Nyhetsblad nr 3 2009
finns något statistiskt samband mellan återhämtning
och val av behandlingsmetod.
Från SN-DD
2009-06-17
Äntligen är sommaren här, även om det för de flesta av oss varit mest regn de senaste veckorna. Våren var underbart
vacker och jag hann bada några gånger innan regnet och kylan bet sig fast. Nu väntar vi på sol, värme och långa
ljuvliga sommarkvällar.
fffffnfo
45r
Jag vill tacka för en händelserik vår i SN-DDs historia. Vi har än mer etablerat oss på kartan för att vara språkrör för en
Psykoterapi
för svårt
grupp människor
i vårt samhälle
sompersonlighetsstörda
nästan alltid hamnar mellan stolarna. Gerhard Larsson har verkligen lyssnat och
förstått att det finns mycket att göra för vår målgrupp, många förbättringsområden. Jag kan glädja er alla med att
berätta att Gerhard
Larsson- en
tackat
ja till att deltakontrollerad
vid vårt nästa årsmöte, bara det visar hur viktigt det är med vår
missbrukare
randomiserad
målgrupp. Det har varit konferens i Lillehammer som var välbesökt av medlemmar ur nätverket, vilket stärker vårt
nordiska samarbete och kanske kan bidra till att vår målgrupp än mer kommer i fokus (läs referatet nedan). Vi har även
inlett börjanning
till ett samarbete med NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). Ordförande Anki Sandberg deltog på
vårt styrelsemöte i maj och dessutom var undertecknad på NSPHs konferens i Stockholm. En imponerande konferens,
NSPH har verkligen visat att de har” fått till det” och att de är att räkna med. Bra att bruka föreningarnas röster blir
hörda!
Maj var en månad full av aktiviteter bl.a. Bosön gästades av ett 50-tal personer som arbetar med Case Management
under en tvådagars konferens. Konferensen fick gott betyg. Vi hoppas att även hösten för vårt nätverk framåt. Innan dess
ska vi samla kraft och njuta av sommaren. Dessutom ska vi hoppas att konjunkturerna förbättras, den ekonomiska
situationen är tuff och tyvärr blir vår målgrupp nedprioriterad vid ekonomisk nedgång.
Jag vill härmed tacka alla för ett gott samarbete och önska er en välförtjänt sommar!
Eva-Lotta Ardermark
Ordförande SN-DD
Referat från konferensen i Lillehammer den 4-6
maj 2009
Tema: Jeg fant, jeg fant…….. Muligheter,
mestring og mening.
Titeln på konferensen var hämtad från Per Gynt och
det genomgåendet kulturella temat för konferensen
var Gustav Fröding och Per Gynt. Vi fick bl.a. lära
oss att Fröding hade tillbringat många år i just
Lillehammer. Han hade under sin livstid stora
bekymmer med psykisk ohälsa och
missbruksproblem.
Det var en mycket bra och intressant konferens med
många deltagare, totalt ca 430 personer från Norge,
Danmark och Sverige. Föreläsarna kom från de
Nordiska länderna samt några från England,
Birmingham. Det var ett digert och mycket
ambitiöst program med stora föreläsningar samt
många mindre seminarium.
Nedan följer referat från några av
föreläsningarna
Alain Topor inledde konferensen med att tala om
att utvecklingen av evidensbaserade insatser kräver
en avvägning mellan tre kunskapskällor: forskning,
de professionellas erfarenhet och brukarnas
erfarenhet. Han menar att för att arbeta
evidensbaserat måste man använda alla tre källor.
Topor talade fr.a. om återhämtning. Han talade om
att många brukare återhämtar sig och att det inte
Nyhetsblad från SN-DD, nr 3 2009
Topor kallade återhämning för ”att komma sig” och
de viktigaste faktorer för att komma sig var
anhöriga och vänner, andra brukare, professionella
samt hundar. Han menar att de professionellas
bidrag till återhämtning var de dagliga handlingarna
då de gör annat än det de är anställda för. Han
ställde bl.a. frågan: Hur många regelbrott har du
gjort som behandlare?
Framgångsfaktorer i behandling är enligt Topor:
Behandlingen utförs utifrån de professionellas
lust/behov
Behandlaren har sett något speciellt hos
brukaren
Behandlaren är beredd att ta en risk
Behandlingskontakten är emotionellt laddad
Behandlaren tycker om brukaren
Brukaren får en känsla av att var utvald av
behandlaren
Brukaren får en känsla av eget värde
Behandlingsrelationen känns ömsesidig
Brukaren får en känsla av att det är en
kompisrelation
Topor avslutade med att säga att det är viktigt att
börja prata om det vi gör och inte så mycket om det
vi borde göra.
Mats Fridells tema var Dubbeldiagnoser – vad vet
vi? Fridell redovisade ett antal nyare studier i ämnet
samsjuklighet. Han ställde frågan om psykiska
störningar alltid finns med vid beroendetillstånd?
Svaret är nej. Frågan är också om dubbeldiagnos är
ett enhetligt begrepp? Även detta svar är nej. Det
krävs avgränsningar då det gäller grad av missbruk
samt vilka psykiska störningar som finns
involverade. Detta har betydelse vid val av rätt
behandling.
Fridell delar upp personer med dessa problem i två
grupper. Dels de där psykiska problem föregått
missbruket samt dels de med drogberoende. I den
sistnämnda gruppen är psykisk sjukdom mindre
vanlig men betydlig mer vanlig än bland
normalbefolkningen. På senare år har förekomst av
ADHD och andra neuropsykiatriska problem
uppmärksammats. Den första gruppen förekommer
ofta inom psykiatrin och är ofta utredd. Den andra
gruppen - bland de tunga narkomanerna - utreds
sällan systematiskt men där så sker har ca 75-80 %
minst en personlighetsstörning, 50-60 % en
medelsvår till svår depression och mellan 8-15 %
psykos, ca 20 % har neuropsykologiska störningar.
Antisocial personlighetsstörning har i denna grupp
en negativ inverkan på förbättring över tid.
För gruppen med psykisk sjukdom som den
bakomliggande orsaken är som regel en
kombination av psykiatrisk behandling och stöd
mest effektiv. För gruppen narkomaner finns
farmakologiska och psykologiska
behandlingsmetoder som visat sig ge resultat.
Prognosen vid bägge typerna av dubbeldiagnos
försämras dels av missbruket men även av typ och
grad av psykisk störning.
Lars Merinder, Århus, Danmark redogjorde för
resultaten av den Nordiska kartläggningen som
genomfördes tillsammans med NOPUS.
Kartläggningen omfattade 139 specialiserade
behandlingsverksamheter för s.k.
dubbeldiagnosklienter i Sverige, Norge och
Danmark. Syftet var att ta reda på vilken behandling
och vilket stöd dessa personer får, vilka som har
ansvaret och hur man samarbetar. Tanken var även
att ta reda på om vi kan lära och inspireras av
varandra i de nordiska länderna. Ansvarig för
kartläggningen var Svenska Nätverket
Dubbeldiagnoser, Östnorsk Kompetensesenter,
Sanderud samt Team for Misbrugspsykiatri, Århus
Universitetshospital Risskov.
Knud Boe Kielland, KoRus-Öst. Kiellands tema
var det Norska Riktlinjearbetet som kommer att
vara färdigt under hösten 2009. Dessa riktlinjer är,
till skillnad från de svenska riktlinjerna, enbart
riktade mot behandling av dubbeldiagnospatienter.
Man har klassificerat graden av evidens till 4 olika
nivåer där A är stark evidens och - i fallande skala D är klinisk erfarenhet. Man kommer att
rekommendera metoder och instrument för
utredning samt huvudlinjer för behandling och
uppföljning. Även samverkan på olika nivåer
kommer att illustreras. Till riktlinjearbetet är
implementering inom verksamheter kopplat.
Jon Storaas, RIO-Rusmisbrukernes
intresseorganisasjon, företrädde brukarna. Han tog
upp det Norska riktlinjerarbetet och såg det som
något bra men menade att det viktigaste är att det
når brukarna så att de får nytta av arbetet. Det
hjälper inte med fina riktlinjer och
behandlingsplaner om det inte förändrar sig ute på
fältet. Brukarorganisationerna har fokus på hela
människan och speciellt på människans resurser och
intressen. Han uttryckte bl.a. att: ”Vi tycker att man
delar upp missbruk och psykiatripatienter i många
delar. Det finns alltför många system som ska
samspela och det finns inget bra system för
samverkan eller för samfinansiering utifrån
patientens premisser.” Jons avslutande ord: Aktivitet
är nyckeln till framgång. Utnyttja
brukarorganisationerna i samband med aktivitet!
Insatser skall vara på brukarnas villkor!
Jon Johnsen, sykehuset Asker og Bærum HF.
Ämnet var samsjuklighet mellan psykiatriska
sjukdomar, missbruk och neuropsykiatri. Föredraget
fokuserade på de centrala neurobiologiska faktorer
som påverkar utvecklingen av samsjuklighet vid
schizofreni, depression, PTSD och ADHD. Den nya
forskningen i neurovetenskap är på stark
frammarsch och man har börjat försöka analysera
det komplexa samspelet. Man har bl.a. kunnat visa
att delar av hjärnan påverkas i samband med att
stress- belöningssystemet arbetar. Han menar att det
är viktigt att förstå att de neurobiologiska faktorerna
är komplexa men de hjälper oss att bättre kunna
behandla patienter.
Mikkel Arendt, Aalborg psykiatriska sygehus.
Arendt redovisade sin forskning om samsjuklighet
mellan psykiatrisk problem och haschrökning.
Kunskapen om samspelet mellan hasch och
psykotiska tillstånd har på senare år fördjupats.
Hermine L. Graham, University of Birmingham,
gick igenom COMPASS-programmet som används
i Birmingham. Programmet är en integrerad
behandling för personer med olika psykiatriska
problem samt missbruk/beroende av droger.
Behandlingen som erbjuds är kognitiv terapi med
influenser från Aron Beck. Hon framhåller att
vikten i förändringsarbete för team är att all
personal är intresserad och utbildas samtidigt.
Marit Hølland Paulsen, Anhöringcenter,
Stavanger. Hølland är psykiatrisjuksköterska och
har arbetat med anhöriggrupper och utbildning av
anhöriga till psykiatri- och missbrukspatienter under
många år. Hon har träffat föräldrar, vuxna, barn
osv. både individuellt och i grupp. I Norge är det en
lagstadgad rättighet att få stöd som anhörig. Hennes
erfarenhet är att det är bra att man specialiserar sig
på anhörigarbete. Viktigt att tänka på är att anhöriga
Har du synpunkter på nyhetsbladet? Kontakta [email protected]
2
ofta mår dåligt och att många själva utvecklar
psykosomatiska besvär.
Mer om konferensen: http://www.rusost.no/Default.asp?WCI=DisplayGroup&WCE=198
&DGI=198
3
Har du synpunkter på nyhetsbladet? Kontakta [email protected]
