det anvä
sitt imp
n
erium. de
som skulle avge orakelsva­
ren, och att hon skulle vara
klädd som en jungfru till minne
av de gamla profetiorna”, berättar histo­
rikern Diodorus Siculus (90–30 f.Kr.).
Oavsett vem Pythia var, levde hon far­
ligt. De giftiga gaser som steg upp ur un­
derjorden kunde få fatala konsekvenser.
Plutarchos berättar om en konsultation
som gick alldeles snett:
”Hon uppförde sig som ett skepp som
kämpade mot vågorna och var uppfylld
av en rasande och mäktig ande. Till sist
blev hon hysterisk och rusade med ett
skrik av skräck mot utgången, där hon
kastade sig ned. Resultatet blev att inte
bara den delegation som hade ställt frå­
gan, utan även den tempelanställde som
skulle tolka orakelsvaret, och de heliga
män som var närvarande, flydde. Efter
en stund hjälpte de henne upp. Hon var
ännu vid medvetande och levde ytterli­
gare ett par dagar.”
Det var Pythias omtöcknade tillstånd
som ledde till synnerligen tvetydiga
svar, som kunde tolkas efter behag. Det
upptäckte Kroisos, Lydiens välbeställde
30
och mäktige härskare i mitten av 500-­
talet f.Kr., när han ville ha råd om
huruvida han skulle våga angripa
sin mäktiga granne i öster: Persis­
ka riket. Oraklet svarade att ett
väldigt rike skulle gå under om
han angrep. Kroisos drog glatt
ut i krig, men förlorade stort.
När han därefter klagade hos
oraklet fick han svaret att profe­
tian visst hade varit riktig:
Kroisos hade ju verkligen lagt ett
väldigt rike i ruiner – sitt eget.
Kroisos kunde också ha tänkt på den
ena devisen över ingången till templet –
”känn dig själv” – innan han över­
modigt kastade sig över perserna. Bara
den som verkligen kände sig själv och
sina egna svagheter kunde tolka orak­
lets tvetydiga svar.
Delfi hedrade poeter och atleter
siker i tävlingar. Vinnarna, både på sta­
dion och på teatern, hyllades med lager­
kransar, monument och svulstiga dikter.
”Du markskälvare som härskar över
vägen till kapplöpningsbanan”, skrev
den grekiske poeten Pindaros förtjust
om körsvennen Thrasyboulos, en vack­
er ung man som år 490 f.Kr. vann kapp­
körningen med stridsvagnar. Efter kör­
svennens seger restes en bronsstaty
över honom i Delfi – den finns i dag på
stadens museum. Samma ära tillföll flöj­
tisten Satyros som framfört en hymn
med körsång till.
Deltagarna i de pythiska spelen, och
andra besökare, kunde avläsa historiens
gång i Delfi. Monument som stadsstater­
na låtit uppföra vittnade om grekiska
segrar över Persiska riket. Andra min­
nesmärken hyllade Athens status e
­ fter
kriget då staden under en period var
den grekiska världens ledande stat med
stora rikedomar och hundra städer un­
der sin kontroll.
När en annan stadsstat, Sparta, vann
över Athen år 404 f.Kr., firade sparta­
Trots olyckliga tolkningar – som i
Kroisos fall – fortsatte folk att konsultera
oraklet och staden Delfis rikedomar och
inflytande ökade. År 595 f.Kr. ledde sta­
dens nya status till strider eftersom
grannstaden Krisa beslöt att kräva tull
av resenärer som passerade på sin
väg till Delfi. Oraklets stad
segrade och firade sig själv
genom att utöka stadens
redan berömda evene­
mang, de pythiska spe­
len. Liksom de olym­
runda
piska spelen anordna­
f.Kr. ville g ros – en
9
7
r
å
m
so
ild
des idrottstävlingen
ll Locrus, trampade på en v de med
s svar ti
n
ta
vart fjärde år, men för­
Oraklet reste runt tills ha tt vila och det slu tsen.
a
n
la
a
m
p
H
o
å
i.
n
p
n
o
i
h
lo
o
skjutet i förhållande till
efyri
en ko
gade
Såret tvin kolonin Lokroi Epiz
.
s
ro
d
n
u
h
spelen på Peloponnesos.
ndade
att han gru
Och i Delfi var det inte bara
d på
a
t
s
n
e
a
”Grundts där du blir
den pla n hund av trä.”
e
biten av
atleter som tävlade. Här möt­
tes även sångare, diktare och mu­
Världens Historia 8 • 2014
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Arkeologer tvingades
flytta en hel by
När arkeologerna började gräva ut det antika
Delfi år 1892 måste de skyddas mot de ilskna
invånarna i byn som låg ovanpå ruinerna.
I
århundraden var Delfi bara känt för historikerna
genom antika skrifter, myter och berättelser.
Själva staden och templet låg begravda
under flera meter sand och sten. Inte
förrän på 1890-talet beslöt grekerna att
gräva ut platsen. Såväl amerikaner som
tyskar och fransmän var intresserade
av uppdraget men fransmännen gick
som segrare ur förhandlingarna med
grekiska staten. De hade säkert en viss
fördel av att de samtidigt lovade grekerna lägre tullar på exportvaror som
koriander och olivolja.
Men ett problem kvarstod: ovanpå
det gamla templet låg en modern by,
och människorna som bodde där var
inte alls intresserade av att flytta. Husen exproprierades men byborna, som såg arkeologernas iver,
försökte pressa upp priserna. Det blev en långvarig
process. När arkeologerna satte spaden i marken
för första gången, i oktober 1892, hade byborna
fortfarande inte fått betalt, och arkeologerna
tvinga­des att ha beväpnade gendarmer som
vakter under utgrävningsarbetet.
ÉCOLE FRANCAISE D´ATHÈNES
Kristen kejsare stal segersymbolen
Inte heller romarrikets erövring år 168
f.Kr. rubbade Delfis status nämnvärt.
Staden hade ett så grundmurat rykte att
även romarna kom till oraklet för att få
svar. Kejsar Nero deltog rentav i de
pythiska spelen år 67 f.Kr.
Oraklet kunde dock inte mäta sig
med kristendomen. År 330 grundade
den romerske kejsaren Konstantin en
ny huvudstad, Konstantinopel (dagens
Istanbul). Stadens kyrka, Hagia Sofia,
blev den nya omfalos, världens navel.
År 360 försökte kejsar Julianus (331–
363) följa sina hedniska föregångares
­seder och fråga oraklet om råd. Men kej­
sarens utsände fick en klagovisa:
”Säg till kungen att gudens härliga bo­
ning har fallit; ej har han längre en var­
aktig plats, ej lagerns spåkraft. Ej är han
heller den talande källan; dess vatten är
förstummat”, löd oraklets sista svar.
Även Delfis rikedomar försvann. När
Konstantin grundade sin nya huvudstad
hämtade han dit konst från när och
fjärran. Han valde ormkolonnen från
Delfi, monumentet som grekerna en
gång skänkt staden som tack för oraklets
råd om att använda ”väggar av trä”, och
ställde den på hippodromen – Konstan­
tinopels stora rännarbana.
År 393 förbjöd den romerske kejsa­
ren Theodosius hedendom som Apol­
londyrkan och orakelsvar, och därmed
var oraklets tid förbi.
Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: ac Red.sek: hld
SHUTTERSTOCK
nerna segern genom att resa 38 statyer
av framstående spartanska militärer
längs den heliga vägen upp till templet i
Delfi. Alla tempelbesökare måste passe­
ra de imponerande spartanerna.
I mitten av 300-talet f.Kr. började
emellertid Delfis storhetstid att avta.
Kungariket Makedonien, under kung
­Filip II och hans son Alexander den sto­
re, växte till en stormakt som erövrade
alla grekiska områden. De makedonska
kungarna krävde ordning och fred bland
undersåtarna, och det gällde även de
ständigt stridande grekiska städerna.
Därmed minskade Delfis politiska bety­
delse, men oraklets auktoritet bestod;
även Alexander den store sökte sig till
Delfi för att få orakelsvar.
Läs mer
Manolis Andronicos: Delphi, Ekdotite Athenon, 2007
William J. Broad: The Oracle, Penguin, 2006
Myron Stagman: 100 prophesies of the Delphic Oracle,
City-State Press, 1999
Engelsk dokumentär:
youtube.com/watch?v=En25VkbXE8E
Ett av de första arkeologiska fynden var
en romersk marmorstaty av en ung man ...
... som visade sig föreställa kejsar Hadria­
nus älskare Antinous, som dog ung.
Världens Historia 8 • 2014
31
BRIDGEMAN
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se