HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN
LIB130, Quadrivium: Människan och naturen, 30,0 högskolepoäng
Quadrivium: Man and Nature, 30.0 higher education credits
Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2012-08-23 och senast
reviderad 2013-05-23. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2013-09-01.
Utbildningsområde: Humanistiskt 100 %
Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
2. Inplacering
Kursen ges endast som en del av utbildningsprogrammet Liberal Arts, kandidatprogram (180 hp).
LIB130 utgör fördjupningskursen i en kandidatexamen i Liberal Arts och är behörighetsgivande till LIB140,
Människan som medveten samhällsvarelse (30 hp).
Huvudområde
Liberal Arts
Fördjupning
G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på
grundnivå som förkunskapskrav
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs godkänd LIB120 eller motsvarande.
4. Innehåll
Det centrala temat för hela kursen är frågor om på vilket sätt den naturvetenskapliga världsbilden
omformulerar människans plats och roll i den kosmiska ordningen i förhållande till antika och medeltida
föreställningar och vilka konsekvenser astronomin, fysiken och biologin har för förståelsen av vad vi
människor är, vårt ursprung, och vår framtid.
Kursen är uppdelad i fyra delkurser.
1. Biologisk hierarki och evolution
2/ 5
Människan har sedan äldsta tider försökt förstå livet och naturen genom att ställa upp hierarkier som skulle
återspegla de olika livsformernas egenskaper och roll i naturen. Darwins evolutionsteori innebar att man inte
bara fick en gemensam hierarki för allt liv, man fick också en naturalistisk mekanism som kunde förklara
arternas uppkomst. Genom att biologin beskriver människan som del av naturen kommer den emellertid att få
konsekvenser för vår syn på oss själva och därmed för synen på andlighet, moral och andra människor. På
delkursen diskuteras dessa frågor från biologiskt, filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv.
Delkursen problematiserar historiskt sett inflytelserika föreställningar som exempelvis essentialismen och
idén om evolutionen som ett framåtskridande. Föreställningar om biologiska essenser och ”biologiska
framsteg” belyses i relation till människans och övriga primaters evolution. Likaså behandlas problemet
vilken betydelse accidentella historiska omständigheter har i livets utvecklingshistoria.
Ett moment av denna delkurs utgörs av undervisning i praktisk humaniora, syftande till att relatera
vetenskaplig analys till praxisanalys i arbetslivet. Härvidlag behandlas följande problemställningar: Är det
möjligt att använda vetenskapliga verktyg i form av ”academic skills” eller teorifragment ur teorier som gör
vetenskapliga anspråk också som verktyg i praktiska sammanhang på en arbetsplats? Vad skulle det i så fall
innebära? Hur går det till i praktiken?
2. Filosofin och fysiken om tid och rum
På den här delkursen studeras centrala uppfattningar om tidens och rummets ontologi (vad tid och rum är)
inom fysik och filosofi under den moderna tiden. Alltsedan den moderna fysikens genombrott har fysiker
tvingats ta ställning till ontologiska frågeställningar. Filosofer, traditionellt sett ansvariga för ontologiska
undersökningar, har å andra sidan tvingats inse att man måste ta hänsyn till fysikaliska teorem och resultat när
man utvecklar teorier om rummet och tiden. Resultatet har blivit att den rums- och tidsontologiska
diskussionen i den moderna tiden har haft en interdisciplinär prägel. Delkursen presenterar de mest centrala
frågeställningarna och teorierna rörande tidens och rummets natur.
I det rumsontologiska momentet fästs särskild vikt vid diskussionen mellan absolutister och relationister från
Newton respektive Leibniz till den nutida diskussionen om olika substantivalistiska teorier om rummet och
relativitetsteorins betydelse för rumsontologiska frågeställningar.
Huvudfokus för det tidsontologiska momentet ligger på diskussionen mellan presentister (som lär att endast
nuet existerar) och eternalister (som lär att alla tidpunkter existerar). Två centrala frågeställningar är här om
relativitetsteorin verkligen ger stöd för eternalism och om presentism är kompatibelt med det klassiska
sanningsbegreppet.
3. Medeas vrede -- ett litterärt motiv som experimentalfält för litteraturvetenskapliga metoder
På delkursen studeras Medeamotivet som ett illustrativt exempel på hur litteraturen från antiken fram till våra
dagar haft en nyckelroll i människans strävan efter att beskriva och förstå de psykologiska mekanismer och
drivkrafter som formar hennes livsvillkor. Motivet och dess utveckling analyseras och kontextualiseras ur ett
litteraturvetenskapligt perspektiv från de tidigaste antika versionerna fram till samtidslitteraturen. Stor vikt
läggs vid färdighetsträning i seminarieteknik genom arbetssättet, där deltagarna under lärares handledning
självständigt planerar, strukturerar och leder de seminariediskussioner som utgör kursens kärna. Både aktivt
3/ 5
deltagande i och ledning av seminarierna samt ett analytiskt förhållningssätt till egna och andras bidrag till
diskussionerna är därför obligatoriska inslag i kursen.
4. Människans plats i världsalltet
När den religiösa världsbilden successivt ersattes av en naturvetenskaplig världsbild uppstod ett tomrum som
många har beskrivit som en brist på mening. Centralt för delkursen är den moderna världsbildens påverkan på
människan samt betydelsen av vetenskapens karaktär för den enskilda individen. Vetenskapens roll i
samhället diskuteras och problematiseras, liksom hur vetenskapen i modern tid blir allt mer sammanvävd med
både politik och tekniska landvinningar. Fokus riktas även på livsfilosofiska frågor som: Vilken inverkan har
den naturvetenskapliga världsbilden på individens utsikter att kunna leva ett meningsfullt liv? Kan vi förena
en förståelse av oss själva som medvetna fria varelser med föreställningen om en värld som i grund och
botten är fysikalisk och deterministisk?
På delkursen presenteras dels den geocentriska kosmologin integrerat med undervisning i grekiska där
originalspråkstexterna fokuserar på skapelseberättlesen i Platons Timaios samt senare kommentarer till denna,
dels stjärnhimlens betydelse för naturvetenskapens framväxt på 1600-talet och dess följder för astrologins
ställning samt religionens och vetenskapens förhållande till varandra. Vidare diskuteras utvecklingen av den
vetenskapliga världsbilden och den ständiga förändring och förfining den genomgår.
Förutom närläsningar av livsfilosofiska texter från olika tider, undervisas i grunderna för någon av de
naturvetenskaper som har eller har haft stor påverkan på den moderna världsbilden (exempelvis astronomi,
geologi, partikelfysik, ekologi, etc.).
Delkurser
Medeas vrede -- ett litterärt motiv som experimentalfält för litteraturvetenskapliga metoder (The Wrath of
Medea---A Literary Motif as Field of Experiments in Methods of Comparative Literature Studies), 5,0 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Människans plats i världsalltet (The Place of Man in the Cosmos), 10,0 hp Betygsskala: Underkänd (U),
Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Biologisk hierarki och evolution (Biological Classification and Evolution), 10,0 hp Betygsskala: Underkänd
(U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Filosofin och fysiken om tid och rum (Time and Space in Philosophy and Physics), 5,0 hp Betygsskala:
Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
5. Mål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
• redogöra för de empiriskt belagda grunddragen i några moderna naturvetenskapliga discipliner av
betydelse för den moderna världsbilden samt för filosofiska problem som de ger upphov till,
• uppvisa större förtrogenhet, i förhållande till LIB120, med filosofisk terminologi och filosofins sätt att
angripa frågor inom områden som gränsar till eller delas med andra vetenskaper,
• uppvisa större förtrogenhet, i förhållande till LIB120, med litteraturvetenskapliga metoder.
4/ 5
Färdighet och förmåga
• diskutera naturvetenskapliga frågor och metoder ur vetenskapsteoretiskt och idéhistoriskt perspektiv,
• självständigt formulera en nyanserad uppfattning om i kraft av vad som kan tänkas göra ett mänskligt liv
meningsfullt,
• självständigt leda och delta i seminarier,
• tillämpa sina tidigare förvärvade färdigheter i argumentationsanalys i prövningen av sitt eget och andras
resonemang inom ett urval större frågor i skärningspunkten mellan natur- och humanvetenskap
(exempelvis universums uppkomst, tidens och rummets natur, kosmologi och arternas utveckling och
släktskap),
• med litteraturvetenskapliga metoder analysera litteratur på ett i förhållande till LIB120 mer avancerat vis,
ha fördjupad kännedom om hur traditionella filosofiska problem kan gestaltas skönlitterärt, samt
självständigt, nyanserat och med god argumentationsteknik kunna formulera filosofiskt relevanta problem
i relation till litterär form och innehåll,
• läsa och förstå antika och medeltida texter på grekiska med en i förhållande till LIB120 bättre behärskning
av det grekiska språket,
• på ett i förhållande till LIB120 mer självständigt, kreativt och avancerat sätt anlägga ett flervetenskapligt
perspektiv i analys och problemlösning.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• värdera naturvetenskapliga teoriers relevans i diskussioner kring aktuella samhällsfrågor, etik, filosofi och
religion,
• värdera skilda livsfilosofiska uppfattningar med avseende stringens, precision och hållbarhet,
• förhålla sig tydligt kritiskt och samtidigt respektfullt, sakligt och konstruktivt till andras argumentation
och slutsatser i samarbetet kring en vetenskaplig frågeställning,
• bedöma om en teori som gör vetenskapliga anspråk har sådana metodologiska brister att den saknar
vetenskapligt värde samt kunna motivera denna bedömning,
• bedöma om en teori gör vetenskapliga anspråk eller om dess anspråk är andra (exempelvis metafysiska,
etiska, politiska, litterära eller religiösa) samt anpassa sin kritiska analys av teorin och sin slutliga
bedömning av teorins legitimitet och värde efter dessa anspråk.
6. Litteratur
Se bilaga.
7. Former för bedömning
Delkurs 1. Biologisk hierarki och evolution examineras genom individuella skriftliga uppgifter.
Delkurs 2. Filosofin och fysiken om tid och rum examineras genom individuella skriftlig uppgift.
Delkurs 3. Medeas vrede examineras löpande genom deltagande och ledande av delkursens seminarier.
Delkurs 4. Människans plats i världsalltet examineras genom individuella skriftliga uppgifter.
Vid samtliga examinationer är ett krav för godkänt att studenten på ett i förhållande till LIB120 mer
självständigt och kreativt sätt kan anlägga ett flervetenskapligt perspektiv. Samtliga examinationer skall
dokumenteras i skriftlig form.
Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på
samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
8. Betyg
5/ 5
Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).
9. Kursvärdering
Programkoordinatorn ansvarar i samarbete med undervisande lärare för att studenternas synpunkter på kursen
systematiskt och regelbundet inhämtas och sammanställs. Sammanställningarna ska utgöra underlag för en
sammanfattande utvärdering och eventuella åtgärder vid minst ett av programnämndens sammanträden under
terminen. Slutsatser och åtgärder skall redovisas i ett protokoll som skall göras tillgängligt för både
nuvarande och blivande studenter.
10. Övrigt
Undervisningsspråk: svenska.
Litteraturlista för
LIB130, Quadrivium: Människan och naturen
Moment 1, Biologisk hierarki och evolution
Ruse, Michael: The Philosophy of Human Evolution. Cambridge: Cambridge University Press,
2012.
Delmoment 2, Filosofin och fysiken om tid och rum
Maudlin, Tim: Philosophy of Physics: Space and Time. Princeton University Press, 2012.
Sider, Theodore: Four-Dimensionalism. Oxford: Clarendon, 2001. (Ska finnas som elektronisk
resurs på UB.)
Bourne, Craig: A Future for Presentism. Oxford: Clarendon Press, 2006. (Ska finnas som
elektronisk resurs på UB.)
Referenslitteratur:
Dainton, Barry: Time and Space. Montreal: McGill-Queens’ University Press, 2001 alt.
Chesham: Acumen, 2001.
Delmoment 3, Världens beskaffenhet och den fria viljan
Skönlitteratur:
Euripides: Medea (finns i Lennart Breitholtz (red.): Litteraturens klassiker i urval och
översättning. 2, Grekisk litteratur: dramatik. Stockholm : AWE/Geber. Flera upplagor.)
Harrison, Tony: Medea. A Sex-War Opera (eventuellt i Harrison, Tony: Theatre Works 1973–
1985. Harmondsworth : Penguin books, 1986).
Kyrklund, Willy: Medea från Mbongo (finns i Kyrklund, Willy: Berättelser, dramatik,
anföranden, artiklar. Stockholm : Bonnier Alba, 1996).
Stridsberg, Sara: Medealand (finns i Stridsberg, Sara Medealand och andra pjäser. Stockholm:
Bonnier, 2012).
Facklitteratur:
Boyle, A. J.: ”Seneca’s Tragic Theatre” (kap. 7 i Boyle, A. J.: [An Introduction to] Roman
Tragedy. New York: Routledge, 2006).
Gustafsson, Lars (red.): Forskningsfält och metoder inom litteraturvetenskapen. Stockholm:
Wahlström & Widstrand, 1974.
Harris, W. V.: ”The Rage of Women” (kap. 5 i Braund, Susanna & Glenn W. Most (red.):
Ancient Anger: Perspectives from Homer to Galen. New York: Cambridge University Press,
2003).
Powers, Meredith A.: ”The Feminine Principle in Classical Athens. Cultural Imprimatur of
Second Stratum Archetypes” (kap. VI i Powers, Meredith A.: The Heroine in Western
Literature: The Archetype and Her Reemergence in Modern Prose. Jefferson, N.C.: McFarland,
1991).
Thomas, Downing A:”The Disruption of Poetics I. Médée’s Excessive Voice” (kap. 4 i Aesthetics
of Opera in the Ancien Régime, 1647–1785. Cambridge: Cambridge University Press, 2003.
Radovic, Filip (red.): Livets mening. Studentlitteratur, 2012. (Under tryckning.)
Delmoment 4, Människans plats i världsalltet
Herschel, Caroline Lucretia & Herschel, John: Memoir and Correspondence of Caroline
Herschel. Cambridge: Cambridge University Press, 2010.
Hoskin, Michael (red.): The Cambridge Concise History of Astronomy. Cambridge: Cambridge
University Press, 1999.
Nota bene!
På samtliga moment tillkommer textkompendier som tillhandahålls i samband med
undervisningen.
En del av litteraturen på moment 3 kan vara utgången från förlagen. De ska i så fall inte köpas i
bokhandel utan måste lånas på bibliotek och/eller kopieras inom lagens råmärken.
