Hälsa - inte bara ett rent medicinskt begrepp Framtaget av: Maria Weber, termin 5, [email protected] Karolin el-Jaleb, termin 5, [email protected] Miriam Lukasiak, termin 11 samt i diskussion med läkarstudenter på prekliniska och kliniska terminerna på läkarprogrammet vid Lunds universitet Hälsa – inte bara ett medicinskt begrepp Hälsa är ett mångfacetterat begrepp och inbegriper inte bara det rent medicinska. Många av världens sjukdomar inklusive våra egna folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depression är i stor utsträckning kopplade till socioekonomisk marginalisering och utsatthet. Livsstil, makt, resurser att påverka sin hälsa och motivationen att upprätthålla den är alla direkt kopplade till individens socioekonomiska status (inkomst, utbildning och status i samhället). Stigma samt skadliga normer och stereotyper kring kön och sexualitet påverkar patienters benägenhet att söka vård; bemötandet en får och förväntar sig få av sjukvården samt vårdarens attityd och fördomar påverkar i stor utsträckning vilken vård som ges. Att socioekonomi, diskriminering och stereotypa föreställningar kring genus, sexuell läggning, etnicitet och funktionsnedsättning är viktiga hälsodeterminanter i dagens samhälle (globalt), är inte speciellt kontroversiellt idag. En förståelse för dessa är alltså fundamental för oss som framtida vårdgivare om vi ska värna om samhällets och individens hälsa; kunna förstå våra framtida patienter, möta dem där de är och därmed ge dem den bästa vård vi kan. Normer på läkarutbildningen Läkaryrket i Sverige (och på många andra håll i världen) har traditionellt varit ett yrke för vita män från medel- och överklass. Det är fortfarande den vanligaste bilden vi ser i media och dessvärre fortfarande till stor del i verkligheten. Även om det tillkommer allt fler kvinnor är gruppen läkarstudenter fortfarande relativt homogen vad gäller etnicitet och klass, och det är många av normerna som fortfarande känns av när en går på avdelningarna, bland överläkarna, kirurgerna, ortopederna och även i klassrummen. Det rådande normsystemet exkluderar många och alienerar läkare från andra samhällsgrupper. Det är därför av stor vikt att dessa normer utmanas och att ett bredare perspektiv och förståelse för samhällsstrukturer och deras roll som hälsodeterminanter ges. Det är även av stor vikt ur ett ”professionellt utvecklings”-perspektiv då en får en bättre förståelse för ens egna värderingar, fördomar samt patientens utsatthet. En bättre insyn i detta är i sin tur fundamentalt för en god patient-läkarrelation, förståelse och kommunikation som är förutsättningar för en god vård. Det är dock inte bara patienterna som skadas av rådande normer och en bristande insyn i dessa. Det är även vi studenter och vårdgivare som drabbas. Många exempel kan här nämnas på de gånger olika kränkande påståenden, kommentarer, och insinuationer har gjorts såväl på klinik som på föreläsningar om kvinnor, olika etniciteter och andra utsatta grupper. Stereotypa fallbeskrivningar om kvinnor med funktionella magbesvär, hysteriska mammor på barnakuten eller malnutrierade invandrarbarn är heller inte ovanliga företeelser på läkarprogrammet. Detta gör inte bara att fördomar och skadliga stereotyper förstärks och att vården av patienterna påverkas, utan det skapar även ett obehagligt läro- och arbetsklimat för de som berörs. Nedan ger vi några av många exempel på citat från studenter på läkarprogrammet. På kliniska placeringar ”Under en jour på kvinnokliniken stod jag med en överläkare som förklarade ett patientfall. In kommer en annan vårdgivare som säger oroat: ”Det går runt säkerhetsvakter här på avdelningen eftersom det har larmats om en zigenarfamilj vid handkirurgen…de bara står där. Tydligen letade de efter akuten men det verkade väldigt suspekt så var vaksamma på om någonting försvinner.” Denna högst oklara information var inte bara osammanhängande och oklar, men var framförallt extremt rasistisk: den enda grunden till larmandet och stöldmisstanken var att det stod en romsk familj på andra sidan sjukhusområdet. Ingen förutom jag verkade tycka att det var stötande av åhörarna på avdelningen”. Läkarstudent på klinisk placering ”På akuten skämtar överläkaren: ”Hur vet man att det är kallt ute? Jo, zigenarna har händerna i sina egna fickor”. De flesta läkare och sköterskor skrattade, de andra sade ingenting.” Läkarstudent på klinisk placering ”Varenda dag efter ronden på internmedicin tittar läkaren enbart på min manliga kollega och riktar sina frågor till honom. Även när jag svarar tittar läkaren ändå på honom som att jag inte var med i samtalet.” Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering ”Alla antar alltid att jag är sjuksköterska.” Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering ”Jag får ofta kommentarer om att jag är söt eller ett ”lilla gumman” ”. Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering ”Det känns ofta som att jag behöver hävda min auktoritet lite mer för att bli tagen på allvar.” Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering “Vad bra svenska du pratar” till läkarstudent född och uppväxt i Sverige "Under infektionsplaceringen gick jag med en äldre manlig läkare som första dagen, på väg mot ronden i korridoren, smiskade en sjuksköterska på rumpan.“ Läkarstudent på klinisk placering “Jag gick med en medelålders manlig läkare som bad mig sitta i hans knä när det saknades stolar i ett rondrum.” Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering “Jag har stött på flera manliga läkare som varit betydligt frikostigare med fysisk beröring gentemot kvinnliga studenter och underläkare, tex ta på axlar, krama om etc. Inget explicit sexuellt, men det är just diskrepansen mellan hur könen behandlas som stör." Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering Citat från föreläsningar och undervisningsmaterial “Maria och Johan är 26 år och gifta med varandra. Sedan de skaffat hus tyckte de att de var dags att ha barn.” PBL-fall på termin 3 “Ingen i vården vill diskriminera…” PU, Likarättsdag T5 Angående “mödomshinnan”: “Det går inte att se om en flicka är oskuld. Folk nu för tiden använder tampong.” Föreläsning T3 “De [Personer med Complete Andogen Insensitivity Syndrome] är inte mer homosexuella än någon annan. De är helt normala. De kan ha helt normalt sex.” Föreläsning T3 Hymen (i förståelsen mödomshinna) är en anatomiterm som alla måste lära sig. Bröst saknades dock helt i anatomi- och histologi-kompendierna. Anatomiundervisning T3 “3. Stinas lillebror Erik 25 år var med på resan till Thailand och hade där bra flyt vad det gäller det motsatta könet. Efter resan får han en morgon en gul och tjock flytning från urethra och samtidigt smärta när han kissar.” Fallbeskrivning under antibiotikaseminarium T4 “Här ser vi en typisk asiat [bild på en person som exempel på en viss sjukdom].” Föreläsning på T4 “Skillnaderna mellan könen är uppenbara och väldokumenterade. Det är till exempel välkänt att män i genomsnitt har en större förmåga till rumsligt tänkande och matematisk problemlösning. Kvinnor har större verbal förmåga och bättre detaljminne. Män är mer aggressiva och riskbenägna. Kvinnor är mer omhändertagande, särskilt när det gäller spädbarn. Det finns viktiga skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelse av sexualitet. Kvinnor är mer nogräknade vid valet av partner och känner sig mer bundna vid en man till vilken de utlämnat sig. Män har lättare att tänka sig även kravlösa och kortsiktiga sexuella förbindelser. Dessa och en stor mängd andra skillnader gör att män och kvinnor har olika preferenser i många av livets valsituationer. En lång rad av de psykologiska egenskaper som skiljer könen åt påverkas av det manliga könshormonet testosteron.” Föreläsare på T2 Medicinska föreningen ”Toddybladets koncept är att skämta om sex, men det som ni trycker i tidningen är inte sex utan grovt sexistiskt.” http://lundagard.se/2013/04/19/oppet-brev-till-toddybladet/ Bilder ur Toddybladet 2013 Så vad kan vi göra? - Förslag på konkreta åtgärder för läkarutbildningen vid Lunds universitet I Sverige har vi idag en situation av ökad ojämlik hälsa och ojämn fördelning av tillgång till vård. Samhällsstrukturer och diskriminering påverkar människors livssituation och därmed även hälsa, detta återspeglar sig även i vilken omfattning en söker vård och hur en upplever sig bli bemött inom vården. I det kliniska arbetet är det vår uppgift som vårdpersonal att verka för ökad jämlikhet och garantera våra patienter likabehandling. I utbildningen av blivande läkare är det därför avgörande att redan i ett tidigt skede börja rusta studenter med de verktyg och reflektiva förmåga som krävs för att kunna ge god vård och gott bemötande. Genom förändringar i den utbildning som ges idag är det lätt att få in ett bredare och djupare perspektiv i det som redan lärs ut. Övergripande för hela programmet ● Gör likabehandling/genus/intersektionalitet/normkritik till en strimma över hela programmet. Börja redan på termin 1. Se till att dessa frågor genomsyrar alla delar av utbildningen, så som beskrivet i Medicinska fakultetens likabehandlingsplan. ● Granska allt skrivet material på läkarutbildningen utifrån ett genus- och intersektionalitetsperspektiv. Det är ett enkelt sätt att få bort kränkande formuleringar och istället öppna upp för diskussioner om normer. Använd personer som är utbildade/forskar inom dessa områden som granskare. Se till att kursledningarna fortbildas inom genus och normkritik. Ha en workshop med kursledningar om hur de kan arbeta med normkritisk granskning och se till att policydokument implementeras i utbildningen. Utbilda all kursledning, programledning och tutorer i normkritik. ● Se till att de utbildade PBL-tutorerna lär sig diskutera denna typ av frågor så att de kan förankras i det kontinuerliga arbetet. Få med diskussionspunkter i tutorhandledningarna. Ansvaret ska ligga på den utbildade och betalda personalen, inte på studenterna. ● Nolltolerans kring kränkande uttryck från föreläsare (sexistiskt, rasistiskt, funkofobt, homofobt, transfobt m.m.). Det räcker inte med "tillsägelser" om dessa inte leder till förändring. Det finns andra med motsvarande kompetens som kan föreläsa. ● Eftersträva representativitet bland föreläsarna så att de speglar samhället i större utsträckning och inte bara består av vita äldre män. Läkare/läkarstudenter är en homogen grupp och genom att ta in föreläsare med olika bakgrunder kan nya förebilder skapas för personer med varierad bakgrund som i mindre utsträckning söker sig till läkarprogrammet och till de som faktiskt läser till läkare. ● Skapa förutsättningar för studenter som inte pratar perfekt svenska att klara av läkarutbildningen. ● Ta hjälp av andra fakulteter, deras verksamhet och forskning. Det finns mycket kunskap utanför medicinska fakulteten som kan användas för att utveckla läkarprogrammet. Det är onödigt att uppfinna hjulet på nytt. ● Utveckla medicinsk historia som ämne i utbildningen. Fördjupa den undervisning som sker kring medicinhistoria till mer än bara enskilda viktiga upptäckter. Undervisa även om läkares status och vad som gjorts i medicinens namn samt problematisera läkarens roll i samhället. Exempel: läkare drivande i abortmotstånd, medicinsk forskning under förintelsen m.m. ● Diskussion om läkarens roll i samhället och inom sjukvården. Under utbildningen får vi höra mycket om pondus, läkaren som chef och om ledarskap. Det skulle kunna utvecklas till mer diskussion om interprofessionellt samarbete och kommunikation, diskussion om andra yrkesgruppers kompetenser och om sociala hierarkier inom vården. Samhället är ojämlikt och detta syns även inom sjukvården. ● Fördjupade diskussioner om vad professionellt uppträdande innebär. Vad innebär det att representera läkarkåren? ● Läkare i Världen är en internationell humanitär organisation som arbetar för att alla människor ska ha lika rätt och tillgång till hälso- och sjukvård och bistår människor i utsatta situationer i Sverige och utomlands främst i form av hälso- och sjukvårdsinsatser. Just nu håller en lokalgrupp inom organisationen på att etablera en mobil verksamhet i Skåne. Finns det möjligheter för samarbete mellan organisationen och Medicinska fakulteten? Det hade kunnat innebära värdefulla erfarenheter för studenter att delta i LiVs kliniska arbetet under strukturerad handledning, och samtidigt ge stöd till en ideell verksamhet och vård till människor som annars inte har tillgång till sjukvården. http://lakareivarlden.se/ ● Utbildning i aktuella lagar, såsom Patientlagen, Diskrimineringslagen m.m. Varför finns de och varför ser de ut som de gör? Hur tolkas de och hur bör de tillämpas i praktiken? Exempelvis: Vårdanalys följer just nu på uppdrag av regeringen införandet av den nya Patientlagen. En delrapport i studien visar att patienter sällan känner till vårdens skyldigheter och att vården har svårt att omsätta lagen i praktiken. http://www.vardanalys.se/Rapporter/2016/Hinder-och-mojligheter-for-patientlagens-genomslag/ ● Fördomar – hur uttrycks de i vardagen och hur går det att arbeta bort dem? (rasism, sexism, homofobi, transfobi, funkofobi o.s.v.) Stigmatisering. Klass. Maktstrukturer. Låt studenterna få fördjupad kunskap i normkritik och verktyg för självreflektion för att kunna arbeta med sina egna fördomar. Förutom att det finns mycket kunskap inom universitet i hur dessa frågor kan läras ut och bearbetas så finns det också många organisationer såsom Malmö mot Diskriminering, RFSL, Ungdom mot Rasism m.m. som erbjuder workshops i ämnena. ● Psykiatri är ett område som i princip inte alls behandlas under prekliniska terminer. Detta område borde komma tidigare i utbildningen och följa samma upplägg som resterande områden. Socialmedicin ● Införa social medicin och global hälsa som obligatoriska kurser för att få en bredare och bättre förståelse för hälsa som social och politisk produkt. En bättre insikt i hälsodeterminanter och dess samspel med hälsa är fundamentalt för att vi som framtida läkare ska kunna arbeta preventivt, främja och värna om samhällets och individens hälsa. ● Socialmedicin borde även vävas in i resten av utbildningen. Uppsökande vård? Läkarens sociala ansvar. Läkaren besitter medicinskt kunnande som andra saknar, vad ger det för ansvar? ● Samhällsstrukturers roll i t.ex. ohälsa, stress, diabetes, fetma, rökning. Varför är vissa grupper egentligen mer drabbade av ohälsa än andra? ● Få in perspektiv hur patienter påverkas av sina sjukdomar. Hur känns det att ha obotlig cancer? Hur reagerar barn på diabetesdiagnoser? Vad väcker det för tankar när foten tvingas amputeras bort? Exempelvis diskutera svåra beslut kring cancer när cancer tas upp som ämne. Ta tillfällen i akt och prata om svåra saker. Få in utbildningspunkter kring psykologi och sociologi i kurserna och på respektive tentor. Global hälsa och världen ● För att minska rasistiska föreställningar om människor från andra länder än Sverige borde den världsbild som lärs ut vara mer nyanserad. T.ex. subsahariska Afrika borde inte bara framställas som ett näste för parasiter och HIV. ● Spara några föreläsningstillfällen varje termin till att få in aktuella ämnen i världen. Till exempel: Hur arbetade världssamfundet för att stoppa ebola-epidemin? Vad händer i Syrien när vaccinationsprogrammen inte går att genomföras under några år? Posttraumatisk stress efter krig. Hur påverkar fattigdom hälsan? Hur fungerar det för EUmigranter att söka vård i Skåne? Professionell utveckling ● Basera etikundervisningen mer på verkligheten och använd sjukvårdsfall som läkare kommer behöva möta i framtiden. Förmedla att etik inte är ett “flummigt” område och att det faktiskt inte är okej att tycka precis vad som helst inom vården/forskning. Det finns lagar och bestämmelser. Det är först på termin 5 med Mats Johansson (under 3p-kursen Statistik och vetenskaplig metod) som etiskt tänkande höjs till en nivå över personliga åsikter och där det finns regler och riktlinjer att förhålla sig till. ● Inom alla andra kurser har vi forskare eller kliniskt verksamma inom olika områden som föreläser, håller i laborationer, och som tutorer. Motsvarande borde gälla för PU:n. Ta in folk som forskar på t.ex. gruppkommunikation, läkarrollen och som inte är rädda att ta i frågor kring makthierarkier som inte bara berör läkare-patient-relationen utan också kan problematisera maktförhållande man-kvinna, vit-ickevit, hetero-ickehetero osv. Det är finns t.ext enormt många fler lämpade personer att bjuda in för att föreläsa om diskriminering mot exempelvis HBTQ-personer än en homosexuell polis som endast berättar om sina egna upplevelser inom poliskåren. ● Göra närvaro på likarättsdagar och motsvarande obligatorisk för att visa att det är viktiga ämnen, samt att ge kompletteringsuppgifter till de som inte närvarar som motsvarar innehållet. ● Mer interprofessionellt arbete och tidigare i utbildningen. Case tillsammans med andra studenter inom vårdrelaterade utbildningar. Gruppkommunikationsövningar. Diskussion kring de andra yrkenas faktiska kompetenser. Vad läser de som inte vi gör? Hur kompletterar vi varandra? Hur bygger vi fungerande team på arbetsplatsen? Ett annat exempel på hur detta kan genomföras är Sahlgrenska akademins utformning av interprofessionellt lärande (IPL): "Mer möten för studenter över programgränserna” Den 9 februari 2016 är avsatt för en akademigemensam dag som ska inspirera över programgränserna, med temat mänskliga rättigheter och rätt till hälsa. Planeringen samordnas av Lena Oxelmark, ordförande i kommittén för interprofessionellt lärande (IPL) vid fakulteten." http://www.akademiliv.se/2015/11/30243/ ● Lär ut hur sjukvårdssystemet fungerar. Vem har egentligen ansvar? Hur fördelas pengar? Vem bestämmer hur resurser ska fördelas? Forskning och vetenskap ● Kritiskt tänkande. Vetenskapsteori. Vad är vetenskap? Vad innebär evidensbaserad forskning/vård? Vem forskar? Vilka forskas på? Vilka forskas inte på? Var kommer pengarna till forskningen från? Vad är målet med forskningen? Hur påverkar forskarens bakgrund och synsätt forskningen? Psykologprogrammet har en hel kurs. Psykologprogrammet läser också grundläggande sociologi. ● I samband med epidemiologi-undervisning kan föreläsningar om hur samhället fungerar i stort, strukturer, makthierarkier m.m. vävas in tillsammans med sociologi och viss samhällsvetenskap. ● Lär ut om hur läkemedelsindustrin fungerar. Hur fungerar patent, upphandlingar och läkemedelsforskning? Lunds universitet och andra högskolors arbete med frågor som berör likabehandling, genus och intersektionalitet Många högskolor har länge arbetat med att integrera genuspedagogik i sin verksamhet. Detta har lett till framarbetande av strategier och metoder för att implementera dessa idéer i utbildningen och institutionernas verksamhet. Till exempel har Lunds universitets ledning redan år 2007 intiterat ett projekt för genuscertifiering av flera institutioner inom naturvetenskap. I en utvärdering av projektet skriver de att: ”Genusperspektiv är ett prioriterat område vid Lunds universitet. I tidigare och nuvarande policy anges att genusperspektiv och könsmedveten pedagogik ska vara ett naturligt inslag och ha en framträdande plats i utbildning och undervisning. Det i sin tur är beroende av den omgivande miljöns medvetenhet, dvs. institutionen. Lunds universitets ledning tillsatte 2007 en arbetsgrupp som fick i uppdrag att belysa och ge förslag på hur ett genusperspektiv kan integreras samt föreslå metoder för genuscertifiering av utbildningar. Uppdraget beskrivs som att gruppen ska: ”på ett explorativt sätt utreda och belysa möjligheterna att genom någon typ av certifiering påskynda och synliggöra arbetet med en bred integrering av relevanta genusperspektiv och en könsmedveten pedagogik i utbildningen vid Lunds universitet”. […] “Avsikten i detta projekt var att testa genuscertifieringsmodellen i större skala för vidare implementering i Lunds universitets verksamhet. Den förväntade effekten av pilotprojektet är att institutionerna blivit mer medvetna om aspekter relaterade till genus och att undervisningen och institutionernas klimat blivit mer förstående för olikheter som framstår som relaterade till kön, etnicitet,ålder, sexuell läggning.” http://www.utbildning.fysik.lu.se/data/utb/files/file_element/f4df2a3bfa353144783fe04406e0b44f/Utvardering_av_genuscer tprojekt_genomford_av_prof_Inger_Lovkrona.pdf ● Genuscertifiering av fysik, energivetenskap och geo-ekosystemvetenskaper http://www.energy.lth.se/internt/genuscertifiering/aktiviteter-i-samband-med-genuscertifieringen/(2009-2012) Ett annat exempel på försök att få in genusperspektiv i naturvetenskapliga utbildningar är en kurs i ”genus i naturvetenskap och fysik” som var ett samarbete mellan Naturvetenskapliga fakulteten och LTH. Ansvariga för innehållet i själva kursen var Centrum för genusvetenskap, medan fysiska institutionen var administrativt ansvarig (http://www.utbildning.fysik.lu.se/genuskurs(2007)). Eftersom det finns mycket forskning kring genus och hur olikheter påverkar människors förutsättningar är det som detta exempel visar enkelt att ta hjälp av de som redan arbetar med och forskar kring olika ämne för att få in nya perspektiv i naturvetenskapen. Vid Lunds universitet finns genusvetenskapliga institutionen som arbetar med frågor om makt, resursfördelning och ojämlikhet och där genusperspektiv står i fokus. Genom att utveckla begrepp och teorier söker genusvetenskapen förklaringar till människors handlingar och förhållanden i samhället som skapar och återskapar ojämlikhet baserat på kön (http://www.genus.lu.se/om-institutionen) Andra läkarutbilningars arbete Landets övriga läkarutbildningar har kontinuerligt arbetat med att synliggöra ojämlikheter och lyfta in genuspedagogik i sina verksamheter. Det finns flera goda exempel på detta och många lärdomar att dra från dessa olika projekt. ● Genusperspektiv i Hälsouniversitetets grundutbildningar 2007-2011, rapport https://www.liu.se/medfak/ike/forskning/genus_medicin/filarkiv_genus/1.421950/Genusigrundutbildningar_Rapport10.pdf ● Genus och medicins rapportserie, medicinska fakulteten vid Linköpingsuniversitet https://www.liu.se/medfak/ike/forskning/genus_medicin/publikationer/rapporter?l=sv ● Genus och medicin – en dubbelbottnad och politiskt känslig fråga Erfarenheter av genusundervisning i Linköping (2010), Läkartidningen “Konklusion: Efter fem års arbete som genuslektorer på Hälsouniversitetet ser vi att processen är i gång, men den är långsam och behöver kontinuerlig påfyllnad och översyn. Vår vision är att genus ska bidra till en personlig utveckling hos studenterna som kommer till uttryck i ett inkluderande och icke-diskriminerande förhållningssätt mot patienter och medarbetare.” https://www.liu.se/om-liu/strategi/ett-liu-for-alla/lika-villkor/om-genuslektorerna/1.237018/LKT1034s1928_1931.pdf ● Genusperspektiv på läkarprogrammet – tolkningar av genusperspektiv bland lärare på läkarprogrammet vid Linköpings universitet (2009) https://www.liu.se/medfak/ike/forskning/genus_medicin/filarkiv_genus/1.421951/Genusperspektivplkarprogrammet_Rappo rt9.pdf ● Genus och medicin ”Inom det här ämnet arbetar vi med att kunna applicera genus inom medicin ur både manligt och kvinnligt perspektiv. Olika forskningsområden kan vara kränkningar i vården, genus och vårdtillgångar, kopplingar mellan övergrepp och självrapporterad ohälsa.” https://www.liu.se/medfak/ike/forskning/genus_medicin?l=sv ● Karolinska institutet, professionell utveckling ”Genusmedicin och interkulturella aspekter” http://pingpong.ki.se/public/courseId/5588/coursePath/5586/ecp/lang-sv/publicPage.do ● Genustrappan – Ett pedagogiskt redskap för lärare vid KI, framtaget av programnämnden för läkarprogrammet. http://pingpong.ki.se/public/pp/public_courses/course05586/published/1447675929502/resourceId/6932239/content/infow eb/node-1662025/Lathund%20-%20Genustrappan.pdf ● Genusperspektiv och könsmedveten undervisning på medicinska och farmaceutiska fakulteterna. Uppsala studentkår 2009 http://old.uppsalastudentkar.se/files/uppsala/Rapport%20medfak.pdf ● Genus-integrerad undervisning vid svenska universitet och högskolors hälsoutbildningar – En kartläggning (2010) ”Syftet med denna rapport är att göra en kartläggning av hur (främst) hälsoutbildningar i Sverige konkret arbetar med att integrera genusperspektiv i undervisningen. Som nämns ovan önskar rapporten bidra med erfarenheter från svenska hälsoutbildningar. ” http://gu.se/digitalAssets/1336/1336907_genusintegrerad-undervisning-vid-svenska-universitets-och-h--gskolors-h-lsoutbildningar.pdf ● Vidgade perspektiv i utbildningen Sjuksköterske- och läkarstudenter granskar sin utbildning utifrån kön, sexuell läggning, etnicitet, religion och funktionshinder http://www.oru.se/PageFiles/80251/vidgadeperspektiv.pdf ● Normmedvetet vårdande ”Högskolan Väst i samarbete med KJV startade hösten 2014 ett unikt koncept som innebär att pedagogerna på sjuksköterske- och specialistssjuksköterskeprogrammen samt socialpsykiatrisk vård går en 7,5 hp i "Normmedvetet vårdande". Kursen har arbetsintegrerat lärande som pedagogisk utgångspunkt, ettlärande där den nya kunskapen skall kunna relateras till ochanvändas i det ordinarie lärararbetet. För denna kurs innebär att ett normkritiskt perspektiv tillämpas på befintliga lärandemål och kurslitteratur, för att därefter kunna formulera dessa mer normmedvetet. Kursens upplägg är strukturerad utifrån de olika diskrimineringsgrunder som finns i svensk lagstiftning, detta kan också uttryckas som de kategoriseringar av människor som leder till olika socialt begränsande normer och som påverkar såväl hälsa som tillgång till vård. Dessa grunder/ kategoriseringar är; kön/genus, klass,etnicitet, ålder, funktion, sexualitet och de kommer att utgöra grunden för innehållet i sex olika föreläsningar Konceptet är unikt och förhopppningsvis leder det till att Högskolan Väst kommer att utexaminiera framtidens sjuksköterskor med ett norm-medvetet vårdande i bagaget. http://jamlikvard.vgregion.se/sv/Regionkansliet/Halso--och-sjukvardsavdelningen/Kunskapscentrum-for-Jamlikvard/jamlik_vard/Utbildning/Normedvetet-larande/ http://www.hv.se/sv/institutionen-ih/normmedvetet-vardande DO:s granskning av högskolor som bedriver läkarutbildning och sjuksköterskeutbildning Rätten till sjukvård på lika villkor, Rapport, Diskrimineringsombudsmannen 2012 http://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-ratten-till-sjukvard-lika-villkor.pdf ”DO:s granskning var ett led i myndighetens arbete med fokus på sjukvården under åren 2010– 2011. DO valde att granska arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter för studenterna vid alla högskolor som bedriver läkarutbildningar och hälften av de högskolor som anordnar utbildningar av sjuksköterskor. […] Enligt diskrimineringslagen ska högskolorna bedriva ett målinriktat arbete för att främja studenters lika rättigheter och möjligheter på områdena kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Målen ska formuleras klart och tydligt och ses som en del av ett planmässigt arbete. Det innebär att målen måste gå att utvärdera. LiU och Mah har från början formulerat specifika mål och åtgärder för varje diskrimineringsgrund. Andra högskolor har haft problem med målsättningarna för likabehandlingsarbetet. Målen i planerna har varit vagt formulerade eller alltför allmänt hållna för att vara utvärderingsbara. DO noterar att de flesta av de granskade högskolorna arbetar med jämställdhet och tillgänglighet. Åtta av 14 högskolor har haft brister i arbetet med sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion och annan trosuppfattning. Det är också ett problem att diskrimineringsgrunder ibland förs samman under paraplybegreppet ”mångfaldsfrågor”. I dessa fall har DO begärt ett förtydligande.[…] Målet med en riktad granskning av sjuksköterske- och läkarutbildningarna var att höja medvetenheten i frågorna. Det skulle indirekt få högskolorna att arbeta med frågor om likabehandling och diskriminering för att säkerställa blivande sjuksköterskors och läkares bemötande mot patienterna och deras anhöriga. Det är glädjande att nästan alla granskade högskolor bedriver ett arbete för att kvalitetssäkra undervisningen genom exempelvis genuspedagogik eller normkritisk pedagogik. DO vill ge övriga högskolor följande rekommendationer: 1. Se över innehållet i kurslitteratur, undervisningsmaterial och litteraturlistor. 2. Granska skrivningarna i kursplanerna. Förtydliga vad som menas med likabehandling. Om det behövs: Ta fram nya riktlinjer för integrering av frågor om lika möjligheter och rättigheter i utbildningsplaner och kursplaner för samtliga utbildningsprogram. 3. Kvalitetssäkra undervisningens innehåll. Kartlägg studenternas upplevelser. Utbilda lärarna på samtliga utbildningsprogram i metoder för att säkerställa studenters lika rättigheter och möjligheter i undervisningen, exempelvis genom en normkritisk pedagogik. Gör handledare och ansvariga på praktikplatser medvetna om diskrimineringslagen och universitetets planmässiga arbete. 4. Integrera frågor om diskriminering i undervisningen om bemötande av personer som söker vård. 5. Se till att studenters kunskaper ges en likvärdig bedömning vid examination, så att ingen diskrimineras. 6. Utveckla kursvärderingarna. Ställ frågor som till exempel: Har studenter upplevelser av negativ särbehandling eller av kränkningar? Har kunskaper om likabehandling eller motsvarande varit användbara under en kurs? Har dessa kunskaper påverkat den teoretiska förståelsen, genomförandet av de praktiska momenten och/eller lärares och studenters förhållningssätt? Hur har lärare bedrivit sitt pedagogiska arbete med kunskaper om likabehandling och genusmedicinska kunskaper? 7. Anslå medel till projekt som handlar om att integrera frågor om lika rättigheter och möjligheter i utbildningarna vid högskolan. Det går att läsa om ett exempel på hur en högskola arbetat med dessa frågor i Karolinska Institutets egna kartläggning ”Det ligger i vår profession att beakta likabehandling” Där framkommer att: “Det saknas helt och hållet förståelse för, och kunskaper om, att likabehandling är ett angeläget kunskapsområde när det gäller hur undervisning genomförs, vilka konsekvenser det får för lärande, makt och normer, men också för hur medicinska kunskaper kommer att fungera i sig. https://internwebben.ki.se/sites/default/files/det_ligger_i_var_profession.pdf ● Granskning av likabehandlingsplaner hos Sveriges 21 största lärosäten Sveriges förenade HBTQ-studenter “Åtgärderna i planerna som vi granskat är diffust formulerade och påminner mer om visionära mål än konkreta och aktiva åtgärder. Många av lärosätena följer inte DO:s rekommendationer om att ange ansvarig, budget och tidsrymd för var och en av åtgärderna. Enbart fem av 21 lärosäten har åtgärder för de fem diskrimineringsgrunder som lagen kräver; Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionshinder och Sexuell läggning.” http://hbtqstudenterna.se/wordpress/wp-content/uploads/arkiv/rapporter/2010_granskning-av-likabehandling.pdf Kritik riktad mot läkarutbildningarna i landet ● Genusmedveten medicin - om könsdiskriminering i läkarutbildningen och betydelsen av vidgade perspektiv. Studie som gjorts vid Uppsala Universitet (presenterades på SLS Rikstämma 2015, ev ej ännu publicerad) som bla visar på att: “Vid Uppsala universitet utfördes 2002 en enkätstudie bland samtliga läkarstudenter (n = 689, svarsfrekvens 56 %) som visade att diskriminering och trakasserier på grund av kön var vanligt förekommande. Då en uppföljande enkätstudie genomfördes 2013 (n = 942, svarsfrekvens 76 %), hade läkarutbildningen genomgått utbredda förändringar och moment med fokus på genus och könsskillnader hade adderats. Trots detta, rapporterade 81 % av läkarstudenterna 2013 att de blivit utsatta för diskriminering och/eller trakasserier. Majoriteten av övergreppen hade skett under klinisk praktik och de flesta hade blivit utsatta av kollegor, d v s läkare, lärare och medstudenter. 69 % av studenterna hade upplevt sig kränkta av könsstereotypa uttalanden i undervisningen. Resultaten tyder på en fortsatt genomgående brist på genusmedvetenhet inom medicinen - en brist som inte bara påverkar läkarstudenters hälsa och motivation, utan även riskerar att främja en kultur i undervisning, forskning och praktik som upprätthåller ojämlik behandling av patienter. … Vad kan vi som läkare, enskilt och som grupp, göra för att bidra till ökad jämlikhet? Och på vilket sätt spelar graden av jämlikhet och medvetenhet i den egna kliniska och akademiska verksamheten roll för hur väl rustade morgondagens läkare är för denna uppgift? Genom att anlägga vidgade perspektiv, såsom genus- och/eller intersektionella perspektiv, kan de strukturer och normer som styr resursfördelning mellan olika grupper i samhället synliggöras och problematiseras och öka förståelsen för hur stereotypisering, diskriminering och ojämlikhet uppstår och upprätthålls.” ● Studenter genusgranskar utbildningar Vårdvetenskapsprogrammen på Uppsala universitet granskas ur ett genusperspektiv. I vårdyrken ansvarar man för andras liv och hälsa, därför är det extra viktigt med genusmedvetenhet i undervisningen, menar Malin Masterton, projektledare. http://www.ergo.nu/nyheter/20130424-studenter-genusgranskar-utbildningar ● Få och spridda genusinslag i Umeås läkarprogram Lärarna nyckelgrupp för att sjösätta förslagen till förbättringar http://ww2.lakartidningen.se/old/content_0349/pdf/4084_4090.pdf ● ”Rasism vanligt på läkarutbildningen” http://www.metro.se/nyheter/rasism-vanligt-pa-lakarutbildningen/Objfdx!07_3602-23/ ● Studenter kritiserar Karolinska institutet Sjuksköterske- och läkarstudenter riktar skarp kritik mot Karolinska institutets studie- och arbetsmiljö. Bland annat visar den rapport som studenterna lagt fram på könsdiskriminering, både på utbildningen och inom vårdsystemet. http://www.genus.se/Aktuellt/nyheter/Nyheter/fulltext//studenter-kritiserar-karolinska-institutet.cid917518 ● Klassbakgrunden märktes på utbildningen “Läkarprogrammet är en av de utbildningar där andelen studenter med arbetarklassbakgrund är lägst. För Pia Huoso märktes klasstillhörigheten främst i fråga om självförtroende.” http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2005/09/15/klassbakgrunden-marktes-pa-utbildningen/ ● Läkarstudent utsatt för homofobi av sin handledare http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/04/Jag-ar-stolt-over-att-jag-sa-ifran--att-jag-kan-gora-skillnad/ ● Genus 2016 – för forskning i framkant Ett underlag för forskningspolitiken http://www.genusforskning.org/wp-content/uploads/2015/09/Genus-2016-.pdf ● Våldtäktsfilm visades på läkarnollning http://www.unt.se/uppland/uppsala/valdtaktsfilm-visades-pa-lakarnollning-3874706.aspx Arbete som berör frågor om likabehandling, genus och intersektionalitet inom vården Även Region Skåne och andra vårdinrättningar jobbar aktivt med att bredda sina perspektiv för att säkerställa likabehandling. Sedan 2008 erbjuder RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) HBTQ-certifiering, som innebär ett synliggörande av att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett HBTQperspektiv. För att förtroende ska skapas behövs inte bara kompetens. Det måste också synliggöras att kompetensen finns. Genom RFSL:s HBTQ-certifiering kan en organisation inte bara tillägna sig kunskap och verktyg för det kontinuerliga arbetet – certifieringen är också ett kvitto på att systematiskt arbete genomförts. På så sätt är certifieringen också ett hjälpmedel i synliggörandet. ● HBTQ-certifiering Kriterier: http://www.rfsl.se/?p=4960 Följande verksamheter inom Region Skåne är HBTQ-certifierade: Vårdcentralen Eden, Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen, Barnavårdscentralen Sorgenfri, Barnavårdscentralen Eden, Familjens hus, Centrum för sexuell hälsa http://www.rfsl.se/?p=4962 ● Vårdhandboken Den nationella Vårdhandboken som arbetar med att säkerställa god och säker vård på lika villkor har skrivit om genussystem och hur dessa strukturer påverkar människor och skapar olika förutsättningar för olika grupper. Genussystem [Bemötande i vård och omsorg, genusperspektiv] http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-genusperspektiv/Genussystem/ Ojämlik vård För att kunna implementera det Socialstyrelsen föreskriver krävs utbildning i de maktstrukturer som formar samhället och hur dessa påverkar olika grupper. För att kunna skapa en jämlik hälso- och sjukvård där all vård erbjuds på lika villkor med likvärdigt bemötande till alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, födelseland, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning krävs att det hos vårdpersonalen finns en djup förståelse hur olika socioekonomiska faktorer påverkar människors förutsättningar. ● Ojämna villkor för hälsa och vård – Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården Socialstyrelsen 2011 ”Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling ska erbjudas på lika villkor med likvärdigt bemötande till alla oavsett bland annat bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, födelseland, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Enligt formuleringarna i hälso- och sjukvårdslagen ska en sjukvård som strävar efter att uppnå en godhälsa och vård på lika villkor prioritera de som har störstbehov. Världshälsoorganisationen, WHO, lyfter fram följande övergripande faktorer inom hälso- och sjukvårdsystemen som viktiga för att åstadkomma en jämlik vård: • Solidariskt finansierad vård med hög tillgänglig för alla medborgare • Uppmärksammande av särskilda behov hos utsatta grupper • Ökadbetoning på en sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande hälso-och sjukvård” http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-12-30 ● I en rapport från Statens offentliga utredningar 2006 skriver författatarna om strukturell diskriminering och hur denna påverkar hälso- och sjukvården. Hälsa, vård och strukturell diskriminering, SOU 2006:78 ”Den biologiska rasismens historia inom naturvetenskaperna i allmänhet och inom medicinsk forskning och utbildning i synnerhet har en lång tradition i Sverige med sina rötter i 1700-talets rasbiologiska sällskap som skapades i Carl von Linnés fotspår. Kategorisering av människor i olika ”raser” satte djupa spår inom de medicinska traditionerna i Sverige, med konsekvenser långt in på 1900-talet. Etableringen av den rasbiologiska institutionen, behandlingen av den samiska minoriteten och steriliseringarna av ”mentalsjuka” för att skydda den högtstående nationen är mörka avsnitt i Sveriges rasistiska historia. Avskaffandet av denna rasistiska praxis och dess institutioner innebar dock inte slutet på rasism och diskriminering. Rasismen har ändrat karaktär och har i många fall omvandlats till en ”kulturrasism” som genomsyrar vården.” http://www.regeringen.se/contentassets/764bc18a973546cc90ee69255f9f3fca/halsa-vard-och-strukturell-diskrimineringsou-200678 ● Malmökommissionen – Ett socialt hållbart Malmö (2014) ”Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor” “Klyftan mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta har ökat påtagligt under de senaste årtiondena. Detta gäller globalt, mellan olika länder och mellan socialt definierade grupper inom ett land och i en stad som Malmö. Skillnaden i medellivslängd är fyra och ett halvt år för kvinnor och fem och ett halvt år för män mellan olika stadsdelar i Malmö. Skillnaden i återstående livslängd vid 30 års ålder mellan de med kort utbildning (förgymnasial) och de med lång (eftergymnasial) är 4,1 år för kvinnor och 6 år för män. Skillnaderna har ökat de senaste 20 åren. Detta trots att den genomsnittliga hälsan i Malmö har förbättrats avsevärt under samma tid.” http://malmo.se/download/18.3108a6ec1445513e589b90/1393252127222/malmo%CC%88kommissionen_slutrapport_20 14.pdf ● Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2012) “Ojämlikhet i hälsa ur intersektionellt perspektiv: kön, klass, etnicitet Individers position på arbetsmarknaden beror sammantaget på utbildning, kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning och andra faktorer som utmärker individer samt av olika kombinationer av dessa faktorer. Begreppet intersektionalitet härstammar från genusvetenskapen och bygger på antaganden att de erfarenheter människor gör och tillskrivs i termer av tillgång till makt och samhällsresurser präglas av strukturella maktförhållanden utanför individens omedelbara kontroll. För att förstå omfattningen av arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet behöver vi alltså ta hänsyn till flera stratifieringsdimensioner än social position och kön. Till exempel kan lågutbildade invandrarkvinnor i medelåldern drabbas av arbetslivets orättvisor såväl som arbetare, som kvinnor, som medelålders och som invandrare (Edling & Liljeros, 2010). Att analysera ojämlikhet i hälsa ur ett intersektionellt perspektiv innebär att det inte går att på förhand avgöra vilken stratifieringsdimension (t ex socioekonomisk position, kön, ålder osv) som är viktigast, utan det gäller att studera hur olika stratifieringsmekanismer förstärker eller motverkar varandra i processer som skapar ojämlikhet i hälsa.” http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800038759/1383647137486/K%C3%B6n+genus+och+h%C3%A4lsa_ Toivanen+mfl.pdf ● Är akutsjukvården jämställd? Genusperspektiv på akutmottagningens verksamhet vid Universitetssjukhuset Örebro (2015) http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:858147/FULLTEXT01.pdf ● Klass, genus och etnicitet i vårdarbete (Malmö högskola, 2012) En studie om hur vårdpersonal och vårdtagare konstruerar klass, genus och etnicitet i äldreomsorgen. https://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/Klass-genus-och-etnicitet-i-vardarbete-/ ● Läkarförbundet, som samlar drygt 46.500 läkare, betonar vikten av att hänsyn tas till människors olikheter. Jämställda läkare - ett program från Sveriges läkarförbund ”Läkarförbundet anser att det är viktigt att köns betydelser i organisationen och kvinnors och mäns olika villkor i arbetslivet uppmärksammas i läkarutbildningen. Att höja kunskapsnivån om genus skapar en förståelse för genus betydelse och inverkan i rollen som läkare både organisatoriskt och i relationen patient – läkare.” https://www.slf.se/Pages/3194/J%C3%A4mst%C3%A4llda%20l%C3%A4kare.pdf ● ”Händer att vårdpersonal tittar lite snett” (Svenska dagbladet, 2015) Brist på kunskap om hbtq-frågor är ett problem på sjukhus och vårdcentraler. “Panelen lyfte fram fortbildning som ett sätt att komma till rätta med bristerna. James Janani, som läser till läkare vid Uppsala universitet, menar att hbtq-frågor är eftersatta under läkarutbildningen. – I undervisningen får vi arbeta med olika scenarier och då får vi till exempel aldrig möta några som avviker från normen, säger han. Detta kan vara en orsak till att många som sedan kommer ut på jobb inte vet hur de ska agera när de möter personer som har en annan sexuell läggning än heterosexuell, tror James Janani.” http://www.svd.se/bristande-kunskap-om-hbtq-fragor-inom-varden ● Genus i vården 2015 “Hur påverkar patientens kön den vård och behandling som ges vid olikatillstånd? Nu presenteras aktuella genusvetenskapliga studier inom Stockholmsläns landsting och hur vi kan agera för att få en mer genusmedveten jämlik vård.” http://ki.se/sites/default/files/genus_i_varden_2015-11-27_inbjudan_och_program.pdf ● Den hemliga kontrollen (Kalla fakta, TV4, 2015) “Höstens första avsnitt av Kalla fakta avslöjar att så kallade oskuldskontroller utförs på svenska vårdcentraler.” http://www.tv4.se/kalla-fakta/artiklar/kalla-fakta-den-hemliga-kontrollen-5613b178fca38f3caf000066 ● Det finns ingen mödomshinna (Ungdomsmottagningen) “Att det skulle finnas en mödomshinna är en myt som handlar om att kontrollera tjejers sexualitet.” http://www.umo.se/Kroppen/Tjejers-underliv/Det-finns-ingen-modomshinna/ ● “Läkare: Somalier har en IQ på 70” (Aftonbladet, 2016) http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22363420.ab ● “Sjukhusläkare skrev rasistiska kommentarer om sina patienter” (Läkartidningen, 2015) http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/02/Lakare-skrev-rasistiska-kommentarer-om-patienter/ ● Läkare dömd för diskriminering av muslimk patient (Läkartidningen, 2015) “Läkaren krävde att den kvinnliga, muslimska patienten skulle hälsa på honom genom att skaka hand. När hon vägrade inställdes undersökningen. Nu har vårdföretaget där läkaren arbetar dömts för diskriminering.” http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/04/Lakare-diskriminerade-muslimsk-patient/ ● Ytterligare fall av diskriminering av muslimsk patient (Sydsvenskan, 2015) “Kirurgen krävde att hon skulle ta av sig slöjan” www.sydsvenskan.se/malmo/kirurgen-kravde-att-hon-skulle-ta-av-sig-slojan-1 ● Genus spelar roll i unga läkares arbetssituation (Läkartidningen, 2015) “Kvinnliga AT-läkare känner sig negativt särbehandlade, visar enkätstudie” http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2015/09/Genus-spelar-roll-i-unga-lakaresarbetssituation/ ● Sjukvårdsministern: Djupt orättvist att kvinnor får en sämre behandling än män, (Dagens Nyheter, 2016) http://www.dn.se/nyheter/sverige/sjukvardsministern-djupt-orattvist-att-kvinnor-far-en-samre-behandling-an-man/ Lunds universitets, Medicinska fakultetens och Region Skånes likabehandlingsplaner och värdegrunder ● Medicinska fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald 2015-2017 ”Mot denna bakgrund ska fakulteten under perioden 2015-2017 säkra att genusperspektiv och en könsmedveten pedagogik ska vara naturliga inslag i all utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå. Studenter ska – oavsett kön eller bakgrund – få lika möjligheter i alla undervisningssammanhang inom utbildningen.” http://www.med.lu.se/om_fakulteten/organisation_och_ledning/naemnder_och_kommitteer/naemnden_foer_jaemstaelldhe ts_och_likabehandlingsfraagor ● Jämställdhet, likabehandling och mångfald “Nämnden för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor har under Medicinska fakultetsstyrelsen ansvar för att Lunds universitets centrala policy för jäm-ställd-het, likabehandling och mångfald efterlevs. Vidare ansvarar nämnden för att fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald implementeras i verksamheten. Exempel på planerade aktiviteter och åtgärder under 2015/2016 ● ● ● Implementering av fakultetens värdegrund Utveckling av den interna kommunikationen kring jämställdhets- och likabehandlingsfrågor Breddad rekrytering av studenter från studieovana miljöer – projektstöd” http://www.med.lu.se/om_fakulteten/organisation_och_ledning/naemnder_och_kommitteer/naemnden_foer_jaemsta elldhets_och_likabehandlingsfraagor ● Medicinska fakultetens värdegrund ”Medicinska fakultetens värdegrund är mer än bara ord. […] Vår värdegrund formas i samklang med Lunds universitets värdegrund – vi står för grundläggande mänskliga rättigheter, demokratiska och akademiska värden samt åtagandet att bidra till hållbar utveckling. […] Vi arbetar målmedvetet och systematiskt med jämställdhet, likabehandling och mångfald. Det råder nolltolerans mot kränkande särbehandling och diskriminering. Respekt, öppenhet och omtanke ska alltid gälla i mötet mellan anställda, studenter och våra samarbetspartners. Vårt gemensamma arbete präglas av delaktighet, nyfikenhet och engagemang.” http://www.med.lu.se/intramed/min_anstaellning/vaerdegrund_likabehandling ● Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet 2015 ”Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (2008:567) är en utbildningsanordnare skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan med de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Diskrimineringsombudsmannen (DO) rekommenderar dessutom i sin handledningsskrift till högskolorna ”Förebygga diskriminering – främja likabehandling” från 2009 att likabehandlingsarbetet även ska omfatta de två nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Planen ska enligt lag innehålla: 1. En översikt över de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med planen, 2. En redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året, samt 3. En redovisning av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Likabehandling av studenter är en viktig kvalitetsfråga. Ett fungerande likabehandlingsarbete skapar en större mångfald vilket gör att olika perspektiv och synpunkter kommer fram. Detta bidrar till utbildningens kvalitet.” http://www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/likabehandlingsplan-for-studenter-vid_-lundsuniversitet-2015.pdf ● Strategisk plan för Lunds universitet 2012-2016 ”Grundläggande värderingar Lunds universitet står för grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska och akademiska värden. Jämställdhet och etnisk och social mångfald ska råda. Respekt, tolerans och omtanke gäller i alla relationer. Det gör även gemensamt ansvarstagande och lojalitet mot universitetets grundläggande värden, uppgifter och mål. […] Mål: Vid Lunds universitet ska såväl lärare och andra anställda som studenter uppträda respektfullt mot varandra och behandla varandra likvärdigt. Likabehandling ska vara en prioriterad fråga för Lunds universitet. All personal och alla studenter ska ha god kännedom om det likabehandlingsarbete som bedrivs inom olika delar inom universitetet. Personal och studenter ska kunna skaffa sig kunskap om varje specifik diskrimineringsgrund och om intersektionalitet genom såväl skriftlig information som kompetenshöjande kurser.” http://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/strategisk_plan_2012_16_sv.pdf ● Region Skånes likabehandlingspolicy ”Likabehandling är ett kunskapsområde. Utan en underhållen kunskapsnivå avstannar utvecklingen och invanda roller, attityder och värderingar cementeras lätt. För att uppnå likabehandling i mötet med patienten, resenären eller besökaren måste ett likabehandlingsperspektiv vävas in i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg i Region Skånes arbete. Diskriminering – ett hot mot folkhälsan Enligt den nationella folkhälsopolitiken ska samhälleliga förutsättningar skapas för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta är ett arbete som går hand i hand med likabehandlingsstrategierna. Ett samarbete mellan folkhälso- och likabehandlingsarbetet i Region Skåne ses därför som en viktig framgångsfaktor. Omfattning Policyn är giltig inom alla Region Skånes egna verksamheter och helägda bolag. Verksamheter som har avtal med eller är finansierade genom bidrag från Region Skåne ska genom skrivningar i avtal och överenskommelser också omfattas av policyn.” http://www.skane.se/globalassets/styrandedokument/likabehandlingspolicy_lika_stora_sidor.pdf ● Patientlagen (2014:821) 6 § Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/#K3 ● Diskrimineringslagen Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Målinriktat arbete 3 § Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Likabehandlingsplan 16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2014:958)