6 ■ DIN PENSION
Magisk
gräns vid
18 104
Om du bara arbetar lite i år
– försök att få så mycket jobb
att du åtminstone tjänar 18 104
kronor.
Där går nämligen den gräns
där du börjar tjäna in allmän
pension.
Skulle du råka tjäna 18 103
kronor får du alltså inte tillgodoräkna dig någon pensionsrätt alls för år 2009. En krona
mer i inkomst – och över 3 000
kronor sätts in på ditt pensionskonto. Varav arbetsgivaren betalar det allra mesta.
Det låter kanske inte så
mycket. Men är du ung och
sommarjobbar eller arbetar
parallellt med studierna, så
kommer pengarna att stå på
kontot i många år och växa
med ränta. Det kan ge stor
effekt.
Mårten Martos Nilsson
Pensionsfrågan:
Vad betyder finanskrisen
för din pension?
Rolf Thernström, 69 år, pensionär, Lilla Edet.
– Jag har inte satt mig in i
pensionen så mycket. Man får
vad man får. Har varit egenföretagare så jag har sparat en
del själv under årens lopp.
BILAGA TILL LO-TIDNINGEN NR 8 ■ 27 FEBRUARI 2009
Avgifter kan
halvera pension
Låga kostnader är avgörande för premiepensionen
Höga avgifter kan sluka
halva pensionen. Att välja
fonder med låga avgifter är
grundläggande när du tar
ställning till din premiepension.
Till din allmänna, statliga pension
betalar du och din arbetsgivare
in avgifter, som
on
sammanlagt
motsvarar 18,5
procent av lönen:
on
16 procent går Premiepension
till inkomstpensionen och 2,5
till premiepensionen.
Om du tjänar 20 000 kronor i
månaden går alltså 2 976 kronor
till inkomstpension och 465 till
premiepension.
Premiepensionen måste du spa-
ra i fonder. En fond är en samling
värdepapper, där spararna äger
andelar.
Det finns närmare 800 fonder
att välja bland i premiepensionssystemet, och av dessa kan du välja
högst fem. Du kan välja fonder direkt på Premiepensionsmyndighetens hemsida (ppm.nu) eller på en
blankett.
Att försöka hitta den perfekta
kombinationen av fonder i ett så
stort utbud är inte möjligt. Även
professorer i ekonomi ger upp
inför den uppgiften. Men du kan
resonera dig fram till ett val där
du undviker de uppenbara fallgroparna.
En första fråga, som betonas
starkt på PPM:s hemsida, är hur
stor risk du är redo att ta. På hemsidan hittar du ett verktyg, ”lotsen”,
som ger hjälp att resonera sig fram
till rätt risknivå.
Vill du helt slippa risken att
dina pengar sjunker i värde måste
du välja räntefonder. Observera att
om du inte gör något val alls, så
placeras dina pengar i den statliga
premiesparfonden. Och tvärt emot
vad man kunde vänta sig är det
en fond som tar betydande risker.
När du sedan söker bland fonder med ”din” risknivå, så titta på
avgiften. Fonderna tar bra betalt
för att förvalta våra pengar. Och avgifterna äter upp en förbluffande
stor del av pensionen. Som du ser
i tabellen här intill kan halva premiepensionen gå upp i rök om du
väljer fonder med avgifter kring
1,5 procent eller mer.
Hög avgift betyder inte alls att
fonden är bättre på att ge avkast-
■
AVGIFTEN VÄSENTLIG
Minskning av
pension (procent)
0,05
2
0,15
5
0,25
8
0,50
15
0,75
22
1,00
28
1,50
39
Avgift
Avgiften anges i procent av
kapitalet. Andra kolumnen visar
hur mycket pensionen minskar
i procent för respektive avgift.
ning. En bil för 100 000 kronor
är förmodligen bättre än en för
15 000 – men när det gäller fonder
finns inte det sambandet.
Mårten Martos Nilsson
Tre av fyra har gått back
sedan valfriheten infördes
En stor grupp har inte förstått riskerna med aktier, anser Mats Öberg vid PPM
Ashley Salmon, 24 år, arbetssökande, Solna.
– Just nu påverkas inte min
pension alls eftersom jag inte
jobbar. Däremot påverkas den
på sikt eftersom det är svårt att
få jobb så att jag inte kunnat
börja spara.
Claes Svensson, 56 år, tjänsteman, Göteborg.
– Min pension kommer
säkert att påverkas men jag har
inte gjort något åt det. Det är
inget att oroa sig för. Snart vänder det nog uppåt igen.
Bo Strömberg, 38 år, analytiker,
Uppsala.
– Jag har börjat pensionsspara men inte tänkt så mycket på
krisen. Det får minimal effekt
om man ändrar sin pension på
något sätt just nu.
Tre av fyra premiepensionssparare har gått back sedan
starten år 2000.
– Alltför många har inte
förstått riskerna, säger
Mats Öberg vid PPM.
4,5 MILJONER FÖRLORARE
Staplarna visar den årliga genomsnittliga värdeutveckningen. Drygt 4,5
PPM-sparare har haft en årlig värdeminskning sedan 2000. 1,4 miljoner
PPM-sparare har haft en årlig värdeökning.
2 323 300
Staplarna här intill visar hur hög
årlig avkastning svenska folket har
fått i sina premiepensionsfonder
från starten hösten 2000 till och
med den 31 januari i år.
Tre av fyra har kvar mindre
pengar på kontot än de satt in.
Och de som ligger på plus har i
de flesta fall fått mager ränta. För
de flesta sparare hade ett vanligt
bankkonto varit att föredra.
2008 sjönk premiepensionsfondernas värde med 34,5 procent.
Under hösten fick kundtjänsten
vid Premiepensionsmyndigheten
(PPM) andra frågor än tidigare,
berättar Mats Öberg, chef för
myndighetens fond- och finansavdelning.
– Människor frågade vad som
händer med deras pengar om det
fondbolag de valt går i konkurs.
Isländska Kaupting, som har fonder i vårt system, var till exempel
illa ute.
Bland dem som aktivt väljer fonder för sin premiepension märks
en ökad rädsla för risk, enligt Mats
Öberg. Fler väljer säkra räntefonder.
Men fortfarande har en stor
grupp inte förstått riskerna med
aktiesparande. Mats Öberg anser
2 000 000
1500 000
1237 900
890 800
1 000 000
462 500
500 000
245 800 289 500
336 100
134 700
Under
-8%
45 900 36 800
Mellan Mellan Mellan Mellan Mellan Mellan Mellan Mellan
-8%
-6%
-4%
-2%
0%
2%
4%
6%
och -6% och -4% och -2% och 0% och 2% och 4% och 6% och 8%
att PPM måste nå ut bättre med
budskapet att man bör sprida riskerna mellan olika slags fonder.
Lockade av den kraftiga uppgången för exempelvis Rysslandsfonder
har alltför många satsat hela sitt
sparande i starkt specialiserade
fonder med hög risk.
– Fast det är klart, 2008 gick det
dåligt även för dem som balanserat risken.
Det kanske mest besvärande för
premiepensionssystemet är att det
har gått dåligt för de två och en
halv miljon svenskar som inte gjort
Över
8%
något aktivt val (40 till 45 procent
av spararna). De får sin pension
förvaltad av Sjunde AP-fonden. En
hundralapp som placerades där år
2000 är i dag värd 73 kronor.
Riksdagen har i lag givit Sjunde
AP-fonden i uppdrag att sköta förvaltningen med låg risk, lägre än
den genomsnittliga privata förvaltaren. Det har fonden tolkat på sitt
eget sätt. 82 procent av tillgångarna är placerade i aktier (andelen
var högre innan aktierna rasade i
värde 2008).
– Långsiktigt ger aktier bättre
avkastning än obligationer, säger
Sjunde AP-fondens vice vd Richard
Gröttheim. Börsraset har inte fått
mig att ändra den uppfattningen,
2008 var ett extremt år.
– Och tror vi att aktier ger högre avkastning måste vi ha en stor
andel aktier för att värna om bra
pensioner för dem som inte väljer
själva.
På sin hemsida beskriver Sjunde AP-fonden sig själv som ”hela
svenska folkets fondalternativ
i det nya premiepensionssystemet”. Att folkfonden tar större
risker än folket är medvetet om
är ett problem, medger Mats
Öberg.
– Det är förstås en brist att alla
icke-väljare oavsett ålder finns i
en fond. De unga hinner hämta
in den svaga utvecklingen hittills,
men det är svårare för dem som
snart går i pension.
Ett förslag om att göra om ”folkets fond” till en generationsfond
där risken minskar när man närmar sig pensionen ska läggas fram
i riksdagen i år.
LO-Tidningen frågar Richard
Gröttheim hur han själv skulle
göra om han skulle gå i pension
år 2011 och just hade sett sina aktiefonder rasa.
– Jag skulle ligga kvar i aktiefonder, definitivt. Det kan man göra
även efter pensioneringen. Ha is i
magen och vänta på en återhämtning.
Mårten Martos Nilsson
