Sammanfattning
Liv i utveckling
En introduktion och diskussion kring vad liv är. Vad är levande och vad är inte levande runt oss?
Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv? Finns det liv på andra
planeter? Vad tror forskarna?
Vad är Biologi ?
Biologi handlar om allt levande, men vad är egentligen levande?
A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
och fem föremål som aldrig varit levande. Gör en tabell liknande den här nedan.
B Diskutera med en kamrat vad som skiljer de levande föremålen från de andra.
C Anteckna vad ni kommer fram till.
D Jämför med vad resten av klassen kommit fram till.
E Sammanställ utifrån vad ni kommit fram till en lista över vad som kännetecknar liv och levande
organismer.
Levande
Varit levande
Aldrig varit levande
1
2
3
4
5
Typiskt för allt levande är att det kan föröka sig, växa, andas och behöver energi. De flesta kan
också röra sig och reagera på omgivningen. Levande varelser ( Djur och Växter) har gemensam
namn som kallas tillsammans organismer och de består av celler.
Tisdag V41
Jordens barndom var våldsam med ständiga krockar med andra himlakroppar som värmde ytan till
smältande lava. När temperaturen sjönk stelnade ytan sakta till berg.
De första haven bildades sannolikt av is från kometer som krockade med jorden. Isen värmdes
till vattenånga och regn bildade sedan de första haven.
DNA är det kemiska ämne som våra arvsanlag består av. DNA har förmåga att göra kopior av sig
själv – en förutsättning för liv och utveckling.
Den första urcellen tror man bildades genom att en enkel form av DNA fick en tunn skyddande
hinna runt sig, ett cellmembran.
Klorofyll var viktigt för att det kunde fånga in solenergi och bilda syre och glukos (socker) vid
fotosyntesen.
Ozonskiktet skyddar livet på jorden från solens skadliga ultravioletta strålning.
Från enkelt till komplicerat liv
Hur universum och jorden bildats från den Stora Smällen till att de enkla kemiska byggstenar
bildas under jordens barndom som var en förutsättning för liv. Hur livet uppkom kan ännu ingen
svara exakt på. Men det finns några naturvetenskapliga teorier och förutsättningar som krävs
för att liv ska kunna uppstå. Livets tidiga utveckling följs sedan av en beskrivning av hur
fotosyntes, syre, förbränning och ozonskikt utvecklades.
Vi följer hur enkla bakterier utvecklats till mer avancerade celler, och med tiden till flercelligt
liv och alltmer avancerade livsformer.
Viktiga steg i livets utveckling,från enkla celler till komplicerade organismer.
1 • Första enkla cellerna för över 3500 miljoner år sedan.
2 • Blågröna bakterier börjar tillverka syre genom fotosyntes för över 3000 miljoner år sedan.
3 • Celler med cellkärna för cirka 2000 miljoner år sedan.
4 • Äldsta spåren av djur för cirka 1000 miljoner år sedan.
5 • Flercelliga organismer för över 600 miljoner år sedan.
6 • Svampdjur, maskar, leddjur i havet för cirka 540 miljoner år sedan.
7 • Koraller, sjöstjärnor och enkla fiskar (första ryggradsdjuren) för cirka 495 miljoner år
sedan.
8 • Enstaka växter och leddjur har börjat erövra land för cirka 460 miljoner år sedan.
9 • Första käkfiskarna, enkla kärlväxter på land för cirka 445 miljoner år sedan.
10 • Fiskarnas tidsålder. Groddjur, enkla insekter på land för cirka 410 miljoner år sedan.
11 • Stora ormbunksskogar med många groddjur för cirka 360 miljoner år sedan.
12 • Kräldjur och barrträd för cirka 300 miljoner år sedan.
13 • Tidiga dinosaurier och de första däggdjuren för cirka 250 miljoner år sedan.
14 • Dinosaurierna dör ut, däggdjur och fåglar breder ut sig för cirka 65 miljoner år sedan.
16 • Förmänniskor för cirka 4 miljoner år sedan.
17 • Släktet Homo för drygt 2 miljoner år sedan.
18 • Homo sapiens för cirka 200 000 år sedan.
Viktiga villkor för att skapa ett liv.
( Fundera över ! För att skapa ett liv i andra planeter måste fyllas viktiga villkor)
-
Syre ”Tack vara fotosyntesen ”
-
Vatten
-
Lagom temperator
-
Energi ( Ljus)
-
Ozon
.
.
.
.
.
Fredag V41
Fotosyntesen och cellandning
Fotosyntesen är livets viktigaste process för livet på vår jord.
De gröna växterna har en förmåga att fånga upp solens
strålningsenergi. Det växterna gör kallas för fotosyntesen.
Ordet fotosyntesen betyder ljussammansättning. I fotosyntesen så omvandlar växterna
koldioxid och vatten till olika kolhydrater ”Glykos eller druvsacker” med hjälp av det gröna
klorofyllet. Koldioxiden som växterna bygger upp tas in i bladen genom bladets klyvöppningar som
sitter undertill. I denna process bildas syre som bladet släpper ut genom klyvöppningarna. Syret
som växterna frigör i fotosyntesen är vi människor och djur beroende av för att kunna överleva
Koldioxid + vatten + energi --> syrgas + druvsocker
6CO2 + 6H2O + energi (solljus) --> 6O2 + C6H12O6
Inom fotosyntesen så finns det olika begrepp som har med fotosyntesen att göra. Här är begreppen som ingår i
fotosyntesen:
Solenergi, koldioxid, vatten, druvsocker, glykos, kolhydrat, klorofyll,
Cellandningen är alltså namnet på den kemiska process som sker i växter och djurs celler. Den fungerar som
fotosyntesen fast omvänt. Det vill säga att cellen suger åt sig syre (som vi andas in) och kolhydrater (maten som
vi äter) och kan på så sätt frigöra biokemisk energi (som gör att vi växer, rör oss och till exempel blir
varma).
Vid processen omvandlas syret och kolhydraterna till vatten och koldioxid.
En liknande kemisk process som vid cellandningen sker vid all förbränning, oavsett om det handlar om ved,
kol, gas eller olja. När vi eldar behövs syre som tillsammans med det vi eldar frigör den bundna biokemiska
energin i bränslet (det som skapar värmen eller rörelsen hos till exempel en bil). Samtidigt frigörs vattenånga
och koldioxid. Utsläppen av koldioxid kan skapa problem med ökande mängd koldioxid i atmosfären. Framför
allt när vi eldar med fossila bränslen, eftersom vi då frigör kol som annars legat bundet i jordskorpan.
Vad händer med växternas druvsocker?
Socker kan bli andra ämnen som växten behöver för att leva och växa. Den kan tex. Bilda
1) rörsocker ”vanligt socker”
2) stärkelse är ett energirikt ämne som växter kan spara
3) cellulosa är ett tåligt ämne som växter använder till cellväggar
V42
Forskning gav ny syn på livet
• På 1600-talet studerade Robert Hooke kork (bark från korken) i ett mikroskop som
han själv hade uppfunnit.
Då såg han att korken innehöll små hålrum som han tyckte liknade munkarnas rader av
sovrum i ett kloster.
Därför hittade han på det biologiska ordet cell.
• Det kommer från latin och betyder
”litet rum”.
Under 1600-talet upptäckte forskare med hjälp av enkla mikroskop en helt ny värld av olika
celler och bakterier.
Vad är en cell?
• En cell är den minsta delen in i organismers kropp. ” en cell är mista levande del i kroppen
• De enklaste levande organismer består av en enda cell t.ex. bakterier, alger, och amöban.
och dessa kallas encellig .
• Encelliga kan försvara sig och förökar sig genom celldelning.
Vad det är för skillnad mellan växtcell och djurcell
•
•
•
•
•
.
.
.
På 1700-talet tog det lång tid att resa och därför visste man inte så mycket om
t.ex. Lappland och södra Sverige. Därför var det viktigt att Linné samlade in
kunskap om Sverige.
Det gällde både information om naturen och om hur människor levde. På 1700-talet
kunde man inte veta att bakterier och svampar var något annat än växter eller djur.
Idag vet vi dessutom att bakterier kan vara väldigt olika varandra och bör delas in i
”vanliga” bakterier och arkebakterier.
Hur vi sorterar levande varelser i grupper förändras i takt med att vi lär oss mer
om växter, djur och alla andra.
•
Carl von Linnés lyckades att använda Metoder som fältstudier, identifiera, sortera ,gruppera
och namnge till olika organismer
Levande organismer delas in i
• Familjer
• Släkten
• Arter
Första delen i det latinska artnamnet talar om till vilket släkte arten hör.
För att tillhör samma art måste individerna kunna få barnbarn med varandra.
Blandningar mellan olika arter kallas hybrider eller bastarder.
En art är alltså en grupp organismer, som är så lika varandra att de kan få ungar eller avkomma
tillsammans. Avkomma kan i sin tur få ungar
•
•
•
•
•
•
•
Ordet art används om alla organismer.
Människan är en art,
Hunden är en art
Bofinken och talgoxen är olika art, eftersom dem parar sig inte med varandra
Vitsippa och gullviva är olika art , eftersom om pollen ( frömjöl) från en vitsippa hamnar
på en gullvivas pistill händer ingenting. Men pollen från en blomma på en gullviveplanta
som hamnar på en blomma på en annan gullviveplanta ger upphov till en befruktning. Då
bildas frön , som kan växa upp till nya gullvivor .
Släkten och familj
Hästar och åsnor är olika arter , men man ser lätt att de är när släkt med varandra.
De till hör till samma släkte. Släkterna ordnas sedan i större grupper som kallas
hästfamiljer.
OBS!
(Zebra och ponny ) är olika arter och släkt med hästar och åsnor och till hör till
hästfamilj
Med ett släktträd kan man visa hur alla levande organismer utvecklats från enkla bakterier.
•
V43
Släktträd
Flera celliga växter, svampar och djur
Encelliga växter
Encelliga svampar
encelligdjur
bakterier
En flora är en bestämnings bok för växter.
En fauna är en bestämnings bok för djur.
Organismer kan delas in i grupper
• Bakterier
• Alger och urdjur
• Svampar och lavar
• Växter och djur
Bakterier finns överallt.
• Bakterierna var troligen de första levande organismerna på jorden.
• Bakterier som lever i våra tarmar hjälper oss att sönderdela mat och tillverka vitaminer
• Bakterier kan spridas på många sätt, exempelviss med luft och drickvatten eller genom
kroppskontakt
Bakterierna indelas i olika grupper beroende på deras utseende.
1. kocker - runda eller äggformade
2. stavformade - cylindriska
3. spiriller - spiralformade
•
•
.
.
.
.
Sjukdomar som orsakas av bakterier eller andra smittämnen kallas infektionssjukdom
En sjukdom som sprids snabbt till många människor kallas en epidemi.
För att mat inte ska förstöras av bakterier kan vi torka, konservera, salta, sockra, syra, röka,
kyla eller frysa matten
• De blågröna bakterierna i hav och sjöar kan tillverka syre.
• De flesta bakterier förökar sig genom delning
• Bakterier är viktiga som nedbrytare av döda växter och djur
• I en kompost gör de jord av matrester.
.
Bioteknik är när människan använder och drar nytta av bakterier och andra mikroorganismer.
Med hjälp av bakterier kan vi bland annat framställa mediciner, filmjölk och metangas.
Bakterier på rötterna hos ris och ärtväxter kan fånga kväve ur luften.
Bakterier hjälper oss att rena vattnet i våra reningsverk
Virus är beroende av liv
•
•
•
Virus är mycket mindre än bakterier och kan bara föröka sig inne i levande celler
Många förkylningar och influenser orsakas av virus. Även sjukdomen aids sprids med ett
virus.
Vanliga antibiotika botar inte virusinfektioner, utan kroppen måste själv bekämpa
sjukdomen
Laboration 1- fotosyntesen
Vi ska samla upp gas från en vattenväxt som står i solljus och från en som står mörkt.
Vilken av växterna bildar mest gas och vad heter denna gas?
Kolla din laboration stencil
Resultat: Det bildas mer syrgas i vattenväxt som står i solljus än den som står i mörkt.
Slutsatsen: På grund av fotosyntesen som sker i gröna växterna med hjälp av klorofyll i
växterna, solljus, koldioxid, och vatten bildas syrgas och glykos (druvsocker).
Fondera !
I jordens uratmosfär var det gott om koldioxid men ont om syre. Så är det inte idag!
Varför ökade syrehalten? Vart tror du tog all koldioxid tog vägen?
Svaret : fotosyntesen under årmiljarderna ändrat sammansättningen i atmosfären genom att koldioxiden
förbrukas och syre bildas. Fördjupningsrutan i grundbokens avsnitt 2.2 berättar om det.
Svampar
• Svampar har stor betydelse för nedbrytning av t.ex. trädgårdsavfall.
• Vi äter svampar.
• Svampplockning berikar mångas fritid.
• Jästsvampar används vid bakning.
• Vi får penicillin från mögelsvampar.
På tre sätt kan svamparna få näring.
- Från andra växter och djur (som parasit).
parasit är en organism som lever på en annan som tar skada.
- Från döda växter och djur (som nedbrytare)
- eller genom samarbete med växter (i symbios).
Mögelsvamp trivs inte på kalla och torra platser. Därför kan man kyla och hålla torrt t.ex.
genom ventilation.
Laboration 2 Mögel på bröd
• Du ska undersöka om bröd möglar fortast när det ar torrt eller fuktigt.
• • Du ska också undersöka om bröd möglar lika fort i kyla som i rumstemperatur.
Varför sväller degen när den jäser?
När jästsvampen tar näring ur socker bildas bl.a. gasen koldioxid. Gasen får degen
att svälla.
Fredag V43
Laboration 3: Jästsvamp är en cellig organism som är varken djur eller växter.
•
•
•
Du ska låta sockerlösningar jäsa vid olika temperaturer.
Är jästcellerna mest aktiva i kallt, fingervarmt (ca 37 grader) eller i hett vatten (ca 60
grader)?
lavar
En lav är svamp och alger som lever tillsammans och samarbetar (symbios).
Hur sprider stinksvampen sina sporer?
• Den luktar som ruttet kött lockar därmed till sig flugor. Dessa sprider svampsporer
som fastnat på dem.
Förklara varför lavar men inte vanliga svampar kan överleva på sten.
• Sten saknar energirik näring (t.ex. socker) som svampar måste kunna ta upp från
omgivningen. Svampen som ingår i en lav kan dock växa på sten. Den får energirik
näring av algen som den samarbetar med. Algen har ju
•
