Hälsa - inte bara ett rent medicinskt begrepp

Hälsa - inte bara ett rent medicinskt begrepp
Framtaget av:
Maria Weber, termin 5, [email protected]
Karolin el-Jaleb, termin 5, [email protected]
Miriam Lukasiak, termin 11
samt i diskussion med läkarstudenter på prekliniska och kliniska
terminerna på läkarprogrammet vid Lunds universitet
Hälsa – inte bara ett medicinskt begrepp
Hälsa är ett mångfacetterat begrepp och inbegriper inte bara det rent medicinska. Många av
världens sjukdomar inklusive våra egna folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och
depression är i stor utsträckning kopplade till socioekonomisk marginalisering och utsatthet.
Livsstil, makt, resurser att påverka sin hälsa och motivationen att upprätthålla den är alla direkt
kopplade till individens socioekonomiska status (inkomst, utbildning och status i samhället).
Stigma samt skadliga normer och stereotyper kring kön och sexualitet påverkar patienters
benägenhet att söka vård; bemötandet en får och förväntar sig få av sjukvården samt vårdarens
attityd och fördomar påverkar i stor utsträckning vilken vård som ges.
Att socioekonomi, diskriminering och stereotypa föreställningar kring genus, sexuell läggning,
etnicitet och funktionsnedsättning är viktiga hälsodeterminanter i dagens samhälle (globalt), är
inte speciellt kontroversiellt idag. En förståelse för dessa är alltså fundamental för oss som
framtida vårdgivare om vi ska värna om samhällets och individens hälsa; kunna förstå våra
framtida patienter, möta dem där de är och därmed ge dem den bästa vård vi kan.
Normer på läkarutbildningen
Läkaryrket i Sverige (och på många andra håll i världen) har traditionellt varit ett yrke för vita
män från medel- och överklass. Det är fortfarande den vanligaste bilden vi ser i media och
dessvärre fortfarande till stor del i verkligheten. Även om det tillkommer allt fler kvinnor är
gruppen läkarstudenter fortfarande relativt homogen vad gäller etnicitet och klass, och det är
många av normerna som fortfarande känns av när en går på avdelningarna, bland överläkarna,
kirurgerna, ortopederna och även i klassrummen. Det rådande normsystemet exkluderar många
och alienerar läkare från andra samhällsgrupper. Det är därför av stor vikt att dessa normer
utmanas och att ett bredare perspektiv och förståelse för samhällsstrukturer och deras roll som
hälsodeterminanter ges. Det är även av stor vikt ur ett ”professionellt utvecklings”-perspektiv då
en får en bättre förståelse för ens egna värderingar, fördomar samt patientens utsatthet. En
bättre insyn i detta är i sin tur fundamentalt för en god patient-läkarrelation, förståelse och
kommunikation som är förutsättningar för en god vård.
Det är dock inte bara patienterna som skadas av rådande normer och en bristande insyn i
dessa. Det är även vi studenter och vårdgivare som drabbas. Många exempel kan här nämnas
på de gånger olika kränkande påståenden, kommentarer, och insinuationer har gjorts såväl på
klinik som på föreläsningar om kvinnor, olika etniciteter och andra utsatta grupper. Stereotypa
fallbeskrivningar om kvinnor med funktionella magbesvär, hysteriska mammor på barnakuten
eller malnutrierade invandrarbarn är heller inte ovanliga företeelser på läkarprogrammet. Detta
gör inte bara att fördomar och skadliga stereotyper förstärks och att vården av patienterna
påverkas, utan det skapar även ett obehagligt läro- och arbetsklimat för de som berörs.
Nedan ger vi några av många exempel på citat från studenter på läkarprogrammet.
På kliniska placeringar
”Under en jour på kvinnokliniken stod jag med en överläkare som förklarade ett patientfall. In
kommer en annan vårdgivare som säger oroat: ”Det går runt säkerhetsvakter här på
avdelningen eftersom det har larmats om en zigenarfamilj vid handkirurgen…de bara står där.
Tydligen letade de efter akuten men det verkade väldigt suspekt så var vaksamma på om
någonting försvinner.” Denna högst oklara information var inte bara osammanhängande och
oklar, men var framförallt extremt rasistisk: den enda grunden till larmandet och stöldmisstanken
var att det stod en romsk familj på andra sidan sjukhusområdet. Ingen förutom jag verkade
tycka att det var stötande av åhörarna på avdelningen”. Läkarstudent på klinisk placering
”På akuten skämtar överläkaren: ”Hur vet man att det är kallt ute? Jo, zigenarna har händerna i
sina egna fickor”. De flesta läkare och sköterskor skrattade, de andra sade ingenting.”
Läkarstudent på klinisk placering
”Varenda dag efter ronden på internmedicin tittar läkaren enbart på min manliga kollega och
riktar sina frågor till honom. Även när jag svarar tittar läkaren ändå på honom som att jag inte
var med i samtalet.” Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering
”Alla antar alltid att jag är sjuksköterska.” Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering
”Jag får ofta kommentarer om att jag är söt eller ett ”lilla gumman” ”. Kvinnlig läkarstudent på
klinisk placering
”Det känns ofta som att jag behöver hävda min auktoritet lite mer för att bli tagen på allvar.”
Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering
“Vad bra svenska du pratar” till läkarstudent född och uppväxt i Sverige
"Under infektionsplaceringen gick jag med en äldre manlig läkare som första dagen, på väg mot
ronden i korridoren, smiskade en sjuksköterska på rumpan.“ Läkarstudent på klinisk placering
“Jag gick med en medelålders manlig läkare som bad mig sitta i hans knä när det saknades
stolar i ett rondrum.” Kvinnlig läkarstudent på klinisk placering
“Jag har stött på flera manliga läkare som varit betydligt frikostigare med fysisk beröring
gentemot kvinnliga studenter och underläkare, tex ta på axlar, krama om etc. Inget explicit
sexuellt, men det är just diskrepansen mellan hur könen behandlas som stör." Kvinnlig
läkarstudent på klinisk placering
Citat från föreläsningar och undervisningsmaterial
“Maria och Johan är 26 år och gifta med varandra. Sedan de skaffat hus tyckte de att de var
dags att ha barn.” PBL-fall på termin 3
“Ingen i vården vill diskriminera…” PU, Likarättsdag T5
Angående “mödomshinnan”: “Det går inte att se om en flicka är oskuld. Folk nu för tiden
använder tampong.” Föreläsning T3
“De [Personer med Complete Andogen Insensitivity Syndrome] är inte mer homosexuella än
någon annan. De är helt normala. De kan ha helt normalt sex.” Föreläsning T3
Hymen (i förståelsen mödomshinna) är en anatomiterm som alla måste lära sig. Bröst saknades
dock helt i anatomi- och histologi-kompendierna. Anatomiundervisning T3
“3. Stinas lillebror Erik 25 år var med på resan till Thailand och hade där bra flyt vad det gäller
det motsatta könet. Efter resan får han en morgon en gul och tjock flytning från urethra och
samtidigt smärta när han kissar.” Fallbeskrivning under antibiotikaseminarium T4
“Här ser vi en typisk asiat [bild på en person som exempel på en viss sjukdom].” Föreläsning på
T4
“Skillnaderna mellan könen är uppenbara och väldokumenterade. Det är till exempel välkänt att
män i genomsnitt har en större förmåga till rumsligt tänkande och matematisk problemlösning.
Kvinnor har större verbal förmåga och bättre detaljminne. Män är mer aggressiva och
riskbenägna. Kvinnor är mer omhändertagande, särskilt när det gäller spädbarn. Det finns
viktiga skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelse av sexualitet. Kvinnor är mer
nogräknade vid valet av partner och känner sig mer bundna vid en man till vilken de utlämnat
sig. Män har lättare att tänka sig även kravlösa och kortsiktiga sexuella förbindelser. Dessa och
en stor mängd andra skillnader gör att män och kvinnor har olika preferenser i många av livets
valsituationer. En lång rad av de psykologiska egenskaper som skiljer könen åt påverkas av det
manliga könshormonet testosteron.” Föreläsare på T2
Medicinska föreningen
”Toddybladets koncept är att skämta om sex, men det som ni trycker i tidningen är inte sex utan
grovt sexistiskt.”
http://lundagard.se/2013/04/19/oppet-brev-till-toddybladet/
Bilder ur Toddybladet 2013
Så vad kan vi göra? - Förslag på konkreta åtgärder för läkarutbildningen vid
Lunds universitet
I Sverige har vi idag en situation av ökad ojämlik hälsa och ojämn fördelning av tillgång till vård.
Samhällsstrukturer och diskriminering påverkar människors livssituation och därmed även
hälsa, detta återspeglar sig även i vilken omfattning en söker vård och hur en upplever sig bli
bemött inom vården. I det kliniska arbetet är det vår uppgift som vårdpersonal att verka för ökad
jämlikhet och garantera våra patienter likabehandling. I utbildningen av blivande läkare är det
därför avgörande att redan i ett tidigt skede börja rusta studenter med de verktyg och reflektiva
förmåga som krävs för att kunna ge god vård och gott bemötande. Genom förändringar i den
utbildning som ges idag är det lätt att få in ett bredare och djupare perspektiv i det som redan
lärs ut.
Övergripande för hela programmet
●
Gör likabehandling/genus/intersektionalitet/normkritik till en strimma över hela
programmet. Börja redan på termin 1. Se till att dessa frågor genomsyrar alla delar av
utbildningen, så som beskrivet i Medicinska fakultetens likabehandlingsplan.
●
Granska allt skrivet material på läkarutbildningen utifrån ett genus- och
intersektionalitetsperspektiv. Det är ett enkelt sätt att få bort kränkande formuleringar
och istället öppna upp för diskussioner om normer. Använd personer som är
utbildade/forskar inom dessa områden som granskare. Se till att kursledningarna
fortbildas inom genus och normkritik. Ha en workshop med kursledningar om hur de kan
arbeta med normkritisk granskning och se till att policydokument implementeras i
utbildningen. Utbilda all kursledning, programledning och tutorer i normkritik.
●
Se till att de utbildade PBL-tutorerna lär sig diskutera denna typ av frågor så att de kan
förankras i det kontinuerliga arbetet. Få med diskussionspunkter i tutorhandledningarna.
Ansvaret ska ligga på den utbildade och betalda personalen, inte på studenterna.
●
Nolltolerans kring kränkande uttryck från föreläsare (sexistiskt, rasistiskt, funkofobt,
homofobt, transfobt m.m.). Det räcker inte med "tillsägelser" om dessa inte leder till
förändring. Det finns andra med motsvarande kompetens som kan föreläsa.
●
Eftersträva representativitet bland föreläsarna så att de speglar samhället i större
utsträckning och inte bara består av vita äldre män. Läkare/läkarstudenter är en
homogen grupp och genom att ta in föreläsare med olika bakgrunder kan nya förebilder
skapas för personer med varierad bakgrund som i mindre utsträckning söker sig till
läkarprogrammet och till de som faktiskt läser till läkare.
●
Skapa förutsättningar för studenter som inte pratar perfekt svenska att klara av
läkarutbildningen.
●
Ta hjälp av andra fakulteter, deras verksamhet och forskning. Det finns mycket kunskap
utanför medicinska fakulteten som kan användas för att utveckla läkarprogrammet. Det
är onödigt att uppfinna hjulet på nytt.
●
Utveckla medicinsk historia som ämne i utbildningen. Fördjupa den undervisning som
sker kring medicinhistoria till mer än bara enskilda viktiga upptäckter. Undervisa även
om läkares status och vad som gjorts i medicinens namn samt problematisera läkarens
roll i samhället. Exempel: läkare drivande i abortmotstånd, medicinsk forskning under
förintelsen m.m.
●
Diskussion om läkarens roll i samhället och inom sjukvården. Under utbildningen får vi
höra mycket om pondus, läkaren som chef och om ledarskap. Det skulle kunna
utvecklas till mer diskussion om interprofessionellt samarbete och kommunikation,
diskussion om andra yrkesgruppers kompetenser och om sociala hierarkier inom
vården. Samhället är ojämlikt och detta syns även inom sjukvården.
●
Fördjupade diskussioner om vad professionellt uppträdande innebär. Vad innebär det att
representera läkarkåren?
●
Läkare i Världen är en internationell humanitär organisation som arbetar för att alla
människor ska ha lika rätt och tillgång till hälso- och sjukvård och bistår människor i
utsatta situationer i Sverige och utomlands främst i form av hälso- och sjukvårdsinsatser.
Just nu håller en lokalgrupp inom organisationen på att etablera en mobil verksamhet i
Skåne. Finns det möjligheter för samarbete mellan organisationen och Medicinska
fakulteten? Det hade kunnat innebära värdefulla erfarenheter för studenter att delta i
LiVs kliniska arbetet under strukturerad handledning, och samtidigt ge stöd till en ideell
verksamhet och vård till människor som annars inte har tillgång till sjukvården.
http://lakareivarlden.se/
●
Utbildning i aktuella lagar, såsom Patientlagen, Diskrimineringslagen m.m. Varför finns
de och varför ser de ut som de gör? Hur tolkas de och hur bör de tillämpas i praktiken?
Exempelvis: Vårdanalys följer just nu på uppdrag av regeringen införandet av den nya
Patientlagen. En delrapport i studien visar att patienter sällan känner till vårdens
skyldigheter och att vården har svårt att omsätta lagen i praktiken.
http://www.vardanalys.se/Rapporter/2016/Hinder-och-mojligheter-for-patientlagens-genomslag/
●
Fördomar – hur uttrycks de i vardagen och hur går det att arbeta bort dem? (rasism,
sexism, homofobi, transfobi, funkofobi o.s.v.) Stigmatisering. Klass. Maktstrukturer. Låt
studenterna få fördjupad kunskap i normkritik och verktyg för självreflektion för att kunna
arbeta med sina egna fördomar. Förutom att det finns mycket kunskap inom universitet i
hur dessa frågor kan läras ut och bearbetas så finns det också många organisationer
såsom Malmö mot Diskriminering, RFSL, Ungdom mot Rasism m.m. som erbjuder
workshops i ämnena.
●
Psykiatri är ett område som i princip inte alls behandlas under prekliniska terminer. Detta
område borde komma tidigare i utbildningen och följa samma upplägg som resterande
områden.
Socialmedicin
● Införa social medicin och global hälsa som obligatoriska kurser för att få en bredare och
bättre förståelse för hälsa som social och politisk produkt. En bättre insikt i
hälsodeterminanter och dess samspel med hälsa är fundamentalt för att vi som framtida
läkare ska kunna arbeta preventivt, främja och värna om samhällets och individens
hälsa.
●
Socialmedicin borde även vävas in i resten av utbildningen. Uppsökande vård?
Läkarens sociala ansvar. Läkaren besitter medicinskt kunnande som andra saknar, vad
ger det för ansvar?
●
Samhällsstrukturers roll i t.ex. ohälsa, stress, diabetes, fetma, rökning. Varför är vissa
grupper egentligen mer drabbade av ohälsa än andra?
●
Få in perspektiv hur patienter påverkas av sina sjukdomar. Hur känns det att ha obotlig
cancer? Hur reagerar barn på diabetesdiagnoser? Vad väcker det för tankar när foten
tvingas amputeras bort? Exempelvis diskutera svåra beslut kring cancer när cancer tas
upp som ämne. Ta tillfällen i akt och prata om svåra saker. Få in utbildningspunkter kring
psykologi och sociologi i kurserna och på respektive tentor.
Global hälsa och världen
● För att minska rasistiska föreställningar om människor från andra länder än Sverige
borde den världsbild som lärs ut vara mer nyanserad. T.ex. subsahariska Afrika borde
inte bara framställas som ett näste för parasiter och HIV.
●
Spara några föreläsningstillfällen varje termin till att få in aktuella ämnen i världen. Till
exempel: Hur arbetade världssamfundet för att stoppa ebola-epidemin? Vad händer i
Syrien när vaccinationsprogrammen inte går att genomföras under några år?
Posttraumatisk stress efter krig. Hur påverkar fattigdom hälsan? Hur fungerar det för EUmigranter att söka vård i Skåne?
Professionell utveckling
● Basera etikundervisningen mer på verkligheten och använd sjukvårdsfall som läkare
kommer behöva möta i framtiden. Förmedla att etik inte är ett “flummigt” område och att
det faktiskt inte är okej att tycka precis vad som helst inom vården/forskning. Det finns
lagar och bestämmelser. Det är först på termin 5 med Mats Johansson (under 3p-kursen
Statistik och vetenskaplig metod) som etiskt tänkande höjs till en nivå över personliga
åsikter och där det finns regler och riktlinjer att förhålla sig till.
●
Inom alla andra kurser har vi forskare eller kliniskt verksamma inom olika områden som
föreläser, håller i laborationer, och som tutorer. Motsvarande borde gälla för PU:n. Ta in
folk som forskar på t.ex. gruppkommunikation, läkarrollen och som inte är rädda att ta i
frågor kring makthierarkier som inte bara berör läkare-patient-relationen utan också kan
problematisera maktförhållande man-kvinna, vit-ickevit, hetero-ickehetero osv. Det är
finns t.ext enormt många fler lämpade personer att bjuda in för att föreläsa om
diskriminering mot exempelvis HBTQ-personer än en homosexuell polis som endast
berättar om sina egna upplevelser inom poliskåren.
●
Göra närvaro på likarättsdagar och motsvarande obligatorisk för att visa att det är viktiga
ämnen, samt att ge kompletteringsuppgifter till de som inte närvarar som motsvarar
innehållet.
●
Mer interprofessionellt arbete och tidigare i utbildningen. Case tillsammans med andra
studenter inom vårdrelaterade utbildningar. Gruppkommunikationsövningar. Diskussion
kring de andra yrkenas faktiska kompetenser. Vad läser de som inte vi gör? Hur
kompletterar vi varandra? Hur bygger vi fungerande team på arbetsplatsen?
Ett annat exempel på hur detta kan genomföras är Sahlgrenska akademins utformning
av interprofessionellt lärande (IPL):
"Mer möten för studenter över programgränserna”
Den 9 februari 2016 är avsatt för en akademigemensam dag som ska inspirera över
programgränserna, med temat mänskliga rättigheter och rätt till hälsa. Planeringen
samordnas av Lena Oxelmark, ordförande i kommittén för interprofessionellt lärande
(IPL) vid fakulteten." http://www.akademiliv.se/2015/11/30243/
●
Lär ut hur sjukvårdssystemet fungerar. Vem har egentligen ansvar? Hur fördelas
pengar? Vem bestämmer hur resurser ska fördelas?
Forskning och vetenskap
● Kritiskt tänkande. Vetenskapsteori. Vad är vetenskap? Vad innebär evidensbaserad
forskning/vård? Vem forskar? Vilka forskas på? Vilka forskas inte på? Var kommer
pengarna till forskningen från? Vad är målet med forskningen? Hur påverkar forskarens
bakgrund och synsätt forskningen? Psykologprogrammet har en hel kurs.
Psykologprogrammet läser också grundläggande sociologi.
●
I samband med epidemiologi-undervisning kan föreläsningar om hur samhället fungerar i
stort, strukturer, makthierarkier m.m. vävas in tillsammans med sociologi och viss
samhällsvetenskap.
●
Lär ut om hur läkemedelsindustrin fungerar. Hur fungerar patent, upphandlingar och
läkemedelsforskning?
Lunds universitet och andra högskolors arbete med frågor som berör
likabehandling, genus och intersektionalitet
Många högskolor har länge arbetat med att integrera genuspedagogik i sin verksamhet. Detta
har lett till framarbetande av strategier och metoder för att implementera dessa idéer i
utbildningen och institutionernas verksamhet. Till exempel har Lunds universitets ledning redan
år 2007 intiterat ett projekt för genuscertifiering av flera institutioner inom naturvetenskap. I en
utvärdering av projektet skriver de att:
”Genusperspektiv är ett prioriterat område vid Lunds universitet. I tidigare och nuvarande policy
anges att genusperspektiv och könsmedveten pedagogik ska vara ett naturligt inslag och ha en
framträdande plats i utbildning och undervisning. Det i sin tur är beroende av den omgivande
miljöns medvetenhet, dvs. institutionen. Lunds universitets ledning tillsatte 2007 en arbetsgrupp
som fick i uppdrag att belysa och ge förslag på hur ett genusperspektiv kan integreras samt
föreslå metoder för genuscertifiering av utbildningar. Uppdraget beskrivs som att gruppen ska:
”på ett explorativt sätt utreda och belysa möjligheterna att genom någon typ av certifiering
påskynda och synliggöra arbetet med en bred integrering av relevanta genusperspektiv och en
könsmedveten pedagogik i utbildningen vid Lunds universitet”.
[…]
“Avsikten i detta projekt var att testa genuscertifieringsmodellen i större skala för vidare
implementering i Lunds universitets verksamhet. Den förväntade effekten av pilotprojektet är att
institutionerna blivit mer medvetna om aspekter relaterade till genus och att undervisningen och
institutionernas klimat blivit mer förstående för olikheter som framstår som relaterade till kön,
etnicitet,ålder, sexuell läggning.”
http://www.utbildning.fysik.lu.se/data/utb/files/file_element/f4df2a3bfa353144783fe04406e0b44f/Utvardering_av_genuscer
tprojekt_genomford_av_prof_Inger_Lovkrona.pdf
●
Genuscertifiering av fysik, energivetenskap och geo-ekosystemvetenskaper
http://www.energy.lth.se/internt/genuscertifiering/aktiviteter-i-samband-med-genuscertifieringen/(2009-2012)
Ett annat exempel på försök att få in genusperspektiv i naturvetenskapliga utbildningar är en
kurs i ”genus i naturvetenskap och fysik” som var ett samarbete mellan Naturvetenskapliga
fakulteten och LTH. Ansvariga för innehållet i själva kursen var Centrum för genusvetenskap,
medan fysiska institutionen var administrativt ansvarig (http://www.utbildning.fysik.lu.se/genuskurs(2007)).
Eftersom det finns mycket forskning kring genus och hur olikheter påverkar människors
förutsättningar är det som detta exempel visar enkelt att ta hjälp av de som redan arbetar med
och forskar kring olika ämne för att få in nya perspektiv i naturvetenskapen. Vid Lunds
universitet finns genusvetenskapliga institutionen som arbetar med frågor om makt,
resursfördelning och ojämlikhet och där genusperspektiv står i fokus. Genom att utveckla
begrepp och teorier söker genusvetenskapen förklaringar till människors handlingar och
förhållanden i samhället som skapar och återskapar ojämlikhet baserat på kön
(http://www.genus.lu.se/om-institutionen)
Andra läkarutbilningars arbete
Landets övriga läkarutbildningar har kontinuerligt arbetat med att synliggöra ojämlikheter och
lyfta in genuspedagogik i sina verksamheter. Det finns flera goda exempel på detta och många
lärdomar att dra från dessa olika projekt.
●
Genusperspektiv i Hälsouniversitetets grundutbildningar 2007-2011, rapport
https://www.liu.se/medfak/ike/forskning/genus_medicin/filarkiv_genus/1.421950/Genusigrundutbildningar_Rapport10.pdf
●
Genus och medicins rapportserie, medicinska fakulteten vid
Linköpingsuniversitet
https://www.liu.se/medfak/ike/forskning/genus_medicin/publikationer/rapporter?l=sv
●
Genus och medicin – en dubbelbottnad och politiskt känslig fråga
Erfarenheter av genusundervisning i Linköping (2010), Läkartidningen
“Konklusion: Efter fem års arbete som genuslektorer på Hälsouniversitetet ser vi att
processen är i gång, men den är långsam och behöver kontinuerlig påfyllnad och
översyn. Vår vision är att genus ska bidra till en personlig utveckling hos studenterna
som kommer till uttryck i ett inkluderande och icke-diskriminerande förhållningssätt mot
patienter och medarbetare.”
https://www.liu.se/om-liu/strategi/ett-liu-for-alla/lika-villkor/om-genuslektorerna/1.237018/LKT1034s1928_1931.pdf
●
Genusperspektiv på läkarprogrammet – tolkningar av genusperspektiv bland
lärare på läkarprogrammet vid Linköpings universitet (2009)
https://www.liu.se/medfak/ike/forskning/genus_medicin/filarkiv_genus/1.421951/Genusperspektivplkarprogrammet_Rappo
rt9.pdf
●
Genus och medicin
”Inom det här ämnet arbetar vi med att kunna applicera genus inom medicin ur både
manligt och kvinnligt perspektiv. Olika forskningsområden kan vara kränkningar i vården,
genus och vårdtillgångar, kopplingar mellan övergrepp och självrapporterad ohälsa.”
https://www.liu.se/medfak/ike/forskning/genus_medicin?l=sv
●
Karolinska institutet, professionell utveckling
”Genusmedicin och interkulturella aspekter”
http://pingpong.ki.se/public/courseId/5588/coursePath/5586/ecp/lang-sv/publicPage.do
●
Genustrappan – Ett pedagogiskt redskap för lärare vid KI, framtaget av
programnämnden för läkarprogrammet.
http://pingpong.ki.se/public/pp/public_courses/course05586/published/1447675929502/resourceId/6932239/content/infow
eb/node-1662025/Lathund%20-%20Genustrappan.pdf
●
Genusperspektiv och könsmedveten undervisning på medicinska och
farmaceutiska fakulteterna. Uppsala studentkår 2009
http://old.uppsalastudentkar.se/files/uppsala/Rapport%20medfak.pdf
●
Genus-integrerad undervisning vid svenska universitet och högskolors
hälsoutbildningar – En kartläggning (2010)
”Syftet med denna rapport är att göra en kartläggning av hur (främst) hälsoutbildningar i
Sverige konkret arbetar med att integrera genusperspektiv i undervisningen. Som nämns
ovan önskar rapporten bidra med erfarenheter från svenska hälsoutbildningar. ”
http://gu.se/digitalAssets/1336/1336907_genusintegrerad-undervisning-vid-svenska-universitets-och-h--gskolors-h-lsoutbildningar.pdf
●
Vidgade perspektiv i utbildningen
Sjuksköterske- och läkarstudenter granskar sin utbildning utifrån kön, sexuell
läggning, etnicitet, religion och funktionshinder
http://www.oru.se/PageFiles/80251/vidgadeperspektiv.pdf
●
Normmedvetet vårdande
”Högskolan Väst i samarbete med KJV startade hösten 2014 ett unikt koncept som innebär att
pedagogerna på sjuksköterske- och specialistssjuksköterskeprogrammen samt socialpsykiatrisk
vård går en 7,5 hp i "Normmedvetet vårdande".
Kursen har arbetsintegrerat lärande som pedagogisk utgångspunkt, ettlärande där den nya
kunskapen skall kunna relateras till ochanvändas i det ordinarie lärararbetet. För denna kurs
innebär att ett normkritiskt perspektiv tillämpas på befintliga lärandemål och kurslitteratur, för att
därefter kunna formulera dessa mer normmedvetet.
Kursens upplägg är strukturerad utifrån de olika diskrimineringsgrunder som finns i svensk
lagstiftning, detta kan också uttryckas som de kategoriseringar av människor som leder till olika
socialt begränsande normer och som påverkar såväl hälsa som tillgång till vård. Dessa grunder/
kategoriseringar är; kön/genus, klass,etnicitet, ålder, funktion, sexualitet och de kommer att
utgöra grunden för innehållet i sex olika föreläsningar
Konceptet är unikt och förhopppningsvis leder det till att Högskolan Väst kommer att utexaminiera
framtidens sjuksköterskor med ett norm-medvetet vårdande i bagaget.
http://jamlikvard.vgregion.se/sv/Regionkansliet/Halso--och-sjukvardsavdelningen/Kunskapscentrum-for-Jamlikvard/jamlik_vard/Utbildning/Normedvetet-larande/
http://www.hv.se/sv/institutionen-ih/normmedvetet-vardande
DO:s granskning av högskolor som bedriver läkarutbildning och sjuksköterskeutbildning
Rätten till sjukvård på lika villkor, Rapport, Diskrimineringsombudsmannen 2012
http://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-ratten-till-sjukvard-lika-villkor.pdf
”DO:s granskning var ett led i myndighetens arbete med fokus på sjukvården under åren 2010–
2011. DO valde att granska arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter för
studenterna vid alla högskolor som bedriver läkarutbildningar och hälften av de högskolor som
anordnar utbildningar av sjuksköterskor.
[…] Enligt diskrimineringslagen ska högskolorna bedriva ett målinriktat arbete för att
främja studenters lika rättigheter och möjligheter på områdena kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Målen ska
formuleras klart och tydligt och ses som en del av ett planmässigt arbete. Det innebär
att målen måste gå att utvärdera. LiU och Mah har från början formulerat specifika mål
och åtgärder för varje diskrimineringsgrund. Andra högskolor har haft problem med
målsättningarna för likabehandlingsarbetet. Målen i planerna har varit vagt
formulerade eller alltför allmänt hållna för att vara utvärderingsbara. DO noterar att de
flesta av de granskade högskolorna arbetar med jämställdhet och tillgänglighet. Åtta
av 14 högskolor har haft brister i arbetet med sexuell läggning, etnisk tillhörighet och
religion och annan trosuppfattning. Det är också ett problem att diskrimineringsgrunder
ibland förs samman under paraplybegreppet ”mångfaldsfrågor”. I dessa fall har DO
begärt ett förtydligande.[…]
Målet med en riktad granskning av sjuksköterske- och läkarutbildningarna var att höja
medvetenheten i frågorna. Det skulle indirekt få högskolorna att arbeta med frågor om
likabehandling och diskriminering för att säkerställa blivande sjuksköterskors och läkares
bemötande mot patienterna och deras anhöriga. Det är glädjande att nästan alla granskade
högskolor bedriver ett arbete för att kvalitetssäkra undervisningen genom exempelvis
genuspedagogik eller normkritisk pedagogik.
DO vill ge övriga högskolor följande rekommendationer:
1. Se över innehållet i kurslitteratur, undervisningsmaterial och litteraturlistor.
2. Granska skrivningarna i kursplanerna. Förtydliga vad som menas med likabehandling.
Om det behövs: Ta fram nya riktlinjer för integrering av frågor om lika möjligheter och
rättigheter i utbildningsplaner och kursplaner för samtliga utbildningsprogram.
3. Kvalitetssäkra undervisningens innehåll. Kartlägg studenternas upplevelser. Utbilda
lärarna på samtliga utbildningsprogram i metoder för att säkerställa studenters lika
rättigheter och möjligheter i undervisningen, exempelvis genom en normkritisk
pedagogik. Gör handledare och ansvariga på praktikplatser medvetna om
diskrimineringslagen och universitetets planmässiga arbete.
4. Integrera frågor om diskriminering i undervisningen om bemötande av personer som
söker vård.
5. Se till att studenters kunskaper ges en likvärdig bedömning vid examination, så att ingen
diskrimineras.
6. Utveckla kursvärderingarna. Ställ frågor som till exempel: Har studenter upplevelser av
negativ särbehandling eller av kränkningar? Har kunskaper om likabehandling eller
motsvarande varit användbara under en kurs? Har dessa kunskaper påverkat den
teoretiska förståelsen, genomförandet av de praktiska momenten och/eller lärares och
studenters förhållningssätt? Hur har lärare bedrivit sitt pedagogiska arbete med
kunskaper om likabehandling och genusmedicinska kunskaper?
7. Anslå medel till projekt som handlar om att integrera frågor om lika rättigheter och
möjligheter i utbildningarna vid högskolan.
Det går att läsa om ett exempel på hur en högskola arbetat med dessa frågor i Karolinska
Institutets egna kartläggning ”Det ligger i vår profession att beakta likabehandling”
Där framkommer att: “Det saknas helt och hållet förståelse för, och kunskaper om, att
likabehandling är ett angeläget kunskapsområde när det gäller hur undervisning genomförs,
vilka konsekvenser det får för lärande, makt och normer, men också för hur medicinska
kunskaper kommer att fungera i sig.
https://internwebben.ki.se/sites/default/files/det_ligger_i_var_profession.pdf
●
Granskning av likabehandlingsplaner hos Sveriges 21 största lärosäten
Sveriges förenade HBTQ-studenter
“Åtgärderna i planerna som vi granskat är diffust formulerade och påminner mer om visionära mål
än konkreta och aktiva åtgärder.
Många av lärosätena följer inte DO:s rekommendationer om att ange ansvarig, budget
och tidsrymd för var och en av åtgärderna.
Enbart fem av 21 lärosäten har åtgärder för de fem diskrimineringsgrunder som lagen
kräver; Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionshinder och Sexuell
läggning.”
http://hbtqstudenterna.se/wordpress/wp-content/uploads/arkiv/rapporter/2010_granskning-av-likabehandling.pdf
Kritik riktad mot läkarutbildningarna i landet
●
Genusmedveten medicin - om könsdiskriminering i läkarutbildningen och
betydelsen av vidgade perspektiv.
Studie som gjorts vid Uppsala Universitet (presenterades på SLS Rikstämma 2015, ev ej
ännu publicerad) som bla visar på att:
“Vid Uppsala universitet utfördes 2002 en enkätstudie bland samtliga läkarstudenter (n = 689,
svarsfrekvens 56 %) som visade att diskriminering och trakasserier på grund av kön var vanligt
förekommande. Då en uppföljande enkätstudie genomfördes 2013 (n = 942, svarsfrekvens 76 %),
hade läkarutbildningen genomgått utbredda förändringar och moment med fokus på genus och
könsskillnader hade adderats. Trots detta, rapporterade 81 % av läkarstudenterna 2013 att de blivit
utsatta för diskriminering och/eller trakasserier. Majoriteten av övergreppen hade skett under klinisk
praktik och de flesta hade blivit utsatta av kollegor, d v s läkare, lärare och medstudenter. 69 % av
studenterna hade upplevt sig kränkta av könsstereotypa uttalanden i undervisningen. Resultaten tyder
på en fortsatt genomgående brist på genusmedvetenhet inom medicinen - en brist som inte bara
påverkar läkarstudenters hälsa och motivation, utan även riskerar att främja en kultur i undervisning,
forskning och praktik som upprätthåller ojämlik behandling av patienter.
… Vad kan vi som läkare, enskilt och som grupp, göra för att bidra till ökad jämlikhet? Och på vilket
sätt spelar graden av jämlikhet och medvetenhet i den egna kliniska och akademiska verksamheten
roll för hur väl rustade morgondagens läkare är för denna uppgift? Genom att anlägga vidgade
perspektiv, såsom genus- och/eller intersektionella perspektiv, kan de strukturer och normer som styr
resursfördelning mellan olika grupper i samhället synliggöras och problematiseras och öka förståelsen
för hur stereotypisering, diskriminering och ojämlikhet uppstår och upprätthålls.”
●
Studenter genusgranskar utbildningar
Vårdvetenskapsprogrammen på Uppsala universitet granskas ur ett genusperspektiv. I
vårdyrken ansvarar man för andras liv och hälsa, därför är det extra viktigt med
genusmedvetenhet i undervisningen, menar Malin Masterton, projektledare.
http://www.ergo.nu/nyheter/20130424-studenter-genusgranskar-utbildningar
●
Få och spridda genusinslag i Umeås läkarprogram
Lärarna nyckelgrupp för att sjösätta förslagen till förbättringar
http://ww2.lakartidningen.se/old/content_0349/pdf/4084_4090.pdf
●
”Rasism vanligt på läkarutbildningen”
http://www.metro.se/nyheter/rasism-vanligt-pa-lakarutbildningen/Objfdx!07_3602-23/
●
Studenter kritiserar Karolinska institutet
Sjuksköterske- och läkarstudenter riktar skarp kritik mot Karolinska institutets studie- och
arbetsmiljö. Bland annat visar den rapport som studenterna lagt fram på
könsdiskriminering, både på utbildningen och inom vårdsystemet.
http://www.genus.se/Aktuellt/nyheter/Nyheter/fulltext//studenter-kritiserar-karolinska-institutet.cid917518
●
Klassbakgrunden märktes på utbildningen
“Läkarprogrammet är en av de utbildningar där andelen studenter med
arbetarklassbakgrund är lägst. För Pia Huoso märktes klasstillhörigheten främst i fråga
om självförtroende.”
http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2005/09/15/klassbakgrunden-marktes-pa-utbildningen/
●
Läkarstudent utsatt för homofobi av sin handledare
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/04/Jag-ar-stolt-over-att-jag-sa-ifran--att-jag-kan-gora-skillnad/
●
Genus 2016 – för forskning i framkant Ett underlag för forskningspolitiken
http://www.genusforskning.org/wp-content/uploads/2015/09/Genus-2016-.pdf
●
Våldtäktsfilm visades på läkarnollning
http://www.unt.se/uppland/uppsala/valdtaktsfilm-visades-pa-lakarnollning-3874706.aspx
Arbete som berör frågor om likabehandling, genus och intersektionalitet inom vården
Även Region Skåne och andra vårdinrättningar jobbar aktivt med att bredda sina perspektiv för
att säkerställa likabehandling. Sedan 2008 erbjuder RFSL (Riksförbundet för homosexuellas,
bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) HBTQ-certifiering, som innebär ett
synliggörande av att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för
anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett HBTQperspektiv. För att förtroende ska skapas behövs inte bara kompetens. Det måste också
synliggöras att kompetensen finns. Genom RFSL:s HBTQ-certifiering kan en organisation inte
bara tillägna sig kunskap och verktyg för det kontinuerliga arbetet – certifieringen är också ett
kvitto på att systematiskt arbete genomförts. På så sätt är certifieringen också ett hjälpmedel i
synliggörandet.
●
HBTQ-certifiering
Kriterier: http://www.rfsl.se/?p=4960
Följande verksamheter inom Region Skåne är HBTQ-certifierade: Vårdcentralen Eden,
Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen, Barnavårdscentralen Sorgenfri,
Barnavårdscentralen Eden, Familjens hus, Centrum för sexuell hälsa
http://www.rfsl.se/?p=4962
●
Vårdhandboken
Den nationella Vårdhandboken som arbetar med att säkerställa god och säker vård på
lika villkor har skrivit om genussystem och hur dessa strukturer påverkar människor och
skapar olika förutsättningar för olika grupper.
Genussystem [Bemötande i vård och omsorg, genusperspektiv]
http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-genusperspektiv/Genussystem/
Ojämlik vård
För att kunna implementera det Socialstyrelsen föreskriver krävs utbildning i de maktstrukturer
som formar samhället och hur dessa påverkar olika grupper. För att kunna skapa en jämlik
hälso- och sjukvård där all vård erbjuds på lika villkor med likvärdigt bemötande till alla oavsett
bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, födelseland, etnisk eller
religiös tillhörighet eller sexuell läggning krävs att det hos vårdpersonalen finns en djup
förståelse hur olika socioekonomiska faktorer påverkar människors förutsättningar.
●
Ojämna villkor för hälsa och vård – Jämlikhetsperspektiv på hälso- och
sjukvården
Socialstyrelsen 2011
”Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling ska erbjudas på lika villkor med
likvärdigt bemötande till alla oavsett bland annat bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning,
utbildning, social ställning, födelseland, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning.
Enligt formuleringarna i hälso- och sjukvårdslagen ska en sjukvård som strävar efter att uppnå en
godhälsa och vård på lika villkor prioritera de som har störstbehov. Världshälsoorganisationen,
WHO, lyfter fram följande övergripande faktorer inom hälso- och sjukvårdsystemen som viktiga
för att åstadkomma en jämlik vård:
• Solidariskt finansierad vård med hög tillgänglig för alla medborgare
• Uppmärksammande av särskilda behov hos utsatta grupper
• Ökadbetoning på en sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande hälso-och sjukvård”
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-12-30
●
I en rapport från Statens offentliga utredningar 2006 skriver författatarna om strukturell
diskriminering och hur denna påverkar hälso- och sjukvården.
Hälsa, vård och strukturell diskriminering, SOU 2006:78
”Den biologiska rasismens historia inom naturvetenskaperna i allmänhet och inom medicinsk
forskning och utbildning i synnerhet har en lång tradition i Sverige med sina rötter i 1700-talets
rasbiologiska sällskap som skapades i Carl von Linnés fotspår. Kategorisering av människor i
olika ”raser” satte djupa spår inom de medicinska traditionerna i Sverige, med konsekvenser långt
in på 1900-talet. Etableringen av den rasbiologiska institutionen, behandlingen av den samiska
minoriteten och steriliseringarna av ”mentalsjuka” för att skydda den högtstående nationen är
mörka avsnitt i Sveriges rasistiska historia. Avskaffandet av denna rasistiska praxis och dess
institutioner innebar dock inte slutet på rasism och diskriminering. Rasismen har ändrat karaktär
och har i många fall omvandlats till en ”kulturrasism” som genomsyrar vården.”
http://www.regeringen.se/contentassets/764bc18a973546cc90ee69255f9f3fca/halsa-vard-och-strukturell-diskrimineringsou-200678
●
Malmökommissionen – Ett socialt hållbart Malmö (2014)
”Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor”
“Klyftan mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta har ökat
påtagligt under de senaste årtiondena. Detta gäller globalt, mellan olika länder och mellan socialt
definierade grupper inom ett land och i en stad som Malmö. Skillnaden i medellivslängd är fyra
och ett halvt år för kvinnor och fem och ett halvt år för män mellan olika stadsdelar i Malmö.
Skillnaden i återstående livslängd vid 30 års ålder mellan de med kort utbildning (förgymnasial)
och de med lång (eftergymnasial) är 4,1 år för kvinnor och 6 år för män. Skillnaderna har ökat de
senaste 20 åren. Detta trots att den genomsnittliga hälsan i Malmö har förbättrats avsevärt under
samma tid.”
http://malmo.se/download/18.3108a6ec1445513e589b90/1393252127222/malmo%CC%88kommissionen_slutrapport_20
14.pdf
●
Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män
Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2012)
“Ojämlikhet i hälsa ur intersektionellt perspektiv: kön, klass, etnicitet
Individers position på arbetsmarknaden beror sammantaget på utbildning, kön, ålder, etnicitet,
sexuell läggning och andra faktorer som utmärker individer samt av olika kombinationer av dessa
faktorer. Begreppet intersektionalitet härstammar från genusvetenskapen och bygger på
antaganden att de erfarenheter människor gör och tillskrivs i termer av tillgång till makt och
samhällsresurser präglas av strukturella maktförhållanden utanför individens omedelbara kontroll.
För att förstå omfattningen av arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet behöver vi alltså ta
hänsyn till flera stratifieringsdimensioner än social position och kön. Till exempel kan lågutbildade
invandrarkvinnor i medelåldern drabbas av arbetslivets orättvisor såväl som arbetare, som
kvinnor, som medelålders och som invandrare (Edling & Liljeros, 2010). Att analysera ojämlikhet i
hälsa ur ett intersektionellt perspektiv innebär att det inte går att på förhand avgöra vilken
stratifieringsdimension (t ex socioekonomisk position, kön, ålder osv) som är viktigast, utan det
gäller att studera hur olika stratifieringsmekanismer förstärker eller motverkar varandra i
processer som skapar ojämlikhet i hälsa.”
http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800038759/1383647137486/K%C3%B6n+genus+och+h%C3%A4lsa_
Toivanen+mfl.pdf
●
Är akutsjukvården jämställd?
Genusperspektiv på akutmottagningens verksamhet vid Universitetssjukhuset Örebro
(2015)
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:858147/FULLTEXT01.pdf
●
Klass, genus och etnicitet i vårdarbete (Malmö högskola, 2012)
En studie om hur vårdpersonal och vårdtagare konstruerar klass, genus och etnicitet i
äldreomsorgen.
https://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/Klass-genus-och-etnicitet-i-vardarbete-/
●
Läkarförbundet, som samlar drygt 46.500 läkare, betonar vikten av att hänsyn tas till
människors olikheter.
Jämställda läkare - ett program från Sveriges läkarförbund
”Läkarförbundet anser att det är viktigt att köns betydelser i organisationen och kvinnors och
mäns olika villkor i arbetslivet uppmärksammas i läkarutbildningen. Att höja kunskapsnivån om
genus skapar en förståelse för genus betydelse och inverkan i rollen som läkare både
organisatoriskt och i relationen patient – läkare.”
https://www.slf.se/Pages/3194/J%C3%A4mst%C3%A4llda%20l%C3%A4kare.pdf
●
”Händer att vårdpersonal tittar lite snett” (Svenska dagbladet, 2015)
Brist på kunskap om hbtq-frågor är ett problem på sjukhus och vårdcentraler.
“Panelen lyfte fram fortbildning som ett sätt att komma till rätta med bristerna.
James Janani, som läser till läkare vid Uppsala universitet, menar att hbtq-frågor är eftersatta
under läkarutbildningen.
– I undervisningen får vi arbeta med olika scenarier och då får vi till exempel aldrig möta några
som avviker från normen, säger han.
Detta kan vara en orsak till att många som sedan kommer ut på jobb inte vet hur de ska agera
när de möter personer som har en annan sexuell läggning än heterosexuell, tror James Janani.”
http://www.svd.se/bristande-kunskap-om-hbtq-fragor-inom-varden
●
Genus i vården 2015
“Hur påverkar patientens kön den vård och behandling som ges vid olikatillstånd? Nu presenteras
aktuella genusvetenskapliga studier inom Stockholmsläns landsting och hur vi kan agera för att få
en mer genusmedveten jämlik vård.”
http://ki.se/sites/default/files/genus_i_varden_2015-11-27_inbjudan_och_program.pdf
●
Den hemliga kontrollen (Kalla fakta, TV4, 2015)
“Höstens första avsnitt av Kalla fakta avslöjar att så kallade oskuldskontroller utförs på
svenska vårdcentraler.”
http://www.tv4.se/kalla-fakta/artiklar/kalla-fakta-den-hemliga-kontrollen-5613b178fca38f3caf000066
●
Det finns ingen mödomshinna (Ungdomsmottagningen)
“Att det skulle finnas en mödomshinna är en myt som handlar om att kontrollera tjejers
sexualitet.”
http://www.umo.se/Kroppen/Tjejers-underliv/Det-finns-ingen-modomshinna/
●
“Läkare: Somalier har en IQ på 70” (Aftonbladet, 2016)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22363420.ab
●
“Sjukhusläkare skrev rasistiska kommentarer om sina patienter” (Läkartidningen,
2015)
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/02/Lakare-skrev-rasistiska-kommentarer-om-patienter/
●
Läkare dömd för diskriminering av muslimk patient (Läkartidningen, 2015)
“Läkaren krävde att den kvinnliga, muslimska patienten skulle hälsa på honom genom
att skaka hand. När hon vägrade inställdes undersökningen. Nu har vårdföretaget där
läkaren arbetar dömts för diskriminering.”
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/04/Lakare-diskriminerade-muslimsk-patient/
●
Ytterligare fall av diskriminering av muslimsk patient (Sydsvenskan, 2015)
“Kirurgen krävde att hon skulle ta av sig slöjan”
www.sydsvenskan.se/malmo/kirurgen-kravde-att-hon-skulle-ta-av-sig-slojan-1
●
Genus spelar roll i unga läkares arbetssituation (Läkartidningen, 2015)
“Kvinnliga AT-läkare känner sig negativt särbehandlade, visar enkätstudie”
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2015/09/Genus-spelar-roll-i-unga-lakaresarbetssituation/
●
Sjukvårdsministern: Djupt orättvist att kvinnor får en sämre behandling än män,
(Dagens Nyheter, 2016)
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sjukvardsministern-djupt-orattvist-att-kvinnor-far-en-samre-behandling-an-man/
Lunds universitets, Medicinska fakultetens och Region Skånes
likabehandlingsplaner och värdegrunder
●
Medicinska fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och
mångfald 2015-2017
”Mot denna bakgrund ska fakulteten under perioden 2015-2017 säkra att genusperspektiv och en
könsmedveten pedagogik ska vara naturliga inslag i all utbildning på grund-, avancerad- och
forskarnivå. Studenter ska – oavsett kön eller bakgrund – få lika möjligheter i alla
undervisningssammanhang inom utbildningen.”
http://www.med.lu.se/om_fakulteten/organisation_och_ledning/naemnder_och_kommitteer/naemnden_foer_jaemstaelldhe
ts_och_likabehandlingsfraagor
●
Jämställdhet, likabehandling och mångfald
“Nämnden för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor har under Medicinska fakultetsstyrelsen
ansvar för att Lunds universitets centrala policy för jäm-ställd-het, likabehandling och mångfald
efterlevs. Vidare ansvarar nämnden för att fakultetens handlingsplan för jämställdhet,
likabehandling och mångfald implementeras i verksamheten.
Exempel på planerade aktiviteter och åtgärder under 2015/2016
●
●
●
Implementering av fakultetens värdegrund
Utveckling av den interna kommunikationen kring jämställdhets- och likabehandlingsfrågor
Breddad rekrytering av studenter från studieovana miljöer – projektstöd”
http://www.med.lu.se/om_fakulteten/organisation_och_ledning/naemnder_och_kommitteer/naemnden_foer_jaemsta
elldhets_och_likabehandlingsfraagor
●
Medicinska fakultetens värdegrund
”Medicinska fakultetens värdegrund är mer än bara ord.
[…] Vår värdegrund formas i samklang med Lunds universitets värdegrund – vi står för
grundläggande mänskliga rättigheter, demokratiska och akademiska värden samt åtagandet att
bidra till hållbar utveckling. […] Vi arbetar målmedvetet och systematiskt med jämställdhet,
likabehandling och mångfald. Det råder nolltolerans mot kränkande särbehandling och
diskriminering. Respekt, öppenhet och omtanke ska alltid gälla i mötet mellan anställda, studenter
och våra samarbetspartners. Vårt gemensamma arbete präglas av delaktighet, nyfikenhet och
engagemang.”
http://www.med.lu.se/intramed/min_anstaellning/vaerdegrund_likabehandling
●
Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet 2015
”Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (2008:567) är en utbildningsanordnare skyldig att varje år
upprätta en likabehandlingsplan med de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter
och möjligheter för de studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels
förebygga och förhindra trakasserier. Diskrimineringsombudsmannen (DO) rekommenderar
dessutom i sin handledningsskrift till högskolorna ”Förebygga diskriminering – främja
likabehandling” från 2009 att likabehandlingsarbetet även ska omfatta de två nya
diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Planen ska enligt
lag innehålla:
1. En översikt över de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med planen,
2. En redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller
genomföra under det kommande året, samt
3. En redovisning av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts.
Likabehandling av studenter är en viktig kvalitetsfråga. Ett fungerande likabehandlingsarbete
skapar en större mångfald vilket gör att olika perspektiv och synpunkter kommer fram. Detta
bidrar till utbildningens kvalitet.”
http://www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/likabehandlingsplan-for-studenter-vid_-lundsuniversitet-2015.pdf
●
Strategisk plan för Lunds universitet 2012-2016
”Grundläggande värderingar
Lunds universitet står för grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska och akademiska
värden. Jämställdhet och etnisk och social mångfald ska råda. Respekt, tolerans och omtanke
gäller i alla relationer. Det gör även gemensamt ansvarstagande och lojalitet mot universitetets
grundläggande värden, uppgifter och mål.
[…]
Mål: Vid Lunds universitet ska såväl lärare och andra anställda som studenter uppträda
respektfullt mot varandra och behandla varandra likvärdigt. Likabehandling ska vara en
prioriterad fråga för Lunds universitet. All personal och alla studenter ska ha god kännedom om
det likabehandlingsarbete som bedrivs inom olika delar inom universitetet. Personal och
studenter ska kunna skaffa sig kunskap om varje specifik diskrimineringsgrund och om
intersektionalitet genom såväl skriftlig information som kompetenshöjande kurser.”
http://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/strategisk_plan_2012_16_sv.pdf
●
Region Skånes likabehandlingspolicy
”Likabehandling är ett kunskapsområde. Utan en underhållen kunskapsnivå avstannar
utvecklingen och invanda roller, attityder och värderingar cementeras lätt. För att uppnå
likabehandling i mötet med patienten, resenären eller besökaren måste ett
likabehandlingsperspektiv vävas in i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg i Region
Skånes arbete.
Diskriminering – ett hot mot folkhälsan
Enligt den nationella folkhälsopolitiken ska samhälleliga förutsättningar skapas för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen. Detta är ett arbete som går hand i hand med
likabehandlingsstrategierna. Ett samarbete mellan folkhälso- och likabehandlingsarbetet i Region
Skåne ses därför som en viktig framgångsfaktor.
Omfattning
Policyn är giltig inom alla Region Skånes egna verksamheter och helägda bolag. Verksamheter
som har avtal med eller är finansierade genom bidrag från Region Skåne ska genom skrivningar i
avtal och överenskommelser också omfattas av policyn.”
http://www.skane.se/globalassets/styrandedokument/likabehandlingspolicy_lika_stora_sidor.pdf
●
Patientlagen (2014:821)
6 § Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde
till vården.
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/#K3
●
Diskrimineringslagen
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier
7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller
studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband
med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är
utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i
framtiden.
Målinriktat arbete
3 § Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt
främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning.
Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt
över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever
eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och
förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa
åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan. Lag (2014:958)