Område 2 - Kognitiv och biologisk psykologi - hur våra känslor styrs av genetik, biologi och de tankar vi tänker - faktamaterial. Mål att uppnå Centralt innehåll Att utveckla kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv samt förmåga att relatera dessa kunskaper till egna erfarenheter Kognitionspsy kologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. Att utveckla förmågan att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter. Viktiga begrepp, Förslag på kända företrädare undervisningsfor och experiment mer, material och experiment Kognition, Undervisningsfo perception, rm kognitiva scheman, Teoretiska attribueringsstilar, genomgångar via kontrollfokus, KBT, föreläsning, film, Albert Ellis, positiv instuderingsfrågor psykologi, och experiment. Nervcellens uppbyggnad och funktion: kärna, dendrit, axon, myelin, synaps. Signalsubstanser: noradrenalin, serotonin, dopamin, acetylkholin, GABA. Nervsystemets uppbyggnad; sympatiska, Verklighetsuppfattningar parasympatiska och självbilder nervsystemet, Hur de påverkas hormoner: och formas adrenalin, kortisol. Drogers effekt på hjärnan. Hjärnan och personligheten – Phineas Gage. Hjärnans uppbyggnad: hjärnstammen, lillhjärnan, storhjärnan, loberna, hjärnhalvor, reptilhjärna. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Examination Inlämningsupp gift: Kognitiv och biologisk psykologi Test Vara aktiv på lektioner Material: Kapitel 4 och 5 i och/eller Psykologi för diskussionsforu gymnasiet skriven m. Komma Nadja Ljunggren, med Fallstudier (Se kommentarer under fliken på lärarinlägg Filer). och andra elevers kommentarer. Filmer: Youtubeklipp Experiment: Övningar i boken s. 68-69, 94-95, 34. Börja med att läsa igenom kapitel 4 och 5 i din lärobok. Kognitiv psykologi Kognitiv kommer utav det latinska ordet cognition som betyder lära känna, att uppfatta, tankar, föreställningar i huvudet om olika saker. Fundera själv vad du har för föreställningar i huvudet om tex. åka berg- och dalbana. Känner du usch och fy eller ett härligt pirr? Och vad är egentligen sant, och riktigt att tänka, ska man känna pirr eller obehag? Tidigare erfarenheter, förutfattade meningar, kön, ålder etc. påverkar din föreställning kring det hela. Sen ställs hjärnan in på autopilot och du kommer att känna och tänka likadant varje gång du tänker berg och dalbana. Hjärnan orkar nämligen inte ta ställning varje gång, det är för tidskrävande. Tyvärr är det så att vissa av dessa autopilots tankar är felaktiga och behöver omprövas, och dessutom finns det ju olika typer av berg- och dalbanor. Alla kanske inte är läskiga? Detta tar dock inte hjärnan hänsyn till. Det kognitiva perspektivets huvudsakliga fokus ligger på våra tankar; hur de formas, utvecklas och påverkar våra känslor och vårt beteende. Men det handlar även en hel del om andra intellektuella funktioner såsom minne, perception, inlärning, språk dvs. hjärnans bearbetning Verkligheten uppfattas olika När vi registrerar saker är vi aktiva; vi väljer ut, sorterar och tolkar intryck utifrån våra behov, ålder, kön, kultur, religiös tillhörighet, intressen, tidsepok, förväntningar, tidigare erfarenheter etc. Vi får olika antaganden om verkligheten vilket medför att vi kommer att tolka verkligheten olika och detta får betydelse för våra känslor och handlingar. Ali, 23 år från Iran och Sören 25 år, från Danmark befinner sig på svensk badstrand fullt med topless solande tjejer. Alis antagande: kvinnor som är lättklädda offentligt, även på en badstrand, visar därmed att de är sexuellt lättillgängliga, ofta prostituerade. Sörens antagande: kvinnor kan mycket väl vara rejält avklädda offentligt tex. på en badstrand, utan att de därför är lättillgängliga De befinner sig på samma scen men tolkar situationen på olika sätt eftersom de har olika grundantagande om verkligheten. Kognitiva scheman Vi organiserar våra intryck enligt kognitiva scheman: en slags beskrivning av vad en situation går ut på och vilka beteenden som passar in t.ex. biobesök, dansa, om världen är god/ond etc. Exempel: På banken är det lämpligt att ställa sig längst bak i kön, det förstår de flesta av oss. Men om man står i Stockholms tunnelbana klockan fem på kvällen gäller det att slå sig fram för att komma med och få en plats i en vagn. Därför behöver vi två olika scheman för två liknande aktiviteter. Tidigare erfarenheter, kunskaper och inlärning påverkar hur just mitt schema ser ut och styr därmed mitt sätt att tänka och handla i en viss situation. I vårt minne finns mängder av kognitiva scheman. Kognitivt perspektiv Här följer en föreläsning om den kognitiva psykologin PPT-Kognitiv-psykologi-283401990 Inlärd hjälplöshet De som ofta upplever att de inte har kontroll över vad som händer i deras liv, kan hamna i en ständig känsla av ”inlärd hjälplöshet”. Man har ingen tilltro till att man själv har en förmåga att påverka eller avhjälpa sina bekymmer, andra råder över vad som skall hända – inte jag. Inlärd hjälplöshet kan tex. drabba de kvinnor som blir misshandlade av sina män, vad de än gör blir det fel och till sist ger de upp. http://www.youtube.com/watch?v=2bHUWVaw8fw&feature=related Titta även på filen En hjälp till kognitiv psykologi (Powerpoint). Biologisk psykologi I din lärobok läser du kapitel 5: Det sitter i hjärnan – det biologiska perspektivet. På CFL lärresurs Vad är en människa kan du läsa mer om det biologiska perspektivet http://www.lartecken.se/psykologi_a/psykologi_a_2_1.html Nervsystemets uppgift och uppbyggnad Nervsystemets uppgift i kroppen är att ta emot och förmedla signaler till kroppens olika delar. Nervsystemets uppbyggnad illustreras tydligt i din lärobok. Där kan vi se att nervsystemet består av det perifera nervsystemet och det centrala nervsystemet. Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Det centrala nervsystemet består i sin tur av ytterligare två delar; det sensosomatiska nervsystemet och det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet består i sin tur av två system: det sympatiska systemet (kamp-flyktsystemet) som förbereder oss för aktivitet och det parasympatiska systemet som förbereder oss för vila. Det sympatiska systemet slås igen när vi är pressade och stressade tex. när vi ska spela in viktig match, eller göra ett prov i skolan. Hjärnan börjar utsöndra signalsubstanser som noradrenalin och adrenalin och kroppen går på högvarv så vi kan prestera maximalt. Det parasympatiska systemet sätts igång när hotet, faran, stressen är över. Kroppen går in i ett viloläge. Andra signalsubstanser utsöndras nu i hjärnan tex. acetylkholin. Båda dessa system är viktiga men i lagom mängd. Om vi exempelvis inte vilar och återhämtar oss utan befinner oss under stress allt för länge är risken för utmattningssyndrom överhängande. Nervcellen Nervcellens uppbyggnad och uppgift Den mänskliga hjärnan är utan tvekan ett av naturens mest fulländade verk. Den är uppbyggd av över hundra miljarder celler, som tillsammans arbetar för att vi ska kunna klara av allt från att gå, stå, ligga, äta och utföra våra dagliga sysslor, till att tala, läsa, förstå, minnas och lösa komplicerade problem. Under ett normallångt liv sägs det att vi förlorar ca 10% av våra nervceller. Länge trodde man att nya nervceller inte kunde bildas, men idag vet man att viss nybildning av nervceller sker. Detta tack vare den svenske forskaren Peter Eriksson som 1998 var först i världen med att visa att människan fortlöpande bildar nya nervceller i hjärnan (specifikt i hippocampus). Nervcellens uppgift är: Ta mot information Bearbeta information Skicka information vidare Nervcellernas uppgift handlar med andra ord om kommunikation. Egentligen kan man tänka på kommunikationen mellan cellerna som ett telefonsamtal. Kontaktpunkten, när samtalet kopplats fram, kallas för synaps. I synapsen överförs signalerna, kommunikationen, från den ena nervcellen till den andra med hjälp av transmittorsubstanser (signalsubstanser) som alltså utgör själva samtalet i vår liknelse. Titta gärna på nervcellens uppbyggnad i din lärobok. Det är dock inte alltid som kommunikationen fungerar, det vet vi. Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som, enligt en teori, har sina orsaker i just transporten av transmittorsubstansen Dopamin. Här kan du se hur en nervcell fungerar och hur nervcellerna kommunicerar med varandra: Signalsubstanser Läs om följande signalsubstanser och hormoner i din lärobok: Serotonin, dopamin, noradrenalin, acetylkolin, GABA, Glutamat, dopamin, adrealin, kortisol. Hur påverkar dessa vårt beteende och våra känslor? Det sitter i hjärnan I boken inleds kapitlet Det sitter i hjärnan – det biologiska perspektivet med att berätta om fallet Phineas Gage – mannen som fick en järnstång genom hjärnan men som ändå överlevde, dock kom hans personlighet att förändras. Denna händelse innebar att man förstod att hjärnan var högst delaktig i vår personlighet, och inte bara miljön. Här kan du se ett youtubeklipp om Phineas Gage: https://www.youtube.com/watch?v=MvpIRN9D4D4 Hjärnan är ett av de mest komplexa system vi känner till och att försöka förstå hur den fungerar har varit en dröm för vetenskapen sedan antiken. Hjärnan tillåter oss att tänka, känna, se, höra, lukta mm. Den kontrollerar vår kropp, tar emot information, analyserar information och handlar. Med dagens avancerade mätmetoder kan vi få reda på i detalj vad som pågår i nervceller, främst vad gäller kemiska och elektriska händelser. Samtidigt kan man mäta aktiviteten i stort och t.ex. kartlägga vilka delar/strukturer av hjärnan som är inblandade i olika funktioner. En genomsnittlig hjärna väger 1.3-1.4 kg, har en konsistens som kan liknas vid havregrynsgröt och består till stor del av fett. På CFL lärresurs Vad är en människa kan du läsa mer om hjärnan: http://www.lartecken.se/psykologi_a/psykologi_a_2_1.html På Urplay finns många bra föreläsningar om hjärnan: http://urplay.se/keywords/Hj%c3%a4rna Hjärnstrukturer Hjärnan kan delas in i den bakre hjärnan (hjärnstammen och lillhjärnan), mellanhjärnan (midbrain) och den främre hjärnan (storhjärnan). Den bakre hjärnan och dess strukturer är de primitiva och lägsta nivåerna av hjärnan. Dessa delar utvecklades först i hjärnans evolutionistiska utveckling. Den främre hjärnan består av de mer avancerade strukturerna som har utvecklats sist i den mänskliga hjärnans historia. Strukturer som finns i den främre hjärnan återfinns inte hos alla djurarter. Den mänskliga hjärnans kapacitet är i jämförelse med andra djurarter klart överlägsen och har förfinats mest av evolutionen. Fullt utvecklad är inte hjärnan förrän i puberteten. 2. Mellanhjärnan består av: det retikulära systemet (RAS), thalamus och hypothalamus. RAS är vårt sensoriska filter som styr vakenhet och filtrerar bort onödiga sensoriska signaler. RAS är viktigt för medvetandet, sömnen och uppmärksamheten. På 1940-talet gjordes experiment på katter som fick sovande katter att vakna, vakna katter att falla i sömn genom att ge elektrisk stimulans på det retikulära systemet. Thalamus fungerar som en slags växelstation. Hit kommer alla signaler för att sedan dirigeras ut till rätt plats. Hypotalamus styr det autonoma nervsystemet. Hjärnans överlevnadscentral som styr över sexualitet, sömn, törst, hunger och är hormonernas kung. Beteenden som påverkar vår överlevnad är genetiskt programmerade och hjälper oss att instinktivt handla i olika situationer tex. om vi ska fly eller slåss, ha sex eller inte. Skador på hypotalamus rubbar dessa beteenden, även stress påverkar hypotalamus. Ju mer stressade vi blir ju mer tar hypotalamus över befälet. Människan styrs inte lika mycket av hypotalamus som andra däggdjur som är mer instinktiva i sitt beteende tex. släpper du ner två fiskar av hankön i ett akvarium finns det en stor risk att de tar ihjäl varandra, däremot kan du släppa lös två för varandra okända män i samma rum utan att de slår ihjäl varandra. Strukturer som det limbiska systemet och cerebrum är hos människan överordnat hypotalamus. Den främre hjärnan (storhjärnan) består av det limbiska systemet (amygdala och hippocampus), som ligger inbäddad i de två hjärnhalvor som i sin tur är uppdelade i olika lober samt hjärnbarken (cortex). Storhjärnan är uppdelad i åtta olika lober, fyra på varje hjärnhalva med skilda funktioner. I nackloben sitter vårt syncentrum, tinningloben är vårt hörselcentrum, hjässloben hanterar känslointryck, pannloben styr rörelseförmågan men är även delaktig i vår språkförmåga och här finns bland annat Wernickes area och Brocas area. Den främre delen är även tänkandets högborg men även viktigt för vår impulskontroll och vår kontroll av känslor. Limbiska systemet (känslornas kammare) är en bananliknande struktur som består av amygdala och hippocampus. Det limbiska systemet reglerar hormonellt styrda funktioner som rädsla, blyghet, vrede och är viktig för vårt minne och våra känslor. Hippocampus liknar en sjöhäst och är nödvändig för att bearbeta intryck och för att lagra dessa i vårt långtidsminne. Många instinktiva beteenden som att attackera, föda, träffa partner tros styras från det limbiska systemet. Personer med Alzheimer sjukdom med problem att bilda nya minnen tros ha en skada på hippocampus och/eller råder det en obalans i de acetylcholin försedda nervcellerna som finns i hippocampus. Amygdala ser ut som en mandel och fungerar som en larmcentral dvs. varnar oss när något är på gång. Det är amygdala som ser till att du hoppar åt sidan när du ser en cykel komma farandes emot dig. Amygdala färgar våra minnen emotionellt dvs. sätter en känsla på våra minnen. De två hjärnhalvorna. Hjärnhalvornas nervtrådar korsas innan de går vidare på sin väg ut i kroppen. Detta innebär att den vänstra hjärnhalvan styr höger kroppshalva och den högra hjärnhalvan styr vänster kroppshalva. De båda hjärnhalvorna kommunicerar med varandra via hjärnbalken (corpus callosum) som består av miljoner nervceller och som gör cerebrum till en samverkande enhet. De två hjärnhalvorna ser i det närmaste identiska ut. Trots detta har de olika funktioner. Vänster hjärnhalva är mer specialiserad än den högra, mer inriktad på detaljer, språk, tal, skriv förmågan sitter här men även det analytiska, logiska och matematiska tänkandet. Den har hand om de positiva emotionerna som glädje, lycka, lust etc. Den högra hjärnhalvan är mer intuitiv, känslosam, musikalisk, kreativ och har ett helhetstänkande. Högra hjärnhalvan ser djup, rörelse och mönster och har en rumslig förmåga tex. lätt för att läsa kartor. Den ansvarar mer för de negativa emotionerna som tex. sorg och vrede. Testa och se om du styrs mer av vänster hjärnhalva: http://wemind.wordpress.com/2007/10/23/200/. Hjärnbarken (cortex) består av storhjärnans skal. Detta veckade lager består av en 3-6 millimeter tjock ansamling av nervcellskroppar och är den del som utvecklats sist i evolutionen. Hjärnbarken tar hand om det avancerade funktionerna. Framförallt i frontalloben hittar vi vår förmåga till planering, ansvar, impulskontroll och självmedvetande samt vår förmåga att integrera känslor med vad som är socialt accepterat tex. vi lägger oss inte som vuxen och tjuter när vi blir arga, vi hälsar på en person fast vi kanske inte gillar personen. Skador på hjärnbarken och storhjärnan påverkar vår personlighet och vår förmåga att hantera intryck. På CFL kursnav kan du testa dina kunskaper om hjärnans olika delar: http://www.kursnavet.se/kurser/nk1202/nk1202w/m03_manniskan/003_manniskan_ovningsu ppgift2.htm Hjärnans plasticitet Hjärnan är plastisk dvs förändringsbar: Se följande youtubeklipp om hjärnans plasticitet: https://www.youtube.com/watch?v=TSu9HGnlMV0 Hjärnan och personligheten Man har sett att personer som har personlighetstörningar har defekter eller annorlunda aktivitet i olika delar av hjärnan tex. psykopater: http://www.youtube.com/watch?v=yF6nInadzbE