Positionspapper
Positionspapper
Civilsamhället som utvecklingskraft
Civilsamhället som utvecklingskraft
Svenska kommuners, landstings och regioners samspel med det civila samhället
vilar på en lång historia. Samspelet mellan offentliga verksamheter och det civila
samhällets verksamheter har intensifierats under det senaste decenniet och nya
former för dialoger och samverkan har vuxit fram runt om i landet.
I positionspappret slås civilsamhällets betydelsefulla roll för samhällsutvecklingen
fast, i såväl demokratisk mening, för utvecklingen av välfärdens verksamheter
och som en kraft i lokal och regional utveckling. Det är viktigt att kommuner,
landstings och regioners bild av civilsamhällets aktörer liksom relationerna mellan
offentlig sektor och civilt samhälle fortsätter utvecklas på ett ansvarsfullt och
positivt sätt.
Detta positionspapper antogs av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)
styrelse den 23 januari 2009. Positionspappret bildar underlag för kontakter
med regering och myndigheter såväl som med nationella företrädare för det civila
samhällets aktörer. Det kan även utgöra ett stöd till SKLs medlemmar i deras
arbete. En längre bakgrundstext finns att hämta på SKLs webbplats för samverkan
med civilsamhället www.skl.se under rubriken Demokrati.
Beställningsnummer: 5165
118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20
Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se
Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40
eller förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer
© Sveriges Kommuner och Landsting 2009
118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00
Webbplats: www.skl.se
Beställningsnummer: 5165
Tryckeri: 08 Tryck AB
Kontaktperson på SKL: Fredrik Gunnarsson och Lena Lundström
För information om SKLs projekt ”Samverkan med civilsamhället”
kontakta Cecilia Berglin eller Anna-Karin Berglund
Foto: Matton
Form och produktion: KLF Grafisk Produktion 2009
Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se/publikationer
Förord
I Sverige har vi en lång tradition av ett livskraftigt
och aktivt civilsamhälle. Civilsamhället har en
framträdande roll i den svenska samhällsmodellen
och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Det
är framförallt på lokal och regional nivå som det
civila samhällets aktörer är betydelsefulla då de
utifrån platsens förutsättningar och behov samlar
människor utefter deras intressen, skapar verksamhet och utvecklingsidéer samt driver på
för demokrati- och välfärdsutveckling.
Det finns en tydlig vilja i kommuner, landsting och
regioner att vidareutveckla och förbättra samspelet
med det civila samhället, vilket är synligt bland annat
i de senaste årens framväxt av handlingsprogram
och policyarbeten lokalt och regionalt. Även på
central nivå pågår utvecklingsarbeten och under
2008 har regeringen och Sveriges Kommuner
och Landsting fattat beslut om att ingå en
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
överenskommelse med idéburna organisationer
inom det sociala området.
Detta positionspapper redovisar Sveriges Kommuner
och Landstings syn på civilsamhället som utvecklingskraft. Positionspappret antogs av förbundets
styrelse 23 januari 2009. Det bildar underlag för
kontakter med regering och myndigheter såväl
som med nationella företrädare för det civila
samhällets aktörer. Det kan även utgöra ett stöd
till medlemmarna i deras arbete.
Sveriges Kommuner och Landsting i december 2008
Anders Knape
Sammanfattning
Ett gott samspel mellan offentlig sektor och civilt
samhälle är centralt för en god samhällsutveckling.
Det är sedan länge en naturlig uppgift för kommuner,
landsting och regioner att samspela med och
understödja det civila samhället och dess aktörer.
Samhällsförändringarna i vår tid har dock påverkat
samspelets förutsättningar och möjligheterna att
stärka civilsamhället som utvecklingskraft har
därmed blivit annorlunda.
I detta positionspapper har civilsamhället schematiskt
delats in i: föreningslivet och folkbildningen, frivilligt
arbete och volontärskap, företagande med samhällsmål, samt samhällsentreprenörer och eldsjälar.
Kommuner, landsting och regioner har en direkt
geografisk närhet till det civila samhällets aktörer.
Det betyder att kommuner, landsting och regioner
genom sin närhet kan anpassa sig till civilsamhällets
varierande utbredning och livaktighet över landet.
Men det betyder också att lokala och regionala
beslutsfattare i ett pågående samspel med civilsamhället måste hantera balansen mellan den
representativa demokratins funktionssätt å ena
sidan och medborgarnas engagemang och deltagande
å den andra.
Möjligheten för kommuner, landsting och regioner
att understödja och tillvarata utvecklingskraften i
det civila samhällets aktörer har två sidor. Primärt
handlar det om att erkänna, uppmärksamma och
bekräfta det civila samhällets aktörer i det lokala
och regionala sammanhanget. Det innebär att
utrymme skapas för både gamla och nytillkomna
aktörer, och samtidigt slår det vakt om att framtida
aktörer kan växa fram utifrån nya intressen och
behov i befolkningen.
Det handlar vidare om en utveckling av redan idag
praktiserade arbetssätt lokalt och regionalt. Detta
positionspapper koncentreras på dessa arbetssätt
som schematiskt delas upp i: bidrag och stöd, upphandling, partnerskap, samt alternativ finansiering.
Kommuner, landsting och regioner måste också
i framtiden ha goda förutsättningar att utveckla
dessa arbetssätt efter egna överväganden och
prioriteringar. Förbundet menar att stöd och
stimulans till ett varierande och livskraftigt civilt
samhälle runt om i Sverige förutsätter ett starkt
kommunalt självstyre.
Därför anser SKL att:
• kommuners, landstings och regioners aktiva
insatser spelar en avgörande roll för att stärka
civilsamhället som utvecklingskraft vilket med
fördel kan uppmärksammas i övergripande
utvecklingsstrategier och styrdokument lokalt
och regionalt
• relationen mellan kommuner/landsting/regioner
och civilsamhället ska präglas av dialog och
ömsesidig respekt.
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
Vidare anser SKL i förhållande till staten att:
• staten bör sträva efter regelverk som underlättar
och stödjer föreningslivets ställning som ickeprofessionella och ideella organisationer
• det är rimligt att personer som har sin försörjning
från trygghetssystemen och står till arbetsmarknadens förfogande, liksom sjukskrivna, som vill
utföra frivilligarbete, har möjlighet att göra det
i viss omfattning
• staten bör bättre uppmärksamma och stödja
företagande med samhällsmål
• regeringen bör anpassa/förenkla upphandlingsreglerna och se över möjligheterna att
skapa bättre förutsättningar för aktörer inom
civilsamhället
• nationell statistik ska utvecklas för att synliggöra
idéburna aktörers marknadsandel
• staten bör se över möjligheterna att utveckla
system som stödjer små aktörers kreditvärdighet,
samt utveckla nationella och regionala mikrolånesystem för civilsamhällets aktörer
• det är positivt att staten utreder skatteincitamenten för gåvor till ideell verksamhet, och
angeläget att ett sådant system är transparent.
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
Vidare anser SKL i förhållande till civilsamhället att:
• offentlig sektors samtliga nivåer har ett gemensamt ansvar för grundläggande finansiering till
föreningsliv och folkbildning
• ideellt arbete är ett komplement till och inte en
ersättning för ordinarie betalt arbete inom ramen
för offentlig sektors egna åtaganden och ansvar
• organisering av frivilligt arbete kan genomföras
såväl i offentlig som annan regi
• företag med medlems-/samhällsmål bidrar till
lokal och regional utveckling, och kan med
fördel inkluderas i lokala och regionala näringspolitiska strategier
• ökad kunskap om samhällsentreprenörskap,
eldsjälar och nätverk, samt utveckling av metoder
för god samverkan kan frigöra potential lokalt
och regionalt
• lokala och regionala stödsystem som bygger
på dialog och överenskommelser med god
framförhållning och tydliga besked bidrar till
att främja civilsamhället som utvecklingskraft
• utöver ekonomiska bidrag, finns det andra
ändamålsenliga medel för att stödja civilsamhället som bör vidareutvecklas
• civilsamhällets utvecklingskraft kan tas bättre
tillvara i lokalt och regionalt utvecklingsarbete
genom stärkt integration mellan olika partnerskap, politiska nivåer och sektorer.
Civilsamhället som utvecklingskraft – Inledning
valda lokalt och regionalt är det en viktig uppgift
att hantera den spänning som kan uppstå mellan
den representativa demokratin och medborgarnas
aktiva, direkta deltagande. Det är förtroendevaldas
ansvar att värna om allmän- och helhetsintressen
och rättssamhällets principer.
Historiskt sett går det inte att nog understryka
folkrörelsernas betydelse för samhällsreformer,
välfärd och ekonomisk utveckling under 1900-talets
början. Under rekordåren då offentlig sektor växte
kraftigt kommunaliserades många uppgifter och
föreningslivet koncentrerades främst till kulturoch fritidsaktiviteter. Former och omfattning för
samspel med civilsamhället idag har påverkats av
den ekonomiska krisen på 1990-talet, det svenska
EU-medlemskapet och förändringar i människors
ideella engagemang.
Civilsamhället är en kraft för demokratisk förankring
och vitalisering, för lokal och regional utveckling
och för välfärdens förnyelse. Ett gott samspel
mellan offentlig sektor och civilt samhälle är
centralt för en god samhällsutveckling. Det senaste
decenniets samhällsförändringar har dock påverkat
förutsättningarna för att stärka civilsamhället som
utvecklingskraft.
Runt om i Sveriges kommuner, landsting och regioner
finns ett ökande intresse för civilsamhället som
samhällsaktör, vilket visar sig i handlingsprogram
och samarbeten av olika slag. Ett gott samspel
grundar sig i intresse och respekt för varandras
drivkrafter och förutsättningar. För förtroende-
Den svenska kombinationen av välgrundad tilltro
till samhällets institutioner och ett livskraftigt civilsamhälle har varit och är en framgångsfaktor för
social sammanhållning och ekonomisk utveckling.
Därför anser SKL att:
• kommuners, landstings och regioners aktiva
insatser spelar en avgörande roll för att stärka
civilsamhället som utvecklingskraft vilket med
fördel kan uppmärksammas i övergripande
utvecklingsstrategier och styrdokument lokalt
och regionalt
• relationen mellan kommuner/landsting/regioner
och civilsamhället ska präglas av dialog och
ömsesidig respekt.
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
Aktörer
Det finns en lång tradition av samarbete mellan
kommuner och landsting, respektive föreningsliv
och folkbildning, som varit en styrka för samhällsutvecklingen. De senaste åren har dock en rad
utmaningar blivit allt tydligare, varav några är särskilt
oroande. Deltagandet i föreningslivet minskar
och koncentreras i högre grad till mer resursstarka
medborgare. Ungdomars deltagande har successivt
minskat och den ökade viljan till ideellt engagemang
på individuell grund i befolkningen har svårt att
kanaliseras in i svenskt föreningsliv. Det finns
även tendenser till större professionalisering och
byråkratisering, delvis som en reaktion på bidragsgivarnas redovisnings- och uppföljningskrav.
Föreningsliv och folkbildning
Det svenska föreningslivets omfattning är unik i
världen och den svenska förenings- och folkbildningstraditionen representerar starka demokrativärden. Föreningslivet och folkbildningen fungerar
som sociala mötesplatser där samspel mellan
människor utvecklas och demokratisk skolning sker,
vilket i sin tur utgör en grund för mellanmänsklig
tillit och samhällstillhörighet. Sammantaget ger
föreningslivet röst åt breda grupper i samhället och
står för omistlig verksamhet. Det är därför viktigt
att föreningsliv och folkbildning förblir en självständig kraft i svenskt samhällsliv, geografiskt och
socialt närvarande.
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
Därför anser SKL att:
• offentlig sektors samtliga nivåer har ett
gemensamt ansvar för grundläggande
finansiering till föreningsliv och folkbildning
• staten bör sträva efter regelverk som underlättar
och stödjer föreningslivets ställning som ickeprofessionella och ideella organisationer.
Frivilligarbete/volontärskap
Frivilligt arbete utan ekonomisk ersättning utförs i
stor omfattning i Sverige, även med internationella
mått mätt, och fyller en viktig funktion i vardagen
såväl som vid katastrofsituationer.
För arbetslösa och sjukskrivna, som har sin
försörjning från trygghetssystemen, innebär det
en balansgång gentemot regelverket att samtidigt
arbeta ideellt.
Känslan av tillhörighet och delaktighet är grundläggande för en människas hälsa. Här kan det
frivilliga arbetet bidra till att skapa sociala relationer
och gemenskaper. Människors vilja till ideellt
arbete är positiv, men det kan finnas anledning att
beakta de röster som uttrycker oro för en utveckling
där social välfärd alltmer byggs på välgörenhet med
ojämlika förhållanden mellan givare och mottagare.
Vid räddningsarbete, katastrofsituationer och
krishantering är frivilliginsatser en ovärderlig
resurs för det kommunala samordningsarbetet.
Frivilligarbete kan kanaliseras genom föreningsliv,
frivilligcentraler eller i anslutning till kommunal
verksamhet. I samtliga fall gäller att ta ställning till
frågor kring etik, försäkringar, långsiktigt ansvar
och vilka uppgifter som är lämpade för volontärer.
En pågående diskussion rör gränsdragning gentemot
professionellt utfört arbete i ordinarie verksamhet.
Därför anser SKL att:
• ideellt arbete är ett komplement till och inte en
ersättning för ordinarie betalt arbete inom ramen
för offentlig sektors egna åtaganden och ansvar
• organisering av frivilligt arbete kan genomföras
såväl i offentlig som annan regi
• det är rimligt att personer som har sin försörjning
från trygghetssystemen och står till arbetsmarknadens förfogande, liksom sjukskrivna, som vill
utföra frivilligarbete, har möjlighet att göra det
i viss omfattning.
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklings Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
Företagande med medlems-/samhällsmål
I början av 1900-talet spelade kooperation och
näringsföreningar en avgörande roll för lokal och
regional utveckling. Under de senaste åren har nya
former av företagande med medlems- eller samhällsnytta som mål vuxit fram, under beteckningar som
nykooperation, sociala företag och icke-vinstdrivande
företag. De kan skapa företagsverksamhet på platser
och i sammanhang där de ser behov som inte privat
och offentlig verksamhet fyller.
Vid nystart av företag bland unga idag är ekonomisk
förening/kooperativ den vanligaste associationsformen. Sociala företag, som bedrivs i arbetsintegrerande syfte och stärker egenmakt-processer kan
spela en växande roll för att integrera människor
som har svårt att etablera sig på ordinarie arbetsmarknad. Icke-vinstdrivna organisationer inom
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
sjukvård och social omsorg innefattar både väletablerade och mindre aktörer, som eventuellt blir fler
där valfrihetssystem införs.
Företagande med medlems-/samhällsmål bidrar
till samhällsnyttig verksamhet och ökad mångfald
av aktörer. För att detta företagande ska bli av betydelse framöver behöver det ges erkännande och
olika former av stimulans.
Därför anser SKL att:
• företag med medlems-/samhällsmål bidrar till
lokal och regional utveckling, och kan med
fördel inkluderas i lokala och regionala näringspolitiska strategier
• staten bör bättre uppmärksamma och stödja
företagande med samhällsmål.
Samhällsentreprenörer, eldsjälar och nätverk
Till civilsamhällets utvecklingskraft bidrar också
individuella och kollektiva aktörer som samhällsentreprenörer, eldsjälar och nätverk. Dessa kännetecknas av att de tar initiativ för att fylla behov
som vare sig offentlig eller privat sektor tillgodoser,
som förbättrar det som inte fungerar i samhällsbygget, ofta med nyskapande grepp. De står ofta
bakom tillfälliga kulturarrangemang o. dyl. och
utvecklar ofta beständiga, innovativa lösningar i
större och mindre städer likväl som på landsbygden.
De är framgångsrika genom att vara gränsgångare,
bygga allianser mellan och hämta kunskap hos
ideellt arbetande och föreningar, företag och
offentliga verksamheter. I den omvandling av
samhällsstrukturer som vi befinner oss i kan
samhällsentreprenörer, eldsjälar och nätverk visa
på möjligheter till framkomliga arbetsformer
och förnyelse av samhällsbyggandet. Brett anslag,
erkännande och möjlighetstänkande behövs hos de
kommuner, landsting och regioner som vill skapa
rum för denna potential.
Därför anser SKL att:
• ökad kunskap om samhällsentreprenörskap,
eldsjälar och nätverk, samt utveckling av metoder
för god samverkan kan frigöra potential lokalt
och regionalt.
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
Relationer
Allt offentligt stöd till det civila samhället innehåller
de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet för organisationerna och å andra sidan
påverka och ge uppdrag. Det senaste decenniet
har kartläggningar visat att antalet projektbidrag
och tillfälliga stöd vuxit kraftigt. Det råder delade
meningar om detta är en positiv utveckling.
Kommuner, landsting och regioner söker, istället
för normerade bidragssystem, allt oftare i dialog
med det civila samhällets aktörer nå en överenskommelse om stödets omfattning, inriktning
och förväntningar. Detta möjliggör långsiktig och
framåtsyftande planering för båda parter. Dialogen
ger möjlighet att välja, följa upp och legitimera
stöd, samtidigt som civilsamhället kan ställa krav
och erkännas för sina insatser.
Bidrag och stöd
Kommuner och landsting ger omfattande materiellt,
immateriellt och finansiellt stöd, till det civila
samhällets aktörer, i synnerhet till idrott, folkbildning och ungdomsorganisationer, men också
till religiösa församlingar, intresseföreningar,
brukarorganisationer, sociala frivilligorganisationer,
byalag, stiftelser m.m.
Positionspapper
– Civilsamhället som utvecklingskraft
Därför anser SKL att:
• lokala och regionala stödsystem som bygger på
dialog och överenskommelser med god framförhållning och tydliga besked bidrar till att
främja civilsamhället som utvecklingskraft
• utöver ekonomiska bidrag, finns det andra
ändamålsenliga medel för att stödja civilsamhället som bör vidareutvecklas.
Upphandling
Det mervärde som idéburna organisationer kan
ge utifrån sina skilda verksamhetsgrunder är
värdefullt för utveckling och inflöde av nya idéer
i offentligt finansierad verksamhet. Sedan länge
har kommuner upphandlat drift av anläggningar
från föreningsliv inom idrott och kulturmiljövård.
Det är en delvis ny situation när upphandling från
idéburna aktörer i ökande grad aktualiseras för
vård och omsorg.
Syftet med upphandling är att stimulera näringslivsutveckling, motverka monopol och konkurrenssnedvridning och att använda skattemedel
effektivt. Det finns vägar att utforma upphandling
så att mindre, ideella, aktörer kan delta på lika
villkor. LOU, lagen om offentlig upphandling,
kritiseras dock ofta för att försvåra samverkan med
civilsamhället. Gränsdragningen mellan bidragsfinansierad och upphandlad verksamhet är delvis
10 otydlig. Beslutsfattare i kommuner, landsting och
regioner har därmed en viktig roll att göra lokala
och regionala politiska överväganden samt att driva
utvecklingen i önskad riktning.
Införandet av lagen om valfrihetssystem LOV,
förändrar där det införs förutsättningarna för
bland andra idéburna aktörer att utföra kommunala
och landstingskommunala stöd-, vård- och omsorgstjänster. Det är angeläget att staten framåt särskilt
följer vad lagförändringen får för praktiskt betydelse
för de idéburna aktörerna.
Därför anser SKL att:
• regeringen bör anpassa/förenkla upphandlingsreglerna och se över möjligheterna att skapa bättre
förutsättningar för aktörer inom civilsamhället
• nationell statistik ska utvecklas för att synliggöra
idéburna aktörers marknadsandel.
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
Partnerskap
I och med EU-medlemskapet har det svenska
samhället kommit att tillämpa mer av internationellt
influerade och formaliserade partnerskapsarbeten
som varit sällsynta tidigare. Partnerskap har blivit
ett vanligt sätt att finansiera större idrotts- och
kulturanläggningar, där har även föreningslivet en
roll. Partnerskapen inom Leader har fört samman
lokala offentliga, ideella och privata aktörer, och
är ett exempel på hur ett EU-program har inneburit
både en ny finansieringskälla för aktörer på
landsbygden och ett nytt tänkande kring offentlig
medfinansiering.
ingår. Det gemensamma arbetet har också kommit
att knytas till övergripande planeringsdokument
och utvecklingsprogram kommunalt och regionalt.
Därför anser SKL att:
• civilsamhällets utvecklingskraft kan tas bättre
tillvara i lokalt och regionalt utvecklingsarbete
genom stärkt integration mellan olika partnerskap, politiska nivåer och sektorer.
Det ökade partnerskapsarbetet hänger samman
med en samhällsutveckling där fler parter behövs
för att samla resurser och ta ansvar för att förankra,
skapa legitimitet i bredare led, och genomdriva
projekt där offentliga, ideella och privata aktörer
Positionspapper
– Civilsamhället som utvecklingskraft
11
Alternativ finansiering
Det civila samhällets aktörer har ibland behov av
kortare och längre krediter för att finansiera
investeringar och genomföra större satsningar
inom ramen för sin egen verksamhet. Delar av
civilsamhället är ekonomiskt starka och omsätter
stora belopp. Men de flesta är små och kan inte
leva upp till marknadens logik för ekonomisk
avkastning och uppfyller därmed inte de lånevillkor
som sätts av banker och andra kreditinstitut.
Kreditgarantiföreningar, mikrokrediter och gåvor från
privatpersoner är några uttryck för en internationell
och svensk utveckling, där stödstrukturer och kreativa
lösningar för riskkapital och borgensgarantier för
organisationer och företag växer fram. Mycket
12 av detta är fortfarande relativt outvecklat och
handlingsutrymmet för kommuner, landsting och
regioner är relativt oprövat men fler önskar dock
ta en aktivare roll.
Därför anser SKL att:
• staten bör se över möjligheterna att utveckla
system som stödjer små aktörers kreditvärdighet,
samt utveckla nationella och regionala mikrolånesystem för civilsamhällets aktörer
• det är positivt att staten utreder skatteincitamenten
för gåvor till ideell verksamhet, och angeläget
att ett sådant system är transparent.
Positionspapper – Civilsamhället som utvecklingskraft
© Sveriges Kommuner och Landsting 2009
118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00
Webbplats: www.skl.se
Beställningsnummer: 5165
Tryckeri: 08 Tryck AB
Kontaktperson på SKL: Fredrik Gunnarsson och Lena Lundström
För information om SKLs projekt ”Samverkan med civilsamhället”
kontakta Cecilia Berglin eller Anna-Karin Berglund
Foto: Matton
Form och produktion: KLF Grafisk Produktion 2009
Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se/publikationer
Positionspapper
Positionspapper
Civilsamhället som utvecklingskraft
Civilsamhället som utvecklingskraft
Svenska kommuners, landstings och regioners samspel med det civila samhället
vilar på en lång historia. Samspelet mellan offentliga verksamheter och det civila
samhällets verksamheter har intensifierats under det senaste decenniet och nya
former för dialoger och samverkan har vuxit fram runt om i landet.
I positionspappret slås civilsamhällets betydelsefulla roll för samhällsutvecklingen
fast, i såväl demokratisk mening, för utvecklingen av välfärdens verksamheter
och som en kraft i lokal och regional utveckling. Det är viktigt att kommuner,
landstings och regioners bild av civilsamhällets aktörer liksom relationerna mellan
offentlig sektor och civilt samhälle fortsätter utvecklas på ett ansvarsfullt och
positivt sätt.
Detta positionspapper antogs av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)
styrelse den 23 januari 2009. Positionspappret bildar underlag för kontakter
med regering och myndigheter såväl som med nationella företrädare för det civila
samhällets aktörer. Det kan även utgöra ett stöd till SKLs medlemmar i deras
arbete. En längre bakgrundstext finns att hämta på SKLs webbplats för samverkan
med civilsamhället www.skl.se under rubriken Demokrati.
Beställningsnummer: 5165
118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20
Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se
Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40
eller förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer
