Finansdepartementet
Finansmarknadsavdelningen
103 33 Stockholm
Stockholm 11 november 2016
En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad
(SOU 2016:45)(Fi2016/02541/V)
FAR har beretts tillfälle att yttra sig över remissen En hållbar, transparent och konkurrenskraftig
fondmarknad (SOU 2016:45)(Fi2016/02541/V). FAR får med anledning av detta anföra följande.
Bokföringslagen för fonder
I slutbetänkandet av 2014 års fondutredning (utredningen) föreslås att kontraktuella fonder ska
omfattas av bokföringslagen vad gäller bokföring och arkivering m.m. FAR har föreslagit detta tidigare
och ställer sig positiv till den föreslagna lösningen.
Redovisningsramverk för fonder
De fonder som finns i Sverige idag är kontraktuella fonder. Eftersom de inte är juridiska personer
saknas ett grundläggande redovisningsramverk. Alla juridiska personer och koncerner omfattas av
något redovisningsramverk som exempelvis årsredovisningslagen (ÅRL), årsredovisningslagen för
kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), årsredovisningslagen för försäkringsföretag (ÅRFL)
eller IFRS. Dessa lagar och IFRS kompletteras med tillkommande redovisningsrekommendationer och
uttalanden från exempelvis Rådet för finansiell rapportering, Finansinspektionen (FI) eller uttalanden
från IAASB. Denna regleringsform innebär att de som ska tillämpa reglerna dels har ett grundläggande
ramverk för hur transaktioner i redovisningen ska hanteras, dels ytterligare vägledning i form av
uttalanden. När nya förhållanden och transaktionstyper dyker upp finns därmed ett ramverk för hur
dessa ska hanteras. Ett aktuellt exempel är redovisning av negativ ränta.
Grunderna för kontraktuella fonders redovisning finns i form av föreskrift från FI. Av naturliga skäl är
dessa kortfattade instruktioner och inte ett redovisningsramverk. Ur ett historiskt perspektiv noteras att
redovisningsföreskrifterna från FI är en vidareutveckling av den tidigare redovisningsvägledningen
som Fondbolagens Förening gav ut till och med slutet av 1990-talet. Redovisningsramverken och
vägledningarna har utvecklats väsentligt sedan dess, exempelvis genom införande av IFRS. Detta har
inneburit att posterna som nu presenteras i resultat- och balansräkningar i årsberättelsen har egenartade
eller ålderstigna benämningar och rubriceringar.
Internationellt finns länder där det finns krav på att IFRS ska tillämpas av fonder, i andra kan det vara
frivilligt. I exempelvis Luxemburg tillämpas IFRS men CSSF (Luxemburgs tillsynsmyndighet) anger
begränsningar i tillämpningen vad gäller tilläggsupplysningar som kan vara omfattande vid IFRStillämpning. Det finns flera fördelar med detta; det finns ett redovisningsramverk som redovisningen
grundas på, det kommer löpande uttalanden som ger vägledning i tillämpningen samtidigt som benämningarna på poster som presenteras känns igenom från andra årsredovisningar.
I fondutredningen föreslås att en ny typ av fonder, investeringsbolag, ska införas. Dessa fonder föreslås
få en egen lag som föreslås hänvisa till aktiebolagslagen i vissa delar. Vad gäller redovisning och
informationsgivning i form av årsredovisning/årsberättelse/årsrapport anges i utredningen p. 6.21 att
investeringsbolag ska följa samma regler som kontraktuella fonder.
FAR anser att redovisning ska grundas på ett vedertaget redovisningsramverk (ÅRL, ÅRKL, ÅRFL,
IFRS). FAR föreslår vidare att den nya lagen kompletteras med krav på att fonder ska tillämpa IFRS
som grund för sin redovisning och presentationen i årsredovisning/årsberättelse samt att FI bemyndigas
att ange de begränsningar och förenklingar som ska gälla vid tillämpning och upplysningskrav.
Årlig redovisning för fonder i form av årsberättelse eller årsredovisning
Enligt lag om värdepappersfonder (2004:46) § 18 om årsberättelse, ska fondbolaget för varje värdepappersfond som det förvaltar lämna en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång.
I Sverige har tillämpningen av lagtexten ovan inneburit att varje fond ska ha en egen fristående
komplett årsberättelse med påskrifter av styrelsen och med egen revisionsberättelse.
Många av de informationskrav som finns avseende innehåll i en årsberättelse innebär att samma
information presenteras flera gånger. Som exempel kan nämnas ny information om ersättningar i
fondbolaget, hållbarhetsinformation, ägarpolicy och redovisningsprinciper. När varje årsberättelse för
varje fond, som ett fondbolag förvaltar, lämnar denna information blir det ett omfattande dokument.
Sammantaget blir detta en administrativ börda.
Vidare konstateras att vissa stora svenska aktörer med många fonder upprättar "årsrapporter" som
skickas till investerare. Dessa årsrapporter kan omfatta samtliga fonder som ett fondbolag förvaltar.
Årsrapporten är oftast snarlik en årsberättelse men uppfyller inte de formella kraven som finns på att
återge en separat årsberättelse för varje fond. Förenklingarna är oftast att viss information endast
presenteras en gång, exempelvis redovisningsprinciper och hållbarhetsinformation samt att
revisionsberättelse kan återges i exempelformat. Den formella årsberättelsen kan då beställas från
fondbolaget.
Ur ett europeiskt perspektiv är det vanligt med gemensam årsberättelse för samtliga fonder som ett
fondbolag förvaltar.
FAR föreslår att utredningen tydliggör att tolkningen av lag om värdepappersfonder innebär att
fondbolaget ska upprätta en gemensam årsberättelse för samtliga fonder de förvaltar. Detta innebär dels
2(9)
att investerare erhåller ett kvalitetssäkrat dokument i form av årsredovisning/årsberättelse, dels att den
administrativa bördan minskar. Den gemensamma årsberättelsen skrivs på av hela styrelsen i fondbolaget och en gemensam revisionsberättelse lämnas för samtliga fonder.
Administrator och oberoende beräkning av NAV
Ett av syftena med utredningen är att öka Sveriges konkurrenskraft på den internationella fondmarknaden. Det finns ett område som inte behandlats i utredningen och som FAR vill lyfta fram för
ytterligare överväganden.
I flera länder, som exempelvis Luxemburg, finns krav på att fondbolaget anlitar en extern administrator
för att administrera fondens tillgångar. Administratorn står under tillsyn av motsvarande FI. Administratorn hanterar bland annat bokföring och NAV-kurssättning. Det innebär att NAV beräknas av en
oberoende tredje part. När utländska investerare utvärderar svenska fonder för att eventuellt göra en
investering är oberoende värdering av fondens tillgångar en viktig punkt. Vid en sådan bedömning
uppfattas det som egendomligt att fondförvaltaren beräknar sitt eget NAV. Ett flertal investerare kan då
välja att inte investera.
I Sverige finns ingen historik av att det har uppkommit större fel till följd av det svenska förfaringssättet men ur ett externt perspektiv kan det uppfattas som att det finns en inte oväsentlig inneboende
intressekonflikt i den svenska hanteringen av NAV-kurssättning.
Ytterligare en aspekt är att svenska fondbranschen kännetecknas av att den till stor del består av de fyra
svenska storbankerna och försäkringsbolagen som i huvudsak riktar sig till vanliga konsumenter och
inte institutionella investerare. Därav följer att dessa aktörer inte prioriterar att utvärdera om extern
administrator behövs på samma sätt som mindre aktörer med relativt sett fler institutionella investerare
och en möjlig ambition att vända sig till utländska investerare.
FAR rekommenderar att frågan om krav på extern oberoende administrator för fonder utreds
ytterligare.
Revision av investeringsbolag
I fondutredningen föreslås att den nya lagen om investeringsbolag baseras på de regler som finns i
aktiebolagslagen (2005:551). FAR instämmer i att reglerna för investeringsbolag bör utgå från den
reglering som gäller för aktiebolag då den ligger närmast till hands.
Avseende revision anges i författningsförslaget att hela nionde kapitlet i aktiebolagslagen med
undantag för 1 § ska gälla med de tillägg som följer av kapitel 9 i författningsförslaget. Det finns dock
ett antal skillnader mellan aktiebolag och investeringsbolag (se nedan) som innebär att alla paragrafer
som hänvisas till i aktiebolagslagens nionde kapitel inte är relevanta för ett investeringsbolag,
alternativt behöver anpassas till ett investeringsbolag.
3(9)
FAR anser att skillnaderna mellan de båda bolagsformerna (aktiebolag respektive investeringsbolag)
gör att det blir svårt med hänvisningar, undantag och tillägg. Därför vore det bättre de regler som gäller
för revision av investeringsbolag angavs direkt i lagen om investeringsbolag.
Vad revisionen omfattar
Revision av en kontraktuell fond omfattar räkenskaperna, dvs. årsberättelsen. Förvaltningen av
kontraktuella fonder hanteras av fondbolaget. Revisionsberättelsen för en kontraktuell fond omfattar
därför enbart rapport om årsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar är
inte tillämplig. Detta stämmer överens med hur fonder hanteras utomlands. Syftet med den nya lagen
är att stärka den svenska fondbranschens konkurrenskraft och modernisera det svenska
fondregelverket.
FAR anser därför att revisionen av ett investeringsbolag enbart ska omfatta räkenskaperna, vilket
stämmer överens med utredarens förslag. Revisorns uppgifter i ett investeringsbolag anges i
15 kap 6. § i författningsförslaget där det framgår att investeringsbolagets revisorer ska granska de
räkenskaper som ligger till grund för årsberättelsen för ett investeringsbolag. Hänvisningen till
aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. 3 § är därför inte tillämplig i ett investeringsbolag.
Enligt lag om värdepappersfonder (2004: 46) 4 kap. 8 § andra stycket punkt 4 ska fondbestämmelserna
ange om utdelning ska ske och, i förekommande fall, grunderna och sättet för utdelning. Utdelning är
inte föremål för beslut om bolagsstämma. Revisionsberättelsen för en värdepappersfond eller en
specialfond innehåller följaktligen inget uttalande om disposition av vinst eller förlust. Författningsförslaget 3 kap. 1 § punkt 9 hänvisar till 4 kap. 8 § andra stycket 2-10, 12 och 13 lagen om
värdepappersfonder.
FAR instämmer med utredarens förslag att samma regler för utdelning ska gäller för fonder enligt lag
om värdepappersfonder som för fonder enligt lag om investeringsbolag. Uttalande i revisionsberättelsen om disposition av vinst eller förlust är därför inte tillämpligt i ett investeringsbolag.
FAR föreslår att regler kring revision och utdelning, enligt ovan, skrivs in i lagen om investeringsbolag.
Ett av utredningens huvudsyften är att stärka den svenska fondbranschens konkurrenskraft. FAR tolkar
detta som att utredningen har till syfte att harmonisera de svenska reglerna med dem som gäller
internationellt. En skillnad mellan revision av svenska bolag och bolag utomlands är förvaltningsrevision och revisorns uttalande om ansvarsfrihet.
Revisionsberättelsen för en kontraktuell fond innehåller inget uttalande om ansvarsfrihet eftersom
fonden inte är en juridisk person, inte har en styrelse och förvaltningen hanteras av en tredje part,
nämligen fondbolaget. En skillnad mellan kontraktuella fonder och investeringsbolag är att ett
investeringsbolag ska ha en styrelse. Investeringsbolagets styrelse kan välja att lägga ut förvaltningen
på tredje part (extern förvaltning) eller att själv hantera förvaltningen (självförvaltning).
4(9)
Det finns inget krav på att det ska vara samma revisor i det externa bolag, som hanterar förvaltningen
av investeringsbolaget, som i investeringsbolaget. Bolagen kan därmed ha olika revisorer och revisorn
i investeringsbolaget har då ingen insyn i det externa förvaltningsbolaget. Revisorn i investeringsbolaget kan därmed inte uttala sig om förvaltningen av fonden som hanteras av tredje part. Det är
dessutom så att vid extern förvaltning får förvaltaren utses till bolagets styrelse.
Enligt FAR:s bedömning kan ansvarsfrihet här inte beviljas till en juridisk person av lagtekniska skäl.
Det finns således flera skäl till varför uttalande om ansvarsfrihet inte kan vara tillämpligt i fonder med
extern förvaltning. FAR:s bedömning är att självförvaltande fonder ska hanteras på samma sätt som
externt förvaltade fonder och som kontraktuella fonder. FAR anser därför att uttalande om ansvarsfrihet inte heller är tillämpligt för självförvaltande fonder.
Enligt aktiebolagslagen 9 kap. 32 § första stycket punkt 3 ska revisionsberättelsen för ett aktiebolag
innehålla uttalande om huruvida styrelsen och den verkställande direktören i förekommande fall har
upprättat en förteckning enligt 21 kap. 10 § över vissa lån och säkerheter.
FAR kan inte se att detta kan vara tillämpligt för investeringsbolag. FAR föreslår därför att
bestämmelsen tas bort ut lagförslaget.
Baserat på ovanstående kan revisionsberättelsen för ett investeringsbolag således, enligt FAR:s
uppfattning, endast innehålla uttalande om huruvida årsberättelsen har upprättats i enlighet med lag om
investeringsbolag samt tillämpligt redovisningsregelverk för årsberättelse, vilket är i överensstämmelse
med revisionsberättelsen för en värdepappersfond eller specialfond enligt nuvarande regelverk. Det
som anges om revisionsberättelse i aktiebolagslagen 9 kap. 32-33 §§ samt 37 § första stycket punkt 1
och punkt 2 tredje raden är därför inte tillämpligt.
FAR föreslår att kravet på revision och revisionsberättelse skrivs in i lagen om investeringsfonder och
att revision av styrelse och VD:s förvaltning inte ingår i revisionsuppdraget.
Avsaknad av bolagsstämma
Utredaren framför att ett system med absoluta krav på bolagsstämma i regel vare sig är efterfrågat eller
ens lämpligt i förhållande till fondstrukturer och föreslår därför att avtalsfrihet bör råda för att möjliggöra en beslutsprocess som är anpassad till den enskilda fonden, dess investerare och dess portfölj.
Detta innebär att bolagsstämma inte alltid hålls i ett investeringsbolag. FAR har inget att invända mot
detta. Dock innebär det att flera frågeställningar uppstår avseende revision och val av revisor.
Det är oklart vem som är mottagare av revisionsberättelsen för ett investeringsbolag. I aktiebolagslagen
(2005:551) 9 kap. 5§ anges att revisorn ska lämna revisionsberättelsen till bolagsstämman. Det behöver
därför tydliggöras till vem revisionsberättelsen ska ställas i de fall bolagsstämma inte hålls.
FAR anser att mottagaren alltid bör vara densamma som för fonder etablerade enligt lag om
värdepappersfonder, dvs. andelsägarna, som i lag om investeringsbolag motsvarar aktieägarna.
5(9)
Eventuellt kan revisionsberättelsen i ett självförvaltande investeringsbolag även ställas till bolagsstämman.
FAR rekommenderar att mottagare av revisionsberättelse tydliggörs i lagen.
På samma sätt är det otydligt vem som ska utse revisorn i ett investeringsbolag. I aktiebolagslagen
(2005:551) 9 kap. 8 § anges att revisorn ska väljas av bolagsstämman. Då investeringsbolag inte alltid
har en bolagsstämman är detta inte alltid möjligt.
FAR anser att förslaget till ny lag kompletteras med vem som ska utse revisorn.
Enligt aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. 9 § får en aktieägare föreslå att en revisor som utses av
Bolagsverket ska delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer. Förslaget ska framställas på en
bolagsstämma där revisorsval ska ske eller när ett sådant förslag, enligt kallelsen till bolagsstämman,
ska behandlas. Om förslaget biträds av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller till
minst en tredjedel av de aktier som är företrädda vid stämman och om någon aktieägare ansöker om det
hos Bolagsverket, ska Bolagsverket utse en revisor (minoritetsrevisor). Detta innebär en skillnad mot
kontraktuella fonder där andelsägarna inte har denna möjlighet.
FAR anser, förutsett att lagstiftaren anser att denna skillnad behövs och är motiverad, behöver lag om
investeringsbolag kompletteras med till vem förslaget ska framställas då bolagsstämma inte alltid hålls
i investeringsbolag.
Kan ett investeringsbolag ha dotterbolag?
Enligt placeringsreglerna som gäller för ett investeringsbolag torde det vara osannolikt att ett
investeringsbolag kan vara moderbolag, och därmed anser FAR att reglerna i aktiebolagslagen
(2005:551) 9 kap. om dotterföretag, moderföretag och koncernredovisning inte är tillämpliga.
FAR föreslår att lag om investeringsbolag inte omfattar regler om koncerner.
Erinran
Enligt aktiebolagslagen (2005:551) 9 kap. 39 § ska en erinran från revisorn tas upp till behandling på
ett styrelsemöte. Om erinran framställs senast i samband med att revisionsberättelsen avlämnas till
bolaget, ska ett sammanträde alltid hållas före den bolagsstämma där revisionsberättelsen läggs fram.
FARs anser att det behöver tydliggöras hur detta ska tillämpas i ett investeringsbolag som kan ha en
styrelse bestående av juridisk person och som inte alltid håller en bolagsstämma.
Revisorsrotation
Enligt lag om värdepappersfonder (2004:46) 2 kap. 3 c § om revisorsrotation får uppdraget som revisor
gälla högst sju år i följd. Revisorn får därefter inte delta i revisionen om inte minst fyra år har förflutit
sedan han eller hon lämnade uppdraget. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag gäller, i stället för
andra stycket, att den huvudansvariga revisorn ska bytas ut senast efter sju år. Han eller hon får
6(9)
därefter inte delta i revisionen om inte minst tre år har förflutit sedan han eller hon var huvudansvarig
för revisionen. För fondbolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad
marknad, finns det bestämmelser om uppdragstid för revisorn i 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen
(2005:551).
FAR föreslår att samma regler om uppdragtid för revisorn bör gälla för investeringsbolag som för
kontraktuella fonder, dvs. att reglerna kring revisorsrotation följer lag om värdepappersfonder även för
investeringsbolag.
Lämplighetsprövning
För att driva verksamhet som investeringsbolag krävs tillstånd från FI. Enligt författningsförslaget 10
kap. 1 § punkt 4 ska tillstånd ges om den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat
innehav i ett självförvaltande investeringsbolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över
ledningen av ett investeringsbolag,
FAR noterar att en aktieägare som investerar i fonden kan behöva lämplighetsprövas om investeringen
motsvarar mer än 10 % av fondens förmögenhet. FAR konstaterar att investeringsbolaget behöver ge ut
aktier med olika röstvärde för att undvika att investerare utan reellt inflytande över investeringsbolaget
ska ägarprövas.
Fusion
Enligt författningsförslaget 16 kap. 1 § gäller för fusion och delning av investeringsbolag, utöver
bestämmelserna i 16 kapitel, 8 kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Enligt lag om värdepappersfonder 13 § får värdepappersfonder som ingår i en fusion och andelsägarna i fonderna inte
belastas med kostnader som uppkommer i samband med förberedandet och genomförandet av
fusionen. Detta innebär att kostnaderna bärs av fondbolaget.
FAR anser att det behöver tydliggöras vem som ska stå för dessa kostnader i ett investeringsbolag.
Lekmannarevisorer
I författningsförslaget 16 kap. 2 § görs hänvisning till lekmannarevisorer. Lekmannarevisorer nämns
inte på något annat ställe i författningsförslaget eller utredningen i övrigt.
FAR noterar att detta kan vara en felskrivning.
Redovisning av hållbarhetsinformation
Utredningen förslår att för varje värdepappersfond eller alternativ investeringsfond (AIF) ska fondbolaget respektive AIF-förvaltaren lämna den information som behövs för förståelsen av fondens
investeringar och konsekvenserna av dessa i hållbarhetsavseende, dvs. för frågor som rör exempelvis
miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption.
Information om vilka hållbarhetsaspekter som har beaktats i förvaltningen och den eller de metoder
som använts för hållbarhetsarbetet, ska lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. I
7(9)
årsberättelsen ska även uppföljningen av hållbarhetsarbetet redovisas. All information ska finnas
tillgänglig på fondbolagets respektive AIF-förvaltarens webbplats.
I enlighet med Regeringens proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och
mångfaldspolicy föreslår regeringen att alla företag av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter
och motverkande av korruption. Rapporten ska beskriva bl.a. företagets policy i hållbarhetsfrågor och
de väsentliga risker som är kopplade till företagets verksamhet. Även vissa koncerner ska hållbarhetsrapportera.
Vidare föreslås att vissa noterade bolag i sin bolagsstyrningsrapport ska upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen med avseende på exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.
Om förvaltaren inte beaktar några hållbarhetsaspekter i sin förvaltning av en fond ska information om
detta finnas tillgänglig på förvaltarens webbplats samt i fondens informationsbroschyr och årsberättelse.
FAR:s uppfattning är att det är önskvärt att utredningen så långt som möjligt samordnar kraven på
redovisning av hållbarhetsfrågor med de krav på redovisning som ställs i årsredovisningslagen. I detta
sammanhang noterar FAR följande områden som vi önskar belysa:
Begreppet hållbarhet
FAR noterar att utredningen har valt att som exempel på hållbarhetsfrågor nämna områdena miljö,
arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption. I propositionen avseende hållbarhetsrapport i
ÅRL nämns områdena miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och
motverkande av korruption.
FAR undrar om det är utredarens avsikt att det ska vara skillnad i definitionen och, i så fall, vad
avsikten är med detta.
Vilken hållbarhetsinformation ska redovisas?
FAR noterar att utredningens förslag till redovisning av hållbarhetsfrågor skiljer sig från propositionen
om hållbarhetsrapport i enlighet med ÅRL på framförallt två punkter: i propositionen framkommer
dels kravet på redovisningen av resultat av hållbarhetsarbetet, dels kravet på redovisning av risker i
förhållande till de angivna hållbarhetsområdena.
FAR rekommenderar att även risker och resultat inkluderas i utredningens förslag.
Granskning av hållbarhetsinformation
Investeringsbolagets revisorer ska granska de räkenskaper som ligger till grund för årsberättelsen för
ett investeringsbolag. Revisionsberättelsen, med eventuella anmärkningar, ska i sin helhet återges i
8(9)
årsberättelsen (Förslag till lag om investeringsbolag 15 kap. 6 §). Hållbarhetsinformationen har således
inte alls inkluderats i revisorns granskningsuppdrag.
I enlighet med regeringens proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och
mångfaldspolicy, föreslog regeringen att företagets revisor skulle kontrollera om en hållbarhetsrapport
hade upprättats. (Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen 9 kap. 31 § 2).
FAR har i remissvar avseende kravet på hållbarhetsrapportering i enlighet med ÅRL påpekat att
medlemsstaterna enligt ändringsdirektivet (som ligger till grund för lagändringen) får begära att
uppgifterna i hållbarhetsrapporten verifieras av oberoende leverantör av kvalitetssäkringstjänster.
FAR noterade då att lagförslaget om hållbarhetsrapport begränsat revisorns arbetsinsats till att endast
omfatta kontroll av huruvida hållbarhetsrapporten lämnats.
Av erfarenhet vet FAR:s medlemmar att rapportering av hållbarhetsinformation är betydligt mindre
utvecklad och inte lika enhetlig som finansiell rapportering. FAR anser det därför vara olyckligt om
revisorsgranskning inte alls utförs avseende hållbarhetsinformationen i informationsbroschyren och
årsberättelsen.
FAR
Sussanne Sundvall
Ordförande FAR:s specialistgrupp för finansiella företag
9(9)
