Ekologi
Läran om samspelet i naturen
Ekologi
• Ekologi är en vetenskap där man studerar
relationerna mellan olika levande organismer
och den fysiska omvärld de lever i.
Ekosystem (s. 98-99)
• Är en mer eller mindre naturligt avgränsad
livsmiljö, en speciell naturtyp.
• Ett ekosystem kan vara stort eller litet
beroende på vilket man väljer att studera, t.ex.
livet i en stor skog, livet i en sjö eller under en
sten.
Levande och icke levande faktorer
Ett ekosystem består av levande (biotiska) och icke levande
(abiotiska) faktorer.
Levande faktorer:
• Växter
• Djur
• Bakterier
• Svampar
Icke levande faktorer:
• Luft: Fuktighet,
temperatur, vind
• Mark: Vattentillgång,
näring, pH, jordmån
• Vatten: Tillgång,
temperatur, pH, syrehalt
• Solljus: Årstid,
beskuggning
Biom
• Ett biom brukar man kalla flera ekosystem
som inom ett geografiskt område har samma
klimatiska förhållanden.
• Jordens yta indelas på detta sätt upp i stora
vegetationszoner t.ex. öken, tundra, savann,
tempererade gräsmarker, tropisk regnskog,
barrskog m fl.
Solen ger liv (s. 100-101)
• Grunden för livet i ett ekosystem är solenergi,
vatten från marken och koldioxid från luften.
• De gröna växterna fångar upp solenergin och
tillverkar energirikt druvsocker och syre.
• Växterna blir föda åt växtätare som i sin tur
blir föda åt rovdjur.
• Energi förs vidare i näringskedjor.
Näringskedjor (s. 100)
Ex
Björk
→ Fjärilslarv
→ Lövsångare
→ sparvhök
Producent → 1:a handskonsument → 2:a handskonsument → Toppkonsument
En näringskedja börjar alltid med en producent som följs av ett antal
konsumenter.
Producenter:
Konsumenter:
Gröna växter (och blågröna bakterier)
Växtätande djur (1:a handskonsument)
Rovdjur (2:a handskonsument, osv..)
Topprovdjur (toppkonsument)
• Döda växter och djur bryts ner av nedbrytare (destruent). De brukar inte
sättas in i näringskedjor. Tack vare nedbrytare kan växterna ta upp närsalter
som finns lagrade i döda djur och växter.
Näringsvävar (s. 101)
• I naturen vävs flera näringskedjor samman till
näringsvävar.
• Ex.
Fotosyntes (s.64 – 67)
• Foto = Ljus, Syntes = Sätta samman
• Varifrån kommer växternas mat?
Luften: Innehåller koldioxid CO2
Jorden: Vatten H2O (och närsalter)
Solen: Solenergi används i fotosyntesen
Koldioxid + vatten + solenergi → Druvsocker + syre
CO2
+ H2O + solenergi → C6H12O6
+ O2
• I de gröna växternas celler finns färgämnet klorofyll. Klorofyll
fångar upp solenergin och växten använder energin till att
sätta samman koldioxid och vatten till energirikt druvsocker.
Förbränning eller Cellandning s. 112
Förbränning sker i ALLA CELLER i alla
organismer! Samtidigt bildas värme.
Förbränning är fotosyntesen baklänges:
Druvsocker + syre → Koldioxid + vatten + energi
C6H12O6 + O2 → CO2
+ H2O + energi
Energi genom ekosystem (s. 113)
Värmestrålning
Solenergi
Växter
Mat med
energirika
ämnen
Nedbrytare
I ekosystemens näringskedjor överförs den kemisk bundna energin från organism till
organism antingen genom föda eller för att en död organism bryts ner av nedbrytare.
Energin som en organism får används till främst till uppbyggnad, hålla värmen och
rörelse.
Det innebär att bara en liten del av energin byggs in i organismen och kan föras vidare till
nästa organism i näringskedjan. Därför blir en näringskedjan sällan mer än fem led.
Viktiga begrepp om ekosystem (s. 108-109, 115)
Population – Alla växter eller djur av en viss art i ett område.
Djur- och växtsamhälle – Alla djur av alla olika arter i ett visst område kallas för
djursamhälle. Alla växter av alla olika arter i ett visst område kallas för växtsamhälle.
Populationerna i ett ekosystem kan variera i storlek av olika orsaker. Det kan bero på
konkurrens om ljus, vatten, näringsämnen, boplatser, m.m. Det kan vara konkurrens
mellan arter men även inom en art.
Jämvikt i ekosystem – Ett naturligt ekosystem reglerar sig självt. Ingen population till
växer i oändlighet. Så småningom uppstår det jämvikt. De naturliga fienderna ökar när
en viss population ökar i antal. När mängden mat minskar, minskar antalet rovdjur
igen.
Ekosystem i gungning – Innebär att ett jämvikten ett ekosystem blir rubbad, t.ex. om
människan skjuter bort ett viss djurart. Exempel finns på s. 115.
Ekosystemtjänster - är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar
människan, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människans välmående. Det är
tjänster vi får "gratis" av naturen som till exempel pollinerande insekter, vattenrening,
naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas.
Kretslopp s. 110-111
Ett kretslopp visar hur ett ämne eller ett atomslag cirkulerar i
naturen. De kretslopp som du ska kunna rita är vattnets, kolets
och syrets kretslopp. Se dina anteckningar.
Biologisk mångfald
• Med många arter av olika organismer får vi en stor biologisk
mångfald.
• Det är viktigt att alla arter som finns på jorden bevaras.
• En variation av egenskaper mellan och inom arter är nödvändig för
att livet ska kunna fortsätta att utvecklas och anpassas till nya
förutsättningar.
• Olika arter ger oss bl.a. råmaterial, mat och genetiska resurser för
utveckling av nya grödor och mediciner.
• Den biologiska mångfalden hotas av människan genom bl.a. jordoch skogsbruk, skövling av regnskog, utbyggnad av städer och vägar
samt miljöförstöring.
• Saker som gynnar den biologiska mångfalden är att bevara olika
naturtyper och arter, inte skövla regnskog, ingen miljöförstöring och
inte släppa ut farliga ämnen i naturen.
