Cannabisbruk syndrom
– akut omhändertagande
BA Johansson, PhD, MD
BUP, VO heldygnsvård, Malmö
[email protected]
BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21
Cannabis - förekomst
Stor spridning i samhället
Näst alkohol är cannabis den vanligaste drogen bland
ungdomar på mottagningen
Livstidsprevalensen (rökt minst en gång) för ungdomar i
årskurs 2 på gymnasiet är 20 %
Cannabisberoende förkommer innan 18 års ålder
Håkansson A, SK- föreläsning, BUP, Malmö, 2016
DSM-5 - Cannabisbruk syndrom
1. Intag av cannabis i större mängd eller under längre tid än du
haft för avsikt
2. En önskan om att skära ner eller upphöra använda cannabis
men inte lyckats
3. Tillbringa mycket tid med att införskaffa, använda eller
återhämta sig från användandet av cannabis
4. Merbegär efter att använda cannabis
5. Oförmåga att klara av det du borde på arbetet, hemma eller i
skolan beroende på cannabisanvändande
6. Fortsatt cannabisanvändande trots att det orsakar problem i
relationer
7. Uppgivande av viktiga sociala, yrkesmässiga eller
fritidsaktiviteter på grund av cannabisanvändande
DSM- 5 - Cannabisbruk
syndrom, forts
8. Användande av cannabis igen och igen även när detta
försätter dig i farofyllda situationer
9. Fortsatt cannabisrökande även när du vet att du har ett
somatiskt eller psykologiskt problem som kan ha orsakats
eller förvärrats av cannabis
10. Behov av mer cannabis för att nå den eftersträvade
effekten (tolerans)
11. Utvecklande av abstinenssymptom som kan lätta eller
försvinna genom att röka mer cannabis
Cannabisbruk syndrom
Lindrigt 2-3 kriterier
Medelsvårt 4-5 kriterier
Svårt e 6 kriterier
DSM-5, APA, 2013
Intoxikation, DSM-5
A. Nyligen intagit cannabis
B. Kliniskt signifikanta och problematiska psykologiska eller
beteendeförändringar som utvecklats under eller kort efter
cannabisintaget
C. Minst två av följande tecken eller symptom har utvecklats
inom 2 timmar efter cannabisintaget
Rödögdhet
Ökad aptit
Muntorrhet
Takykardi
D. Tecknen eller symptomen kan inte tillskrivas något att
medicinskt tillstånd och förklaras inte bättre med någon annan
form av psykisk ohälsa inkl intoxikation av annan substans
DSM-5, APA, 2013
Intoxikation, forts
Kliniska symptom
Uppluckrade associationer
Eufori (dopamin)
Upplevelsen av att färger, ljud och lukter förstärks
Psykotiska upplevelser
Kognitiv reduktion
Heilig M, Psykiatri, Studentlitteratur, 2010
v Knorring A-L, Barn- och ungdomspsykiatri, N & K, 2015
Ruset är i regel över på några timmar. Korttidsminnet och
inlärningsförmågan kan vara nedsatt i dagar- veckor efter
man rökt
Abstinens, DSM-5
A. Upphört med ett långvarigt och intensivt cannabisbruk
B. Minst tre av följande tecken och symptom har utvecklats inom ca
1 vecka efter upphört cannabisbruk enligt A:
Irritabilitet, ilska eller aggressivitet
Nervositet eller ångest
Sömnstörning
Minskad aptit eller viktnedgång
Rastlöshet
Nedstämdhet
Minst ett av följande kroppsliga symptom: magsmärtor, tremor,
svettning, feber, frossa eller huvudvärk
C. Tecknen eller symptomen enligt B orsakar kliniskt signifikant
lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra
viktiga funktionsområden
D. Tecknen eller symptomen kan inte tillskrivas något annat
medicinskt tillstånd och förklaras inte bättre med någon annan form
av psykisk ohälsa inkl intoxikation av annan substans
DSM-5, APA, 2013
Abstinens, forts
Kliniska symptom
Koncentrationssvårigheter
Craving – drogsug, irritabilitet med återfall som slutpunkt
Minnesluckor
Overklighetskänslor
Psykotiska symtom, sannolikt intoxikationseffekt
Cannabispsykos
Cannabisrelaterade psykoser kan vara svåra att skilja från
schizofrena psykoser, dock:
Debut efter intensiv cannabisrökning (akut vs. kroniskt)
Som regel psykosfria efter rökstopp
Ett långt intervall utan cannabis och positiva psykostecken
utesluter inte att ungdomen vid framtida belastning ånyo
insjuknar i en psykos
Håkansson A & Johansson BA, 2015
Cannabispsykos, forts
Karakteristika symptom:
Vanföreställningar
Hallucinationer
Konfusion
Aggressivitet
Upprymdhet
Inläggningskriterier (ej absolut)
Positiva psykostecken
Andra tillstånd, ex depression med förhöjd suicidrisk, svåra
ångesttillstånd
Destruktivt missbruk, risk för ytterligare marginalisering
Otillfredsställande insatser i öppen/ mellanvård
Akut handläggning
Somatiskt och psykiatriskt status
Samsjuklighet – 50%, mer komplikationer, sämre
compliance
Andra droger
U- tox. inklusive Spice och s.k. Internetdroger
Akut behandling, intoxikation
Evidensbaserad behandling saknas
o
Som regel poliklinisk avgiftning
Heldygnsvård kan motiveras vid något tillfälle
Tyst, mörkt rum, vila, mat och sömn
Akut behandling, abstinens
Evidensbaserad behandling saknas
En kortare, inte sällan planerad inläggning kan ibland bli
aktuell innan fortsatt vård på behandlingshem. Dessa
patienter har som regel kontakt med socialtjänsten. I
initialstadiet kan mot svår ångest farmakologisk
behandling vara indicerad. I klinisk praxis förekommer:
Neuroleptika
T Zyprexa 10 mg 1+0+0
Antihistaminer
T Atarax 10-25 mg 1+1+1
Akut behandling, psykos
I meta-analyser av olika neuroleptika saknas konklusiva fynd
Wilson et al., 2016
Fokus på det psykosociala omhändertagandet
Stimulifattig miljö
Neuroleptika
Antihistaminer
(BZD)
Akut behandling, allmänt
Stöd till föräldrar och syskon
Basal psykoedukation
Samordning av insatser med samarbetspartners
Återfallsprevention – basal information om modeller
LPT
Allvarlig psykisk störning
Cannabispåverkan är inte en allvarlig psykisk störning. Vid intoxikation kan
svåra psykotiska symtom förekomma eller i abstinensfas en allvarlig
depression med suicidrisk finnas varpå kriteriet blir uppfyllt
Oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård
Kriteriet uppfylls aldrig av cannabisbruk- syndrom i sig. Men
komplikationerna kan vara av den karaktären att det blir nödvändigt att
skriva in patienten för heldygnsvård: fara för liv, allvarligt försämrad ohälsa,
avsaknad av andra vårdalternativ
Motsätter sig sådan vård eller kan pga. allvarlig psykisk störning inte
fatta grundat ställningstagande
Patienten kan trots dålig sjukdomsinsikt ibland känna en sjukdomskänsla
och accepterar vård varvid bedömning av förmågan att fatta grundat
ställningstagande aktualiseras
LVU
Beteende 3 ˛ och/ eller omsorgssvikt 2 ˛
Orosanmälan till Socialtjänsten. Socialnämndens ordförande beslutar om ett
omedelbart omhändertagande enligt LVU, 6 ˛
Beslutet om ett omedelbart omhändertagande skall inom en vecka
underställas Förvaltningsrätten för fastställande. Patienten bereds tvångsvård
enligt 3 ˛ (eget beteende) och/ eller 2 ˛ (miljö) enligt LVU
Inom fyra veckor skall socialtjänstens utredning vara klar och ha behandlats i
Socialnämnden som till Förvaltningsrätten ansöker om fortsatt vård enligt LVU
Om Socialnämnden ansöker och Förvaltningsrätten bifaller fortsatt vård kan
denna ges i sexmånadersintervaller fram till patientens 21- årsdag
Om ungdomen av Socialnämnden bedöms motiverad att frivilligt ta emot
erbjuden vård läggs patienten över till att vårdas enligt Socialtjänstlagen (SoL)
SOSFS 1997:15 (S)
Ta med er hem
Företrädesvis behandling i öppen vård
Evidensbaserad abstinensbehandling saknas
Heldygnsvård motiverat i vissa fall
Undersök och behandla samsjuklighet
Utvidgad urinanalys (Internetdroger, Spice)
Klassifikation och behandling av ungdomar med psykotiska
symptom kan vara utmanande
LPT eller LVU kan bli aktuellt
