Hinduism/buddism
Ta reda på vad dessa namn/platser/begrepp/årtal inom hinduismen och buddismen står för. (B=buddism,
H=hinduism)
Platser m.m.
1. Ganges
H
2. Indien
B+H
3. Tibet
B
Personer /gudar:
1. Dalai Lama
B
2. Ganesha
H
3. Kali
H
4. Mahatma Ghandi H
5. Sidharta Gautama B
6. Vishnu
H
Årtal:
1. 500-talet f.Kr.
B
2. 1947 (om Indien)
Begrepp: (B=buddism, H=hinduism)
1. Astrologi
B+H
2. Atman
3. Bodhisattva
B
4. Brahman
H
5. De fyra ädla sanningarna
B
6. Den åttafaldiga vägen
B
7. Karma
B+H
8. Kastsystemet
H
9. "Livstörst"
B
10. Mahayana
B
11. Moksha
H
12. Nirvana
B
13. Polyteism
H
14. Puja
H
15. Reinkarnation
B+H
16. Samsara
H
17. Theravada
18. Yoga
B+H
Hinduism och Buddism - många likheter…
-
Båda härstammar från Indiska halvön.
-
Båda finns (mest) i södra/sydöstra Asien.
-
Båda tror på återfödelse (reinkarnation).
-
Båda tänker att nästa liv beror på hur man levt i detta livet.
-
Båda tänker sig tiden som en cirkel, inte som en linje (som vi i västvärlden gör).
-
Levnadsregler bygger mer på traditioner än på skrift.
-
Båda strävar efter att slippa återfödas.
… men också en del skillnader:
-
Hinduer tror på många gudar, buddister har inga.
-
Buddismen sträcker sig längre nordöst i Asien (till Japan). Hinduismen finns mest i Indien och Nepal.
-
Buddismen har en ursprungsperson: Sidharta Gautama. Det har inte hinduismen.
Hinduism är egentligen ett samlingsnamn på indiska religioner. Buddismen är därför mer tydlig i sitt ursprung
och i sin lära.
Buddismen bygger på Sidharta Gautamas (den förste Buddha = den upplyste) lära från 500-talet f.Kr.
-
Det finns ingen gud (men det finns andar). Människan får alltså klara sig själv.
-
Människan återföds efter varje liv (nästa liv beror på vilken "karma" man har).
-
Målet är att slippa återfödandets "lidande". Detta gör man genom att "ge upp livstörsten" (alla begär och
önskningar). Då kan man nå tillståndet "nirvana".
-
Vägen till nirvana sammanfattas i åtta levnadsregler "den åttafaldiga vägen" som Buddha kallade den
(kolla mer i boken).
Buddismen är uppdelad i två större grupper:
Mahayana ("stora vagnen"):
-
Alla kan nå nirvana
-
Läran har blandats upp med andra religioner och Buddha ses mer som en gud.
-
Finns fr.f.a. i Kina (Tibet), Japan och Korea.
Theravada (”de äldstes lära”):
-
Sägs vara mer ursprunglig
-
Endast munkar/nunnor kan nå nirvana.
-
Finns fr.f.a. i Sri Lanka, Thailand, Burma, Kambodja och Vietnam.
Kastsystemet
I Indien har det länge funnits en uppdelning i fyra samhällsgrupper, så kallade varna. Dessa är:
-
Präster
-
Stormän
-
Handelsmän, hantverkare, bönder
-
Tjänare
Finns likheter med det gamla ståndssamhället i Sverige (adel, präster, borgare och bönder).
Finns också en annan uppdelning - kaster - som man delas in i p.g.a. yrke, födelseort m.m. De som inte passar
in i de fyra stora grupperna hamnar totalt utanför och är alltså de lägsta kasterna (eller t.o.m. "kastlösa"). Detta
har egentligen ingen religiös bakgrund, men sammankopplas ofta med hinduism. Idag är det förbjudet att
diskriminera p.g.a. kast, men detta funkar inte alltid i praktiken.
Mohandas "Mahatma" Ghandi kämpade mot detta och även för Indiens frigörelse från Storbritannien. Indien
blev fritt 1947 men Ghandi mördades strax efteråt och Indien splittrades i två (och senare tre) stater: Indien.
Pakistan och Bangladesh. Orsak: strider mellan hinduer och muslimer…
Religion
Betyget E
Betyget C
Betyget A
Eleven har grundläggande kunskaper
om kristendomen och de andra
världsreligionerna och visar det genom
att beskriva centrala tankegångar,
urkunder och konkreta religiösa
uttryck och handlingar inom
religionerna. Dessutom för eleven
enkla resonemang om likheter och
skillnader inom och mellan några
religioner och andra livsåskådningar.
Eleven har goda kunskaper om
kristendomen och de andra
världsreligionerna och visar det genom att
förklara och visa på samband mellan
centrala tankegångar, urkunder och
konkreta religiösa uttryck och handlingar
inom religionerna. Dessutom för eleven
utvecklade resonemang om likheter och
skillnader inom och mellan några
religioner och andra livsåskådningar.
Eleven har mycket goda kunskaper om
kristendomen och de andra världsreligionerna
och visar det genom att förklara och visa på
samband och generella mönster kring
centrala tankegångar, urkunder och konkreta
religiösa uttryck och handlingar inom
religionerna. Dessutom för eleven
välutvecklade och nyanserade resonemang
om likheter och skillnader inom och mellan
några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om
hur religioner kan påverkas av och
påverka samhälleliga förhållanden och
skeenden beskriva enkla samband
med enkla och till viss del
underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur
religioner kan påverkas av och påverka
samhälleliga förhållanden och skeenden
beskriva förhållandevis komplexa
samband med utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur
religioner kan påverkas av och påverka
samhälleliga förhållanden och skeenden
beskriva komplexa samband med
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang.
Eleven kan också föra enkla
resonemang om hur livsfrågor skildras
i olika sammanhang och hur identiteter
kan formas av religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som till viss
del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade
resonemang om hur livsfrågor skildras i
olika sammanhang och hur identiteter kan
formas av religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som för
resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och
nyanserade resonemang om hur livsfrågor
skildras i olika sammanhang och hur
identiteter kan formas av religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som för
resonemanget framåt och fördjupar eller
breddar det.
Eleven kan resonera och argumentera
kring moraliska frågeställningar och
värderingar genom att föra enkla och
till viss del underbyggda resonemang
och använda etiska begrepp och
modeller på ett i huvudsak
fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera
kring moraliska frågeställningar och
värderingar genom att föra utvecklade
och relativt väl underbyggda resonemang
och använda etiska begrepp och modeller
på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan söka information om
religioner och andra livsåskådningar
och använder då olika typer av källor
på ett i huvudsak fungerande sätt
samt för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om
religioner och andra livsåskådningar och
använder då olika typer av källor på ett
relativt väl fungerande sätt samt för
utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan resonera och argumentera kring
moraliska frågeställningar och värderingar
genom att föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang och använda etiska
begrepp och modeller på ett väl fungerande
sätt.
Eleven kan söka information om religioner
och andra livsåskådningar och använder då
olika typer av källor på ett väl fungerande sätt
samt för välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
