Skol­bibliotekets
roll för elevers
lärande
En forskningsoch kunskaps­översikt
år 2010–2015
KUNGLIGA BIBLIOTEKET | NATIONELL BIBLIOTEKSSTRATEGI
Skolbibliotekets
roll för elevers
lärande
En forskningsoch kunskaps­översikt
år 2010–2015
Cecilia Gärdén
KUNGLIGA BIBLIOTEKET | NATIONELL BIBLIOTEKSSTRATEGI
Skol­bibliotekets roll för elevers lärande
En forsknings- och kunskaps­översikt år 2010–2015
Kungliga biblioteket | Nationell biblioteksstrategi
http://nationellbiblioteks­strategi.blogg.kb.se/
ISBN 978-91-7000-338-7
Diarienummer: 1.1.5-2017-307
Text: Cecilia Gärdén. Högskolan i Borås, 2017
Produktion & illustration: Helena Shutrick
Tryck: LTAB, Linköping, april 2017
FÖRORD
N
är min äldsta dotter Hedvig gick i 6-årsverk­samheten önskade
hon sig en katt i 7-årspresent. Jag och hennes mor var skeptiska.
Hur var det med allergier och bunden­het? Vi höll emot och talade
om annat. Men en dag kom Hedvig hem och talade om vad katter åt, hur
de sov och vad de behövde.
– Forskning visar att … sa vår brådmogna 6-åring.
– Men hur vet du allt detta? undrade vi, hennes häpna föräldrar.
– Jag läste på biblioteket, svarade Hedvig.
6-åringarna hade egentligen inte tillträde till skol­biblioteket. De
förmodades ju inte kunna läsa. Men Hedvig hade smitit in och börjat läsa
på vad som fanns om det önskade djuret. Vi förstod hennes för­t jusning
i katter, men hade inte insett hur mycket hon redan kunde läsa.
Referensen till forskningen gav oss inget val. Hedvigs ståtliga katt
Birk har nu fyllt 10.
Vad visar egentligen forskningen?
Det är en väldigt bra fråga i många sammanhang. Det är lätt att med
anek­dotiska exempel och en aktivistisk hållning säga ˮsatsa på skol­
biblioteken”. Men vad vet vi, empiriskt, om effekterna av skol­bibliotek?
Lär sig eleverna mer? Klarar de målen bättre?
Utredningen om en nationell biblioteksstrategi har i särskilt uppdrag
att titta på skolbiblioteken. Vad bör göras, hur kan de utvecklas? Är de
värda att satsa på? Vad visar forskningen?
Vi har därför bett fil dr Cecilia Gärdén vid Biblioteks­hög­skolan
i Borås att gå igenom aktuell, svensk och inter­nationell forskning kring
skol­biblioteken och deras effekter för elevernas lärande.
Man kan alltid säga att det saknas tillräckligt med forsk­ning. Men
Cecilia Gärdén skriver i den breda och aktuella forsknings­genomgång vi
nu presenterar:
– Spelar skolbiblioteket egentligen roll för elevernas lärande och
prestationer? Svaret skulle enkelt kunna uttryckas med ja. Många
års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade
skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge
väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag tillgång till ett stort
antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som
sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan
innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.
Det är en väldigt viktig slutsats. Den bör påverka alla rektorer,
skolhuvudmän och ansvariga politiker. Cecilia Gärdéns genomgång är
gedigen och omfattande. Den är fylld av forskningsexempel på vilka
positiva effekter skolbibliotek kan ha, men visar också vikten av att
problematisera skolbiblioteksundersökningar. En del rapportförfattare
utgår från en positiv syn på skolbiblioteken. Det hindrar oss inte att dra
följande slutsats:
Det finns naturligtvis inga enkla lösningar för att få till väl­f ungerande
sko­lbiblioteks­verk­samheter. För att skol­biblioteket ska bidra till
elevernas språk­utveckling, läs­förmåga och lärande av informations­
kompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skol­bibliotekarien och
lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skol­biblioteket har legitimitet
i skolan och stöd från skol­ledningen, att det finns rele­vanta digitala
och fysiska resurser, att lokalen är ända­måls­enlig utifrån olika elev­
gruppers behov och så vidare. Om dessa förutsättningar existerar ger
skol­biblioteket substantiella avtryck i elevernas lärande.
Stockholm i april 2017
Erik Fichtelius
Samordnare
Nationell biblioteksstrategi
Kungliga Biblioteket
INNEHÅLL
7
Kapitel 1. Inledning
15
Kapitel 2. Skol­bibliotek, lärande och prestationer
25
Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol­biblioteken
37
Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarier
49
Kapitel 5. Skol­biblioteket och läsfrämjande
57
Kapitel 6. Informations­kompetens och användarundervisning
63
Kapitel 7. Delaktighet och användning av skol­bibliotek
71
Kapitel 8. Skol­bibliotek och mångspråk
77
Kapitel 9. Att stötta elever med läs- och skriv­svårigheter
83
Kapitel 10. Det digitala skol­biblioteket
89
Kapitel 11. Avslutande reflektion och slutsatser
94
Referenser och bilaga
Kapitel
1
I
Inledning
dag ser vi ständigt pågående diskussioner om skol­biblioteken,
mestadels inom biblioteks­världen. På konferenser, nätverksträffar
och i sociala medier diskuteras frågor såsom:
är ett skol­bibliotek?
•Vad
finns ingen entydig definition av vad ett skol­bibliotek är?
•Varför
finns inte fler skol­bibliotek, trots att dessa är inskrivna i skol­
•Varför
lagen sedan 2011?
man bevisa att skol­bibliotek främjar elevers lärande?
•Kan
ger vi eleverna de skol­bibliotek de har rätt till?
•Hur
är inte ett digitalt skol­bibliotek tillräckligt?
•Varför
är de förutsättningar som behövs för att kunna bedriva
•Vilka
kvalitativ skol­biblioteks­verk­samhet?
konstituerar egentligen det goda skol­biblioteket?
•Vad
innebär ett skol­bibliotek förankrat i den pedagogiska verk­
•Vad
samheten?
Dessa frågor har olika karaktär. De flesta frågor som ställs berör skol­
praktiken, det vill säga hur olika praktiska spörsmål kring skol­bibliotek
ska hanteras i skolan, eller hur den lokala och nationella politiken
uppfattar skol­bibliotek. Ganska få frågor kan beskrivas som forsknings­
inriktade. I vissa frågor finns samsyn, i andra tycks oenigheten vara
djup. Ofta uttrycks frustration över att så få skolmänniskor talar och
skriver om skol­bibliotek. Några få eldsjälsrektorer och framsynta
städer lyfts fram som goda exempel, men dessa verkar utgöra undantag
i en annars ganska dyster bild. Det finns under det senaste året flera
exempel på att skol­biblioteken har kommit upp på agendan, exempelvis
genom satsningar på personalförstärkning, men det är svårt att se
att skol­bibliotekens status egentligen har höjts genom årtiondena.
Barbro Thomas skriver i rapporten Alla elever ska ha tillgång till ett
skol­bibliotek: en skol­bibliotekspolitisk översikt att cirka sjuttio år av
retorik visar att det krävs tämligen handfasta insatser för att uppnå en
Sidan 7 av 104
Kapitel 1. Inledning
godtagbar skol­biblioteksstandard (Thomas, 2013, s. 9). Den farhåga som
många av frågorna bottnar i handlar om att elevers rätt till likvärdig
utbildning helt enkelt inte uppnås idag.
I arbetet med att ta fram en nationell biblioteks­strategi för Sverige
har skol­biblioteken fått särskild tyngd. Kulturdepartementets uppdrag
till Kungliga biblioteket innebär att, i samråd med Skolverket och andra
berörda myndigheter samt representanter för skolhuvudmännen, göra
en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skol­biblioteken för
att de i ökad grad ska kunna främja språk­utveckling och stimulera
till läsning. En slutredovisning ska lämnas senast 1 mars 2019. Denna
rapport är en del av det utredningsarbete som genomförs i skol­
biblioteks­f rågan. Sektionen för biblioteks- och informations­vetenskap
vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, Hög­skolan
i Borås, har getts i uppdrag att göra en sammanställning av det aktuella
kunskapsläget kring skol­bibliotek och elevers lärande. Rapporten
har författats av Cecilia Gärdén, fil.dr. i biblioteks- och informations­
vetenskap och universitetslektor. Malin Utter, universitets­­adjunkt, har
varit behjälplig gällande informations­sökning, litteratur­anskaffning
samt utformning av referens­lista och bilaga.
Översiktens syfte
Syftet med översikten är att beskriva och diskutera resultaten från
nationell och internationell forskning och andra dokumenterade
under­sökningar om skol­bibliotek, under åren 2010 till och med 2015.
Översikten ska därigenom sammanfatta det aktuella kunskapsläget
kring skol­bibliotek.
Målgruppen för rapporten är i första hand sekretariatet för nationell
biblioteks­strategi. Rapporten kan också vara av intresse för skol­
bibliotekarier, lärare, skolledare och politiker.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Avgränsningar, informations­sökning och material
Tidsperioden som rapporten spänner över är år 2010 till och med år
2015. Till viss del kan äldre material än i den aktuella tidsperioden sägas
ingå, eftersom stora delar av forskningen refererar till äldre material.
Den läsare som på egen hand går vidare och läser de texter som denna
rapport hänvisar till, kommer att finna stora mängder referenser till
tidigare forskning om skol­bibliotek. Rapportens syfte att ge en översikt
innebär att den inte innehåller någon djupare textanalys. Istället
samman­fattar den resultat av många empiriska undersökningar under
den valda tidsperioden.
Den mest betydelsefulla avgränsningen som har gjorts är att
lägga fokus på just skol­bibliotek. Det innebär att vetenskapliga
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 8 av 104
artiklar och andra texter som behandlar informations­kompetens,
informations­sökning, informations­­användning, läsfrämjande eller
språk­utveckling utan att relatera detta till skol­bibliotek inte har tagits
med i översikten. Texter om läsning och informations­kompetens som
under genomgången har sorterats bort har lagts i rapportens bilaga.
Med elever menas i rapporten elever i förskoleklass, grundskola eller
gymnasieskola.
Informations­sökning har skett framförallt via bibliotekskataloger
och databaser och genom tjänsten Summon via biblioteket på
Högskolan i Borås (vilken bl.a. inkluderar bibliotekets katalog, det
digitala arkivet, artiklar i fulltext, e-böcker och databaser). Även Google
har använts för informations­sökning. Tidskrifter som fokuserar skol­
bibliotek är bland andra Knowledge Quest, School Library Research,
School Libraries Worldwide, Teacher Librarian, The School Librarian och
School Library Media Research.
Sökord har i olika kombinationer varit, på svenska och engelska: skol­
bibliotek, skol­bibliotekarie, elever, lärande, undervisning, informations­
kompetens, läs­främjande, läsning, MIK, pedagogisk roll, språk­utveckling,
användar­undervisning, samarbete, delaktighet, projekt­arbete, digitala
bibliotek samt läs- och skriv­svårigheter. Värt att notera är att skol­
bibliotekarie på engelska benämns exempelvis school librarian, school
library media specialist, instructional specialist, technology specialist eller
information science professional (se Montiel-Overall & Hernández, 2012)
och att engelskan ofta använder student även om det gäller elever i de
yngre åldrarna. Sökorden har valts ut baserat på uppdragets inriktning
mot informations­kompetens och läsfrämjande.
Det mesta av det material som har identifierats har använts
i översikten. Det finns åtskilliga böcker publicerade på engelska (och
några på svenska) som är utformade som hand­ledning för yrkes­verk­
samma bibliotekarier. Morris bok School libraries and student learning
(2015) är ett exempel på en nyligen publicerad amerikansk översikt.
Boken tar bland annat upp skol­bibliotekariens olika roller, elevcentrerat
lärande, läsfrämjande, undersökande arbetssätt och utvärdering av
elevers lärande. I val av texter har vetenskapliga artiklar, uppsatser och
rapporter, det vill säga empiriska undersökningar där tillvägagångssätt
beskrivits, prioriterats framför böcker av handbokskaraktär.
Totalt ingår 104 texter i översikten. Dessa texter listas i litteratur­
förteckningen. Ibland har det varit relevant att hänvisa även till äldre
material än inom den utvalda tidsperioden och för dessa texter anges
referenserna i fotnoter.
Översikten gör inga anspråk på att täcka all forskning om skol­
bibliotek. Ur ett internationellt perspektiv finns en slagsida åt anglo­
Sidan 9 av 104
Kapitel 1. Inledning
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
saxiska studier i materialet. Det beror på att en stor del av skol­
biblioteks­forskningen kommer från USA, Kanada, Australien eller
England. När det gäller det svenska materialet består den största
mängden texter om skol­bibliotek av uppsatser. I Sverige har vi inte,
såsom i Nordamerika, traditionen att yrkes­verksamma publicerar
papers eller artiklar. Däremot finns en del handböcker om skol­bibliotek
på svenska av yrkes­verksamma bibliotekarier, varav vissa inkluderats.
Det finns skillnader mellan forskningen om skol­bibliotek och
forskning inom de områden som brukar kallas information needs,
seeking and use (INSU), informations­praktiker, användar­studier eller
informations­beteende. Skol­biblioteks­forskningen lägger överlag större
fokus på organisation och profession än hur elever söker och använder
information för att skapa mening och att lära. INSU-forskningen
är framförallt inriktad mot grundforskning medan skol­biblioteks­
forskningen generellt är betydligt mer inriktad mot tillämpning. Därmed
inte sagt att det är så enkelt som att forskning om elevers lärande av
informations­kompeten eller läsförmåga och forskning om skol­bibliotek
sker isolerat inom det ena eller andra området. En hel del forskning om
hur elever i skolan söker och använder information i relation till sitt
skolarbete tar sin utgångspunkt i forskningsfältet INSU (eller när­
besläktade områden), medan annan forskning tar sin utgångspunkt
i skol­biblioteket och i en del fall är det svårt att avgöra var texten
egentligen hör hemma. I många fall svarar studierna på olika forsknings­
frågor.
Det finns flera tidigare forsknings- och kunskaps­översikter på
svenska som handlar om skol­bibliotekens roller och uppdrag för den
som är intresserad av att läsa mer. Antologin Skol­bibliotekets roller
i förändrade landskap (red. Limberg & Hampson Lundh, 2013), rapporten
Undervisning i Informations­sökning (Limberg & Folkesson, 20061),
kunskaps­översikten Skol­bibliotekets pedagogiska roll (Limberg, 20022)
samt forskningsöversikten Informations­sökning och lärande (Limberg,
Hultgren & Jarneving, 20023) ger flera forskarperspektiv på vad
skol­biblioteks­verk­samhet kan innebära, hur samarbete mellan
skol­bibliotekarier och lärare kan te sig och vad som utgör kvalitet
i skol­biblioteks­verk­samhet. Översikten Elevers kunskapsarbete
i skol­biblioteket (Henning Ingemarsson, 2010) är en slags annoterad
1. Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informations­sökning: Slutrapport från projektet
Informations­sökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid.
2. Limberg, L. (2003). Skol­bibliotekets pedagogiska roll: En kunskaps­översikt. Stockholm: Skolverket.
3. Limberg, L., Hultgren, F., & Jarneving, B. (2002). Informations­sökning och lärande: En forsknings­
översikt. Stockholm: Liber, Skolverket.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 10 av 104
bibliografi från Nationella skol­biblioteks­gruppen som fokuserar specifikt
den svenska kontexten. I en internationell jämförelse är den svenska
forskningen om elevers informations­sökning och informations­
användning i skol­sammanhang stark. Den svenska forskningen inom
området kan emellertid framförallt beskrivas som INSU-forskning (se
ovan). Under många år har det genomförts flera stora forskningsprojekt
som har resulterat i rapporter vilka nämns ovan. Finansiärer för dessa
projekt har främst varit Skolverket, Myndigheten för Skolutveckling
och Kungliga biblioteket.
En bibliometrisk undersökning av skol­biblioteks­forskning mellan
1995 och 2014 (Tanem, 2014) visar att det särskilt är forskarna Carol
Kuhlthau och Keith Curry Lance som utmärker sig bland författarna.
Andra centrala forskare är Patricia Montiel-Overall, Ken Haycock och
Anne Clyde. Teman i forsknings­­basen omfattar både forskning om
skol­bibliotekets effekter på elevers lärande och elevers informations­
kompetens. Metaforskning om skol­bibliotek är ett litet forsknings­
område och det finns endast ett litet antal studier (t.ex. Clyde, 2004 4;
Mardin, 20115) att finna. Nästan all forskning och alla empiriska under­
sökningar om skol­bibliotek är gjord av biblioteks- och informations­
vetare, medan ett fåtal återfinns inom pedagogik eller medie- och
kommunikationsvetenskap.
Rapportens disposition
I det första kapitlet redogörs för rapportens bakgrund, syfte, inriktning
och en kortfattad beskrivning av hur förutsättningarna för Sveriges
skol­bibliotek ser ut idag. I det andra kapitlet beskrivs studier som har
undersökt på vilka sätt skol­biblioteken bidrar till lärande. I det tredje
kapitlet beskrivs läget för skol­biblioteken såsom det framträder genom
forskning och olika undersökningar. Samarbete mellan lärare och
bibliotekarier, det mest påfallande temat för översikten, behandlas
i kapitel fyra. Nästföljande två kapitel tar upp de två huvud­uppdrag som
skol­biblioteken arbetar med; läsfrämjande arbete och arbete med att
främja elevernas informations­­kompetens. Därefter beskrivs texter som
handlar om elevernas delaktighet i skol­bibliotekens verk­samhet och
forskning om hur de använder skol­bibliotek. Skol­bibliotekens arbete
med mångspråk står i fokus i kapitel åtta. Kapitel nio skildrar hur skol­
biblioteken arbetar med att stötta elever med läs- och skriv­svårigheter
4. Clyde, L.A. (2004). Research in school librarianship 1991–2000: Australia in an international setting.
Australian Library Journal, 53(2), 181–199.
5. Mardis, M.A. (2011). Evidence or evidence based practice? An analysis of IASL Research Forum Papers,
1998–2009, Evidence Based Library and Information Practice, 6(1), 4–23.
Sidan 11 av 104
Kapitel 1. Inledning
och därefter beskrivs texter om det digitala skol­biblioteket. Kapitel två
till tio avslutas med några diskussions­f rågor som kan vara av intresse
att lyfta på såväl lokal som nationell nivå. Rapporten avslutas med
reflektioner och slutsatser.
Skol­bibliotekens ramar i korthet
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
I skol­lagen står sedan 2011 att eleverna i grund­skolan, grund­särs­kolan,
specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
ska ha tillgång till skol­bibliotek (2010:8006). Det finns ingen närmare
definition av vad ett skol­bibliotek är. Det finns inte heller någon
angivelse i skol­lagen eller i dess förarbeten om skol­bibliotekets
personal.
Skol­biblioteken är en del av det allmänna biblioteks­väsendet och
det finns bestämmelser i biblioteks­lagen som omfattar skol­bibliotek.
Där framgår att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets
utveckling genom att bidra till kunskaps­förmedling och fri åsikts­
bildning. Det framgår också att litteraturens ställning och intresset
för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell
verk­samhet i övrigt ska främjas. Biblioteken i det allmänna biblioteks­
väsendet ska dessutom ägna särskild uppmärksamhet åt personer med
funktions­nedsättning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån
olika behov och förutsättningar och att erbjuda tekniska hjälpmedel
för att ta del av information. Vidare ska särskild uppmärksamhet ägnas
åt de nationella minoriteterna och personer som har annat moders­
mål än svenska (2013:8017). Inte heller biblioteks­lagen innehåller några
bestämmelser som ställer krav på att skol­biblioteken ska bemannas
med skol­bibliotekarie.
Det är huvudmannen och rektor som ansvarar för att utbildningen
anordnas så att eleverna har tillgång till skol­bibliotek. Av läroplanerna
för förskole­k lassen, grund­skolan, grund­särs­kolan, specialskola,
sameskolan samt fritidshemmet framgår att rektor har ett särskilt
ansvar för skolans arbetsmiljö. Den ska ”utformas så att eleverna får
tillgång till hand­ledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för
att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer
och andra hjälpmedel.” (Skolverket 20118).
6. Skol­lag. SFS 2010:80 (2010). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
7. Bibliotekslag. SFS 2013:801 (2013). Stockholm: Kulturdepartementet.
8. Skolverket (2011). Läroplan för grund­skolan, förskole­klassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 12 av 104
Skol­inspektionen bedömer att följande krav ska vara uppfyllda för att
eleverna ska anses ha tillgång till skol­bibliotek och myndigheten utgår
från dessa krav i tillsynen:
har tillgång till ett skol­bibliotek i den egna skol­enhetens
•Eleverna
lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att
kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning
för att bidra till att nå målen för denna.
omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur,
•Biblioteket
informations­teknik och andra medier.
är anpassat till elevernas behov för att främja språk­
•Biblioteket
utveckling och stimulera till läsning. (Skol­inspektionen, 2016 .)
9
Kungliga bibliotekets officiella skol­biblioteksstatistik visar att
endast en av tre elever i grund­skolan och på gymnasiet har tillgång
till ett skol­bibliotek som ligger i skolans lokaler, är bemannat minst
20 timmar i veckan, har någon form av katalog och har minst 1 000
fysiska medier. Kungliga bibliotekets undersökning visar att 210 000
elever i grund­skolan och gymnasiet inte har tillgång till skol­bibliotek
på den skol­enhet som de går på. Detta motsvarar 16 procent av
eleverna. De flesta av alla dessa elever går på kommunala skolor. 915
kommunala skol­enheter med 125 000 elever saknar tillgång till skol­
bibliotek, vilket innebär att dessa skol­enheter bryter mot skol­lagen
(Kungliga biblioteket, 2012). Det saknas inte kritik mot den officiella
biblioteksstatistiken och kritikerna menar bland annat att den inte
illustrerar den mångfacetterade verk­samhet som faktiskt bedrivs
på skol­bibliotek. Mot bakgrund av detta sammanställdes rapporten
Skol­­biblioteket som pedagogisk resurs (Kungliga biblioteket, 201610) för
att beskriva skol­bibliotekens funktion som pedagogiska resurs för att
eleverna ska kunna nå sina kunskapsmål.
Skol­biblioteken är en fråga för många: kommuner, myndigheter,
intresse­organisationer och föreningar. Bland dessa kan nämnas
Skol­­verket, Skol­inspektionen, Kungliga biblioteket, Kultur­rådet,
Myndig­heten för till­gängliga medier, fack­förbundet DIK, Nationella
skol­biblioteks­g ruppen och Svensk biblioteks­förenings nätverk för skol­
bibliotek.
9. Skol­inspektionen (2016). Skol­bibliotek. Tillgänglig: https://www.Skolinspektionen.se/skolbibliotek
[2016-12-19].
10. Kungliga biblioteket (2016). Skol­biblioteket som pedagogisk resurs. Stockholm: Kungliga biblioteket.
Tillgänglig: http://www.kb.se/bibliotek/bibliotek/skolbibliotek/ [2016-12-19].
Sidan 13 av 104
Kapitel
2
Skol­bibliotek,
lärande och prestationer
”There is an urgent need for concrete evidence now on exactly
how school libraries and librarians do – or don’t – add values to
pupils’ educational, social and developmental wellbeing”
(Gildersleeves, 2012, s. 406).
I
nnan översikten går in på hur skol­biblioteken fungerar för att stödja
elevers lärande ska vi adressera den fråga som återkommande
ställs om skol­bibliotek. Spelar skol­biblioteket egentligen roll
för elevernas lärande och prestationer? Svaret skulle enkelt kunna
uttryckas med ja. Många års tvär­vetenskaplig, internationell forskning
visar att bemannade skol­bibliotek som samspelar nära med ämnes­
undervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag
tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forsknings­
metoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skol­
bibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.
Det som komplicerar bilden är att skol­bibliotekens förutsättningar
ser mycket olika ut och att undersökningarna har fokuserat på olika
forsknings­f rågor. I detta kapitel beskrivs och problematiseras studier
om skol­bibliotek och lärande.
Förhållandet mellan skol­bibliotek och lärande har varit föremål
för empiriska studier ända sedan 1950-talet (Bikos, Papadimitriou,
Gianna­kopoulos, 2014). Gaver visade redan 1958 genom en stor studie
av 271 skolor i 13 länder att skolor med bibliotek och skol­bibliotekarier
presterade bättre på examens­proven (Gaver, 195811). I en betydligt
senare internationell studie där 27 länder ingick, visade det sig på
liknande vis att elever med till­gång till skol­bibliotek presterade bättre
11. Gaver, M. (1958). Every child needs a school library. Opening address at School Libraries, Information
Literacy, American Library Association, Chicago, IL.
Sidan 15 av 104
Kapitel 2. Skol­bibliotek, lärande och prestationer
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
än de elever som inte hade tillgång till skol­bibliotek (Elley, 199412;
Froese, 1997 13). Det finns också ett flertal studier från olika länder
som visar liknande resultat: USA (t.ex. Research Foundation 200814;
Smith, 2001 15), Australien (Lonsdale, 200316; Hay, 200517, 200618), Kanada
(Haycock, 200319; Klinger m.fl. 200920) och Storbritannien (Ofsted, 200621;
Gildersleeves, 2012). De viktigaste slutsatserna av samtliga av dessa
studier är att en kvalificerad bibliotekarie, ett brett och varierat utbud
av resurser och ett robust samarbete mellan lärare och bibliotekarier
gagnar elevernas lärande. Låt oss gå in lite närmare på några exempel.
Den amerikanske forskaren Keith Curry Lance har under många år
sysslat med forskning kring vilken effekt skol­bibliotek har när det gäller
elevers lärande och prestationer. De så kallade Coloradostudierna,
eller School library impact studies, har under många år undersökt just
hur skol­bibliotek påverkar skolresultat. Lance menar att studierna
tydligt visar att utbildade heltidsanställda skol­bibliotekarier,
välfinansierade och välutrustade skol­bibliotek med ett varierat utbud
tillsammans med elevers besöksfrekvens, tillgång till teknik och antal
lån kan relateras till testresultaten. De tidigaste studierna i Colorado
relaterade skolresultaten till förekomsten av skol­bibliotek, medan
de senare studierna förfinade frågan kring vad det specifikt var som
skol­bibliotekarierna gjorde som spelade roll för elevernas resultat.
Lance menar att det bland annat handlar om vilken status och funktion
12. Elley, W. B. (red.). (1994). The IEA study of reading literacy: Achievement and instruction in thirty-two
school systems. Oxford, England: Elsevier Science Ltd.
13. Froese, V. (1997). The relationship of school materials and resources to reading literacy: An
international perspective. I: K. Haycock (red.), Information rich but knowledge poor? Emerging issues
for schools and libraries worldwide. Research and professional papers presented at the Annual
Conference of the International Association of School Librarianship held in conjunction with the
Association for Teacher-Librarianship in Canada. Vancouver, British Columbia, Canada.
14. Research Foundation (2008). School libraries work! 3rd ed. Scholastic Library Publishing, Research
Foundation paper.
15. Smith, E. G. (2001). Texas school libraries: Standards, resources, services, and students’ performance.
Austin, TX: Texas State Archives and Libraries Commission.
16. Lonsdale, M. (2003). Impact of school libraries on achievement: A review of the research: Report for
the Australian School Library Association. Melbourne: Australian Council for Educational Research.
Tillgänglig: http://research.acer.edu.au/tll_misc/23//[2016-12-05].
17. Hay, L. (2005). Student learning through Australian school libraries part 1: A statistical analysis of
student perceptions. Synergy, 3 (2) 17–30.
18. Hay, L. (2006). Student learning through Australian school libraries part 2: What students define and
value as school library support. Synergy, 4 (2) 28–38.
19. Haycock, K. (2003). The crisis in Canada’s school libraries: The case for reform and re-investment.
Toronto, ON: Association of Canadian Publishers.
20. Klinger, D.A., Lee, E.A., Stephenson, G., Deluca, C. & Luu, K.. (2009). Exemplary school libraries in
Ontario. Toronto, ON: Ontario Library Association.
21. Ofsted (2006). Good school libraries: Making a difference to learning. Ofsted: London.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 16 av 104
skol­bibliotekarierna har på skolorna, om det sker kontinuerliga sam­
arbeten med pedagoger som exempelvis gemensam planering och
klassrumsundervisning, och om skol­bibliotekarierna utbildade lärarna
i informations­sökning och källkritik. I studierna visas också ett starkt
samband mellan elevers läslust och förekomsten av bibliotekarier.
Dessutom kunde man se att skol­biblioteken var särskilt effektiva i att
höja lågpresterande elevers resultat (se bl.a. Frances, Lance & Lietzau,
2010).
Ett annat omskrivet projekt är Do school libraries make a difference?
I projektet ville forskarna utröna om det fanns skillnader i elevers
lärande mellan skolor med välfungerande skol­bibliotek och skol­
bibliotekarier, skolor med begränsade skol­biblioteksresurser och
skol­bibliotekarieresurser respektive skolor helt utan sådana resurser.
Om det fanns skillnader ville forskarna bättre förstå vad dessa
skillnader bestod i. Genom flera undersökningar ville projektet visa
best practice exempel och skapa underlag för skol­bibliotekspolitik
på såväl skolnivå som på nationell nivå. Pilotstudien visade att skol­
biblioteken hade en positiv inverkan på elevers lärande, men, skriver
artikelförfattaren, forskningen kunde inte visa något direkt orsaksoch verkansförhållande, eftersom det fanns så många faktorer som
påverkade elevernas upplevelser. Vad projektet däremot kunde visa
var en mängd goda exempel där skol­bibliotek och skol­bibliotekarier
bidragit till elevers lärande, och en rad berättelser från lärare,
elever och bibliotekarier som är värdefulla för yrkes­verksamma och
beslutsfattare när det gäller hur tid och kompetens kan riktas för att nå
önskvärda effekter (Gildersleeves, 2012).
Relationen mellan skol­bibliotekarier och elevers presentationer har
också undersökts av Dow, McMahon Lakin och Court (2012). Dessa har
i en studie som pågått under fyra år konstaterat att de skolor som dragit
ner på antalet timmar för skol­bibliotekarien, eller som helt tagit bort
en skol­bibliotekarietjänst, har sett en nedgång i elevernas prestationer.
Liknande resultat visar den tredje Colorado-studien som pekar på
för­delarna med en heltids­anställd bibliotekarie i jämförelse med en
deltids­anställd alternativt ingen bibliotekarie alls (Francis, Lance &
Lietzau, 2010).
Hur påverkas då eleverna av ett skol­bibliotek, förutom att de
presterar bättre på prov och får högre betyg? Ross Todd (2012) och
hans kollegor har genom en kvalitativ analys av 721 öppna enkäter
identifierat en rad kategorier. De flesta som svarade på enkäten var
skol­bibliotekarier. Studien visar att skol­biblioteken bidrar till lärande
kopplat till:
Sidan 17 av 104
Kapitel 2. Skol­bibliotek, lärande och prestationer
mål (t.ex. att eleverna presterar bättre på proven
•läroplanens
och möter kunskapsmålen från läroplanerna bättre),
kompetens (t.ex. att hitta och använda rätt verktyg för
•informations­
olika frågor, källkritisk förmåga, bättre på sökord och sökstrategier),
arbetssätt (t.ex. att kunna genomföra ett projekt
•undersökande
inom given tidsram och förstå forskningsprocessens olika steg),
förhållningssätt (att kunna värdera information, skriva
•analytiskt
egna rapporter och förstå relationen mellan olika tankegångar),
till lärande (större motivation för informations­sökning
•inställning
och lärande, större medvetenhet om etiska spörsmål), samt
(genrekunskap, ökat antal utlån både för skolbruk
•läsförmåga
och för fritidsläsning, uttryckt läsglädje).
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
I en sammanställning av forskning som gjorts av Bikos, Papadimitriou
och Giannakopoulos (2014) menar författarna bland annat att skol­
bibliotek som är bemannade med specialister, det vill säga för
ändamålet utbildad personal, och som har tillräcklig finansiering,
förbättrar elevernas studieresultat oavsett socio-ekonomisk status
eller tidigare utbildning. Ett skol­bibliotek med kvalitativt bestånd och
ändamålsenlig teknik har enligt sammanställningen ett signifikant
samband med studieframgång. Sammanställningen visar vidare att
eleverna presterar bättre på prov när de använder skol­bibliotek och att
samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarier är en av de faktorer som
har en starkt positiv påverkan på elevernas lärande. Skol­bibliotek har
en större positiv påverkan på elever i grund­skolan, särskilt högstadiet,
än på gymnasiet enligt studien. I skolor med utbildade bibliotekarier
läser eleverna mer, inte endast i samband med skolarbete utan också på
fritiden. (s. 521).
Ytterligare en sammanställning visar att det finns starka
samband mellan lättillgängliga, välfinansierade, välbemannade,
välskötta, integrerade och välanvända skol­bibliotek och elevernas
skolprestationer (Haycock 2011, s. 40). I denna artikel identifieras
följande aspekter som avgörande för elevers prestationer:
i form av öppettider,
•tillgång
personal och personalens utbildning,
•antal
mellan lärare och bibliotekarier när det gäller
•samarbete
informations­kompetens och läsning,
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 18 av 104
– att eleverna besöker biblioteket, att bibliotekarien
•användning
träffar/handleder eleverna, att eleverna lånar,
till teknik i form av datorer, uppkoppling,
•tillgång
– aktualitet, antal media per elev, pengar per elev/år,
•bestånd
rutinuppgifter i relation till andra arbetsuppgifter, samt
•andel
•budget.
Haycock (2011, s. 48) skriver att över 40 års forskning, genomförd
på olika platser, på olika utbildningsnivå, i olika socioekonomiska
områden, med olika forskningsfinansiärer, av olika forskare, med
råge har gett oss kunskap om vilken betydelse kvalificerade skol­
bibliotekarier och skol­bibliotek har för eleverna. Välutrustade,
välfungerande skol­bibliotek med kvalificerad och motiverad personal
leder till kapabla och entusiastiska läsare, informationskompetenta
elever och högkvalitativa samarbeten mellan lärare och bibliotekarier.
Bemanningsfrågan utgör fokus i en undersökning av Krueger och
Donham (2013). De har undersökt elevers källkritiska förmåga, etiska
användning av information, lärande av ämnesinnehåll och hur de
arbetar med undersökande arbetssätt genom en analys av elevernas
skriftliga skolrapporter samt enkäter till elever och skol­bibliotekarier.
Resultaten visade att elever med tillgång till skol­bibliotek med hög
bemanning presterade bättre än elever med tillgång till bibliotek
med låg bemanning. Det gällde såväl källkritiska aspekter och etisk
användning av information som hur eleverna arbetade med att utforma
forskningsbara frågor. Författarna gör gällande att även om deras
undersökning innefattade ett begränsat antal elever (24 stycken) så
visar studien tillsammans med tidigare forskning att resultaten bör
få konsekvenser för hur skolorna arbetar med bemanning av skol­
biblioteken.
I Sverige finns det inte många undersökningar som har försökt mäta
effekterna av skol­bibliotek eller som strävat mot att sammanställa
vilka faktorer relaterat till skol­biblioteks­verk­samhet som ger
prestationsskillnader. Ett undantag är en rapport från Linköping.
Inom Linköpings kommun arbetar man sedan några år tillbaka efter
en utvecklingsmodell kallad fokusbibliotek, där kommunen rustar
upp några grundskolebibliotek i taget, genom att bemanna med
fackutbildade bibliotekarier och bygga upp en verk­samhet som har
som mål att verka läsfrämjande och utveckla elevernas informations­
kompetens (Eriksson & Drejstam, 2015). År 2015 genomfördes en
undersökning med syftet att undersöka om det fanns någon skillnad
i resultatet på de frågor som rör källkritik på de nationella proven i SO,
samhällskunskap årskurs 6, mellan elever som går på en skola med
Sidan 19 av 104
Kapitel 2. Skol­bibliotek, lärande och prestationer
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
fokusbibliotek och de elever som går på en skola utan fokusbibliotek.
Resultaten visade att elever vid skolor med fokusbibliotek presterade
betydligt bättre. Det verkar således som om eleverna tillgodogjort
sig undervisningen i källkritik, skriver rapportförfattarna, och
menar vidare att resultatet av studien indikerar att fokusbiblioteken
spelar en viktig roll i arbetet med att stärka elevers förmåga att vara
just källkritiska. I en uppsats i utbildningsvetenskap (Ahlgrimm,
2013) uppgav eleverna att de i betydligt högre utsträckning hade
hittat medier och fått lästips på bemannade bibliotek än elever på
obemannade skol­bibliotek. Elever med bemannade bibliotek uppgav
också att de i större utsträckning kunde avgöra om information var
trovärdig eller inte (s. 35).
När fackförbundet DIK har jämfört skolor som fått utmärkelsen Skol­
bibliotek i världsklass med andra skolor menar de att de har sett tydliga
skillnader i betyg. Bland skolor som har skol­bibliotek i världsklass
är det en mindre andel skolor som har låga betygsmedelvärden än
bland skolor i allmänhet, och en betydligt större – nästan dubbelt så
stor – andel skolor som har höga betygsmedelvärden än bland skolor
i allmänhet, skriver dåvarande förbundsordföranden (Linder, 2014).
Danell Karlberg (2011) skriver däremot att hon genom sin undersökning
av biblioteks­t illgänglighet på Uppsalas skolor inte kunnat påvisa något
samband mellan en skolas grad av biblioteksintegration och dess
elevers resultat i ämnesproven.
Studier med internationellt fokus och studier som har undersökt
skol­bibliotekets mätbara betydelse i ett visst land visar liknande
resultat. I Sverige finns, författaren veterligen, ingen empirisk
vetenskaplig undersökning som haft som forskningsfråga att fastställa
på vilka olika sätt skol­bibliotek bidrar till elevers lärande. En stor del
av den biblioteks- och informations­vetenskapliga forskningen i skolans
kontext har undersökt informations­sökning och lärande, där skol­
bibliotek funnits med som en dimension bland andra men inte utgjort
fokus. I den här rapporten återges en lång rad undersökningar som på
olika vis snuddar vid skol­bibliotekets betydelse för lärande, men då är
syfte och fråge­ställningar i regel inriktade mot någon särskild aspekt
av skol­bibliotek, såsom samarbete, metoder för läsfrämjande eller
undervisning i källkritik.
För den som vill hitta argument för att skol­bibliotek bidrar till
elevernas lärande och prestationer saknas som vi sett ovan alltså inte
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 20 av 104
underlag 22. Men hur vet vi egentligen att det är just skol­biblioteket
som gör skillnad? Hur ska vi kunna skilja ut skol­biblioteket eller skol­
bibliotekarien som just den aspekt som spelar den avgörande rollen
för resultathöjningar eller ökad läsförmåga? Gildersleeves (2012)
framhäver att forskningen i själva verket inte kan visa något direkt
orsaks- och verkansförhållande, eftersom det finns så många faktorer
som påverkar elevernas upplevelser och det inte är möjligt att isolera
Men hur vet vi egentligen att det är just skol­biblioteket
som gör skillnad? Hur ska vi kunna skilja ut skol­biblioteket
eller skol­bibliotekarien som just den aspekt som spelar den
avgörande rollen för resultathöjningar eller
ökad läsförmåga?
enskilda faktorer. Även Haycock (2011) poängterar att korrelationen
mellan skol­bibliotekarier, skol­bibliotek och elevprestationer inte
är samma sak som direkt orsaks- och verkanssamband. Faktorer
såsom föräldrarnas utbildningsbakgrund, ekonomiska förhållanden,
klasstorlek eller lärartäthet är inte undersökta i många av studierna
där just skol­bibliotekets roll varit i fokus. I en svensk uppsats
konstateras att ”det kan finnas en viss problematik gällande hur man
ska kunna mäta skol­bibliotekens inverkan på elevernas målresultat
vilket i sig gör skol­biblioteksbilden till en än mer komplex fråga. Då
kvalitetsgranskningens uppgift bland annat är att säkerställa skolans
kvalitet och visa hur skolan bidrar till vissa uppsatta mål/krav/
riktlinjer är det avgörande att man har rätt verktyg och metoder för
att kunna göra detta. Finns inte dessa kan det leda till svårigheter att
försvara skol­bibliotekets existens.” (Holmgren & Johansson, 2013, s. 41).
Bikos, Papadimitriou och Giannakopoulos problematiserar dessutom
hur vi ens kan undersöka hur skol­biblioteken bidrar till lärande när
förutsättningarna innebär att många skol­bibliotek endast är öppna
några timmar i veckan, att det endast finns några hundra tillgängliga
titlar varav de flesta är daterade, att samarbetet mellan lärare och skol­
bibliotekarier är otillräckligt, att biblioteket bemannas av inkompetent
22. Utöver de texter som refererar här finns en webbplats, Library Research Service, Research and
Statistics about Libraries (http://www.lrs.org/data-tools/school-libraries/impact-studies/) vilken
presenterar länkar till en lång rad framförallt amerikanska studier som på olika vis lyfter fram
relationen mellan skol­biblioteket och elevers prestationer.
Sidan 21 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 2. Skol­bibliotek, lärande och prestationer
personal och att lärare är okunniga om skol­bibliotekets funktioner och
betydelser (2014, s. 523).
Det spelar också stor roll vem det är som har svarat på frågor
i enkäter eller intervjuer. Fackutbildade bibliotekarier med stor
erfarenhet av skol­biblioteks­verk­samhet svarar betydligt mer fylligt
på frågor om hur skol­biblioteket bidrar till lärande än vad elever och
lärare i skolan gör. I en pilotstudie i projektet Do school libraries make
a difference? var det tydligt att eleverna hade svårt att reflektera över
förhållandet mellan bibliotekarien, biblioteket och sitt eget lärande. De
hade betydligt enklare att beskriva hur de använde biblioteket än hur
de uppfattade att biblioteket kunde bidra till lärande och färdigheter.
Detta var ett förväntat resultat skriver författaren, eftersom det var
tydligt att eleverna, särskilt de yngre, hade svårt att sätta ord på hur
biblioteket bidrog till deras lärande. Författaren menar att det är
bekymmersamt att eleverna inte har en vokabulär eller ett ramverk
för att kunna föra resonemang om bibliotek och lärande, eftersom de
då får svårare att dra nytta av biblioteken och bibliotekarien för att
utveckas (Gildersleeves, 2012, s. 410 jfr. Gärdén, 2010). Det är intressant
att notera att lärarna i samma undersökning hade svårt att uttrycka
vad de förväntade sig av eleverna när det gällde förmågar kopplade till
informations­kompetens.
Om en undersökning genomförs på en skola med en välfungerande
skol­biblioteks­verk­samhet, med generösa öppettider, med ett rikt
och ändamålsenligt fysiskt och digitalt bestånd, med en fackutbildad
bibliotekarie som kontinuerligt samarbetar med lärarna, med plats
för såväl diskussioner och grupparbeten som tysta läsrum, så kommer
svaren på frågan om vad eleverna önskar av sitt skol­bibliotek eller hur
de använder sig av skol­biblioteket att skilja sig från undersökningar
på skolor där det inte finns ett bibliotek eller en skol­bibliotekarie.
Alla studier där någon på olika sätt mätt effekterna av skol­biblioteket
bör därmed läsas källkritiskt och sättas i sitt sammanhang, såväl ett
vetenskapligt sammanhang som ett praktiskt sammanhang.
När vi tar del av dessa undersökningar bör vi därmed vara noga med
att analysera premisserna för under­sökningen. Vem har tillfrågats?
Hur många har svarat? Vilket mätinstrument har använts? Hur har
skol­bibliotek definierats? Vad menas med ett bibliotek integrerat
i undervisningen? Hur har författarna försökt beskriva kopplingen
mellan studieresultat och skol­bibliotek? Diskuteras lärarskicklighet,
föräldrars utbildningsbakgrund, arbetsmetoder i skolan eller andra
dimensioner som samspelar med studieresultat? Vi kan konstatera
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 22 av 104
att helt olika slutsatser tycks dras från samma resultat, beroende på
vem som skriver. Många texter påvisar bibliotekets betydelse, men
när det gäller hur det påverkar elevresultat i form av högre betyg,
bättre resultat på nationella prov, förmåga att kunna tala om läsning
eller informations­sökning är svårare att avgöra precis vilken roll
skol­biblioteket har spelat. Bidrar skol­biblioteket till högre kvalitet på
elevernas lärande? Hur ser det ut på kort sikt och på lång sikt?
DISKUSSIONS­F RÅGOR KAPITEL 2
har inte studierna om relationen mellan skol­bibliotek
•Varför
och studieresultat gett större avtryck i den svenska skolan?
olika sätt undersöks skol­bibliotekskvalitet på nationell
•Påochvilka
lokal nivå? Bör kvantitativa mått såsom utlån, besöksstatistik,
kvadratmetrar, antal bokprat i klassrummen, tillgång till databaser
eller antal böcker på hyllorna prioriteras? Eller är de kvalitativa
aspekterna viktigare, hur eleverna uppfattar skol­biblioteket, vilka
frågor de ställer till skol­bibliotekarien, hur samarbetet mellan
lärare och skol­bibliotekarie fungerar eller vilken utbildning skol­
bibliotekarien har?
avgör om ett skol­bibliotek spelar roll för lärande och
•Vem
hur ska det avgöras?
kan skolan tydligare artikulera vad som bidrar till hög kvalitet
•Hur
gällande skol­biblioteks­verk­samhet?
det problem förknippat med att skol­bibliotekarier, elever, lärare
•Finns
och skolledare beskriver skol­biblioteks­verk­samheten på så skilda vis
som forskningen visar? Vilka i så fall?
förkunskaper behöver eleverna för att kunna svar på frågor
•Vilka
om och beskriva hur skol­biblioteket bidrar till lärande?
Sidan 23 av 104
Kapitel
3
F
Lägesbeskrivning
och status
för skol­biblioteken
örra kapitlet tog upp hur forskningen har beskrivit vilka aspekter
som spelar roll för att skol­biblioteken ska bidra till elevers
lärande. Sådan forskning förutsätter att det finns skol­bibliotek
att undersöka och vi vet att i Sverige, liksom i många andra länder, är så
inte alltid fallet.
Efter att skol­biblioteken skrevs in i skol­lagen har det uppstått en
slags genre, där fokus ligger på att undersöka hur väl skol­lagen följs
i den ena eller andra av Sveriges kommuner. Framförallt hittar vi
uppsatser med detta tema, mestadels från studenter i biblioteks- och
informations­vetenskap men också några från lärar­utbildningarna. Det
finns också undersökningar under perioden 2010 till och med 2015 där
kommunerna själva har kartlagt hur det står till med skol­biblioteken.
Ett annat tema som beskriver läget för skol­biblioteken handlar om
skolledares kunskap och uppfattningar om skol­biblioteket. Ett tredje
tema som beskrivs i kapitlet tar upp samarbete mellan skol­biblioteket
och aktörer utanför skolan.
En uppsats i utbildningsvetenskap från 2011 (Danell Karlberg)
har undersökt Uppsalaelevernas tillgång till skol­bibliotek i grund­
skolan samt hur väl integrerade skol­biblioteken var i undervisningen.
Resultaten visade att två av tre elever inte hade något skol­bibliotek på
sin egen skola. Endast 32 procent av Uppsalas elever i åk 3 och 5 hade
skol­bibliotek som uppfyller skol­lagens krav enligt uppsatsen. Genom
att analysera enkätsvar med hjälp av den fortfarande flitigt citerade
Loertschers taxonomi från 198823, visade det sig att de flesta skolor
koncentrerades till nivå 2, det vill säga ”depå för tillfälliga lån”. En skola
hamnade på nivå 6, ”planerat samarbete och metodiska experiment”
och ingen på de högsta nivåerna 7 och 8. Tre av skolorna hamnade
23. Loertscher. D. (1988). Taxonomies of the school library media program. Englewood, CO: Libraries
Unlimited.
Sidan 25 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol­biblioteken
på nivå 1, vilket betyder att de hade en verk­samhet som i princip inte
omfattade någon som helst kontakt mellan undervisande personal och
biblioteket.
En liknande undersökning, med liknande resultat, har genomförts
av en annan student. Genom en enkätundersökning med 42 svarande
lärare vid en skola undersökte Bennison (2013) om gymnasiereformen
och skol­lagsändringen 2011 fick några konsekvenser för
gymnasiebibliotekets integrering i undervisningen. Uppsatsen visade
att de flesta lärarna i under­sökningen inte använde skol­bibliotekarien
eller skol­biblioteket alls i sin undervisning. De som angav att de
använde skol­biblioteket i undervisningen gjorde det på ett sådant sätt
att det var tydligt att skol­biblioteket sågs som en friliggande resurs
som var frivillig att använda. Lärarna ansåg inte att biblioteket hade de
fysiska förutsättningarna för att vara en naturlig del i undervisningen.
Nästan hälften av lärarna angav att eleverna behövde mer material
än det som lärarna själva spred för att klara kursen, men att eleverna
trots det inte behövde använda sig av skol­biblioteket. Här resonerar
uppsatsförfattaren om att lärarna ofta inte var medvetna om att en del
material som hämtades från nätet var en del av det digitala biblioteket.
Ytterst få lärare av de som besvarade enkäten angav att de ändrat sin
användning av skol­bibliotek efter implementeringen av den nya skol­
lagen och gymnasiereformen år 2011. Inga praktiska konsekvenser för
integreringen i undervisningen kunde alltså spåras efter förändringen,
enligt författaren. I under­sökningen har också frågor om vems ansvar
det är att uppfylla de specifika mål som kan kopplas till informations­
kompetens som finns i skolans styr­dokument ställts. Författaren
skriver att lärarna koncentrerade sin undervisning på ämneskunskaper
och såg inte alltid de delar av målbeskrivningen som handlar om
informations­kompetens. Till viss del undervisade de om informations­
sökning, men när det gällde andra delar kopplat till informations­
kompetens lämnades eleverna utan hand­ledning.
I Göteborg genomförde kommunen en utredning år 2013–2014
(Göteborgs stad, 2014) där sammanlagt 198 skolor svarade på en enkät.
Av de svarande uppgav 26 skolor att de helt saknade skol­bibliotek.
Av dessa var 23 kommunala skolor som var lokaliserade i åtta olika
förvaltningar. De flesta av de skolor som helt saknade tillgång var
skolor som riktade sig mot de yngre skolåren. Genom under­sökningen
framkom att 146 av de skolor som svarade på enkäten saknade en plan
för skol­bibliotekets arbete.
Utifrån diskursanalytiska och domänanalytiska utgångspunkter
och med metoden diskursiv nätverksanalys har Segerstedt (2014)
undersökt hur samtalet kring skol­bibliotek förts i dagspress efter
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 26 av 104
lagändringen 2011. Resultaten av analysen av en stor mängd texter, som
sträckte sig ungefär tre år efter lagändringen, visade att det främsta
problemområdet som lyfts kring skol­bibliotek var tillgången till dessa
och man kan därför enligt författaren tala om en tillgångsdiskurs.
Bemanning var en relaterad fråga inom denna diskurs, liksom
avstånd till biblioteket och problemet med synen på biblioteket som
bokförvaring. En annan diskurs som framträdde var elevdiskursen,
där elevernas läsning och läsförståelse samt litteratur var teman som
tydligt visar sig. Uppsatsförfattaren skriver att bibliotekarierna tar
relativt liten plats i materialet. En skillnad mellan denna uppsats och
tidigare studier av liknande slag var att skol­biblioteken var fokus för
artiklarna under den utvalda perioden, medan det i tidigare studier
framkommit att det var något annat än skol­biblioteken som utgjorde
fokus i artiklarna. Författaren diskuterar om lagändringen kan vara
orsaken till detta, tillsammans med de utmärkelser som delas ut
till vissa skol­bibliotek och Skol­inspektionens krav. Ytterligare en
diskursanalytisk studie av hur skol­bibliotek framställs och om skol­
bibliotekets pedagogiska roll finns i Cronberg och Karlssons (2012)
undersökning av skolrelaterade forum mellan åren 2009–2012. Fem
olika diskurser framträder vilka författarna benämner ”bokrummet”,
”informationsexperten”, ”det mångfacetterade rummet”, ”pedagogen”
samt ”diskursen om det framtida skol­biblioteket”.
Syftet med Magnussons (2013) uppsats var att genom en innehålls­
analys kartlägga hur myndigheterna genom styr­dokumenten (skol­lagen
inklusive dess förarbeten, biblioteks­lagen, gymnasieförordningen, Skol­
inspektionens riktlinjer, läroplanen, examensmål och ämnesplaner)
definierar ett skol­bibliotek i gymnasieskolan. Undersökningen
bekräftar att styr­dokumenten inte innehåller någon samlad definition
av vad ett skol­bibliotek är. Uppsatsförfattaren skriver att den
”övergripande slutsatsen blir att styr­dokumentens implicita argument,
hänvisningar, förväntningar och förhoppningar gör det möjligt för skol­
biblioteket att spela en mycket större och viktigare roll i den svenska
gymnasieskolan än vad det explicita ramverket kräver” (s. 59). Men även
om elevernas rätt till skol­bibliotek sedan 2011 är inskrivet i skol­lagen,
verkar det inte ha inneburit någon större praktisk skillnad för Sveriges
gymnasieelever enligt författaren.
Holmgren & Johanssons (2013) uppsats om hur Skol­inspektionen
säker­ställer att skol­lagen efterföljs är ett annat exempel på text på
samma tema. Syftet med uppsatsen Hur kvalitets­granskar man ett
bibliotek? var att undersöka hur Skol­inspektionen följer upp skol­lagen
gällande skol­biblioteken. För att göra detta har inter­v juer genom­
förts med fyra rektorer samt med tre personer på Skol­inspektionen.
Sidan 27 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol­biblioteken
Liksom i de flesta andra studier framkommer det att det finns ett glapp
mellan vad skol­biblioteken skulle kunna göra och vad de faktiskt gör.
Rektorerna i studien talade om att böcker är skol­bibliotekets främsta
uppgift, utan att nämna hand­ledning i informations­sökning eller
informations­kompetens. Alla de intervjuade rektorerna uttryckte
att det var svårt att förstå och tolka de krav som Skol­inspektionen
ställer för att skol­biblioteket ska godkännas. De tre anställda vid
Skol­inspektionen gav vid intervjuerna uttryck för skilda åsikter när
det gäller vad ett skol­bibliotek är. Uppsatsförfattarna menar att när
Skol­inspektionen genomför sina granskningar så fokuserar de på om
skolan bryter mot lagen eller inte, vilket innebär att det är det negativa
som lyfts fram. Detta gör att granskningen av skol­bibliotek handlar
om rätt eller fel och att den inte leder till att skolan analyserar och
reflekterar på ett djupare plan vad skol­biblioteket skulle kunna bidra
med till den övriga verk­samheten eller för elevernas lärande (Holmgren
& Johansson, 2013, s. 39).
Svårigheterna med att få till fungerande skol­biblioteks­verk­samhet
delar Sverige givetvis med många andra länder. Shenton skriver att
i Storbritannien nedgraderas skol­biblioteken alltmer och i många nya
skolar saknas ett fysiskt bibliotek, på grund av skäl som att de inte
bedöms användas tillräckligt, att teknikutvecklingen gjort bibliotek
överflödiga, att det finns utrymmesbrist i skollokalerna eller av
kostnads­skäl (Shenton, 2014, s. 141). Även Gildersleeves skriver om
en nedmontering av den brittiska skol­biblioteks­verk­samheten, där
färre fackutbildade skol­bibliotekarier anställs och skol­biblioteken
får minskade resurser (2012). Bilden ser liknande ut på andra platser
i världen och ett exempel är skol­biblioteken i Sri Lanka som trots
åtskilliga projekt, ny läroplan och undersökande arbetssätt inte en
integrerad del av skolan. De som arbetar i skol­biblioteken saknar
kvalificerad utbildning och skol­biblioteken är på det hela taget kraftigt
nedprioriterade (Wickramamayake, 2015). Samma tendens finns i USA
och att de amerikanska skol­biblioteken monteras ner, och framförallt
det faktum att man gör sig av med skol­bibliotekarier, får tydliga
konsekvenser för elevernas lärande av informations­kompetens och ITfärdigheter, menar Massis (2014).
Ett vanligt tema när skol­bibliotek studeras är att beakta hur
skolans ledning uppfattar skol­biblioteket. Detta tema hittar vi både
i den internationella forskningen och i texter på svenska. Under
den aktuella tidsperioden har flera olika uppsatser med olika fokus
som utforskar skoledares syn på skol­biblioteket hittats. I Möllers
uppsats (2013) intervjuades fyra rektorer, varav två från fristående
grundskolor och två från kommunala skolor. Ingen av dessa uppgav
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 28 av 104
att de hade något skol­bibliotek eller någon skol­bibliotekarie på skolan.
I uppsatsen finns mycket litet som tyder på att rektorerna gjorde
kopplingar mellan bibliotek och elevernas lärande och läsförmåga,
informations­kompetens eller språk­utveckling. En av rektorerna
menade att bibliotekariens främsta uppgift, om det skulle finnas
någon bibliotekarie, skulle vara att hantera och sortera en boksamling.
Samma rektor menade att personalfrågan i så fall skulle kunna lösas
genom att använda obetalda praktikanter från Arbetsförmedlingen då
sorteringen av böckerna, att kunna hitta böcker och att hålla snyggt på
hyllorna betonades som viktigast (s. 22).
I en uppsats om grundskolerektorers syn på skol­biblioteks­verk­
samhet var syftet att undersöka vilken syn rektorer hade på skol­
biblioteks­verk­samhet generellt men också på den egna skol­biblioteks­
verk­samheten. Fyra rektorer från tre olika grundskolor i en mindre
kommun, men också respektive skolors skol­bibliotekarie, intervjuades
för uppsatsen. Resultatet visade att skol­bibliotekets bemanning, skol­
bibliotekariens utbildning samt rektorns ledarskap och engagemang
utgjorde de största faktorerna för hur skol­biblioteks­verk­samheterna
var utformade. Uppsatsförfattarna skriver att rektorerna hade visioner
om välutvecklade skol­biblioteks­verk­samheter, men att de varken hade
tid till att utöva sitt ledarskap eller ekonomiska förutsättningar för
att förverkliga visionerna. Av största vikt för skol­biblioteket var att
skol­bibliotekarien fick rektors stöd för att biblioteksverk­samheten
överhuvudtaget skulle kunna utvecklas. Av uppsatsen framgår att
ingen av rektorerna arbetade aktivt för att öka skol­bibliotekariernas
samarbete med lärarna. Vid de tre skolorna som undersökts var det
skol­bibliotekariernas läsfrämjande arbete, inköp och distribution av
böcker som stod i fokus. Skol­bibliotekarierna förväntades inte vara en
del av teknikstödd undervisning eller undervisning för informations­
kompetens (Nilsson & Salmi, 2012).
Två rektorer och två gymnasiechefer har intervjuats i uppsatsen
Skolledares syn på biblioteket (Mattsson & Södergren, 2012).
Uppsatsförfattarna skriver att respondenterna hade en inkluderande
syn på bibliotekets möjliga funktioner. De ansåg att biblioteket kunde
spela flera roller, bland annat för demokrati, kultur och bildning och att
bibliotekariens kompetens kunde tas tillvara på flera sätt. I dagsläget
tycktes emellertid skol­biblioteken mest användas till att husera böcker.
Skol­bibliotekariens mest avancerade arbetsuppgift var att ibland hålla
lektioner i informations­sökning. När det gällde handlingsutrymme och
ekonomiska resurser såg förutsättningarna olika ut på skolorna. En
faktor som spelade roll för hur ledningen arbetade med att utveckla
Sidan 29 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol­biblioteken
biblioteket var deras personliga intressen och erfarenheter, skriver
författarna. Skolledarna var inte ointresserade av vad biblioteket
hade att erbjuda, men det skiljde sig åt hur aktivt de arbetade med
utveckling. Skolledarna framhöll vikten av att bibliotekarien själv
var intresserad av att utveckla biblioteket. Ett par av de intervjuade
personerna lyfte fram att bibliotekarien borde marknadsföra
biblioteket mycket tydligare och att bibliotekarier ”av den gamla
skolan” (s. 31) inte är så intresserade av biblioteksutveckling. Uppsatsen
innehåller därmed intressanta utsagor som ger en motvikt till den stora
mängd texter som framhåller vikten av att skolledarna är insatta i skol­
biblioteks­verk­samheten och stödjer den. Här är det skolledarna som
efterfrågar mer aktiva bibliotekarier som söker upp lärare, som själva
driver biblioteksutveckling och som löpande utvärderar verk­samheten.
Ytterligare en uppsats i samma linje, Rektor och skol­biblioteket, har
undersökt vilka uppfattningar rektorer, i detta fall sex rektorer vid
kommunala högstadieskolor, hade om sin roll avseende hur samverkan
mellan lärare och bibliotekspersonal fungerade. En av rektorerna säger:
”Det bästa sättet för skol­biblioteket att vara med och höja kvaliteten
på elevernas lärande är ett fungerande, flexibelt och kontinuerligt
samarbete med lärarkollegiet. Där har jag ett viktigt uppdrag. Lärandet
är det viktiga, sen spelar det mindre roll om det sker i klassrummet,
biblioteket eller någon annanstans.” (Hütten och Johanssons, 2013, s. 25f.).
En rektor menade att skol­biblioteket bör vara bidragande till att eleverna
når målen, medan en annan rektor antydde att det där med målen, det
är något som lärarna vet bäst (s. 27). Författarna menar att i flertalet av
rektorernas resonemang framstår tydligt att viljan att utveckla skol­
biblioteks­verk­samheten fanns, men att tid och resurser tröt.
I en studie av hur Skol­biblioteksforums verk­samhet i Växjö
fungerade som en lärande organisation (Eriksson, 2011) framkommer
att rektorerna inte alls uppfattade dialog mellan olika parter som
särskilt viktigt, till skillnad från verk­samhetsutvecklare och skol­
bibliotekarier. Då skol­bibliotekarier ofta är de enda i sin profession
på skolorna upplever de inte sällan att de utför isolerat ensamarbete.
Vikten av nätverk och gemensamt lärande framhålls ofta i forskningen
och så också i denna uppsats. Eriksson skriver att rektorerna var starkt
fokuserade på verk­samheten inom den egna skolan och inte tycktes se
värdet av att skol­bibliotekarierna samverkade över enhetsgränserna.
I samband med en organisationsförändring blev rektor på respektive
skola skol­bibliotekariens chef istället för att de var anställda av Skol­
biblioteksforum. Det fanns vissa fördelar med en sådan organisation,
skriver uppsatsförfattaren, men det ledde också till att det inte längre
rådde samma gruppkänsla bland skol­bibliotekarierna som tidigare och
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 30 av 104
att bibliotekarierna sågs betydligt mer sällan för erfarenhetsutbyte,
gemensam planering och kompetens­utveckling.
Även Hell (2010) konstaterar i sin uppsats att skol­biblioteken
kan spela en viktig roll om förutsättningarna uppfylls och att en
av de viktigaste förutsättningarna är hur rektorerna ser på skol­
biblioteken. Bemanning med utbildad personal är en viktig faktor,
konstaterar Hell, och det gäller utbildning både inom biblioteks- och
informations­vetenskap och pedagogik. Samarbete byggt på läro­planens
formuleringar är en annan viktig faktor. I rapporten Skol­bibliotekets
möjligheter: från förskola till gymnasium (2010) beskrivs ett antal skol­
biblioteksprojekt och bland erfarenheterna från projekten poängteras
att ”Skolledarens inställning och grad av stöd har varit avgörande
för vilken roll och vilket utrymme mentorn kunnat ta/få i respektive
arbetslag. Den absolut avgörande faktorn i projekten handlar om
rektors roll. Skolledarens roll kan inte nog poängteras.” (Barret m.fl.,
2010, s. 108).
I en jämförelse mellan två fristående skolor som startat skol­bibliotek
(Victorin, 2013) framkommer det med stor tydlighet att det praktiska
arbetet med att starta skol­biblioteket försvåras om ingen på skolan har
tidigare erfarenhet från biblioteksverk­samhet. Av de två skolor Victorin
undersökt hade endast den ena bemannat sitt nya skol­bibliotek.
Liksom i de andra uppsatserna lyfter rektorerna skol­bibliotekets roll
för läsning av skönlitteratur. Inom ramen för ämnena svenska och SO
uppfattades informations­sökning och källkritik som viktigt, men ingen
uttalade att detta kunde vara en fråga för skol­biblioteket. Rektorn och
skol­bibliotekarien vid skolan med bemanning hade en betydligt mer
positiv syn på skol­bibliotek och dess möjlighet att påverka elevernas
lärande, än vid den andra skolan utan bemanning. Uppsatsen slutsats
är att rektorns syn på skol­biblioteks­verk­samhet påverkar hur stora
resurser som tillförs skol­biblioteket och därmed dess möjligheter att
bli en pedagogisk resurs och stödja elevernas lärande. För att eleverna
ska kunna få nytta av den investering som ett skol­bibliotek är, krävs
att rektor från början har en bild av vad ett välfungerande skol­
bibliotek kan innebära för elevernas lärande, vad personalen vill ha för
biblioteksverk­samhet på skolan, samt vilka resurser som krävs för att
nå dit, enligt Victorin (2013).
Flera undersökningar visar därmed att när det gäller rektorernas
syn på skol­bibliotekens kärnverk­samhet uppvisar de en tämligen
traditionell syn, vilket innebär ett ensidigt fokus på böcker och läsning.
I Hütten och Johanssons (2013) uppsats ställer uppsatsförfattarna
frågan om det är så att rektorerna verkligen anser att det är de lokala
skol­bibliotekens uppgift framför andra att främja läsning, eller
Sidan 31 av 104
Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol­biblioteken
huruvida vad de säger vittnar om okunskap om vad skol­biblioteken gör.
Författarna själva lutar åt den senare förklaringen, med hänvisning till
tidigare forskning.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Flera undersökningar visar därmed att när det gäller
rektorernas syn på skol­bibliotekens kärnverk­samhet uppvisar
de en tämligen traditionell syn, vilket innebär ett ensidigt
fokus på böcker och läsning.
Ett tredje tema som relaterar till lägesbeskrivningen av skol­bibliotek
är samarbete mellan skol­bibliotek och aktörer utanför skolan, såsom
andra bibliotekstyper eller föräldrar. Skol­biblioteken tycks sällan driva
eller vara del av samarbeten för att främja elevernas lärande, utifrån de
funna texterna. Om vi istället söker information om vilka universitets­
biblioteken samarbetar med finns åtminstone ett par exempel där
skol­bibliotek varit inblandade under den aktuella tidsperioden. Godbey
m.fl. (2015) skriver att syftet med universitets­bibliotekens utåtriktade
biblioteksarbete i de flesta fall handlar om att förbereda elever i grund­
skola och gymnasium för de kommande akademiska studierna. För
många amerikanska universitets­bibliotek är det utåtriktade biblioteks­
arbetet framlyft i uppdragsformuleringar på ett helt annat sätt än
i Sverige. Uppdraget handlar om att bredda universitetets rekrytering
till utbildning, om att rusta de blivande studenterna för kommande krav
och att stödja det livslånga lärandet. Godbey m.fl. beskriver i sin artikel
hur universitetet i Nevada har samarbetat med skol­bibliotekarier för att
introducera elever till universitets­biblioteket. Under läsåret 2013–2014
hade universitets­biblioteket besök av totalt 200 elever som tillbringade
en halvdag på campus. Biblioteket beslutade sig tidigt för att inte
erbjuda eleverna en traditionell biblioteksvisning, utan gav istället
eleverna en uppgift att arbeta med. De skulle utifrån en etnografiskt
inspirerad ansats observera hur studenterna använde biblioteket,
dess tjänster och lokalen och deras undersökning efterföljdes av en
workshop (2015). I artikeln är det universitets­bibliotekets perspektiv
som beskrivs och det framgår inte om besöket på universitet föran­
leddes av särskilda förberedelse av skol­bibliotekarierna, eller om
skolorna gjorde någon egen uppföljning efteråt. Det framstod också
som att universitets­biblioteket stod för expertisen och att syftet var att
förbereda eleverna på kommande studentliv, inte att bidra till elevernas
lärande i samtiden.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 32 av 104
I samma artikel (Godbey m.fl. 2015) beskrivs också andra universitets­
biblioteks samarbete med skolor, kallat K-12 outreach. Bland annat be­
skrivs en tredagars-kurs där skol­bibliotekarier och lärare till­sammans
utvecklar skol­uppgifter som innehåller olika aspekter av informations­
kompetens. Det innebär att det snarare tycks handla om fort­bildning
än samarbete. I artikeln beskrivs också hur andra universitets­bibliotek
arbetat utåtriktat för att förebygga så kallad library anxiety24 hos
blivande studenter.
I Sverige finns exempel på samarbete mellan skol­bibliotek och
andra biblioteks­t yper bland annat i projektet Metoder och verktyg
för utvärdering av kursinslag i informations­kompetens. Projektet
finansierades av Kungliga biblioteket och var ett samarbete mellan
Göte­borgs universitets­bibliotek, Lunds universitets bibliotek och
Hulebäcks­g ymnasiets bibliotek i Mölnlycke. Syftet med projektet
var att samman­ställa förslag på metoder och verktyg att använda
vid utvärdering av kursinslag i informations­kompetens (Pettersson
m.fl., 2014). Projektet tog sin utgångspunkt i Högskole­lagen och
Gymnasie­reformen 2011 och inledningsvis diskuterar rapporten
skillnaden mellan utvärdering och bedömning, formativ och summativ
utvärdering och hur vi kan välja verktyg för utvärdering. Rapporten
innehåller en lång rad verktyg, bland annat informell utvärdering,
klassrums­bedömning, kunskaps­test, attityd­undersökning och
prestations­bedömning. De olika verktygen beskrivs utifrån indikatorer
såsom tidsåtgång, kontext och samarbete med lärare.
I texter om skol­bibliotek är det i stort sett inga alls under
perioden som diskuterar samverkan mellan biblioteket och hemmet.
Kommunikation mellan skolan och elevernas vårdnadshavare verkar
utifrån läsningen inte alls vara en fråga för skol­biblioteket. Därmed
diskuteras inte heller varför det inte sker kontakt emellan dessa. En av
få texter som omnämner detta är Gildersleeves (2012, s. 411), som skriver
att nästan inga lärare eller bibliotekarier i under­sökningen informerade
föräldrarna om hur skol­biblioteket utgjorde en del av skolarbetet.
Inte heller när det gällde elever med särskilda behov verkar skol­
bibliotekarierna ha kontakt med föräldrarna (Hill, 2012). Författaren
påtalar detta som en brist, då föräldrarna ju är de som har djup kunskap
om sina barns behov och förutsättningar.
Utifrån de lästa texterna kan läget för skol­biblioteken beskrivas som
svagt då studierna som undersökt hur väl skol­lagen efterföljs kommer
24. Mellon, C. (1986). Library anxiety: A grounded theory and its development. College & Research
Libraries, 47 (2) 160–165. Sidan 33 av 104
Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol­biblioteken
fram till att det finns stora brister då skol­bibliotek saknas på många
skolor och att integrationen i undervisningen i många fall visar sig vara
låg. Skolledarna i de flesta av undersökningarna har låg kunskap om
skol­biblioteks­verk­samhet och förknippar ensidigt skol­biblioteket med
böcker och läsning. Samverkan mellan skol­bibliotek och andra utanför
skolan, såsom föräldrar, andra bibliotekstyper eller föreningar verkar
baserat på genomgången vara ovanligt.
DISKUSSIONS­F RÅGOR KAPITEL 3
kommer det sig att Sveriges skol­biblioteks­verk­samheter ser så
•Hur
olika ut, trots att skolväsendet är så reglerat?
Skolledares betydelse för skol­biblioteks­verk­samheten fastslås i en
•stor
del av forskningen. Samtidigt visar många undersökningar att
åtskilliga skolledare har relativt grunda kunskaper om skol­biblioteks­
verk­samhet. Hur kan denna motsättning hanteras?
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
sker så lite samarbete mellan skol­bibliotek och andra aktörer
•Varför
utanför skolan?
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 34 av 104
Sidan 35 av 104
Kapitel
4
Samarbete mellan lärare
och skol­bibliotekarier
E
n av huvudfrågorna när det gäller skol­biblioteks­forskning
är samarbete mellan lärare och bibliotekarier. I princip alla
texter som granskats i samband med denna genomgång handlar
om samarbete, oavsett vilka forsknings­f rågor som ställts. Skol­
bibliotekarier har i många år strävat mot att få större betydelse
för att stötta elevers läsning, språk­utveckling och informations­
kompetens. Montiel-Overall & Hernández (2012) skriver att man har
strävat efter att blir en integrerad del av undervisningen och elevernas
lärande i över 30 år och bland andra menar Latham, Gross och Witte
(2013) att just samarbete med lärarna är den största utmaningen för
skol­bibliotekarier. De forskare som framförallt är tongivande inom
området är David Loertscher och Patricia Montiel-Overall. Loertschers
taxonomier över skol­bibliotekets roll och Montiel-Overalls modell TLC
(teacher librarian collaboration) som är en utveckling av Loertschers
taxonomier, nämns i stort sett i varje artikel eller uppsats under
den utvalda perioden. I genomgången nedan redogörs för texter om
kunskap om samarbete, hur samarbete uppfattas, lärares uppfattningar
om och användning av skol­biblioteket, skol­bibliotekariers syn på
samarbete och vad samarbete innebär för undervisningens innehåll.
Det teoretiska ramverket i Djurströms (2015) uppsats utgår
ifrån Montiel-Overalls fyra modeller över samarbete: kooperation,
koordination, integrerade instruktioner och integrerad under­v isnings­
plan, de så kallade TLC-modellerna. Syftet med uppsatsen var att
undersöka samarbetet mellan lärare och bibliotekarier på olika typer
av skol­biblioteks­verk­samheter. Dels ville uppsatsförfattaren ta reda på
hur samarbetet såg ut på olika sorters skol­biblioteks­verk­samhet med
utgångspunkt ifrån TLC-modellerna, dels vilka faktorer som fanns som
begränsade samarbetet enligt modellerna. Frågorna besvarades med
hjälp av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Resultaten
visade bland annat att trots att relationen med lärarna var god,
var det svårt för bibliotekarierna att få till djupare relationer och
fungerande kommunikation. Den mesta kontakten skedde via e-post
Sidan 37 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarier
och koordinationen bestod till stor del av att stämma av scheman.
Forskningen framhåller samarbete enligt modell C, integrerade
instruktioner, medan uppsatsen visade att i praktiken är det modell B,
där parterna arbetar på egen hand för att genomföra något gemensamt,
som var vanligare. I uppsatsen konstateras att skol­biblioteket som
helhet inte kommer till användning i skolan, utan att det är det läs­
främjande arbetet som överskuggar bibliotekets övriga kompetenser
såsom informations­sökning och stöd vid undersökande arbetssätt.
Slutsatsen av under­sökningen var att de samarbeten som fanns
handlade om koordination och kooperation snarare än integrerade
instruktioner och integrerad undervisning.
Kunskap om samarbete är temat i en artikel av Latham, Gross och
Witte (2013). De skriver att forskning om samarbete i stort sett bara
återfinns inom biblioteks- och informations­vetenskaplig forskning.
Forskarna gör gällande att i en kontext där elevernas prestationer
tillmäts allt större betydelse så blir samarbete en alltmer viktig fråga.
De menar att trots att det finns en del exempel på lyckade samarbeten
så är övervikten av antalet artiklar om svårigheter med samarbeten
stor. Ofta pekas lärarnas uppfattningar och kunskap om skol­bibliotek
ut som den största utmaningen. Författarna har undersökt vilken
kunskap om samarbete lärarstudenter och bibliotekariestudenter
tillskansar sig under utbildningen och hur denna kunskap avspeglar
sig i yrkespraktiken. Genom en fallstudie på ett universitet i USA
undersöktes uppfattningar och erfarenheter hos två olika institutioner:
biblioteks- och informations­vetenskap/bibliotekarieutbildning och
utbildningsvetenskap/lärar­utbildning. Resultaten visade att vikten av
samarbete diskuterades betydligt mer inom bibliotekarieutbildning
men att samarbete överlag fick litet utrymme i utbildningarna. Få av
deltagarna i studien hade egna positiva erfarenheter av samarbete
som yrkes­verksamma lärare eller bibliotekarier: ”School libraries
were not even necessarily seen as resource centers, but rather as extra
space where students detentions or faculty meetings could be held.
Faculty in both disciplines characterized collaboration as nonexistent
or difficult to achieve.” (2013, s. 13). I sina nuvarande roller som lärare på
universitetet förekom däremot samverkan mellan institutionerna och
universitets­biblioteket. På frågan om i vilka kurser på utbildningarna
som samverkan mellan lärare och skol­bibliotekarier skulle kunna ingå
gav bibliotekarieutbildningen en rad exempel, medan lärar­utbildningen
hade betydligt svårare att ge förslag. Båda utbildningarna såg
emellertid positivt på samarbete, särskilt med tanke på dagens
krav på informations­kompetens och livslångt lärande.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 38 av 104
Lärarstudenters syn på informations­sökning och skol­bibliotek
under­söktes i en uppsats av Söderström (2012). Det empiriska
materialet utgjordes av åtta lärar­studenter som utbildade sig
till gymnasie­lärare, om deras inställning till skol­bibliotek och
informations­sökning. Ur resultaten framkom att studenterna ansåg
att biblioteket var viktigt i under­v isningen, liksom informations­
sökning och att bibliotekarien därmed fyllde en central roll. De såg en
integrering av skol­biblioteket i undervisningen som självklar och att
skol­bibliotekarien och lärarna kunde komplettera varandra på flera
områden. Flera av studenterna var intresserade att arbeta tillsammans
med bibliotekarien i sin framtida roll som lärare, men framförde
att sam­arbetet bör ske under förutsättning att skol­biblioteken är
välutrustade och bemannade med utbildad och kunnig personal.
Flera av studenterna förklarade att de hade insett skol­bibliotekets
betydelsefulla roll när de var ute på praktik, inte genom information om
skol­bibliotekets roll för undervisningen under sin utbildning. Uppsats­
författarna jämför sin undersökning med en liknande undersökning
som genomfördes 15 år tidigare och konstaterar att läget är det samma
nu som då, då lärar­utbildningarna i princip är likadana gällande denna
fråga och att studenternas uppfattningar inte skiljer sig väsentligt från
då till nu. Dessa resultat är därmed liknande de som Latham, Gross och
Witte (2013) kom fram till i sin studie.
Hur skol­bibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen
i informations­sökning för elever i grund­skolans tidigare år undersöks
i Karlssons (2013) uppsats. Det visade sig genom under­sökningen
att bibliotekarierna ägnade mycket tid åt att upplysa lärare om sin
kompetens. Uppsatsförfattaren konstaterar att ”lärar­utbildningens
brist på krav om kunskap om skol­bibliotek är en bidragande orsak till
att lärare i allmänhet inte har några förväntningar på och dessutom
saknar kunskap om skol­bibliotek.” (s. 18). Hon föreslår därför, i likhet
med flera andra texter, att för att skapa en fungerande verk­samhet med
likartade mål bör de båda yrkeskategorierna redan under sin utbildning
få en ökad förståelse för varandras kompetenser. Karlsson skriver
att resultatet av under­sökningen visade att de förväntningar som
existerar inom olika sociala praktiker påverkade skol­bibliotekariernas
delaktighet i undervisningen samt deras upplevelse av densamma. Låga
förväntningar genererar krav på skol­bibliotekarien att förmedla sin
kompetens för att utveckla ett givande samarbete. De skol­bibliotekarier
som når ut med sin kompetens är de som bedriver den mest fungerande
verk­samheten.
Montiel-Overall & Hernández (2012) beskriver i sin artikel ett
projekt som skapades för att kunna utvärdera och följa upp samarbete
Sidan 39 av 104
Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarier
mellan lärare och skol­bibliotekarier. Forskarna ville se hur lärare
och bibliotekarier uppfattade samarbetet och hur de uppfattade att
samarbetet bidrog till elevernas lärande. Projektet handlade till stor
del om gemensam kompetens­utveckling, framförallt genom workshops.
Tolv lärare och sex skol­bibliotekarier ingick i studien. Små grupper
bildades och i varje grupp ingick en lärare för årskurs 3, en lärare för
årskurs 4 och en skol­bibliotekarie. Även kontrollgrupper av lärare
skapades vid samma skolor, vilka inte deltog i några workshops.
Resultaten av projektet, efter ett år, visade att work­shop­samman­
komsterna förändrade både hur ofta lärarna och bibliotekarierna
samarbetade och hur de såg på samarbete. De som deltagit sam­
arbetade oftare än kontroll­g rupperna och la mer tid på samarbete.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Slutsatserna som dras i studien innebär att kompetens­
utveckling, exempelvis i form av workshops, är en fungerade
strategi för att bidra till effektivt samarbete mellan lärare
och skol­bibliotekarier.
Deltagande lärare gjorde starkare kopplingar mellan elevernas lärande
och skol­biblioteket än kontroll­g ruppernas lärare. Bibliotekarierna
förändrade inte sin syn i lika hög utsträckning, vilket forskarna
förklarar med att bibliotekarierna hade en djupare förförståelse för vad
samarbetet skulle innebära. Slutsatserna som dras i studien innebär
att kompetens­utveckling, exempelvis i form av workshops, är en
fungerade strategi för att bidra till effektivt samarbete mellan lärare
och skol­bibliotekarier. Forskarna slår också fast att lärare behöver mer
kunskap om fördelarna med samarbete för att samarbetet ska bli mer
framgångsrikt i att bidra till elevers lärande.
Lärares uppfattningar om skol­biblioteket är ganska välundersökt
genom uppsatser under den utvalda tidsperioden. I en uppsats av två
studenter med inriktning på grund­skolans tidigare år (Hedgrund &
Sabel, 2013) undersöks skol­bibliotekets betydelse för en grupp lärare
i svenska. Åtta intervjuer med lärare på två olika grundskolor har
intervjuats om sin uppfattning om samverkan med skol­bibliotekarien
och skol­bibliotekets roll för svenskundervisningen. Noteras bör att
ingen av skolorna hade en fackutbildad bibliotekarie. Överlag såg
lärarna positivt på skol­biblioteket och skol­bibliotekarien. När lärarna
skulle beskriva vad skol­bibliotek betydde svarar de ”Ett ställe där
eleverna får möjlighet att varva ner och koncentrera sig på läsning”
(s. 13), ”en plats eller ett rum dit elever kan gå för att inspireras till
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 40 av 104
läsande av olika slag” (s. 14), och ”viktigt för att bevara vårt kulturarv”
(s. 14). En lärare påtalade att relevant facklitteratur saknades vid
skol­biblioteket och en annan det saknades arbetsplatser och datorer.
Skol­bibliotekariens (i det här fallet assistententens) kompetens
uppkom som ett problem i en av intervjuerna. Läraren menade att
”skol­biblioteket håller på att ebba ut fast vi har världens finaste,
med jättemycket titlar” (s. 14), vilket berodde på att kompetensen
inte motsvarade behoven. Flera av lärarna efterfrågade pedagogisk
kompetens hos en skol­bibliotekarie och att bibliotekarien bjöd in till
samarbete, arrangerade bokprat och hade litteratur som lärarna kunde
använda för sin undervisning.
I en annan uppsats från lärarstudenter (Brickarp & Nilsson, 2011)
undersöktes hur förskollärare och lärare i grund­skolans senare år
använde sig av skol­biblioteket som resurs för undervisningen. Åtta
lärare har intervjuats och resultaten visade på skillnader såväl som
likheter när det gällde hur de använde skol­biblioteket, hur de såg
på tillgänglighet till biblioteket för både lärare och elever och hur
de uppfattade resurserna i biblioteket. Lärarna var enliga om att
skol­biblioteket var en viktig resurs och att ett gott samarbete var
betydande för eleverna. I uppsatsen blir det mycket tydligt att ett
skol­bibliotek kan se ut och fungera på många olika sätt, då texten ger
läsaren en skolnära inblick i hur skol­biblioteks­verk­samheten fungerar
på några olika skolor: ”Bemanningssituationen kring biblioteket på
skola 3 är idag sådan att lärare F har fått 1,5 timme per vecka avsatt för
att utföra en bibliotekaries arbetsuppgifter”. (s. 19), ”Lärare E anser
att lärare F har lyckats lyfta biblioteket sedan denna blev skolans
bibliotekarie” (s. 19), ”Efter att lärare F blev bibliotekarie så har hon
inriktat sin läsning på ungdomsböcker för att kunna möta elevernas
intressen.” (s. 19f.), ”Utöver bibliotekarien kommer det pensionerade
människor från föreningarna SPF (Sveriges Pensionärsförbund)
och PRO (Pensionärernas riksorganisation) [till skola 4] som håller
ordning i biblioteket och ställer tillbaka återlämnade böcker. Dock
menar lärare H att dessa människor inte kan hjälpa eleverna med sina
val av böcker att låna. Lärare G säger att de är där som ordningsmän
och för att biblioteket ska vara mer tillgängligt för eleverna.” (s. 20).
Bibliotekarierna (det vill säga lärarna som fått ett biblioteksuppdrag,
endast en av skolorna i uppsatsen har en utbildad bibliotekarie)
arbetade på flera sätt med att tillgängliggöra litteraturen genom att
bokprata, anordna tävlingar, be eleverna skriva recensioner, ordna
tipspromenader, arrangera utställningar, ordna boklådor och så vidare.
Författarna skriver avslutningsvis att oavsett om skolornas lärare eller
någon kunnig bibliotekarie står för bemanningen av skol­biblioteket
Sidan 41 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarier
så är kreativiteten och modet att utmana gamla föreställningar om
biblioteket en av de största uppgifterna (s. 29).
Syftet med Sandbergs (2014) uppsats var att utforska om det fanns
något samband mellan det fysiska avståndet till skol­bibliotek och den
utsträckning i vilken lärare använde skol­biblioteket integrerat i sin
undervisning. Författaren ville ta reda på om det fysiska avståndet
till skol­biblioteket påverkade lärarnas arbetssätt och samarbete med
bibliotekarierna. Loertschers skol­bibliotekstaxonomi har utgjort
det teoretiska ramverket för att undersöka graden av integrering.
Kvalitativa intervjuer har gjorts med sex mellanstadielärare med
sinsemellan olika skol­biblioteksförutsättningar på sina arbetsplatser.
För att kunna göra en jämförelse har författaren valt ut tre lärare med
tillgång till ett bemannat skol­bibliotek i den egna skolans lokaler, och
tre lärare vilka använde ett folk­bibliotek som sitt skol­bibliotek (enligt
upprättade avtal mellan skolan och biblioteket). Undersökningen
visade att de lärare som hade ett bibliotek i skolans lokaler hade
tätare kontakt, mer välfungerande samarbete med bibliotekarierna
och att biblioteket var mer integrerat än för de som var hänvisade
till ett bibliotek utanför skolan. Författaren påpekar emellertid att
det inte är möjligt att visa att det är just det fysiska avståndet som
varit av avgörande betydelse för de olika lärarnas resultat. Andra
faktorer såsom att de skolor som använt bibliotek utanför skolans
lokaler var hänvisade till folk­bibliotek, inte renodlade skol­bibliotek,
kan ha spelat in. Lärarna i under­sökningen betonade särskilt skol­
bibliotekets läsfrämjande verk­samhet som viktig och uppgav att det
är den verk­samhet som har störst betydelse för elevernas lärande
(s. 55). Skol­biblioteket beskrevs som direkt avgörande för elevernas
läslust och goda läsvanor. Lärarna betonade särskilt de personliga
mötena och bibliotekariernas läsfrämjande arbete som centralt, något
som uppsatsen konstaterar är svårt att upprätthålla när avståndet till
biblioteket innebar att eleverna endast var där en gång i månaden. Skol­
bibliotekets andra pedagogiska huvuduppgift, informationskometens,
uppmärksammades inte alls i samma utsträckning av lärarna. Lärarna
tycktes inte medvetna om bibliotekets potential och bibliotekariernas
kompetens inom området. Ingen av lärarna i under­sökningen gjorde
någon koppling mellan informations­sökning på internet och skol­
biblioteket. I skolor utan egna skol­bibliotek användes biblioteksbesöket
uteslutande åt läsfrämjande aktiviteter.
I de allra flesta undersökningar som tar upp samarbete mellan
lärare och skol­bibliotekarier uttrycker båda yrkesgrupperna att de
ser ett värde i att samarbeta, men riktigt hur samarbetet ska gå till
eller vad var och en ska bidra med för elevernas lärande är otydligt.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 42 av 104
Följande citat ur uppsatsen Informations­kompetens: en undersökning
om högstadielärares och skol­bibliotekariers uppfattningar kan ses
som tämligen typiskt: ”När vi frågade lärarna om vad de ansåg vara
bibliotekariernas främsta uppgift var det ganska självklart för dem
att säga ”bokprat” och ”stimulera till läsning”; medan bibliotekarierna
själva lika mycket ville se sig […] som en pedagogisk resurs och som
informationsspecialister.” (Kero & Selegran, 2010, s. 42).
I de allra flesta undersökningar som tar upp samarbete
mellan lärare och skol­bibliotekarier uttrycker båda
yrkesgrupperna att de ser ett värde i att samarbeta, men riktigt
hur samarbetet ska gå till eller vad var och en ska bidra med
för elevernas lärande är otydligt.
Det innebär att åtminstone fem uppsatser under perioden kommer fram
till samma resultat – att skol­bibliotekets betydelse för skön­litteratur
dominerar (Djurström, 2015; Hedgrund & Sabel, 2013; Kero & Selegran,
2010; Olsson, 2015, Sandberg, 2014).
När det gäller samarbete mellan lärare och bibliotekarier verkar
det utifrån forskningsgenomgången oftast vara initierade av skol­
bibliotekarien (se t.ex. Gildersleevs, 2012). Ofta anges praktiska orsaker,
snarare än ”ideologiska” som skäl till varför samarbetet mellan lärare
och skol­bibliotekarier inte kommer till stånd i högre utsträckning. De
flesta bibliotekarierna i Lindgrens undersökning (2011) sa sig ha ett bra
och väl utvecklat samarbete med lärarna på respektive skola, men ändå
fanns det svårigheter att finna tid att planera gemensamma projekt och
teman med lärarna. Olsson uppsats (2015) visade att lärarna i studien
inte var insatta i skol­bibliotekets verk­samhet och att de inte kände till
skol­lagens skrivning. Även i Linds (2015) uppsats framkom att de fem
intervjuade pensionerade lärarna och lärarassistenterna i stort sett
aldrig mött en fackutbildad skol­bibliotekarie under hela sitt arbetsliv.
Det visade sig i Karlssons (2013) uppsats att ”en skol­bibliotekaries
heltidstjänst kan innebära ansvar för 900 elever och att en konsekvens
av detta är att möten med skolans personal i många fall prioriteras ned
till förmån för arbetet med elevernas behov.” (s. 19).
I många av texterna framkommer det att det framförallt är inom
svenska och samhällsorienterade ämnen som det sker samarbete
mellan skol­biblioteket och lärarna. Thors (2010) skriver i sin uppsats att
det rådde ett komplext förhållande mellan hur lärare såg på kunskap,
Sidan 43 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarier
lärande, ämnes­t illhörighet och pedagogiska metoder, exempelvis hur
sambandet mellan kunskap och ämnestillhörighet såg ut. Uppsatsen
visade utifrån intervjuer med sex lärare att kunskapssynen liksom
ämnestillhörigheten inverkade på lärarnas pedagogiska metoder och
därmed synen på informations­sökning och lärande. Inom den samhälls­
vetenskapliga praktiken tillskrev lärarna biblioteket/bibliotekarien en
viktig roll i samhällets informationsöverflöd. I den naturvetenskapliga
praktiken uppfattades biblioteket/bibliotekarien som viktig men
informations­sökning var inget som i någon större utsträckning
praktiserades av lärare som lyfte fram kateder­­undervisning snarare
än självständig informations­sökning. Inom den tekniska praktiken var
biblioteket/bibliotekarien generellt sett inte en nyttjad resurs.
I en uppsats inom utbildningsvetenskap, Biblioteket som resurs
i geografi­undervisningen (Röpcke, 2012), intervjuades sju bibliotekarier
om hur biblioteket integrerades i geografi­undervisningen och vilka
källor som biblioteket tillhandahöll. Bibliotekarierna i under­sökningen
menade att samarbete bland annat innebar att bibliotekarierna var
med i lärarnas pedagogiska planering, vilket i sin tur förutsatte att
lärarna besökte biblioteket ofta, att bibliotekarien var kunnig och
att det fanns relevant material för elevernas uppgifter. När det gällde
geografi­undervisning kunde biblioteket och bibliotekarierna bidra
med föreläsningar om informations­sökning, undervisning i källkritik
och en mångfald av källor inom ämnet som facklitteratur, databaser,
tidskrifter, dagstidningar, handböcker med mera. Denna uppsats ger
exempel på hur olika skol­biblioteks­verk­samhet kan se ut, i en och
samma kommun (Uppsala). Författaren skriver: ”Undersökningen
visar att samarbetet mellan skol­bibliotek respektive folk­bibliotek och
skolan kan se olika ut och vara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget
finns ett samarbete. Än idag trots att skol­bibliotekens pedagogiska
och handledande ansvar borde ha ökat i och med det nya IT- och
informationssamhälle är inte alla lärare bekanta med att ett samarbete
mellan skol­bibliotek och skolan kan vara utvecklande för eleven.” (s. 33).
Undersökningen av Lundin (2015) visade att skol­biblioteket inte
sågs som ett pedagogiskt verktyg i skolornas sex och samlevnads­
undervisning. Uppsatsförfattaren resonerar kring vad det beror på
och kommer fram till att det bland annat grundas i att samarbeten
mellan biblioteket och språk­lärarna var det som uppfattades som
”lättast” och som låg närmast till hands då bibliotekariernas kunskaper
i litteratur var den kompetens som lärarna var mest medvetna om.
Traditionellt sett har sex och samlevnads­undervisningen skett
inom de naturvetenskapliga ämnena och det kan vara en anledning
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 44 av 104
till att bibliotekarierna inte uppfattades som en resurs i sexual­
undervisningen. Detta problematiseras med grund i läroplanen
och utifrån argumentet att det inte är ämnes­k unskaper utan
informations­sökning som är skol­bibliotekariens främsta kompetens.
I Lundins undersökning framkom att det inte verkade ha någon
betydelse hur omfattande samarbetet mellan skol­bibliotekarien och
ämneslärarna var – skol­bibliotekarien hade ändå ingen del i elevernas
sexualundervisning.
I en undersökning av en lärarstudent (Nilsson, 2011) om skol­
bibliotekets betydelse i svenskämnets litteratur­undervisning
beskrev två av skol­bibliotekarierna att ”samarbete med lärarna och
läsfrämjande verk­samhet ofta får komma i andra hand för att de ska
kunna hålla öppet i biblioteket ” (s. 25). Det framkom i uppsatsen
att mycket tid gick åt att ”hålla ordning på eleverna i biblioteket”
(s. 20). Uppsatsförfattaren menar att det finns stor potential för
svensklärarna att använda skol­biblioteket och skol­bibliotekarien
i litteraturundervisningen, genom litteraturtips (muntligen eller via
bloggar), bokprat, vägledning om val av böcker och dialog om litteratur
för djupare förståelse av skönlitterära texter.
I princip alla undersökningar pekar på vikten av
samarbete mellan lärare och bibliotekarier, med argumentet
att kompetenser framträder i skärnings­punkten mellan olika
professioner.
Forskningen och uppsatserna, både i svensk kontext och i inter­nationell
kontext, om samarbete mellan skol­bibliotekarier och lärare visar hur
olika skol­biblioteks­verk­samhet kan se ut. Genomgången belyser att
kunskapen om skol­bibliotek ser mycket olika ut och är ojämnt fördelad.
Förståelsen för samarbete har olika djup, beroende på om det är lärare
eller skol­bibliotekarier som intervjuas. I princip alla undersökningar
pekar på vikten av samarbete mellan lärare och bibliotekarier, med
argumentet att kompetenser framträder i skärnings­punkten mellan
olika professioner. I en hel del av texterna skrivs det om samarbete
mellan skolan och biblioteket, vilket innebär att författarna medvetet
eller omedvetet skiljer ut skol­biblioteket från skolan. Om skolan
och skol­biblioteket uppfattas som två olika verk­samhetssystem (se
Sidan 45 av 104
Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarier
t.ex. Sundstedt & Wärnlund, 200025) får det konsekvenser för hur
samarbetet uppfattas och utformas. I Gärdéns avhandling framkom att
de studerande i under­sökningen uppfattade skolan och skol­biblioteket
som en och samma institution som utgjorde redas lärmiljö, medan
läraren och bibliotekarien tolkade det som två separata verk­samheter
(2010, s. 194f.). Detta är en fråga som vore intressant att utforska vidare.
DISKUSSIONS­F RÅGOR KAPITEL 4
konsekvens av att skolor inte har egna skol­bibliotek kan utifrån
•Entextgenomgången
vara att biblioteket reduceras till att endast handla
om läsfrämjande och inte alls om att främja informations­kompetens.
Vad får det för betydelse för elevernas lärande?
visar att samarbete med lärare ibland prioriteras ned
•Genomgången
av skol­bibliotekarierna till förmån för att hålla skol­biblioteket öppet.
Vad finns för argument för det ena eller andra valet och vad får valet
för konsekvenser?
vilka olika sätt använder skol­bibliotekspersonalen
•Påforskningsresultat
och forskande förhållningssätt för att utveckla
skol­biblioteks­verk­samheten?
kompetens­utveckling har visat sig vara en fungerande
•Gemensam
strategi för att bidra till effektivt samarbete mellan lärare och skol­
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
bibliotekarier. På vilka sätt kan sådant gemensamt lärande utformas?
25. Sundstedt, H. & Wärnlund, M. (2000). Kommunikation och samarbete: En studie av bibliotekariers
och lärares förhållningssätt gentemot varandra gällande samarbete. Magisteruppsats, institutionen
Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 46 av 104
Sidan 47 av 104
Kapitel
5
D
Skol­biblioteket och
läsfrämjande
et läsfrämjande arbetet har länge varit ett kännetecken för
skol­bibliotekens verk­samhet, men volymen forskning om skol­
bibliotekens läsfrämjande verk­samhet motsvarar inte den
praktiska verk­samheten.
Dolatkhah (2013) skriver att även om läs­forskningen är omfattande
och mångdisciplinär, och därmed svår att överblicka, så har skol­
bibliotekens betydelse i frågan i själva verket sällan efterforskats
empiriskt (s. 112). Detta slås fast genom en översikt över forskning om
skol­bibliotek i relation till barns och ungas läsning i antologin Skol­
bibliotekets roller i förändrade landskap. I genomgången av texter som
gjorts för den här rapporten är det framförallt tre teman som kunnat
urskiljas: skol­bibliotekets roll för elevers läsning, hur lärare respektive
skol­bibliotekarier uppfattar det läsfrämjande arbetet samt metoder och
strategier för att främja läsning.
En av få kvantitativa undersökningar om skol­bibliotekets roll för
elevers läsning under den aktuella tidsperioden är en nederländsk
undersökning (Huysmans m.fl., 2013). I studien undersöks vilka
effekter skol­biblioteken har på elevers läsning och attityder till läsning,
faktorer som relateras till språk- och läsförmåga. I Nederländerna
har man haft ett projekt kallat The library at school. I utvärderingen
av projektet har en elektronisk enkät distribuerats till elever i två
omgångar hittills. Läsåret 2011–2012 svarade 5000 elever mellan åtta
och tolv år på enkäten och läsåret 2012-2013 svarade 30 000 elever. Data
har samlats i en nationell databas. Syftet med uppföljningen var ett
ge skolor och bibliotek under­lag för att kunna förbättra samarbetet.
Artikeln koncentrerar sig kring resultaten av den första mätningen.
Inte alla skolor hade ett eget skol­bibliotek, utan 58 procent av skolorna
hade andra lösningar såsom samarbeten med folk­biblioteket eller
samarbeten med motsvarande skol­bibliotekscentraler som gjorde
Sidan 49 av 104
Kapitel 5. Skol­biblioteket och läsfrämjande
bokutskick efter individuella elevbeställningar eller klass­förfrågningar.
Under­sökningen visade att läsfrämjande aktiviteter pågick i högre
utsträckning i skolor med ett eget skol­bibliotek än i skolor som saknade
bibliotek. Ju oftare eleverna besökte skol­biblioteket, desto mer tyckte
de om att läsa. Klassbesök på folk­biblioteket å andra sidan påverkade
inte inställningen till läsning. Studien visade också att föräldrarnas
inställning till läsning var mer betydelsefull än skolans och bibliotekens
läsfrämjande arbete.
Genom fokusgrupper med tretton elever i årskurs 5 har Lundin
(2012) undersökt elevers läsupplevelser i biblioteket, hemmet och
skolan. En slutsats av under­sökningen var att eleverna inte använde
skol­biblioteket för att nå utbildningsmålen eller söka information.
Eleverna använde visserligen biblioteket för att lära sig, men inte
för att lära sig skolans kursmål i olika ämnen. De läste för att lära sig
mer om personliga fritids­intressen, eller för att ”leva sig in i de olika
skönlitterära världarna” (s. 32). Uppsatsen visade också att de elever
som regelbundet använde sitt skol­bibliotek hade ett större intresse för
läsning och litteratur än de elever som inte besökte skol­biblioteket,
vilket alltså även visades i studien ovan (Huysmans m.fl., 2013).
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Skol­biblioteken har många gånger som sin uppgift
både att stödja undervisningen om läsning och att främja
elevernas fria läsning. Inte sällan finns en spänning mellan dessa
uppdrag (Dolatkhah, 2013). Det visar sig dessutom att lärare
respektive skol­bibliotekarier uppfattar det läsfrämjande
arbetet på ganska olika sätt.
Skol­biblioteken har många gånger som sin uppgift både att stödja
undervisningen om läsning och att främja elevernas fria läsning. Inte
sällan finns en spänning mellan dessa uppdrag (Dolatkhah, 2013). Det
visar sig dessutom att lärare respektive skol­bibliotekarier uppfattar det
läsfrämjande arbetet på ganska olika sätt.
I Nordhs uppsats (2014) studerades elevernas bänkbokspraktiker
och vilka roller de vuxna hade i bänkboksletandet. Syftet med studien
var en bättre förståelse av barns bänkbokspraktiker i det fysiska
skol­biblioteket. Frågeställningarna besvarades genom en etnografisk
studie där elevers bänkbokspraktiker observerades under tre skol­
biblioteksbesök. Observationerna av eleverna, vilka gick i årskurs 4,
utfördes utifrån fyra dimensioner: interaktion, hjälp­medel, agerande
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 50 av 104
och beslut. Materialet analyserades utifrån Björneborns (200826)
beskrivning av människors informations­praktiker i det fysiska
biblioteket. De fyra begrepp som används i uppsatsen är det integre­
rade biblioteks­g räns­snittet (den övergripande nivån av biblioteks­
besöket), medlings­f lödet (interaktion), menings­erbjudanden (de
möjligheter biblioteks­besökaren ges att uppleva det fysiska rummet)
och seren­dipitet (positiva upptäckter). Analysen visade att elevernas
eget ansvar att hitta en bänkbok i skol­biblioteket möjliggjorde
explorativt informations­beteende men att eleverna inte alltid tog
chansen att utnyttja detta utan ändå tog hjälp av en vuxen. Många
elever behövde vuxen­styrning i bänkboksletandet men de vuxna
gick sällan utanför ramarna för sina professionella roller, exempelvis
att läraren hjälpte elever att hitta böcker. Slutsatserna innebar att
elevernas bokvalsprocess var relativt rutinmässig men också spontan.
I samspel med varandra anammade eleverna ett ”rastsätt” att vara som
var mer fritt, liknande hur det kan vara på rasterna, medan de i kontakt
med vuxna antog ett ”bibliotekssätt”, präglat av inlärda föreställningar.
Eleverna hamnade på så vis i en motsättning mellan krav och
frihet. Hierarkin mellan lärare och bibliotekarie var tydlig, skriver
Nordh. Läraren stödde skol­bibliotekarien i hennes arbete genom att
administrera elevernas besök. Skol­bibliotekariens arbete var knappt
märkbart men trots det var hon enligt Nordh involverad i de flesta
elevers bokvalsprocesser. Detta var vad den tysta kunskapen bestod av,
konstaterar författaren (2014, s. 47f.).
Sandqvist (2012) har studerat hur lärare anser att skol­bibliotek kan
utvecklas för att fungera som en resurs för elevers läslust. Det fram­
kommer att de sex lärarna i under­sökningen ansåg att skol­bibliotekets
tillgänglighet, stort och varierat bokutbud, bemanning, bokprat och
stimulerande läsmiljö är betydelsefullt för elevers läslust. En av de
intervjuade lärarna i Olssons (2015) uppsats sa att ”Bibliotekarien ska
inte vara någon som vaktar biblioteket, [de] ska kunna inspirera elever,
både de som läser mycket och de som inte läser alls. De ska kunna
styra eleverna mot rätt nivå. Känna till böcker samtidigt som de är en
vägledare och en handledare”. (s. 18).
Almström (2014) menar utifrån sin studie att litteraturkunskaper
är just den kompetens som lärarna främst lyfter fram, på bekostnad av
bland annat pedagogisk kompetens. (s. 73).
26. Björneborn, L. (2008). Serendipity dimensions and users’ information behaviour in the physical library
interface. Information research, 13 (4). Tillgänglig: http://informationr.net/ir/13–4/paper370.html
[2016-12-19].
Sidan 51 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 5. Skol­biblioteket och läsfrämjande
Muhaxhiri (2014) presenterar en undersökning av hur samarbetet
mellan lärare och skol­biblioteks­personal gick till när det gäller läs­
främjande aktiviteter i grund­skolan. Sju anställda vid tre olika grund­
skolor har intervjuats, både lärare och bibliotekarier (bibliotekarierna
är i detta fall samtliga lärare). I uppsatsen berättade informanterna
om aktiviteter som högläsning, läsecirklar, tävlingar, författar­besök,
gemensamt skrivande, individuella boktips, bloggar, filmade boktips,
arbete med olika lässtrategier, talböcker och mycket annat. Eftersom
biblioteket inte var bemannat så många timmar höll lärarna själva
bokprat i biblioteket. Arbetet med informations­sökning och källkritik
var betydligt svårare, eftersom ”det klarar inte bibliotekets datorer”
(s. 21) som en bibliotekarie uttryckte det.
Enligt Schyller studie (2014) är det sällsynt att gymnasielärare
och skol­bibliotekarier samarbetar om läsfrämjande aktiviteter. När
det skedde var det främst på lärarnas initiativ och då i samband med
önskemål om boktips inför ett speciellt tema eller bokprat. Oavsett
grad av samarbete skattades det som skedde högt av både lärare och
bibliotekarier. På det yrkesgymnasium där en av bibliotekarierna
arbetade såg man en direkt konsekvens av det aktiva samarbetet
mellan lärare och bibliotekarie och det var när de mätte elevernas
läsförståelse. Eleverna höjde nämligen sin läsnivå enligt den så kallade
stanineskalan (s. 21). I Schyllers uppsats uttryckte en bibliotekarie
”sorg över att inte alla elever får möjligheter till extra lässtimulerande
bokprat på grund av bristande samarbete, då finns det en risk för att
samarbetet som finns på den skolan är ett gränsbevarande särarbete”
(s. 27).
Likaså bekräftar Rörborns uppsats (2012) tidigare forskning om
att samarbetet om det läsfrämjande arbete underlättas om skol­
bibliotekarie och lärare aktivt arbetar mot ett gemensamt mål. Det är
viktigt att tydliggöra vilka roller var och en har i samarbetet och vem
som ansvarar för vilka aktiviteter. Om samarbetet är tydligt minskar de
spänningar som kan uppstå då två olika yrkeskulturer möts. Rörborn
skriver att bibliotekariens ledarskapsförmåga och driftighet är en
viktig nyckel till ett väl fungerande samarbete mellan lärare och skol­
bibliotekarie runt det läsfrämjande arbetet i grund­skolan (s. 36).
Jakobssons (2010) studie av den läsfrämjande verk­samheten vid
fem svenska gymnasiebibliotek fokuserar på skönlitteraturläsning.
Författaren har formulerat tre frågeställningar: Vilka föreställningar
om ungdomar, skönlitteratur och läsning kan man säga ligger till grund
för den läsfrämjande verk­samheten? Utifrån vilka syften och motiv
bedrivs den läsfrämjande verk­samheten? Hur beskriver de intervjuade
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 52 av 104
gymnasiebibliotekarierna sina erfarenheter av läsfrämjande arbete
med gymnasieungdomar och hur uppfattar de dess betydelse? (s. 4).
Frågeställningarna besvaras utifrån en analys av kvalitativa intervjuer
med fem gymnasiebibliotekarier och en gymnasiebiblioteksassistent.
Resultaten visade att synen på ungdomar präglades av flexibilitet och
förmåga till anpassning efter de individuella elever de mötte, medan
synen på skönlitteratur och läsning vilade på en mer konstant grund,
skriver Jakobsson. Bland annat lyfte informanterna fram litteratur­
läsningens betydelse för språk­utvecklingen, för förmågan till fantasi
och inlevelse, samt de upplevelser som litteraturen kan ge. Vad gäller
motiven för det läsfrämjande arbetet stod dessa främst att finna i den
egna lusten att förmedla goda litterära upplevelser, men också till viss
del i skolans undervisningsmål. Bibliotekarierna visade olika stor vilja
och kunskap att använda elektroniska medier i sitt läsfrämjande arbete,
men de flesta eftersträvade utveckling mot större användning genom
till exempel bokbloggar. Bibliotekarierna menade att de dagligdags
kunde se bevis för att det läsfrämjande arbetet var betydelsefullt för
eleverna.
I Hallenbergs (2015) uppsats beskrivs hur skol­bibliotekarierna
arbetade med olika strategier i sitt litteratur­förmedlande arbete.
Bland metoderna nämns den pragmatiska läs­metoden för att utveckla
ord­förråd och skrivförmåga, den emancipatoriska läs­metoden
för att eleverna skulle lära sig att reflektera, problematisera och
tänka kritiskt, samt den metoden som praktiserades minst; den
traditionalistiska läs­metoden för att eleverna till exempel skulle få lära
sig att läsa klassiker (s. 35f.). Även i Almström (2014) nämns arbete med
den prag­matiska metoden exempelvis genom en läsar­t ävling och den
eman­cipatoriska metoden exempelvis genom ett projekt där en bok
dramatiseras och en skådespelare och eleverna arbetar tillsammans.
Även i denna undersökning är den traditionalistiska läsmetoden den
minst praktiserade. I uppsatsen Biblioteket och läshundar (Eriksson,
2015) redogörs för att antal projekt som arbetat läsfrämjande med hjälp
av läshundar. De intervjuade skol­bibliotekarierna uttryckte glädje över
de framsteg som elever gjorde, inte bara läsmässigt utan även på de
personliga planen. Bibliotekarierna uppfattade lärandet både på ett
emotionellt plan, med en positivare inställning inför läsande, och på
ett praktiskt plan då läsningen förbättrades. I Tala om böcker (Kjersén
Edman, 2013) finns beskrivningar av en mängd olika erfarenheter av
läs­f rämjande arbete, författarens egna såväl som berättelser från fältet.
I boken beskrivs bok­samtal och läsprojekt med hög­läsning, brev­
skrivning, berättarpåsar, pedagogiska lekar, frökenteater, workshops,
Sidan 53 av 104
Kapitel 5. Skol­biblioteket och läsfrämjande
bloggar, poetry slam, flippade klassrum och många andra aktiviteter.
Vissa har skett i en skol­biblioteks­kontext, medan andra har genomförts
av pedagoger.
I de uppsatser som behandlar skol­bibliotekens läsfrämjande
arbete är det inte särskilt många som går in på vad eleverna ska
lära sig med hjälp av skol­bibliotekariens undervisning eller hand­
ledning när det gäller läsning. Det finns sannolikt flera skäl till
detta. Dels har undersökningarna koncenterat sig betydligt mer på
professionsrelaterade och organisatoriska spörsmål, dels verkar
anledningarna till att arbeta med läsning vara så förgivettagna att de
inte behöver uttryckas i relation till skol­biblioteks­verk­samhet.
DISKUSSIONS­F RÅGOR KAPITEL 5
kan vi explicit uttrycka vad det är eleverna kan eller ska lära sig
•Hur
med stöd av skol­bibliotek och skol­bibliotekarie när det gäller läsning?
finns forskning som visar att föräldrars inställning till läsning
•Det
är mer betydelsefull än skolans arbete. Vad betyder detta resultat
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
för skolans kompensatoriska uppdrag och skol­bibliotekens roll i det
läsfrämjande arbetet?
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 54 av 104
Sidan 55 av 104
Kapitel
6
Informations­kompetens
och
användarundervisning
E
n stor del av forskningen om skol­bibliotek handlar som vi sett
tidigare i rapporten om hur viktigt det är att skol­bibliotekarien
är en integrerad del av skolans verk­samhet, för att kunna främja
elevernas läsförmåga och stödja utveckling av informations­kompetens.
Under årens lopp har det skrivits en hel del om användar­under­
visning i skol­sammanhang, framförallt utifrån ett praktiskt perspektiv.
Andra benämningar på användar­undervisning är exempelvis biblio­
teks­k unskap eller undervisning i informations­f ärdigheter, informa­
tions­sökning eller käll­k ritik. På engelska används library instruction,
biblio­graphic instruction, user education eller library orienta­tion
(Francke & Gärdén, 2013, s.175). I Malmberg och Graner (2014, s. 33ff.)
finns en genomgång av synen på skol­biblioteket som pedagogiskt
verktyg i USA, England, Norge, Danmark och Finland.
Tolkningarna av begreppet informations­kompetens samspelar till
stor del med hur användarundervisningen utformas. En källorienterad
syn, som i forskning framkommit varit vanlig på biblioteken, innebär att
undervisningen farmförallt koncentreras kring databaser, sökmotorer
och sökstrategier där element som trunkering och booleska operatorer
utgjort självklara inslag (Francke & Gärdén, 2013, s.177). På senare år
har emellertid den traditionella, källorienterade undervisningen, eller
det bibliografiska paradigmet, problematiserats alltmer. Idag riktas
mer uppmärksamhet mot informations­kompetensens pedagogik
inom forskningen och många forskare antar ett bredare perspektiv
på lärande och undervisning genom att studera olika förmågor och
förhållningssätt till information.
Under de senaste åren har det gjorts flera undersökningar som
försöker beskriva hur användarundervisning som tar sin utgångspunkt
i lärande och olika förmågor och förhållningssätt till information kan
gå till. Chu, Tse och Chow (2011) föreslår en metod de kallar collaborative
teaching och inquiry project-based learning, vilket innebär att eleverna
Sidan 57 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 6. Informations­kompetens och användarundervisning
inte är passiva mottagare av en bibliotekaries instruktioner utan
tar betydligt mer aktiv del i arbetet. Det kan handla om exempelvis
grupparbete och arbete med frågor utan givna svar. Arbetssättet
betonar också betydelsen av att göra informations­kompetens till en
viktig fråga för eleverna. Liksom de flesta andra texter om skol­bibliotek
under den valda tidsperioden drar även denna artikel slutsatsen att
samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarie är avgörande för hur
eleverna lär sig informations­kompetens och IT-färdighet.
Att det är viktigt för elevernas lärande att knyta an användar­
undervisningen till ämnes­innehållet har varit känt sedan länge, liksom
att arbeta med autentiska problem (Diekema, Holliday & Leary, 2011).
Att eleverna arbetar med egna frågor gör att deras engagemang blir
djupare. Forskarna Shenton och Fitzgibbons betonar att undervisning
i informations­kompetens därför bör beakta elevernas förutsättningar,
beteende, motivation och preferenser för att den ska bli betydelsefull
för eleverna (2010, s. 165). Ett annat exempel är Diekema, Holliday och
Leary (2011) som argumenterar för problembaserat lärande som en
lämplig ansats för undervisning för informations­kompetens. De menar
att ansatsen väl överensstämmer med sociokulturella perspektiv på
lärande, då samspel med andra sker genom arbete med en praktisk
uppgift.
Just användarundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv
behandlas i uppsatsen Kontexten som tillgång, begränsning och
möjlighet (Allén, 2010). Allén har undersökt hur den organiserade
användar­undervisningens kontextuella förutsättningar ser ut och
på vilket sätt dessa förutsättningar har betydelse för användar­
undervisningen. Genom att analysera intervjuer med fem gymnasie­
bibliotekarier har sex teman som representerar olika kontextuella
förutsättningar identifierats. Dessa teman består av lärarna,
målgruppen, undervisnings­lokalen, de redskap som finns tillgängliga,
tidsavsättningen för undervisningen och skol­bibliotekariernas egna
uppfattningar om undervisningens upplägg. Lärarnas önskemål om
innehåll samt hur mycket skol­bibliotekarien ska vara involverad i ett
temaarbete kan vara en tillgång men också en begränsning, visade
det sig i under­sökningen. Uppsatsförfattaren menar att följden av
skol­bibliotekariernas beroende av lärarnas information kan bli att
undervisningen innehållsanpassas efter målgruppens tänkta, och
inte faktiska, förkunskaper och att undervisningen grundar sig på
en bedömning av hela klassen som en enhet. Målgruppens program­
inriktning visade sig i uppsatsen utgöra en annan begränsning
då inriktningen gjorde att undervisningen nivå­anpassades, men
inte alltid på ett positivt sätt. För de studieinriktade programmen
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 58 av 104
utformades undervisningen ofta på en mer avancerad nivå än för de
yrkesinriktade. Tidsavsättningen utgjorde en annan begränsning
för användar­undervisningen, då den påverkade vilket innehåll som
berördes och hur detaljerad undervisningen blev. Undervisningslokalen
kunde genom sin utformning utgöra ytterligare en inskränkning
för användarundervisningen. Undervisningen tenderade, skriver
Allén, att fokusera på olika saker i olika undervisnings­lokaler. När
under­v isningen skedde i skol­biblioteket lades fokus på källor, ofta
traditionella tryckta sådana, medan det i andra lokaler var större
fokus på digital informations­sökning. Lärarna utgjorde en möjlighet
för användar­undervisningen genom att det var viktigt att förankra
skol­bibliotekariernas undervisande roll hos dessa. I uppsatsen visades
att lärarna hade en naturlig tillgång till klassen till skillnad från
skol­bibliotekarien och att lärarna därmed hade makt över i vilken
utsträckning skol­bibliotekarierna skulle få tillgång till klassen. Lärarna
hade på så sätt en nyckelroll för användarundervisningens utveckling.
På en del skolor sker aktivt arbete med
användar­undervisning, medan det på andra skolor
inte existerar överhuvudtaget.
I textgenomgången framkommer att användarundervisningen
uppfattas på mycket skilda vis på olika skolor, såväl i Sverige
som inter­nationellt. På en del skolor sker aktivt arbete med
användar­undervisning, medan det på andra skolor inte existerar
överhuvudtaget. I en undersökning av Petersson (2014) om
undervisning kring informations­kompetens och digital kompetens
visade det sig detta vara något som tog upp mycket av skol­
bibliotekariernas arbetstid. Alla skol­bibliotekarier i under­sökningen
uppgav att de hade ett utvecklat samarbete med lärarna på respektive
skola. Skol­bibliotekariens undervisning i informations­sökning
skedde i samarbete med och i närvaro av undervisande lärare.
Arbetsmetoderna handlade bland annat om att skol­bibliotekarierna
utformade wikis och personliga bloggar där de lade upp olika länklistor
till sidor som kunde vara till nytta i elevernas arbete. Länklistorna
utarbetades i stor utsträckning i samtal med lärarna. I undervisningen
diskuterade skol­bibliotekarierna bland annat med eleverna hur man
kan navigera på nätet, hur träfflistor är uppbyggda, hur man kan
omformulera frågeställningar till sökfrågor, vilka skillnader som finns
mellan tryckta böcker och sidor på nätet, hur man kan bedöma validitet
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 6. Informations­kompetens och användarundervisning
och tillförlitlighet i olika källor, vikten av använda flera källor och
jämföra dem med varandra, hur man redigerar Wikipediasidor, hur man
skapar bloggar och wikis, hur man kan spela in kortare faktavideos
och boktips, netikett och mycket mer. En skol­bibliotekarie i under­
sökningen exemplifierade sitt arbetssätt: ”För ett tag sedan läste vi
en bok om svarta änkor och hur de äter upp varandra efter parningen.
Detta fick eleverna att undra om det verkligen stämde, då gjorde [vi]
en sökning om svarta änkor på internet och vi diskuterade resultatet.
Det är mycket viktigt att vara med eleverna hela vägen i den här sortens
undervisning.” (Petersson, 2014, s. 20).
När vi ser till de mer praktiskt inriktade guiderna och lektions­
förslagen finns till exempel boken Bibliotekarien som medpedagog
(Malmberg & Graner, 2014). I texten beskrivs detaljerade exempel
på projekt som tagit upp läs­stimulans, källkritik eller informations­
sökning såsom digitala boksamtal, netikett, geografiwiki och poetry
slam. Projekt­beskrivningarna beskriver hur projekten relaterar till
läroplanerna, dess syfte, lektionsplanering och uppföljning. Boken
beskriver därmed både innehåll och arbetsformer och är skriven
av en bibliotekarie och en IKT-pedagog tillsammans. Texten tar sin
utgångspunkt i synen på biblioteket som funktion snarare än som fysisk
plats.
En helt annan bild av skol­bibliotekets roll och elevers källkritiska
förmåga ges i uppsatsen av Fritsch och Hammarsten (2013). Det visade
sig att skol­bibliotekarien hade en svag roll bland eleverna när det gällde
undervisning i källkritik. Flera av eleverna var dessutom vara osäkra
på om de hade tillgång till en skol­bibliotekarie eller inte. I de fall som
eleverna hade tillgång till skol­bibliotekarie, var det inte en enda elev
som betraktade skol­bibliotekarien som upphov till deras utveckling
av källkritiskt tänkande. I en annan uppsats ges exempel på att
undervisning för att främja informations­kompetens hade en svag roll
bland skolans lärare: ”Informant D säger att han varje läsår erbjuder
undervisning i informations­sökning, men att ingen av lärarna visar sitt
intresse.” (Hallenberg, 2015, s. 31).
Lärare tillskriver ofta annars bibliotekarier stor kompetens när
det gäller informationsökning och användning av digitala resurser.
Många bibliotekarier anser själva att de är kunniga på området,
i jämförelse med lärare. Eleverna däremot uppfattar lärarna som
auktoriteter, eftersom lärarna är de som bedömer och betygsätter
(Francke & Sundin, 2012). Ett exempel på detta är i uppsatsen av
Fritsch och Hammarsten (2013) där eleverna lyfter fram lärarnas
betydelse för hur de utvecklar sina källkritiska förmågor utan att
nämna skol­bibliotekarien. Tiselius lyfter i sin uppsats (2012) fram
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 60 av 104
användarundervisning och progression gällande informations­
kompetens inom grund­skolan. Utifrån analys av offentliga styr­
dokument och intervjuer med skol­bibliotekarier kommer uppsats­
författaren fram till en rad faktorer som är av betydelse: 1) gemensamt
framtagna mål med en konkret handlingsplan där progressionen
synliggörs, 2) en gemensam syn på vikten av informations­kompetens
och hur den ska främjas, 3) att lärare och bibliotekarier har insikt om
varandras kompetenser, 4) arbetslag där lärare och bibliotekarier
samarbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete och 5) aktivt stöd
från skol­ledning. Dessa faktorer påminner i hög utsträckning om
de dimensioner som lyfts fram för att skol­biblioteket ska vara
betydelsefullt för elevers lärande i skolan.
Det tyder på, utifrån läsningen, att skol­bibliotekariens utbildning
är avgörande för om skol­biblioteket är involverat i undervisningen
gällande informations­kompetens. De skolor som saknar en fackutbildad
bibliotekarie arbetar väsentligt mycket oftare ensidigt med läsning
och litteraturförmedling än med att vara aktivt involverade i elevernas
informations­sökning, informations­användning, källkritiska förmågor
och så vidare. Genomgången har givit några illustrationer av vilka
konsekvenser olika typer av skol­biblioteks­verk­samhet får för elevernas
lärande.
DISKUSSIONS­F RÅGOR KAPITEL 6
kan vi få större kunskap om hur elever uppfattar skol­bibliotekets
•Hur
funktion för att främja informations­kompetens?
kan skol­bibliotekens uppdrag att främja elevers informations­
•Hur
kompetens stärkas i skolan?
har visat att elever ofta är mer inriktade mot att hitta fakta
•Forskning
i sitt skolarbete, snarare än att ha en repertoar av metoder för att
bedöma olika källor. Är det fortfarande på det viset, eller gäller den
idag omtalade faktaresistensen även i skolarbetet? Vilken roll kan
skol­biblioteket spela för att belysa frågan?
Sidan 61 av 104
Kapitel
7
Delaktighet och användning
av skol­bibliotek
I kapitel 2.3 i läroplanen anges att eleverna ska ges inflytande
över utbildningen och att alla som arbetar i skolan ska främja elevers
förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala,
kulturella och fysiska skolmiljön
(Läroplan för grund­skolan, förskole­klassen och fritidshemmet, 2011, s. 1527.)
E
levernas användande av skol­biblioteket, hur de uppfattar skol­
biblioteket och hur delaktiga de är i skol­biblioteks verk­samhet
är därför betydelsefulla frågor. Översikten visar emellertid att
det inte är enkelt att få svar på dessa frågor. Elevernas prestationer har
visserligen undersökts i en stor del av forskningen, men då med syfte
att finna evidens för att skol­bibliotek ger bättre provresultat. Studier
som strävar mot att förstå och identifiera problem utifrån elevernas
perspektiv på skol­bibliotekets verk­samhet är inte så vanliga. Under
perioden finns få studier om skillnad mellan olika elevgruppers behov
av bibliotek och skillnader mellan biblioteksanvändning gällande olika
program eller årskurser. Ofta handlar studierna om vad eleverna anser
om skol­biblioteksrummet, utan att göra explicita kopplingar mellan
skol­bibliotek och lärande. En ganska vanlig uppfattning, som har
visst stöd i forskningen, är att eleverna har en likgiltig inställning till
bibliotek (se t.ex. Shenton 2014, s. 153).
Magnussons (2010) under­sökningen gjordes på en gymnasieskola
med cirka 1000 elever. Både enkäter (82 enkäter utdelade i fyra klasser
i fyra olika program naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt
program, barn och fritidsprogrammet samt handelsprogrammet) och
intervjuer (fyra informanter) låg till grund för analysen. Resultatet
27. Skolverket (2011). Läroplan för grund­skolan, förskole­klassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket.
Sidan 63 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 7. Delaktighet och användning av skol­bibliotek
av enkäterna visade att eleverna i stort sett var nöjda med sitt skol­
bibliotek, men att de önskade fler skönlitterära böcker, fler platser att
sitta på och fler datorer. Biblioteket sas vara skolans bästa mötesplats
av majoriteten av eleverna. Bibliotekets sociala funktion framhölls
särskilt av eleverna på de teoretiska programmen, medan de praktiska
programmen ofta använde biblioteket enbart i studiesyfte och istället
använde cafeterian som uppehållsrum. En tvistefråga bland eleverna
var om det skulle vara tyst på skol­biblioteket eller inte. En elev sa om
skol­biblioteket att det ”Känns liksom inte som ett tvång som man får
i klassrummet. Det blir liksom mjukt på något sätt.” (Magnusson, 2010,
s. 41).
I Shentons (2014) studie bjöds 560 elever mellan 13 och 18 år på en
skola in för att dela med sig av sina tankar och önskemål om skol­
bibliotek. Eleverna fick fylla i ett kort som inleddes med formuleringen:
”Vi behöver ett skol­bibliotek för att”. Man fick in 245 svarskort
vilka analyserades och kategoriserades. Åtta dimensioner kunde
urskiljas som hade att göra med förväntningar, rum/plats, stöd,
aktiviteter, källor, omgivning/atmosfär/stämning, intryck och socialt
sammanhang. Många elever såg biblioteket som en plats för läsning,
men andra aktiviteter såsom att studera, att granska, att forska, att
lära, att skaffa kunskap, att vila och att umgås lyftes också fram genom
det insamlade materialet. Framförallt, konstaterar Shenton, lyfte
eleverna i under­sökningen fram biblioteket som en plats för läsning,
såväl skolrelaterad läsning som fritidsläsning.
Skillnader mellan flickors och pojkars uppfattningar om skol­
biblioteket är en dimension som lyfts fram i ett par undersökningar.
En stor enkätundersökning i Storbritannien där 17 089 elever från
112 skolor i åldrarna åtta till sexton år deltog visade att de elever som
läste på en förväntad nivå eller över en förväntad nivå i relation till sin
ålder dubbelt så ofta var skol­biblioteksanvändare som de elever som
inte läste på förväntad nivå, eller under förväntad nivå (Clark, 2010).
Flickorna i under­sökningen besökte biblioteket i högre utsträckning än
pojkarna. Flickorna tyckte om biblioteket för tillgången till litteratur
och aktiviteter, medan pojkarna föredrog att använda datorerna.
Flickorna ansåg i högre utsträckning än pojkarna att biblioteket
hade intressanta böcker och aktiviteter såsom bokklubbar, medan
pojkarna i högre utsträckning efterfrågade andra material än böcker.
Kamraternas användning av skol­biblioteket visade sig spela stor roll.
Rapportförfattaren drar slutsatsen att eleverna som använde sina
skol­bibliotek uppskattade läsning, hävdade att de var goda läsare
i väsentligt mycket högre utsträckning och ansåg att skol­biblioteket
hjälpte deras skolarbete än de elever som inte använde skol­biblioteket.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 64 av 104
I en annan undersökning som också intresserat sig för skillnader mellan
flickor och pojkar svarade en majoritet av pojkarna att de använde
skol­biblioteket som mötes­plats, som uppehålls­r um eller för spel, medan
en majoritet av flickorna använde skol­biblioteket som studieplats eller
för att låna hem böcker (Bikos, Papadimitriou & Giannakopoulos, 2014,
s. 528f.). Flickorna i under­sökningen ansåg att skol­biblioteket bidrog
positivt till lärande och bättre studieresultat, medan pojkarna inte drog
samma slutsats.
Fornes undersökning (2014) visade att högstadieeleverna i under­
sökningen var positiva till elevinflytande över skol­bibliotekets
förvärv, men att få var villiga att själva utöva sin delaktighet. Under­
sökningen visade att det gällde såväl höganvändare som låganvändare.
Författaren påpekar att det inte behöver betyda att eleverna inte såg
skol­biblioteks­verk­samheten som viktig, utan att eleverna själva av
olika skäl valde att inte vara mer delaktiga. I under­sökningen har
Harts (1997) delaktighetsstege28 och Shiers (2001) delaktighetsmodell 29
använts för att analysera elevernas delaktighet i skol­bibliotekets
beståndsarbete.
I en undersökning av Shaper och Streatfield (2012) framkom att skol­
bibliotekariens sociala funktion var ett av de teman som framträdde
efter en brittisk enkätundersökning, som egentligen syftade till att
undersöka vad skol­bibliotekarier gör. Bibliotekarierna lyfte fram att
de arbetade aktivt med att skapa positiva relationer med elever, att
de ansåg det viktigt att finnas till hands, att de såg som sin uppgift att
skapa en god, välkomnande miljö som skiljde sig från klassrums­miljön,
att de ville bidra till inkludering och till ett allmänt kulturellt intresse,
eller att de arbetade med särskilda metoder såsom biblioterapi. I sin
undersökning fick forskarna en rad exempel på hur skol­bibliotekarier
arbetade med bibliotekets sociala funktion. Flera beskrev att elever
använde skol­biblioteket som ett andningshål i vardagen, där de kunde
pusta ut en stund mellan skolans alla krav och vara sig själva. På vissa
skolor fanns läsklubbar där äldre elever stöttade yngre elever med
läs- och skriv­svårigheter. Två bibliotekarier beskrev att på deras skolor
turades elever frivilligt om att vara assistenter i biblioteket. På andra
skolor kunde skol­bibliotekarien möjliggöra en bra övergång mellan
grundskola och gymnasium genom särskilda skol­biblioteksprojekt.
Några skol­bibliotekarier beskrev att skol­biblioteket var den enda
28. Hart, Roger (1997). Children’s participation: The theory and practice of involving young citizens in
community development and environmental care. London: Routledge.
29. Shier, H. (2001). Pathways to participation: openings, opportunities and obligations. Children & Society.
15 (2) 107–117.
Sidan 65 av 104
Kapitel 7. Delaktighet och användning av skol­bibliotek
plats där vissa elever kunde sitta och studera och att själva lokalen
var mycket viktig. Artikeln ger många exempel där bibliotekarier
spelat roll för elevernas lärande. Scenarier med elever som ”hatar”
att läsa som får hjälp att hitta rätt bok och som därefter för första
gången läser en skönlitterär text med behållning, är vardag för många
skol­bibliotekarier. I artikeln beskrivs hur skol­bibliotekarier på olika
sätt hanterar den sociala rollen. En del håller medvetet en låg profil
och satsar istället på strategiskt arbete och att bygga upp breda och
långsiktiga samarbeten med lärare. Andra framhåller skol­bibliotekets
roll för elevernas sociala utveckling, för grupparbete och för digital
kompetens. En tredje strategi är att prioritera att stötta elever som är
i behov av särskilt stöd. Shaper och Streatfield menar att den största
utmaningen för skol­biblioteken ligger i att skol­bibliotekarier misslyckas
med att förmedla vad de egentligen gör, förutom att ”sköta biblioteket”.
När skolor drar ner på biblioteksverk­samheten behöver ledningen få
reda på vad man förlorar, förutom ett rum med böcker och datorer.
Skol­bibliotekarier behöver bli betydligt bättre på att tala om vad de
bidrar med för verk­samheten och elevernas lärande, enligt författarna
(2012, s. 74).
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
När skolor drar ner på biblioteksverk­samheten behöver
ledningen få reda på vad man förlorar, förutom ett rum
med böcker och datorer. Skol­bibliotekarier behöver bli betydligt
bättre på att tala om vad de bidrar med för verk­samheten
och elevernas lärande.
I likhet med lärare kan skol­bibliotekarier alltså, frivilligt eller
ofrivilligt, tilldelas roller som till exempel kuratorer, konfliktlösare
eller socialarbetare av eleverna. I många texter om skol­bibliotekarier
påtalas emellertid att rollen som skol­bibliotekarie skiljer sig från
rollen som lärarna har. Skol­bibliotekarien bedömer inte elevernas
prestationer och sätter inte betyg och därmed uppfattas de ofta
av elever som ”neutrala”. Men trots att skol­biblioteket ofta får
beskrivningen som ett neutralt rum så lyfter vissa av texterna under
perioden fram att skol­biblioteket, liksom andra verk­samheter i skolar,
förmedlar vissa värden. I sin uppsats ville Lundin (2015) problematisera
skol­biblioteket som ett neutralt, maktfritt rum och istället peka på den
kunskaps­produktion och maktutövning som ständigt pågår inom skol­
bibliotekets väggar. I masteruppsatsen Sex i skol­biblioteket : Kunskap,
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 66 av 104
makt och konstruktion av sexualitet på svenska skol­bibliotek har hon
utforskat vilken kunskap om sex och sexualitet som skapas på skol­
biblioteket genom urval, klassifikation, upp­ställning och förmedling,
genom en undersökning av skol­bibliotekets bestånd i fråga om material
med sexual­upplysande innehåll och intervjuer med skol­bibliotekarier.
Resultaten av under­sökningen visade att sexologiböckerna i första
hand klassificerades inom tre olika vetenskapsfält: samhälls- och
rättsvetenskap, psykologi och medicin. Att ämnet nu inkluderas
inom fler ämnesområden i läro­planerna märktes alltså inte i särskilt
stor utsträckning i skol­biblioteket. Uppdelningen i böcker för killar
respektive tjejer speglar enligt författaren vidare en binär förståelse
för kön där olikheter mellan killar och tjejer betonas: eftersom tjejer
och killar är olika så behöver de olika böcker för att lära sig om kön och
sexualitet. Indexeringen ger också uttryck för en tydlig heteronorm
genom att andra sexuella identiteter och praktiker pekas ut som
avvikande. Lundin skriver att skol­bibliotek förvisso har skönlitteratur
som syftar till att underhålla, men dess främsta funktion är lärande och
att bandet till undervisningen skapar sanningseffekter. Skol­bibliotekets
fackböcker ges ett sanningsanspråk som de inte skulle ha haft om
bibliotekarierna valt att inte köpa in dem (2015, s. 76). På alla bibliotek
Lundin har undersökt hade elever och lärare möjlighet att påverka
bibliotekets bestånd genom inköpsförslag, vilket innebar att skol­
bibliotekarien inte hade ”sanningsmonopol” utan att maktproduktion
skedde i en växelverkan mellan användare och bibliotekarie.
Skolor ska vara säkra och välkomnande platser för alla tonåringar,
men många skolor negligerar de utmaningar som vissa elever ställs
inför enligt Hughes-Hassel, Overberg och Harris (2012). Genom en
undersökning av beståndet av hbtq-relaterad litteratur, skönlitteratur
och facklitteratur, hos 125 skol­bibliotek i södra USA menar författarna
att skol­biblioteken har otillräckligt med litteratur med hbtq-tema. De
befarar att avsaknaden av sådan litteratur signalerar för hbtq-elever
att skol­biblioteket inte är en plats för dem och att det är negativt för
alla elever att inte få ta del av olika berättelser. Anledningar till en
konservativ syn på beståndsutveckling med hbtq-elever i fokus kan
vara skol­bibliotekariers personliga attityder, förändringsrädsla, rädsla
för negativ publicitet eller en anti-gaykultur i skolan. Skol­bibliotekarier
har möjlighet att stödja hbtq-elever genom bibliotekets samling och
att verka för litteratur som porträtterar positiva och realistiska
berättelser. Idag är tillgången inte jämlik mellan olika skolors bibliotek
och Hughes-Hassel, Overberg och Harris menar i sin artikel att skol­
biblioteken är en bra plats för arbete med kunskap, förståelse och
tolerans (2012).
Sidan 67 av 104
Kapitel 7. Delaktighet och användning av skol­bibliotek
Lundgren (2011) har i sin magisteruppsats arbetat utifrån två fråge­
ställningar: Hur arbetar skol­bibliotekarier i grund­skolan för att främja
jämställdhet? och Hur kan skol­biblioteken bli en mer jämställd miljö?
Analysen av intervjuerna med sju skol­bibliotekarier visade att den över­
vägande delen av respondenterna ansåg att jämställdhet var en viktig
fråga för skol­biblioteken men att man inte riktigt visste hur man skulle
arbeta praktiskt för att främja detta. De flesta försökte arbeta med
frågor rörande jämställdhet exempelvis genom att diskutera könsroller
i litteratur vid bokprat, bokcirklar och gruppläsning. Respondenterna
menade dock att de saknade djupare kunskaper i frågor rörande jäm­
ställdhet och önskade att skolan erbjöd kontinuerlig fortbildning. De
menade också att det saknades tydliga riktlinjer från skol­ledningen
och hävdade att de jämställdhetsplaner som fanns inte efterföljdes.
Uppsatsen diskuterar också kort vad det innebär om skol­bibliotekarier
har låga förväntningar på pojkars prestationer.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
På skol­biblioteket gör eleverna utifrån ovanstående studier
en hel del andra aktiviteter än att låna. De träffar kamrater,
surfar på nätet, spelar, gör läxor, läser, deltar i undervisning,
grupparbetar, eller ber bibliotekarien om hjälp.
Förvånansvärt få undersökningar under den aktuella tidperioden har
egentligen undersökt vad eleverna anser om sitt skol­bibliotek, hur de
får inflytande över verk­samheten, vad de förväntar sig av sin skol­
bibliotekarie eller hur de använder sitt skol­bibliotek. Förklaringarna
till detta är sannolikt flera. När forskning sker i skolan kan flera
olika forskningsetiska regelverk vara tillämpliga och forskare ska
inhämta (båda) vårdnadshavares och barns samtycke så långt det är
möjligt. Även när barn inte kan samtycka ska de få information om
vad de ska delta i på ett åldersanpassat sätt. Ofta förs en diskussion
med en etikprövningsnämnd i samband med forskningen. Detta kan
vara en process som tar tid, vilket gör att många uppsatsförfattare
avstår från att till intervjua elever. En annan förklaring är att det som
tidigare nämnts snarare är professionsfrågor och organisationsfrågor
som tagits upp i de tidigare undersökningarna, på bekostnad av
elevperspektiven. Några studier med olika ingångar har emellertid
identifierats i genomgången, både kvantitativa och kvalitativa
undersökningar.
På skol­biblioteket gör eleverna utifrån ovanstående studier en hel
del andra aktiviteter än att låna. De träffar kamrater, surfar på nätet,
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 68 av 104
spelar, gör läxor, läser, deltar i undervisning, grupparbetar, eller ber
bibliotekarien om hjälp. Genomgången visar att eleverna i första hand
uttalar sig om skol­biblioteket som rum och inte om skol­bibliotekets
eventuella aktiviteter. Flera undersökningar visar att det inte är enkelt
att få eleverna delaktiga i skol­bibliotekets verk­samhet. Ett tämligen
vanligt resultat av empiriska undersökningar är att eleverna har en
likgiltig inställning till sitt bibliotek eller att de har låga förväntningar.
Det är inte konstigt att eleverna inte har så många uppfattningar
om skol­bibliotek eller särskilt uttrycksfullt kan beskriva hur skol­
biblioteket bidrar till lärande, eftersom majoriteten inte har några
egentliga erfarenheter av en välfungerande skol­biblioteks­verk­samhet.
En slutsats vi kan dra är att de sätt som eleverna uppfattar sitt skol­
bibliotek på, påverkar hur de använder det. Enligt genomgången kan
skol­biblioteket bidra både direkt och indirekt till elevers lärande. Det
direkta lärandet handlar om skol­bibliotekariens egen undervisning
och hand­ledning av elever samt om samarbete med lärare. Skol­
bibliotekarierna spelar även indirekt roll för elevernas lärande genom
att de på olika sätt bidrar till lärmiljön.
DISKUSSIONS­F RÅGOR KAPITEL 7
forskas det och skrivs så lite om hur elever använder skol­
•Varför
bibliotek, om vi bortser från den forskningsetiska förklaringen?
får en instrumentell syn på skol­biblioteks­verk­samhet för
•Vad
konsekvens för elevernas användning av bibliotek i livet efter skolan?
Sidan 69 av 104
Kapitel
8
Skol­bibliotek och mångspråk
5§ Biblioteken i det allmänna biblioteks­väsendet ska ägna
särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer
som har annat moders­mål än svenska, bland annat genom att erbjuda
litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de
nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska.
(SFS 2013:801).
B
iblioteks­lagens skrivning ovan innefattar också skol­biblioteken,
då de är en del av det allmänna biblioteks­väsendet. Vi kan
inledningsvis konstatera att det under den utvalda tidsperioden
inte finns många undersökningar om skol­bibliotekens arbete med
litteratur på andra språk än svenska eller aktivt arbete med språk­
utveckling. Sökningar i flera data­baser ger ett magert resultat och om vi
avgränsar till de senaste åren finns i princip ingenting alls att finna i de
vetenskapliga databaserna. Den som vill fördjupa sig i mång­språk i en
svensk kontext får därför bredda sin informations­sökning till skolan
i stort, till folk­bibliotekens arbete, till rapporter från Skolverket eller
till forskning om moders­måls­undervisning. Tre uppsatser i biblioteksoch informations­vetenskap har under den aktuella tidsperioden för
rapporten dock skrivits.
I en kandidatuppsats från 2012 undersöker Pettersson hur skol­
biblioteks­personal, tre bibliotekarier och en biblioteksassistent,
såg på integration och hur resultaten av under­sökningen kunde
tolkas i relation till Roths (2005 30) modell om integration. Modellen
behandlar negativ distans, positiv närhet, negativ närhet och positiv
distans. Resultaten av under­sökningen visade att skol­biblioteks­
personalen arbetade på ungefär samma sätt med alla elever, oavsett
bakgrund. Inget av biblioteken hade under tiden för under­sökningen
något pågående integrations­projekt och ett av skol­biblioteken ansåg
30. Roth, H.I.( 2005) Mångkulturalismens utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Sidan 71 av 104
Kapitel 8. Skol­bibliotek och mångspråk
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
att öppet­t iderna var viktigare än integrations­projekt, men att man
ibland tog emot grupper på biblioteket för visningar. Pettersson drar
i uppsatsen ändå slutsatsen att biblioteken i det stora hela arbetade
aktivt för det som Roth beskriver som positiv närhet, då biblioteken
arbetade medvetet med att se till att eleverna fick tillgång till medier
på sina egna språk. Det framstod som att det fanns en vilja hos skol­
bibliotekspersonalen att kunna erbjuda litteratur på många språk,
men också att det var svårt. Flera av bibliotekarierna lyfte under
intervjuerna fram vikten av att lära sig svenska som en väg in i det
svenska samhället. Integration tycktes till största delen uppfattas som
att erbjuda böcker på andra språk än svenska enligt informanterna.
Elevers perspektiv på skol­biblioteket står i fokus i Flodqvists
magisteruppsats (2010). Syftet med under­sökningen var att fråga ett
antal gymnasieelever med invandrarbakgrund om deras uppfattning
och användning av sitt skol­bibliotek. Undersökningen gjordes i en
invandrartät gymnasieskola i en invandrartät förort till Stockholm.
Flodqvist ville se vad skol­biblioteket hade för betydelse i vardagen
utifrån känslor, attityder och inställningar till skol­biblioteket som
rum i skolan. De teoretiska begrepp som studien använde som
analysredskap är Rafstes (200131) teorier med grund i Giddens
(198432) strukturerings­teori. Det handlar om den undervisnings- och
fritidsrelaterade användningen av skol­biblioteket, så kallade främre
regioner (de delar av rummet som har en strikt och styrd struktur)
och bakre regioner (de delar av skol­biblioteket som tillåter ett friare
beteende) samt ingrupper (de elevgrupper som använder skol­
biblioteket regelbundet) och utgrupper (de elevgrupper som sällan
använder skol­biblioteket). Uppsatsen visade utifrån intervjuer med åtta
elever att skol­biblioteket uppfattades som en trygg plats där de kunde
vara sig själva, men att det till största del användes uppgiftsrelaterat.
Skol­biblioteket var ”en plats där man får saker gjorda inte där man
är” (s. 52). Det framkom också att eleverna inte hade några önskemål
om litteratur på sina moders­mål och skol­bibliotekets utbud av
litteratur på andra språk än svenska och engelska därför var mycket
litet. Författaren tar också upp att skol­bibliotekets personal inte var
fackutbildad vilket i kombinationen med skolans en till en-satsning
ledde till att eleverna lämnades ensamma med sin informations­sökning
31. Rafste, E. (2001). Et sted å lære eller et sted å være? En case-studie av elevers bruk og opplevelse av
skolebiblioteket. Oslo: Universitetet i Oslo, Det utdannings-vitenskapelige fakultet. Diss.
32. Giddens, A. (1984). The Constitution of society: Outline of the theory of structuration. Cambridge:
Polity Press.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 72 av 104
Martinsson (2014) tar i sin masteruppsats utgångspunkt i statistik
som visar att nästan 23 procent av eleverna som antogs till gymnasie­
skolan 2012/2013 inte hade svenska som moders­mål. Samtidigt visar
annan statistik att varje skol­biblioteksenhet i genomsnitt endast
hade 175 böcker på andra språk än svenska och engelska, där utbudet
i genomsnitt uppgick till 6925 böcker per enhet. För att bättre förstå
hur skol­bibliotekarierna resonerade om litteratur på andra språk har
författaren genomfört intervjuer med fem gymnasiebibliotekarier.
Intervjuerna fokuserade på hur bibliotekarierna resonerade kring
tillhandahållandet av litteratur på andra språk än svenska och
engelska och hur de upplevde arbetet med denna litteratur. Analysen
av intervjuerna tog stöd i en socio­k ulturell syn på lärande och
ett teoretiskt ramverk kring andra­språks­utveckling. Även styr­
dokumenten för skolan, som bland annat påtalar att minoritetsgrupper
ska ges möjlighet att utveckla sina förstaspråk, anger att flerspråkiga
elever ska ägnas särskild uppmärksamhet, att skol­biblioteket ska ha
litteratur på andra språk än svenska och att skolan ska verka som
en kulturell mötesplats, fungerar som en utgångspunkt för studien.
Resultaten av under­sökningen visade att litteratur på andra språk än
svenska ägnades liten uppmärksamhet. De böcker på andra språk som
skol­biblioteken hade var nästan uteslutande skönlitterära. Eleverna
tycktes inte förvänta sig facklitteratur på andra språk än svenska och
möjligen engelska i skolan, vilket ledde till att skol­biblioteken inte
upplevde någon efterfrågan. Det framkommer exempelvis i uppsatsen
att trots att biblioteken erbjudits bidrag för att göra inköp av litteratur
på fler språk än svenska så hade de avstått, med förklaringen att tiden
det skulle ta att arbeta med förvärv inte kunde motiveras i relation till
den låga efterfrågan. Flera av bibliotekarierna menade dessutom att
moders­målsläsning hörde samman med nöje och fritid snarare än med
skolans verk­samhet. Martinsson drar i uppsatsen slutsaten att ”Det
som framstår som en viktig fråga i teori och styr­dokument förvandlas
på vägen till den praktiska biblioteksverk­samheten till stor del, som
en av informanterna uttrycker det, till en ”icke-fråga”. (s. 55). Detta
är problematiskt, menar uppsatsförfattaren, då forskning visar att
flerspråkiga elever har större chans att uppfylla skolans mål om deras
kulturella och språkliga identiteter bekräftas (jfr. Cummins 200133).
Det framstår genom textläsningen som att tillgången till litteratur
på olika språk är den fråga som hittills rönt mest uppmärksamhet
33. Cummins, J. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång, I: Symposium 2000, red: K. Nauclér.
Stockholm: Sigma, S. 86–107.
Sidan 73 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 8. Skol­bibliotek och mångspråk
på skol­biblioteken. Att eleverna inte efterfrågar litteratur på andra
språk än svenska framkommer i alla tre uppsatserna, vilket har lett
till ett begränsat utbud på skol­biblioteken. Våren 2014 genomförde
Internationella biblioteket en enkätundersökning för att kartlägga
gymnasiebibliotekens mångspråkiga arbete (Goobar, 2015). Även
i denna undersökning konstateras att en av orsakerna som anges till att
inte ha böcker på elevernas olika språk i biblioteket är att det saknas
efterfrågan från elever och lärare.
Som läsare av uppsatserna kan vi konstatera att kontexten idag, bara
några få år senare, är en annan då nyanlända elevers behov av litteratur
och IT-resurser har aktualiserats kraftigt under det senaste året. Idag
saknas inte aktiviteter kring skol­bibliotek och mångspråk och under de
senaste åren har det genomförts flera konferenser och nätverksträffar
med sådant fokus. Bland de projekt som har genomförts, kan nämnas
Mångspråk i skol­biblioteket (Rolandi Ronge, Hirschfeldt & Åkeson
Hedqvist, 2014). Läsåret 2013–2014 genomförde Mediotekets skol­
biblioteks­g rupp tillsammans med tio av Stockholms skol­bibliotek en
satsning på mångspråk. Syftet var att öka antalet boktitlar och att
främja läsning på många moders­mål. Målen handlade såväl om att
öka skol­bibliotekets utlån av böcker på andra moders­mål än svenska
som om icke mätbara mål om att förmedla glädje med läsning på flera
språk, visa moders­målseleverna en bredd av litteratur samt att främja
samarbete mellan skol­bibliotek och moders­målslärare. Ett strategiskt
mål handlade också om att lyfta fram skol­bibliotekets relevans och
att undersöka metoder för att arbeta med böcker på många moders­
mål. När satsningen avslutades hade 578 böcker på sexton olika språk
skickats ut till skol­biblioteken. Resultaten av satsningen visade att
utlåningen ökade och att många elever uppmärksammade de nya
böckerna och därmed diskuterade språk med varandra. Satsningen
ledde också till att elever som inte tidigare upptäckt skol­biblioteket
började använda det. Skol­biblioteken knöt också närmare kontakter
med modelsmålslärarna. Rapportförfattarna menar att medvetenheten
om vikten av mång­språks­böcker på skol­biblioteket ökade bland
skol­ledningar, pedagoger och elever. Satsningen synliggjorde också
svårigheterna med att köpa in litteratur på många olika språk och
frågan om att starta en bokdepå på Medioteket aktualiserades (Rolandi
Ronge, Hirschfeldt & Åkeson Hedqvist, 2014).
Skol­bibliotekens arbete med mångspråk framstår avslutningsvis
som ett angeläget område att beforska och på annat sätt fördjupa mot
bakgrund av ökad migration och ökat antal elever i skolan som inte har
svenska som moders­mål.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 74 av 104
DISKUSSIONS­F RÅGOR KAPITEL 8
frågor gällande mångspråk och skol­biblioteks­verk­samhet,
•Vilka
förutom beståndsutveckling, är relevanta att fördjupa idag?
skol­biblioteksmetoder är framgångsrika när det gäller att stödja
•Vilka
elever och lärare när det gäller språk­utveckling?
lärdomar kan skol­biblioteken dra utifrån folk­bibliotekens arbete
•Vilka
med mångspråk?
Sidan 75 av 104
Kapitel
9
I
Att stötta elever med
läs- och skriv­svårigheter
den tidigare forskningen framkommer det att skol­biblioteken
spelar särskilt stor roll för de elever som har behov av olika stöd­
insatser för att klara sin skolgång. De undersökningar om elever
med läs- och skriv­svårigheter som har studerats i samband med denna
rapport framhåller alla särskilt vikten av fungerande samarbete mellan
peda­goger och bibliotekarier för att stötta de elever som har behov av
särskilda stöd.
Genom att använda Gibsons critical library service categories (200634)
har Subramaniam, Oxley och Kodama (2012) genom observationer och
intervjuer undersökt skol­bibliotekens utmaningar och möjligheter
när de gäller att ge stöd till elever med särskilda behov vid fyra olika
sär­skolor. Gibsons över­lappande kate­gorier handlar om policys och
rikt­linjer (hur dessa efterföljs), tillgång till hjälp­medel och utrustning
(fysiska hjälp­medel, tillgänglighet i lokaler, tekniska hjälp­medel),
särskild service (ändamåls­enligt utbud, varierat bestånd, anpassade
instruktioner) samt kompetens­utveckling (generell och behovs­
specifik utbildning för personalen). Undersökningen visade att
skol­bibliotekarierna väl kände till vilka policys och riktlinjer som
gällde och att alla som deltog i under­sökningen regel­bundet deltog
i nätverk, utbildningar och diskussioner i sociala medier för att hålla
sig uppdaterade. I artikeln framkommer många exempel på hur
skol­biblioteken arbetar gentemot eleverna, exempelvis anpassade
bibliotekarierna utlånings­t ider efter elevernas behov, till exempel
genom att låta elever med Aspergers syndrom låna om samma bok
många gånger trots att det kanske var kö på boken. Tillgången till
hjälp­medel och utrustning beskrevs som god­t agbar, men det fanns
relativt stort utrymme för förbättringar. Författarna drar slutsatsen
att det finns mycket att vinna om skol­bibliotekarierna tillfrågas när
34. Gibson, A. (2006). Disability support services, Victoria University of Wellington. I: Improving the Quality
of Library Services for Students with Disabilities, red. P. Hernon & P. Calvert. Westport, CT: Libraries
Unlimited. S. 57–66.
Sidan 77 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 9. Att stötta elever med läs- och skriv­svårigheter
det gäller utformningen av skol­bibliotek. Problem som lyfts i artikeln
är att bibliotekarien inte har tillräckligt mandat att påverka inköp av
hjälpmedel, trots att de är väl insatta i elevernas behov. Framförallt
poängterar artikeln att tillgången till just en skol­bibliotekarie är det
mest betydelsefulla när det gäller skol­bibliotekets arbete med att stötta
elevernas lärande. En ändamålsenlig verk­samhet kräver stor kunskap
om de utmaningar eleverna möter i sin vardag och om de verktyg
som kan användas för att stödja dem på ett meningsfullt sätt. Skol­
bibliotekarien kan enligt artikelförfattarna stötta elevernas lärande
genom att arbeta utifrån en variation av metoder såsom individuell
hand­ledning eller hand­ledning i smågrupper, att använda en läshund,
att arbeta med delaktighet genom att ge barnen själva ansvar för var sin
bokhylla i biblioteket och så vidare.
När det gäller stöd till elever med särskilda behov, i detta fall
definierat som elever med rätt till särskild undervisning, visar Hill
(2012) genom en enkätundersökning att skol­bibliotekarierna i studien
kontinuerligt arbetade med beståndsutveckling, tekniska hjälpmedel
och undervisning anpassad för elevernas förmågor, men att samarbetet
med lärare och specialpedagoger i många fall behövde stärkas.
Kontinuerlig kompetens­utveckling lyftes också fram som ett område
där det fanns förbättringspotential.
Markey och Miller (2015) skriver i sin artikel att år 2011 hade
tretton procent av eleverna i USAs kommunala skolor någon form
av special­undervisning. Av dessa elever hade sju procent en diagnos
inom autism­spektrumet. Genom att analysera befolknings­statistik
menar författarna att det är högst sannolikt att i stort sett alla skol­
bibliotekarier kommer att arbeta med elever med autism. Därför har
författarna undersökt en speciell metod för att arbeta med användar­
undervisning och informations­kompetens för elever med autism. De
kallar metoden video-modeling and least to most promting intervention
strategy. Metoden, eller strategin, utgår från teorier om socialt lärande,
upplevd självförmåga genom observation och proximal­zonsteori där
ett barn följer en erfarens persons exempel och guidning och gradvis
utvecklar förmåga att lösa en uppgift utan hjälp. Genom att använda
video­modellering, en evidensbaserad metod vilken blivit alltmer
använd för barn med autism de senaste åren, kan skol­bibliotekarien
spela in exempelvis hur man söker i bibliotekskatalogen utifrån olika
synvinklar. Syftet är att med hjälp av video­­sekvenser lära in färdigheter.
Artikeln går detaljerat igenom hur detta kan gå till och fördelar och
nackdelar med olika val. I studien fick fem elever med diagnos inom
autismspektrumet arbeta med att söka i bibliotekskatalogen utifrån
titel, författare och ämnesord med hjälp av videomodellering medan
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 78 av 104
deras aktivitet filmades och analyserades noggrant. Resultaten visade
att metoden var framgångsrik när det gällde att lära eleverna att leta
litteratur för skolarbete eller fritidsläsning och eleverna uppskattade
metoden. Däremot var det svårt att dra fler generella slutsatser då
urvalet var litet och det fanns stora individuella skillnader mellan
elevernas tillvägagångsätt och uppfattningar.
Whittingham, Huffman, Christensen och McAllister (2012) under­
sökte hur ljudböcker och deltagande i skol­bibliotekets ljudboksklubb
påverkade elevernas läsning. 21 elever i årskurs 4 och 5 deltog i projektet
som pågick nästan hela läsåret. Samtliga elever identifierade sig själva
som dåliga på läsning innan deltagande i ljudboksklubben (t.ex. ”Jag kan
inte läsa tjocka böcker.”, ”Förra året kunde jag inte ens läsa en kapitelbok
på 45 sidor utan hjälp.”). Efteråt beskrev eleverna att de blivit bättre på
att läsa, att de hade lärt sig att tycka om att läsa och att de läste betydligt
mer. Framförallt hade de uppskattat att tala om böckerna tillsammans
med andra. Även elevernas lärare och föräldrar beskrev stora positiva
förändringar när det gällde barnens läsning. Projektet riktade sig
till elever med läs- och skriv­svårigheter, men fick också till följd att
föräldrarna fick en större inblick i skobibliotekets verk­samhet och en mer
positiv bild. Lärarna var mycket positivt inställda då de sett vilka effekter
ljud­boksklubben gett för elever som tidigare uppfattats som mycket
lässvaga. Författarna beskriver att projektet nådde långt över förväntan.
Uppsatsen Svårighet blir möjlighet – skol­biblioteket som pedagogisk
resurs för elever med läshinder (Danielsson, 2012) utforskar på vilka sätt
skol­bibliotekarier kan tillgodose de läshindrade elevernas specifika
behov och hur samarbetet mellan pedagoger och skol­bibliotekarier
fungerar när det gäller elever med läshinder. Två pedagoger och två
skol­bibliotekarier intervjuades. Uppsatsförfattaren framhåller i sin
analys att läsning av meningsfulla texter är en rättighet även om man
har lässvårigheter. För att de läshindrades behov ska bli tillgodosedda
handlar det om pedagog och skol­bibliotekarie arbetar tillsammans
för att förstå vilken slags lässvårighet eleven har, att hitta lämplig
litteratur och att identifiera tekniska hjälpmedel. Det handlar också
om att hitta arbetsformer för läsande och informations­sökning
såsom arbete i mindre grupper, högläsning och att avsätta tid för
läsning i lugn och ro. Här kan mötet mellan de båda professionernas
kompetensområden bidra till att elevernas behov tydliggörs och också
tillgodoses. Uppsatsen visar även att samarbetet mellan pedagoger och
bibliotekarier när det gäller att stödja läshindrade elever är avhängigt
hur pass involverad skol­bibliotekarien är i pedagogernas arbetslag.
Hur skol­bibliotekarierna ser på sin yrkesroll och arbetssituation
beskrivs i Gustafssons uppsats från 2014, Skol­bibliotekariens yrkesroll.
Sidan 79 av 104
Kapitel 9. Att stötta elever med läs- och skriv­svårigheter
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Fem skol­bibliotekarier vid fem olika grundskolor har intervjuats
och som teoretiskt ramverk används Øroms (199335) och Schreibers
(200636) idealtypiska bibliotekarie­roller. Under intervjuerna ger biblio­
tekarierna framförallt uttryck för en kultur­förmedlande roll och en
pedagogisk roll, men också en ämnesspecialistroll, en informations­
förmedlande roll samt något som kallas en social­­arbetar­roll. Denna
roll innebär att hantera svårigheter som har att göra med elevernas
kulturella bakgrunder och socio­ekonomiska orsaker att göra, enligt
uppsats­författaren. Det handlar i första hand om att erbjuda stöd till
elever.
Masteruppsatsen För den kämpande läsaren – verk­samhet och sam­
arbetsformer för elever med läs- och skriv­s vårigheter/dyslexi ur ett
skol­biblioteksperspektiv (Rasmundson, 2015) belyser samarbete mellan
specialpedagoger och skol­bibliotekarier, skolornas stödverk­samhet och
de både professionernas yrkeskompetens. Tio intervjuer genomfördes
och resultaten handlar om hur viktigt det är att ha välfungerande
arbetslag för att främja elevernas lärande. Uppsatsförfattaren visar i sin
undersökning att ett grundläggande syfte med samarbete mellan skol­
bibliotekarie och specialpedagog är att förmedla kunskap och attityder
över professionsgränserna, bland annat för att få syn på förutfattade
meningar om läs- och skriv­svårigheter. En viktig iakttagelse genom
studien är att skol­bibliotekarierna kände ängslan inför att rikta
stödinsatser direkt till elever med läs- och skriv­svårigheter, eftersom
de då menade att eleverna kände sig utpekade. Rasmundson menar
att detta är problematiskt, då alltför stort ansvar läggs på eleverna att
själva avgöra om de behöver stöd av skol­bibliotekarien och därefter
visa initiativkraft. Det kan snarare motverka ett tillåtande klimat på
skolorna enligt författaren. Kanske ligger en del av problembilden i att
informanterna i alltför hög grad utgår från ett kognitivt perspektiv,
där betoningen ligger på den inre motivationen och idén om barn som
naturligt motiverade, istället för ett sociokulturellt perspektiv som
betonar skolmiljön, omgivningens förväntningar och interaktion,
resonerar Rasmundson (2015, s. 73).
Uppsatsen Talböcker i skolan – stöd eller stigma? (Sahlstedt, 2015)
tar sin utgångspunkt i det faktum att elever med läsnedsättningar
trots tillgång till talböcker inte använder sig av dem i någon större
35. Ørom, A. (1993). Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde og arbejdsorganisering.
Biblioteksarbejde, 39, 37–43.
36. Schreiber, T. (2006). Bibliotekarprofessionen siden 1960’erne. I: Bibliotekarerne: en profession i et
felt af viden, kommunikation og teknologi. red. T. Schreiber & H. Elbeshausen. Frederiksberg: Forlaget
Samfundslitteratur, S. 15–46.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 80 av 104
utsträckning i skolan. Uppsatsförfattaren har undersökt grund­skole­
elevers upplevelser kring talboksanvändning genom intervjuer med sex
barn mellan 10 och 12 år för att försöka få större förståelse för hur man
som skol­bibliotekarie kan hjälpa de elever som har behov av att använda
talböcker. Resultaten av under­sökningen visade att eleverna inte
använde talböcker i skolan i stort sett alls, men att de däremot gjorde
det hemma. Förklaringen till detta är enligt författaren att de påverkats
av en syn på läsning som säger att läsning av tryckt text är det idealiska,
medan talboksanvändning är mer av ett kompensatoriskt hjälpmedel
än läsning i sig. I skolan läser man helt enkelt och hemma lyssnar man.
I skolan upplevs kravet på att läsa ”på riktigt” som att de måste läsa en
tryckt bok, medan hemmiljön ger eleverna större möjlighet att använda
sig av det sätt att läsa som ger mest stöd och avkoppling. Sahlstedt
konstaterar vidare att de pedagoger som finns i talboksanvändarens
närhet har stor betydelse för om eleverna använder sig av talböcker
i skolan överhuvudtaget och understryker hur viktigt det är att de
befinner sig i skolmiljön tillsammans försöker rubba de strukturer och
fördomar som omgärdar alternativa sätt att inhämta kunskaper på för
att eleverna ska lyckas i skolan (s. 25).
Skol­bibliotekarierna ser sig i flera av de ovan nämnde studierna
som ambassadörer för tillgänglighet och uppfattar arbetet med dessa
elever som en av sina viktigaste uppgifter. Texterna beskriver bland
andra metoder som individuell hand­ledning, grupphand­ledning,
läshundar, videomodellering och ljudboksklubbar. Problem som lyfts
i flera av artiklarna handlar om vilket mandat skol­bibliotekarierna
har att stödja eleverna. I de amerikanska studierna om skol­
bibliotek och elever med läs- och skriv­s vårigheter, synnedsättningar,
hörselnedsättningar och autism framträder en bild av omfattande
regelverk, riktlinjer och policys. Men, precis som när det gäller de
svenska undersökningarna, visar resultaten att glappet mellan teori
och praktik är problematiskt.
DISKUSSIONS­F RÅGOR KAPITEL 9
kan skol­bibliotekens potential att stödja elever med läs- och
•Hur
skriv­svårigheter synliggöras i skolan?
påverkar synen på litteracitet skol­bibliotekens arbete med elever
•Hur
med läs- och skriv­svårigheter?
Sidan 81 av 104
Kapitel
10
U
Det digitala
skol­biblioteket
nder den utvalda tidsperioden finns det ganska få under­
sökningar som fokuserar hur skol­bibliotekets digitala red­skap
kan bidra till elevernas lärande. De under­sökningar som redo­
visas nedan behandlar satsningar på en-till-en, digitala biblioteks­
system och sociala medier.
Två uppsatser som behandlar en-till en-satsningar har funnits under
tidsperioden för kunskaps­översikten. Syftet med Lydéens fallstudie
(2013) var att undersöka hur skol­biblioteks­verk­samheten påverkades
då en-till-enkonceptet introducerades i lärmiljön. Uppsatsförfattaren
har utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv undersökt vilken syn
skol­ledning, skol­bibliotekarie och lärare har på skol­bibliotekets roll
i den digitala lärmiljön, hur skol­bibliotekets funktion har förändrats
och hur skol­bibliotekariens roll har förändrats. Studien är begränsad
till en skol­enhet, där fem respondenter har valts ut för individuella,
kvalitativa intervjuer: rektor som har det övergripande ansvaret
för verk­samheten, skol­bibliotekarien som i syn yrkesroll står verk­
samhetens närmast och tre lärare som i det dagliga arbetet använder
skol­biblioteket och skol­bibliotekariens kompetens. Resultaten av
under­sökningen visade att skol­bibliotekarien efter implementeringen
av en-till-en inte var bunden till det fysiska biblioteket i så stor
utsträckning som tidigare. Bibliotekarien tillbringade mer tid ute
i klasserna och hade tack vara den nya tekniken och de nya medierna
större möjligheter att bistå eleverna med individanpassat material och
att ge mer stöd till elever i behov av extra hjälp. Ett viktigt påpekande
som uppsatsförfattaren gör är att den empiriska under­sökningen
visade att den sedan tidigare väl fungerande skol­biblioteks­verk­
samheten, under implementeringsprocessen, blivit en än mer viktig
resurs för både personal och elever.
Ytterligare en uppsats som specifikt fokuserat en-till-en-satsning
är Gustafsson Svennsons text (2014) som syftar till att undersöka vad
en en-till-en satsning innebär i praktiken i skol­biblioteket och om och
i så fall hur, skol­bibliotekens roll på skolorna förändras. Intresset för
Sidan 83 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 10. Det digitala skol­biblioteket
detta ämne väcktes hos författaen efter ett samtal med ordföranden
i Barn- och utbildningsnämnden som menade att ”nästa besparing
kommunen skulle göra var att lägga ner skol­biblioteken, då varje
elev numera hade var sin dator” (s. 5). Uppsatsförfattaren menar att
politikerns inställning representerar en del i den offentliga debatten om
skol­bibliotekets existensberättigande. Undersökningen är genomförd
utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv och i fokus står fem skol­
bibliotekariers berättelser om hur de arbetar nu, jämfört med hur de
arbetade innan en-till-en satsningen. Resultaten kontrasteras mot
politikens uttalande och visar att biblioteket istället användes mer än
innan satsningen. Fler elever satt nu i biblioteket på lektionstid och
arbetade. Att tro att en dator till varje elev automatiskt skulle ge bättre
lärande för eleverna är en synpunkt man ofta får höra inom skolan,
enligt Gustafsson Svennson (2014). Hon menar utifrån sin studie att
det är inte bara att dela ut datorerna och förvänta sig att eleverna ska
lära sig mer, utan att skol­bibliotekarien i ännu högre utsträckning
behöver arbeta tillsammans med lärarna, till exempel när det gäller
informations­sökning och källkritik.
Även forskning inom pedagogik pekar på vikten av att lärare och
skol­bibliotekarier samarbetar när eleverna arbetar med var sin dator.
Fleischers avhandling, En elev – en dator: Kunskapsbildningens kvalitet
och villkor i den datoriserade skolan (2013) behandlar införandet av
varsin dator till elever och lärare och syftar till att bidra med kunskap
om hur en-till-en påverkar lärandet. Avhandlingen tar inte upp särskilt
mycket om just skol­biblioteken, men pekar ändå på att skol­bibliotek
spelar en betydande roll. Fleischer skriver att tidigare studier visar att
skol­bibliotekarier hanterar informations­sökning på ett mer fullgott sätt
än lärarkåren och att positiva effekter har märkts när bibliotekarier
involveras i såväl planering av som genomförande och undervisning
i en-till-en (s. 84).
I uppsatsen Det digitala skol­biblioteket: En möjlighet för utveckling
av såväl verk­samhet som yrkesroll (Johansson, 2010) undersöks hur
några skol­bibliotekarier uppfattade ett digitalt skol­bibliotekssystem.
Uppsatsförfattaren kommer fram till att skol­biblioteken i under­
sökningen var en eftersatt verk­samhet, trots kommunens satsning
på införandet av det digitala systemet. Införandet av ett webbaserat
skol­bibliotek visade sig inte betydelsefull för verk­samheten då
arbetstiden och arbetsuppgifterna för skol­bibliotekarierna inte hade
förändrats. Skol­bibliotekspersonalen var fortsatt förrådsvakter och
arbetsuppgifterna bestod av skötsel av rummet, inköp och utlåning av
litteratur. Johansson skriver att trots det stora arbete som ligger bakom
en systemförändring och kommunernas satsningar på införandet av
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 84 av 104
ett digitalt skol­bibliotekssystem har under­sökningen endast kunnat
identifiera viss förändring när det gäller samarbetet mellan skol­
bibliotekens skol­bibliotekarier, då utlåningen hade ökat. Samarbetet
med den pedagogiska personalen och bilden av skol­biblioteket som
pedagogiskt centrum hade inte förändrats och eleverna stod fort­
farande passivt utanför. Det innebar att skol­bibliotekets stöd för
elevernas lärande inte hade blivit bättre och enligt författaren hade det
att göra med både skol­ledningens och lärarnas kunskap och intresse
och biblio­tekariernas sätt att driva utvecklingsarbete.
Visserligen är en-till-en-satsningar och digitala bibliotekssystem två
olika saker, men Johanssons uppsats (2010) och Lydéens uppsats (2013)
visar skillnaden i hur olika skol­biblioteket kan uppfattas av skolans
aktörer och vilka konsekvenser det får för skol­bibliotekets verk­samhet.
Båda texterna gör gällande att ett digitalt system inte per automatik för
med sig nya arbetssätt.
Flera undersökningar om sociala medier i skol­biblioteks­samman­
hang visar att det finns en positiv inställning till detta, från såväl elever
och bibliotekarier som lärare och att förutsättningar i form av tillgång
till datorer, plattor och lärplattformar verkar ganska god37. Sociala
medier används både för att marknadsföra skol­bibliotekets verk­samhet
och som ett verktyg för lärande. Däremot tycks lärare och elever ha
svårt att konkretisera hur skol­bibliotekets skulle kunna utvecklas
med sociala medier och hur de skulle önska att skol­biblioteket använde
sociala medier för att bidra till elevernas lärande.
Ader (2013) har undersökt hur lärare och elever på en yrkesinriktad
gymnasieskola efterfrågar och använder sociala medier såsom bloggar,
Facebook, YouTube och Wikis. Uppsatsen visade att både lärare och
elever hade svårt att föreställa sig vad sociala medier kunde tillföra
för värde till skol­bibliotekets verk­samhet. Semovski (2012) har genom
intervjuer undersökt hur fem skol­bibliotekarier använder bloggar
som arbetsverktyg, varför de väljer att arbeta med bloggar och vilka
för- och nackdelar som finns. Undersökningen visade att det var svårt
att få eleverna att läsa och skriva på bloggen. Mattsson och Åhlund
(2013) undersökte på liknande vis ungdomars attityder till biblioteks
marknadsföring på sociala medier kommer fram till att ungdomarna
knappt var medvetna om att bibliotekens existens på sociala medier.
37. Enligt Skolverket fanns i genomsnitt 3,1 elever per dator i den kommunala grund­skolan och 2,4
elever per dator i fristående grundskolor år 2013. År 2015 visar statistiken att det i grund­skolan gick
omkring 1,8 elever per dator eller surfplatta och för gymnasieskolan var motsvarande siffra 1,0. Se:
Skolverket (2013). It-användning och it-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016).
IT-användning och IT-kompetens i skolan: Skolverkets IT-uppföljning 2015. Stockholm: Skolverket.
Sidan 85 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 10. Det digitala skol­biblioteket
Främst gällde det skol­bibliotek. När ungdomarna tillfrågades vad de
önskade att skol­biblioteken borde göra för att fånga elevernas intresse
fick de som förslag att ungdomarna ville känna sig delaktiga och att de
ville ha dialog med biblioteken.
Till stor del verkar problematiken med sociala medier och skol­
bibliotek höra samman med delaktighet och engagemang. Det är stor
skillnad mellan att undersöka skolor som har tillgång till teknik och
redskap och att undersöka skolor som på ett medvetet sätt arbetar med
sociala medier för att ge ökade förutsättningar för deltagande.
I en undersökning av elevers skapande av digitala boktips på en blogg
tar Stridh och Svedlund (2013) just upp delaktighet. Undersökningen
är genomförd på en mångkulturell F–6 skola, där ett en-till-enprojekt
genomfördes. Motiven för eleverna att delta i skol­biblioteks­bloggen
var främst att använda ny teknik och kunskapsförmedlande. I stort
sett alla elever i under­sökningen upplevde deltagandet i biblioteks­
bloggen som någonting lustfyllt och positivt och särskilt uppskattat
var användningen av iPads. Eleverna visade vilja att på ett osjälviskt
sätt dela med sig av kunskap till andra, dels att förmedla boktips, dels
att visa hur man kan skapa en biblioteks­blogg med hjälp av digitala
redskap. Även elevernas inställning till läsning blev mer positiv, då de
uppskattade att läsa böcker när de sedan gavs möjlighet att berätta om
de lästa böckernas för andra. Eleverna såg det som betydligt roligare
och mer lättförståeligt med video­inspelningar än text­baserade inlägg.
Författarna skriver att arbetet med bloggen gjorde att eleverna
kände gemenskap och tillhörighet vilket motiverade dem till fortsatt
medverkan i biblioteks­bloggen.
Anledningen till att inte fler undersökningar tar upp digitala
aspekter av skol­biblioteks­verk­samhet kopplat till lärande är att det
studeras som underordnat andra teman, som exempelvis tillgång till
skol­bibliotek, skol­ledningens syn på skol­bibliotek eller samarbete
mellan lärare och bibliotekarier. Det tyder också på ett minskat
forsknings­intresse för ”ny teknik” som sådan. År 2012 publicerade
SKL emellertid en rapport om skol­bibliotekens behov av digitala
resurser (Det obegränsade rummet: Det moderna skol­biblioteket – en
framtidsskiss). Rapporten skiljer sig från de flesta andra texter om
skol­bibliotek, då den gör skarp åtskillnad mellan det fysiska biblioteks­
rummet och det digitala biblioteket, mellan det tryckta och det digitala
innehållet. Författarna Widell och Östling argumenterar för att ett
digitalt bibliotek tar bort de begränsningar som finns med ett fysiskt
bibliotek, såsom bristande tillgång till resurser och bristande tillgång
till kompetens. I texten ges en rad förslag till hur skol­biblioteken borde
arbeta.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 86 av 104
DISKUSSIONS­F RÅGOR KAPITEL 10
vilka sätt är det intressant att studera digitala aspekter av skol­
•Påbiblioteks­
verk­samhet?
vilka sätt bidrar skol­bibliotekets användning av sociala medier till
•Påelevers
lärande?
fungerar samarbetet mellan folk­bibliotek och skol­bibliotek, det
•Hur
vill säga kommunala bibliotek, gällande licensbelagda databaser och
andra avgiftsbelagda digitala tjänster?
Sidan 87 av 104
Kapitel
11
E
Avslutande reflektion
och slutsatser
fter att ha gått igenom ett stort antal texter från de senaste
sex åren, som alla utifrån någon infallsvinkel behandlar skol­
bibliotek, är det en både splittrad och sammanhållen bild som
framträder. De senaste årens undersökningar bekräftar och stärker det
som vi redan kände till genom många års forskning på skol­biblioteks­
området. Återkommande teman i de dryga hundra texter som ingår
i översikten är:
av samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarier.
•Vikten
av stöd hos skol­ledning.
•Vikten
med att lärarna har för låg kunskap om skol­bibliotek .
•Problemen
bibliotekets etablerade betydelse för läsning.
•Skol­
med att främja informations­kompetens, om det förekommer,
•Arbete
sker ofta i skuggan av det läsfrämjande arbetet.
på fackkunskap eller utbildning hos de som arbetar i skol­
•Brist
biblioteket påverkar inriktning och kvalitet.
De senaste årens undersökningar visar att allt fler metoder utformas
och prövas i skol­biblioteks­verk­samheten. Vi ser också att allt fler goda
exempel lyfts, såsom ljudboksklubbar för elever med läs- och skriv­
svårigheter, läshundar, bokcirklar, gemensamma projekt med lärarlag,
nya metoder för användar­undervisning och mycket annat. Det finns
långt många fler intressanta skol­biblioteksprojekt och goda exempel än
vad som ryms inom denna rapport. Framförallt finns gemensamma och
personliga erfarenheter hos alla de som arbetar med skol­bibliotek som
inte återspeglas här.
Utifrån att ha tagit del av en stor mängd texter kan konstateras att
skol­bibliotek är ett forsknings­intresse och ett område som väcker
starka känslor. I en hel del av texterna uttrycks frustration, mer eller
mindre explicit. Många författare är övertygade om att skol­biblioteken
kan spela en viktig roll för elevernas lärande och försöker på olika sätt
Sidan 89 av 104
Kapitel 11. Avslutande reflektion och slutsatser
belysa och beskriva detta faktum. Den känslomässiga aspekten gör
att en hel del texter tenderar att bli normativa. Det gäller framförallt
artiklar i professionsinriktade tidskrifter, men också vissa uppsatser.
Den uppgivna skol­bibliotekarien eller uppsatsförfattaren (eller
forskaren) ställer sig frågan om hur många fler undersökningar som
behöver genomföras för att visa att skol­biblioteket spelar roll. Vad är
det egentligen som krävs för att få till välfungerande skol­bibliotek? De
vetenskapliga artiklarna har en annan karaktär, men också en hel del
av dessa uppehåller sig vid praktiska problem snarare än vetenskapliga
forsknings­f rågor.
En annan slutsats utifrån genomgången är att det inte finns särskilt
mycket dokumentation om vilka av skol­bibliotekets metoder som
bäst bidrar till elevers lärande eller hur elevernas lärande ter sig när
skol­biblioteket är integrerat i undervisningen. Det kan förklaras med
att det inte finns särskilt mycket sådan forskning. Om det beror på att
det inte finns ett starkt intresse av sådan forskning, om det saknas
finansiärer för sådan forskning eller om det saknas tillräckligt många
välfungerande skol­biblioteks­verk­samheter för att kunna genomföra
empiriska undersökningar är svårt att svara på utifrån genomgången.
Det är självklart också så att en hel de av de kunskaper som finns inte
är vetenskapligt undersökta och publicerade. Om det inte finns en stark
kunskapsbas att utgå ifrån går utvecklingsarbete trögare. En relaterad
slutsats handlar om att det är förvånansvärt få studier om skol­bibliotek
som tar elevperspektivet. I princip alla empiriska undersökningar
om skol­bibliotek problematiserar samarbete mellan lärare och skol­
bibliotekarier i sin resultat­diskussion, oavsett vilka forsknings­f rågor
som har ställts inledningsvis.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
I princip alla empiriska undersökningar om skol­bibliotek
problematiserar samarbete mellan lärare och skol­bibliotekarier
i sin resultat­diskussion, oavsett vilka forsknings­frågor
som har ställts inledningsvis.
Kunskapen om vad skol­biblioteken kan bidra med tycks vara ojämnt
fördelad. Vissa skolor och kommuner arbetar engagerat och lyckas
ganska väl, medan andra är tämligen osynliga eller till och med uttalat
dåliga på skol­biblioteks­verk­samhet. Så verkar det vara, oavsett
vilket land som står som avsändare för artiklarna. Många av uppsats­
författarna uttrycker förvåning över hur olika skol­biblioteken i Sverige
kan se ut, då skolväsendet är så reglerat i många avseenden. Många
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 90 av 104
uppsatsförfattare, både inom biblioteks- och informations­vetenskap
och på lärar­utbildningen kommenterar att det saknas inslag om skol­
bibliotek på lärar­utbildningen.
För att skol­biblioteket ska bidra till elevernas språk­utveckling,
läsförmåga och lärande av informations­kompetens, krävs
väsentlig samverkan mellan skol­bibliotekarien och lärarna, en
utbildad bibliotekarie, att skol­biblioteket har legitimitet i skolan
och stöd från skol­ledningen, att det finns relevanta digitala och
fysiska resurser, att lokalen är ändamåls­enlig utifrån
olika elevgruppers behov och så vidare.
Det framkommer vidare genom läsningen att möjligheterna att delta
i organiserad kompetens­utveckling och att arbeta utifrån forskande
förhållnings­sätt ser väldigt olika ut. Hur insatta skol­bibliotekarier
är i forskning om elevers läsning, om samspel mellan informations­
ökning och lärande eller om informations­kompetens varierar kraftigt.
Skol­bibliotekariens utbildning har visat sig spela stor roll för hur
skol­biblioteks­verk­samheten utformas och vilket innehåll den har. Ett
resultat av genomgången som inte diskuterats särskilt mycket tidigare
är ett en konsekvens av att skolor inte har egna skol­bibliotek utan
utgår från andra bibliotekslösningar, kan vara att biblioteket reduceras
till att endast handla om läsfrämjande, och inte alls om informations­
kompetens. I textgenomgången framträder en bild av att öppethållande
av skol­bibliotekslokalen prioriteras högst, snarare än samarbete med
lärarna.
Till allra största delen är de studier som ingår i översikten kvalitativa
undersökningar, vilket gör att det inte går att dra generella, statistiska
slutsatser. Däremot kan vi dra analytiska eller teoretiska slutsatser
utifrån studierna. Det finns naturligtvis inga enkla lösningar för
att få till välfungerande skol­biblioteks­verk­samheter. För att skol­
biblioteket ska bidra till elevernas språk­utveckling, läsförmåga och
lärande av informations­kompetens, krävs väsentlig sam­verkan mellan
skol­bibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skol­
biblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skol­ledningen, att det
finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamåls­
enlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare. Om dessa
förutsättningar existerar ger skol­biblioteket substantiella avtryck
Sidan 91 av 104
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Kapitel 11. Avslutande reflektion och slutsatser
i elevernas lärande. Utifrån ett förenklat synsätt kan vi säga att all
pedagogisk verk­samhet i skolan som är välfungerande och har kom­
petenta, kvalitativa och relevanta resurser till förfogande sannolikt
bidrar positivt till elevernas lärande. Det som spelar en avgörande roll
för ett skol­biblioteks framgång är kanske hur det förstås och används
av elever, lärare, skolledare och skol­bibliotekarier (jfr. Francke &
Gärdén, 2013, s. 183)? Studier som snävt riktas mot att bevisa att skol­
biblioteket gör skillnad för betyg eller provresultat kanske kan bidra
till en alltför instrumentell syn på skol­biblioteks­verk­samhet? Om
inställningen till skol­bibliotek är rent instrumentell och skol­biblioteket
inte betraktas som något som har ett värde i sig, vad betyder det? Vad
spelar det för roll för skol­biblioteken om synen på lärande innebär
bättre prestationer på prov eller om lärande ses i ett vidare perspektiv?
Är det ett problem att många fokuserar lite på forskning om läsning
och informations­kompetens och mycket på forskning om skol­
biblioteket som organisation eller skol­bibliotekarien som profession
när de vill argu­mentera för skol­bibliotekets betydelse? Om personal
i skolan har djup kunskap om hur elever läser, söker och använder
information i samband med sitt skolarbete finns sannolikt förut­
sättningar att utforma ända­måls­enliga stöd­strukturer, såsom skol­
bibliotek. Det behövs mer forskning och systematiska studier med
kvalitativ och kvantitativ inriktning för att öka den samlade kunskaps­
massan och ge större möjligheter för utveckling på skol­biblioteks­
området. Det finns många infalls­v inklar som skulle vara intressanta
att utforska vidare genom fortsatt forskning. Det handlar bland annat
om att kunna artikulera hur skol­biblioteket bidrar till lärande, till
exempel att beskriva hur eleverna drar nytta av att läraren och skol­
bibliotekarien har olika kompetenser, eller att utforska på vilka sätt
skol­bibliotekariers teoretiska förståelse för de begrepp i läroplanen
som relaterar till läs­förmåga och informations­kompetens bidrar till
elevernas lärande. Det behövs också fler vetenskapliga undersökningar
utifrån elevperspektiv med fokus på elevers lärande i skol­biblioteket
och med hjälp av skol­biblioteket och skol­bibliotekarien.
En annan slutsats handlar om att det är svårt att se progression
i under­sökningarna. Ungefär samma frågeställningar ställs idag
som det gjorde för tjugo år sedan. Ett exempel är att många av upp­
satserna använder fortfarande Loetschers modell, som snart är
trettio år gammal, för att analysera sitt insamlade material. Det beror
naturligtvis på att det är en stark och gedigen modell som alltjämt äger
sin giltighet, men det tyder också på att skol­bibliotekspraktiken kanske
inte har förändrats avsevärt under de senaste trettio åren, vare sig
internationellt eller i Sverige. Flera undersökningar under den valda
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 92 av 104
tids­perioden visar att det fortfarande finns bibliotek som befinner
sig på taxonomins lägsta nivåer, som innebär att det inte finns något
samarbete mellan skol­biblioteket och lärarna och att skol­biblioteket
främst är en lagerlokal där självbetjäning gäller. För att låna begrepp
från en annan sektor, så hamnar skol­biblioteken i många fall långt från
kärnverk­samheten och utgör då i bästa fall någon slags stödverk­samhet.
Ganska få texter pekar på ekonomiska resurser som det största
hindret för att skol­biblioteken ska kunna stötta elevernas lärande.
Möjligen ligger det som en outtalad, bakomliggande faktor till alla de
andra problemen som dryftas. Problemen med att det är låg kunskap
om skol­biblioteks­verk­samhet och att det saknas en gemensam syn
på skol­bibliotek är långt mer diskuterade frågor än ekonomi. Ett sätt
att hantera okunnigheten, som i flera av studierna har visat sig vara
framgångsrikt, har varit att satsa på gemensam kompetens­utveckling
för lärare och skol­bibliotekarier. I studierna finns både exempel på
organiserad, formell utbildning och på egenfinansierade projekt och
satsningar i form av kollegialt lärande.
Ett sätt att hantera okunnigheten, som i flera av
studierna har visat sig vara framgångsrikt, har varit att satsa
på gemensam kompetens­utveckling för lärare och
skol­bibliotekarier.
Genomgången visar emellertid att skol­biblioteken har stor potential att
spela många olika roller för elevers lärande. De studier som samman­
fattas i rapportens andra kapitel visar att skol­biblioteken och skol­
bibliotekarierna har möjlighet att göra betydelsefulla intryck under
elevernas skolgång och ge väsentliga redskap för elevernas samtid
såväl som framtid. Läsförmåga, ett rikt språk och informations­
kompetens är inte endast relevanta kunskaper och förmågor för skolan,
utan viktiga för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen
omkring. En stor mängd forskning visar att välfungerande skol­bibliotek
med kvalificerad och motiverad personal kan skapa kapabla och
entusiastiska läsare och informationskompetenta elever.
I arbetet med den nationella biblioteks­strategin har Kungliga
biblioteket i uppdrag att göra en analys av vilka utvecklingsbehov som
finns för skol­biblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språk­
utveckling och stimulera till läsning. Den här rapporten utgör en del
i det analysarbetet.
Sidan 93 av 104
REFERENSER
Ader, F. (2013). Sociala medier och skol­bibliotek – En användarundersökning av efterfrågan
av sociala medier på ett skol­bibliotek. Kandidatuppsats, institutionen Biblioteks- och
informations­­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Ahlgrimm, L. (2013). Skol­bibliotekets funktion: En studie av fyra skol­bibliotek 2013. Kandidat­
uppsats, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala: Uppsala
universitet.
Allén, T. (2010). Kontexten som tillgång, begränsning och möjlighet: En studie av gymnasie­
bibliotekariers användarundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv. Kandidat­uppsats,
institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Almström, A. (2014). Bibliotek + skola = sant?: Föreställningar och föreskrifter om samarbete
mellan folk­bibliotek, skol­bibliotek och skola samt om barns läsning. Masteruppsats,
institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet.
Barrett, H., Eriksson, B., Gunnarsson Contassot, M., Lansfjord, M. & Wiklund, U. (2010). Skol­
bibliotekets möjligheter: Från förskola till gymnasium. Lund: BTJ Förlag.
Bennison, M. (2013). Fick gymnasiereform och skol­lagsändring 2011 några konsekvenser?
– En undersökning av gymnasiebibliotekets integrering i undervisningen. Kandidat­uppsats,
institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Bikos, G., Papadimitriou, P., & Giannakopoulos, G. A. (2014). School libraries’ impact on
secondary education: A users’ study. Library Review, 63(6/7), 519–530.
Brickarp, M. & Nilsson, E. (2011). Skol­biblioteket i undervisningen: Uppfattningar om skol­
biblioteket av några lärare i förskoleklass och grund­skolans senare år. Kandidat­uppsats,
Högskolan för lärande och kommunikation. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Chu, S. K. W., Tse, S. K., & Chow, K. (2011). Using collaborative teaching and inquiry projectbased learning to help primary school students develop information literacy and information
skills. Library and Information Science Research, 33(2), 132–143.
Clark, C. (2010). Linking School libraries and Literacy: Young people´s reading habits and
attitudes to their school library, and an exploration of the relationship between school library
use and school attainment. London: National Library Trust.
Cronberg, C. & Karlsson, L. (2012). Vad man talar om när man talar om skol­bibliotek:
En diskursanalytisk studie av hur skol­biblioteket framställs i skolrelaterade forum.
Masteruppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Lund: Lunds universitet.
Dallas, K. & O´Sullivan, M. (2010). A Collaborative Approach to Implementing 21st Century
Skills in a High School Senior Research Class. Education Libraries, 33(1), 3–9.
Danell Karlberg, A. (2011). Tillgängligt bibliotek eller låst bokrum?: Om biblioteks­tillgäng­
lighet och biblioteksintegration i Uppsalas grundskolor. Kandidat­uppsats, institutionen för
pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala: Uppsala universitet.
Danielsson, C. (2013). Svårighet blir möjlighet: Skol­biblioteket som pedagogisk resurs
för elever med läshinder. Kandidat­uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö:
Linnéuniversitetet.
Diekema, A. R., Holliday, W., & Leary, H. (2011). Re-framing information literacy: Problembased learning as informed learning. Library and Information Science Research, 33(4),
261–268.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Djurström, L. (2015). Lärare och skol­bibliotekariers samarbete: Utifrån TLC-modellerna.
Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet.
Dow, M. J., Lakin, J. M., & Court, S. C. (2012). School librarian staffing levels and student
achievement as represented in 2006–2009 Kansas annual yearly progress data. School
Library Media Research, 15, 1–15.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 94 av 104
Drejstam, L. & Eriksson, C. (2015). Källkritik i de nationella proven. Linköping: Linköpings
kommun.
Dolatkhah, M. (2013). Skol­bibliotek och läsfrämjande: Tre problemområden. I Hampson Lundh,
A. & Limberg, L. (red.) Skol­bibliotekets roller i förändrade landskap: en forsknings­antologi.
Lund: BTJ Förlag, S. 112–141.
Eriksson, K. (2015). Biblioteket och läshundar: Läshundar som en metod för bibliotekets
arbete inom lässtimulans. Kandidat­uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö:
Linnéuniversitetet.
Eriksson, S. (2011). Skol­biblioteksforums verk­samhet: – en fallstudie sett ur perspektivet
den lärande organisationen. Kandidat­uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö:
Linnéuniversitetet.
Fleischer, H. (2013). En elev – en dator: kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den
datoriserade skolan. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Forne, G. (2014). Det är vi som ska läsa!: En studie av skolelevers syn på delaktighet i ett
skol­biblioteks beståndsarbete. Masteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations­
vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Francis, B. H., Lance, K. C., & Lietzau, Z. (2010). School librarians continue to help students
achieve standards: The third Colorado study. Denver: Colorado State Library. Tillgänglig:
http://www.lrs.org/documents/closer_look/CO3_2010_Closer_Look_Report.pdf
[2016-12-05].
Francke, H., Sundin, O. & Limberg, L., (2011). Debating credibility: The shaping of information
literacies in upper secondary school. Journal of Documentation, 67(4), 675–694.
Francke, H. & Sundin, O. (2012). Negotiating the role of sources: Educators’ conceptions of
credibility in participatory media. Library and Information Science Research, 34(3), 169–175.
Francke, H. & Gärdén, C. (2013). Forskning om informations­kompetens i skol­sammanhang. I
Limberg, Louise & Lundh, Anna Hampson (red.), Skol­bibliotekets roller i förändrade landskap:
en forskningsantologi. Lund: BTJ förlag. S. 142–203.
Fritsch, J. & Hammarsten, T. (2013). ˮFolk kan ju påstå vad fan som helst”: En studie om
elevers källkritiska förmåga och skol­bibliotekets roll. Kandidat­uppsats, institutionen för
pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Växjö: Linnéuniversitetet.
Gildersleeves, L. (2012). Do school libraries make a difference? Library Management,
33(6/7), 403–413.
Godbey, S., Fawley, N., Goodman, X., & Wainscott, S. (2015). Ethnography in action:
Active learning in academic library outreach to middle school students. Journal of Library
Administration, 55(5), 362–375.
Goobar, C. (2015). Mångspråkigt arbete på gymnasiebibliotek: ”Svårt, intressant och
betydelsefullt!”. Stockholm: Internationella biblioteket.
Gustafsson, C. (2015). Skol­bibliotekariens yrkesroll: Hur fem skol­bibliotekarier i olika
kommuner uppfattar sin yrkesroll. Kandidat­uppsats, akademin för bibliotek, information,
pedagogik och IT. Borås: Högskolan i Borås.
Gustafsson Svensson, A. (2014). Skol­bibliotekets förändrade roll i en 1–1 satsning. Kandidat­
uppsats, institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Gärdén, C. (2010). Verktyg för lärande: informations­sökning och informations­användning
i kommunal vuxenutbildning. Borås: Valfrid. Diss.
Gärdén, C., Francke, H., Lundh, A. & Limberg, L. (2014). A matter of facts? Linguistic tools
in the context of information seeking and use in schools. Information Research, 19(4).
Tillgänglig: http://www.informationr.net/ir/19-4/isic/isic07.html#.WG_WxE0zVD8
[2016-12-15].
Göteborgs stad (2014). Skol­biblioteksutredning 2013/14. Handling 2014 nr. 17.
Göteborg: Avdelningen för Utbildning, Barn och unga och Folkhälsa. http://
www4.goteborg.se/prod/intraservice/namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/
C3884470A9AD878EC1257D5F00323E2F/$File/Handling_2014_nr_117.pdf [2016-12-15].
Sidan 95 av 104
Referenser
Hallenberg, E. (2015). Hur fungerar skol­biblioteken?: En kvalitativ intervjustudie om skol­
bibliotekariers och pedagogers syn på litteraturförmedling. Masteruppsats, institutionen för
ABM. Uppsala: Uppsala universitet.
Hatlevik, O. E., & Gudmundsdottir, G. B. (2013). An emerging digital divide in urban school
children’s digital literacy: Challenging equity in the norwegian school system. First Monday,
18(4). Tillgänglig: http://firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/4232/3641
[2016-12-15].
Haycock, K. (2011). Connecting British Columbia (Canada) school libraries and student
achievement: A comparison of higher and lower performing schools with similar overall
funding. School Libraries Worldwide, 17(1), 37–50.
Hedgrund, S. & Sabel, C. (2013). Skol­biblioteket: Ett rum för lärande. Kandidat­uppsats,
institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholm: Stockholms universitet.
Hell, M. (2010). Skol­bibliotek och kvalitet. Hur ser rektorer, skol­bibliotekarier och skol­
inspektörer på kvalitet? Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations­
vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Henning Ingmarsson, J. (2010). Elevers kunskapsarbete i skol­biblioteket: En kunskaps­översikt.
Stockholm: Nationella Skol­biblioteks­gruppen.
Hill, R. F. (2012). Strengths and opportunities: School librarians serving students with special
needs in central New York state. School Library Media Research, 15, 1–14.
Holmgren, W. & Johansson, S. (2013). Hur kvalitetsgranskar man ett skol­bibliotek?
Magisteruppsats, sociologiska institutionen. Umeå: Umeå universitet.
Hughes-Hassell, S., Overberg, E., & Harris, S. (2013). Lesbian, gay, bisexual, transgender, and
questioning (LGBTQ)-themed literature for teens: Are school libraries providing adequate
collections? School Library Media Research, 16.
Huysmans, F., Kleijnen, E., Broekhof, K., & van Dalen, T. (2013). The library at school: Effects
on reading attitude and reading frequency. Performance Measurement and Metrics, 14(2),
142–156.
Hütten, R. & Johansson, M. (2013). Rektor och skol­biblioteket – en kvalitativ studie av
rektorers syn på sin betydelse för skol­bibliotekets pedagogiska roll. Kandidat­uppsats,
institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Jakobsson, H. (2010). Vägar till skönlitteratur: En studie av den läsfrämjande verk­samheten
vid fem gymnasiebibliotek, dess motiv och bakomliggande ungdomssyn. Magisteruppsats,
institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Johansson, C. (2010). Det digitala skol­biblioteket: En möjlighet för utveckling av såväl verk­
samhet som yrkesroll? Kandidat­uppsats, institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap.
Borås: Högskolan i Borås.
Karlsson, E. (2013). Skol­bibliotek och informations­sökning: En kvalitativ studie av skol­
bibliotekets roll vid undervisning i informations­sökning. Masteruppsats, institutionen för
pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala: Uppsala universitet.
Kero, L. & Selegran, K. (2010). Informations­kompetens: En undersökning om högstadielärares
och skol­bibliotekariers uppfattningar. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och
informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Kjersén Edman, L. (2013). Tala om böcker: boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet. Lund:
BTJ Förlag.
Krueger, K. S., & Donham, J. (2013). Professional staffing levels and fourth-grade student
research in rural schools with high-poverty levels. School Library Media Research, 16.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Latham, D., Gross, M., & Witte, S. (2013). Preparing teachers and librarians to collaborate to
teach 21st century skills: Views of LIS and education faculty. School Library Media Research,
16.
Limberg, L. & Lundh, A.H. (red.) (2013). Skol­bibliotekets roller i förändrade landskap. Lund:
BTJ.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 96 av 104
Lind, E. (2015). Den stereotypa skol­bibliotekarien?: En studie om icke yrkes­verksamma
lärare och lärarassistenters syn på skol­bibliotekarien. Kandidat­uppsats, institutionen för
kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet.
Linder, K. (2014). Därför är årets bibliotek inget bibliotek. Dagens samhälle, 26 september.
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/daerfoer-aer-arets-bibliotek-inget-bibliotek-10974
[2016-12-15].
Lundgren, E. (2011). Skol­bibliotek och jämställdhet. En intervjustudie på ett mindre antal
skol­bibliotek. Kandidat­uppsats, institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås:
Högskolan i Borås.
Lundin, K. (2015). Sex i skol­biblioteket: Kunskap, makt och konstruktionen av sexualitet på
svenska skol­bibliotek. Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet.
Lundin, S. (2012). Barn berättar om sin läsning: Läsupplevelser i biblioteket, hemmet och
skolan. Kandidat­uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet.
Lydeén, M. (2013). Skol­bibliotek+En-till-En=SANT?: En fallstudie av ett skol­bibliotek i Entill-En miljö. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås:
Högskolan i Borås.
Magnusson, E. (2013). Skol­biblioteket – definition och användning: en innehållsanalys
av gymnasieskolans styr­dokument 2012. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och
informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Magnusson, M. (2010). ”Det ska inte vara dött och tråkigt på ett skol­bibliotek. Det känns
gammalt…”: En kvantitativ/kvalitativ undersökning av gymnasielevers användning av sitt
skol­bibliotek. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås:
Högskolan i Borås.
Malmberg, S. & Graner, T. (2014). Bibliotekarien som medpedagog eller Varför sitter det
ingen i lånedisken?. Lund: BTJ förlag.
Markey, P. T., & Miller, M. L. (2015). Introducing an information-seeking skill in a school
library to students with autism spectrum disorder: Using video modeling and least-to-most
prompts. School Library Media Research, 18, 1–31.
Massis, B. (2015). Secondary school students in college: The library’s role. New Library World,
116(1/2), 104–107.
Martinsson, S. (2014). Det mångspråkiga skol­biblioteket: En viktig fråga i teorin men en ickefråga i praktiken? Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet.
Mattsson, I. & Åhlund, A. (2013). ”Biblioteken vill bara vara hippa” – en studie om
ungdomars attityder till bibliotekens marknadsföring på sociala medier. Kandidat­uppsats,
institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Mattsson, S. & Södergren, S. (2012). Skolledares syn på biblioteket – intervjuer med två
rektorer och två gymnasiechefer. Kandidat­uppsats, institutionen Biblioteks- och informations­
vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Montiel-Overall, P., & Hernández, A. C. R. (2012). The effect of professional development on
teacher and librarian collaboration: Preliminary findings using a revised instrument, TLC-III.
School Library Media Research, 15, 1–25.
Morris, R. (2015). School Libraries and Student Learning: A Guide for School Leaders.
Cambridge: Harvard Education Press.
Muhaxhiri, G. (2014). Läslust och läsförståelse bland elever i grund­skolan: En undersökning
utifrån lärarens och skol­bibliotekspersonalens synsätt. Kandidat­uppsats, institutionen för
kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet.
Möller, E. (2013). ”Det vore en dröm” – Grundskolerektorers tolkningar och arbetsmetoder
gällande tillgång till skol­bibliotek. Kandidat­uppsats, institutionen Biblioteks- och
informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Nilsson, M. (2010). ”Många gånger är det faktiskt inte lärarna som har koll på vad barnen vill
läsa”: En undersökning av skol­bibliotekets betydelse i svenskämnets litteraturundervisning.
Kandidat­uppsats, sektionen för lärar­utbildningen. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Sidan 97 av 104
Referenser
Nilsson, R. & Salmi, T. (2012). Tre skolor i en mindre kommun: En kvalitativ studie av
grundskolerektorers syn på skol­biblioteks­verk­samhet. Kandidat­uppsats, institutionen för
kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet.
Nordh, E. (2014). Att leta bänkbok: Bänkbokspraktiker i skol­biblioteket. Masteruppsats,
institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Olsson, A. (2015). ”Flitigt läsa gör dig klok, därför läs varenda bok”: Fallstudie om ett skol­
bibliotek. Kandidat­uppsats, akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Borås:
Högskolan i Borås.
Petersson, A. (2014). Kunskap, Färdighet och Attityd: En undersökning om
grundskolebibliotekariers syn på och arbete med digital kompetens. Kandidat­uppsats,
institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet.
Pettersson, K., Pernler, T., Björklund, M., Landgren, L., Holm, B. Wiberg, A. & Hanberger, K.
(2014). Verktygslåda – metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informations­
kompetens. Stockholm: Kungliga biblioteket.
Rasmundson, T. (2015). För den kämpande läsaren: Verk­samhet och samarbetsformer för
elever med läs- och skriv­svårigheter/dyslexi ur ett skol­biblioteksperspektiv. Masteruppsats,
institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet.
Röpcke, B. (2012). Biblioteket som resurs i geografiundervisningen. Masteruppsats,
institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala: Uppsala universitet.
Rörborn, B. (2012). Samarbete mellan bibliotek och skola – om skol­bibliotekariens
läsfrämjande arbete i skolan. Kandidat­uppsats, institutionen Biblioteks- och informations­
vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Sahlstedt, A. (2015). Talböcker i skolan: stöd eller stigma? Kandidat­uppsats, institutionen
Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Sandberg, T. (2014). Avstånd och användning: En jämförande studie av lärares användning
av skol­bibliotek i undervisningen. Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala
universitet.
Sandqvist, S. (2012). Stimulering av elevers läslust: En kvalitativ studie om lärares under­
visningsmetoder samt uppfattningar om hur skol­bibliotek kan utvecklas för att fungera
som resurs för elevers läslust. Kandidat­uppsats, institutionen för pedagogik, psykologi och
idrottsvetenskap. Växjö: Linnéuniversitetet.
Schmidt, R. K., Kowalski, V., & Nevins, L. (2010). Guiding the inquiry using the modified
scientific literature review. School Libraries Worldwide, 16(1), ss. 13–32.
Schultz-Jones, B. (2010). School librarians, science teachers, + optimal learning environ­
ments. Knowledge Quest, 39(2), 12–18.
Schyller, H. (2014). Läsfrämjande på gymnasieskolan – hur samarbetar bibliotekarier och
lärare? Kandidat­uppsats, institutionen Biblioteks- och informations­vetenskap. Borås:
Högskolan i Borås.
Segerstedt, M. (2011). Skol­bibliotek i det offentliga samtalet: En diskursanalys av hur
samtalet kring skol­bibliotek förts i dagspress efter lagändringen 2011. Magisteruppsats,
sociologiska institutionen. Umeå: Umeå universitet.
Semovski, N. (2012). Skol­bibliotekarier och bloggar- en studie om skol­bibliotekariers
användning av blogg som ett arbetsverktyg. Kandidat­uppsats, institutionen Biblioteks- och
informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Shaper, S., & Streatfield, D. (2012). Invisible care? The role of librarians in caring for the
‘whole pupil’in secondary schools. Pastoral Care in Education, 30(1), 65–75.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Shenton, A. (2014). Just why do we need school libraries? some ideas from students. New
Library World, 115(3/4), 140–159.
Stridh, I. & Svedlund, E. (2013). Boktips 2.0: En kvalitativ studie om elevers delaktighet
i skapandet av boktipsvideor på en biblioteks­blogg. Kandidat­uppsats, institutionen för
kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 98 av 104
Subramaniam, M., Oxley, R., & Kodama, C. (2013). School librarians as ambassadors of
inclusive information access for students with disabilities. School Library Media Research, 16.
Söderström, J. (2012). Skol­biblioteket i lärar­utbildningen: lärarstudenters syn på
informations­­sökning och skol­bibliotek. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och
informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Tanem, T. (2014). Skolebiblioteks­forskning: En bibliometrisk undersøkelse. Kandidat­uppsats,
akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Borås: Högskolan i Borås.
Thomas, B. (2013). Alla elever ska ha tillgång till ett skol­bibliotek: En skol­bibliotekspolitisk
översikt. Stockholm: Svensk Biblioteksförening.
Thors, J. (2010). Informations­kompetens i pedagogiska praktiker: Gymnasielärares syn på
elevernas informations­sökning vid projektarbete. Magisteruppsats, institutionen Biblioteksoch informations­vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Tiselius, E. (2012). Skol­biblioteket och progressionen inom grund­skolans
användarundervisning. Kandidat­uppsats, institutionen Biblioteks- och informations­
vetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Todd, R. J. (2012). School libraries and the development of intellectual agency: Evidence from
new jersey. School Library Media Research, 15, 1–29.
Victorin, S. (2013). Att starta skol­bibliotek: En studie av två fristående skolor. Masteruppsats,
institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet.
Whittingham, J., Huffman, S., Christensen, R., & McAllister, T. (2013). Use of audiobooks in a
school library and positive effects of struggling readers’ participation in a library-sponsored
audiobook club. School Library Media Research, 16.
Wickramanayake, L. (2015). Where to from here? Current status of school libraries in Sri
Lanka: A survey. New Library World, 117(3/4), 214–228.
Widell, K. & Östling, M. (2013). Det obegränsade rummet: det moderna skol­biblioteket – en
framtidsskiss. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Sidan 99 av 104
BILAGA
Texter om informations­kompetens och läsning vilka inte
har inkluderats i rapporten
Carlsson, U. (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och
demokratin. Göteborg: Nordicom.
Chang, Y. K., Zhang, X., Mokhtar, I. A., Foo, S., Majid, S., Luyt, B., & Theng, Y. L. (2012).
Assessing students’ information literacy skills in two secondary schools in Singapore. Journal
of information literacy, 6(2), 19–34.
Digitaliseringskommissionen (2014). En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande
framtid kan bli vår. (SOU 2014:13). Delbetänkande av digitaliseringskommisionen. Stockholm:
Fritzes.
Eynon, R. & Malmberg, L. (2012). Understanding the online information-seeking behaviours
of young people: The role of networks of support. Journal of Computer Assisted Learning,
28(6) 514–529.
Furberg, A. (2010). Scientific inquiry in web-based learning environments: Exploring
technological, epistemic and institutional aspects of students’ meaning making. Oslo:
University of Oslo. Diss.
Gross, M. & Latham, D. (2011). Experiences with and perceptions of information: A pheno­
menographic study of first-year college students. Library Quarterly, 81 (2) 161–186.
Gross, M. & Latham, D. (2012). What’s skill got to do with it? Information literacy skills and
self-views of ability among first-year college students. Journal of the American Society for
Information Science and Technology, 63 (3) 574–583.
Hyldegård, J. (2010). Between myth and reality: an exploratory study of secondary school
pupils’ information behavior. Creating Knowledge 2010.
Isfandyari-Moghaddam, A., & Kashi-Nahanji, V. (2011). Does information technology affect
the level of information literacy?: A comparative case study of high school students. Aslib
Proceedings: new information perspectives, 63(6), 618–631.
Karlsson, D. (2012). ”Man kan ju hitta i princip allt man behöver på Google”: Högstadie- och
gymnasielevers informations­sökning i digitala medier. Kandidat­uppsats, institutionen för
kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet.
Knight, S., & Mercer, N. (2015). The role of exploratory talk in classroom search engine tasks.
Technology, Pedagogy and Education, 24(3), 303–319.
Kuhlthau, C.C., Maniotes, L.K. & Caspari, A.K. (2015). Guided inquiry: learning in the 21st
century. 2. ed. Santa Barbara, CA: Libraries Unlimited.
Lim, S. (2013). College students’ credibility judgments and heuristics concerning wikipedia.
Information Processing & Management, 49(2), 405–419.
Limberg, L. (2013). Informations­kompetens i undervisningspraktiker. I: Carlsson, U. (red.)
Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin. Göteborg:
Götebors universitet Nordicom, S. 67–76.
Limberg, L. & Alexandersson, M. (2010). Learning and information seeking. I: Bates, M. &
Maack, M.N. (red). Encyclopedia of Library and Information Sciences. 3 rev. utg. New York:
Taylor and Francis Group. S. 3252–3263.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Limberg, L., Sundin, O. & Talja S. (2012). Three theoretical perspectives on information
literacy. Human IT 11.2: 93–130. Tillgänglig: http://etjanst.hb.se/bhs/ith/2–11/llosst.pdf
[2016-06-29].
Lipponen, L. (2010). Information literacy as situated and distributed activity. I: Lloyd, A.&
Talja, S., (red). Practising information literacy: Bringing theories of learning, practice and
information literacy together. Wagga Wagga, N.S.W.: Charles Sturt University, Centre for
Information Studies. S. 51–64.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 100 av 104
Liu, R., Shen, C., Xu, L., & Gao, Q. (2013). Children’s internet information seeking, life
satisfaction, and loneliness: The mediating and moderating role of self-esteem. Computers
and Education, 68, 21–28.
Lloyd, A. & Talja, S. (red.) (2010). Practising information literacy: Bringing Theories of
Learning, Practice and Information Literacy Together. Wagga Wagga: Centre for Information
Studies.
Lundh, A. (2010). Studying information needs as question-negotiations in an educational
context: A methodological comment. Information Research, 15(4). Tillgänglig: http://www.
informationr.net/ir/15–4/colis722.html [2016-12-05].
Lundh, A. (2011). Doing research in primary school: information activities in project-based
learning. Borås: Valfrid. Diss.
Lundh, A. & Alexandersson, M. (2011). Collecting and compiling. The activity of seeking
pictures in primary school. Journal of Documentation, 68 (2) 238–253.
Lundh, A. H., Limberg, L., & Lloyd, A. (2013). Swapping Settings: Researching information
literacy in workplace and in educational contexts. Information Research: An International
Electronic Journal, 18(3). Tillgänglig: http://www.informationr.net/ir/18-3/colis/paperC05.
html#.WG_Y8U0zVD8 [2016.12-05].
Lundh, A. H., Francke, H., & Sundin, O. (2015). To assess and be assessed. Journal of
Documentation, 71(1), 80–95.
Madden, A. D., Ford, N. J., Miller, D., & Levy, P. (2006). Children’s use of the internet
for information-seeking: What strategies do they use, and what factors affect their
performance?. Journal of Documentation, 62(6), 744–761.
Moeller, R. A. (2011). “Aren’t These Boy Books?”: High School Students’ Readings of Gender
in Graphic Novels. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 54(7), 476–484.
Nätt Mönsmo, M., Svensson, K. & Thörner, M. (2011). ˮJag tar bara dem jag känner till”: En
undersökning om elevers informations­sökning på Internet. Kandidat­uppsats, institutionen för
pedagogik. Borås: Högskolan i Borås.
Pickard, A. J., Shenton, A. K., & Johnson, A. (2014). Young people and the evaluation of
information on the World Wide Web: Principles, practice and beliefs. Journal of Librarianship
and Information Science, 46(1) 3–20.
Raymond Lam, Y. H., Tse, S. K., Lam, J. W. I., & Loh, E. K. Y. (2010). Does the gender of the
teacher matter in the teaching of reading literacy? Teacher gender and pupil attainment in
reading literacy in Hong Kong. Teaching and Teacher Education, 26(4), 754–759.
Rivano Eckerdal, Johanna & Sundin, Olof (red.) (2014). Medie- och informationskunnighet i en
biblioteks- och informations­vetenskaplig belysning. Stockholm: Svensk Biblioteksförening.
Schreiber, T., Holm, C., Tønnesen, P. H., & Friedrichsen, A. (2010). Informationskompetence
i gymnasiet: et debatoplæg. Aarhus: Aarhus Universitet.
Shenton, A. K., & Hay-Gibson, N. V. (2011). Modelling the information-seeking behaviour of
children and young people. Aslib Proceedings, 63(1), 57–75.
Shenton, A. K., & Hay-Gibson, N. V. (2012). Evolving tools for information literacy from
models of information behavior. New Review of Children’s Literature and Librarianship, 18(1),
ss. 27–46.
Shenton, A. K., & Pickard, A. J. (2014). Facilitating Pupil Thinking About Information Literacy.
New Review of Children’s Literature and Librarianship, 20(1), ss. 64–79.
Skolverket (2011). Eleverna och nätet: PISA 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa och
värdera digital information. Stockholm: Skolverket.
Smith, J. K., Given, L. M., Julien, H., Ouellette, D., & DeLong, K. (2013). Information literacy
proficiency: Assessing the gap in high school students’ readiness for undergraduate academic
work. Library & Information Science Research, 35(2), ss. 88–96.
Sormunen, E., Heinström, J., Romu, L., & Turunen, R. (2012). A method for the analysis of
information use in source-based writing. Information Research, 17(4).
Sidan 101 av 104
Bilaga 1
Spink, A., Danby, S., Mallan, K., & Butler, C. (2010). Exploring young children’s web searching
and technoliteracy. Journal of Documentation, 66(2), 191–206.
Statens medieråd (2014). Småungar och medier. Stockholm: Statens medieråd.
Sundin, O., Francke, H., & Limberg, L. (2011). Practicing information literacy in the classroom:
policies, instructions, and grading. Dansk Biblioteks­forskning: Tidsskrift for informations-og
kulturformidling, 7(2/3), 7–17.
Sundin, O. & Rivano Eckerdal, J. (2014). Inledning: Från informations­kompetens till
medie- och informationskunnighet. I: Rivano Eckerdal, J. & Sundin, O. (red.). Medie- och
informationskunnighet – en forskningsantologi. Stockholm: Svensk biblioteksförening,
S. 9–22.
Van Deursen, A., Görzig, A., Van Delzen, M., Perik, H. & Stegeman, A.G. (2014). Primary
school children’s internet skills: a report on performance tests of operational, formal,
information, and strategic internet skills. International Journal of Communication, 8,
1343–1365.
DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-307
Watson, C. L. (2010). A study of secondary students’ decision-making processes with respect
to information use, particularly students’ judgements of relevance and reliability.
I: International Association of School Librarianship. Brisbane, Australien
27 september–1 oktober 2010.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm
Sidan 102 av 104
Cecilia Gärdén är fil.dr. i biblioteks- och informationsvetenskap.
Hon är verksam på Högskolan i Borås inom forskningsområdet
Informationspraktiker med fokus på informations­sökning,
informations­kompetens och lärande.
Cecilia forskar och undervisar också om bibliotekens organisatoriska lärande och kompetensutvecklingsfrågor.
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.
Skolbibliotekets roll för elevers lärande
En forsknings- och kunskaps­översikt år 2010–2015
R
egeringen har i sitt uppdrag till Kungliga biblioteket att ta fram
en nationell biblioteksstrategi särskilt efterfrågat en analys av
vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de
i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning.
Som en del i detta arbete har Kungliga biblioteket gett Cecilia Gärdén,
forskare vid Högskolan i Borås, i uppgift att ta fram en forsknings- och
kunskapsöversikt gällande skolbibliotekets roll för elevers lärande.
I rapporten konstateras att texter om skolbibliotek visar en både
splittrad och sammanhållen bild av verksamheten, såväl internationellt
som i Sverige. De senaste årens undersökningar bekräftar och stärker
det som vi redan kände till genom många års forskning på skol­biblioteks­
området. Teman i de dryga hundra texter som ingår i översikten är:
av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier.
•Vikten
av stöd hos skolledning.
•Vikten
betydelse för läsning.
•Skolbibliotekets
betydelse för informationskompetens.
•Skolbibliotekets
med att lärare ofta har låg kunskap om skolbibliotek.
•Problematiken
brist på fackkunskap eller utbildning hos de som arbetar
•Hur
i skolbiblioteket påverkar inriktning och kvalitet i verksamheten.
KUNGLIGA BIBLIOTEKET | NATIONELL BIBLIOTEKSSTRATEGI
http://nationellbiblioteks­strategi.blogg.kb.se/
ISBN 978-91-7000-338-7
